Övergripande verksamhetsplan för Socialnämnden i Degerfors kommun 2015 2017 Antagen av Socialnämnden 2016-11-29 Ingmar Ångman Tel: 0586-482 40 E-post: ingmar.angman@degerfors.se Sid 1(17)
Innehållsförteckning Övergripande verksamhetsplan för Socialnämnden i Degerfors kommun 2015-2017... 1 Inledning... 3 Genomförande... 3 Vision... 4 Strategiska mål för kommunen... 4 Utgångspunkt och förutsättningar... 5 Socialnämndens uppdrag... 5 Verksamhetsidé och värdegrund för socialförvaltningen... 6 Omvärldsspaning och nulägesanalys... 6 Befolkningsprognos för Degerfors kommun... 6 Sammanhållen vård och omsorg... 7 Psykisk ohälsa... 8 E-tjänster och kommunikation... 8 Kvalitetsarbete... 9 Värdighetsgarantier... 9 Anpassade bostäder... 9 Individuellt utformade insatser... 9 Bemanning utifrån behov... 10 Integrationsarbete... 10 Ökat utanförskap... 10 Inriktningsmål 2015 2017 (antagna i planen inför 2015)... 11 Socialnämndens utvecklingsområden... 11 Ökad självständighet... 11 Insatser utifrån enskildas behov... 12 Säkerställd kvalitet... 12 Indikatorer, resultatmål och strategier... 12 Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att den bidrar till ökad självständighet för de enskilda som är i behov av denna... 13 Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att de insatser som ges utgår från de enskildas behov, samordnas och bildar en helhet... 13 Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att kvaliteten i den är säkerställd och håller en hög nivå... 14 Begrepp och definitioner... 16 Sid 2(17)
Inledning Degerfors kommun är en politiskt styrd organisation där demokratiskt valda politiker sätter upp de politiska målen för förvaltningarnas verksamheter. Medarbetarna skall inrikta sitt arbete så att dessa mål uppnås. Ett utbyte av tankar och idéer mellan politiker och medarbetare underlättar måluppfyllelsen. Genom att rätt använda medarbetarnas kompetens kan politikerna få ett bra beslutsunderlag och ges större möjligheter att utvärdera om arbetet inriktas mot de uppställda politiska målen. Syftet med den övergripande verksamhetsplanen är att 1. Beskriva verksamhetens uppdrag, inriktning och värdegrund för ledare och medarbetare i förvaltningen så att denna får en enhetlig och tydlig inriktning. 2. Underlätta samverkan inom förvaltningen och gentemot andra förvaltningar och externa samverkanspartner. 3. Varje medarbetare, enhet och förvaltning ska ges möjlighet till en helhetssyn på förvaltningens verksamhet. 4. Utifrån kommunens övergripande vision och strategiska plan samt en omvärlds- och nulägesanalys ange förvaltningens fleråriga inriktningsmål, indikatorer och resultatmål för att därigenom styra förvaltningens utveckling. Trots att kommunfullmäktiges nuvarande strategiska plan endast avser tidsperioden fram till 2014 utgör dess prioriterade mål underlag för socialnämndens planering. Den övergripande verksamhetsplanen är flerårig med årliga revideringar. Genomförande Verksamhetsplanens uppdrag, inriktning och mål ska genomföras i den praktiska verksamheten. Den övergripande verksamhetsplanen anger fleråriga inriktningsmål samt indikatorer som anger på vilket måluppfyllelsen ska mätas. De mått som anges benämns resultatmål. Dessa ska sedan omsättas i aktiviteter som kan ha kortare eller längre tidsplaner. Aktiviteterna kan vara förvaltningsövergripande eller avse delar av verksamheten. De begrepp som används i verksamhetsplanen förklaras i bilaga. Aktiviteterna och verksamhetsplanens mål följs månadsvis upp i förvaltningens ledningsgrupp och genom att förvaltningens tre verksamhetsområden; Vård och Omsorg (VoO), Omsorgen om Funktionshindrade (OoF) och Individ och Familjeomsorgen (IFO) vid två tillfällen per år rapporterar till nämnden. Måluppfyllelsen rapporteras också årligen i anslutning till förvaltningens bokslut, verksamhets- och kvalitetsberättelse. Sid 3(17)
För varje verksamhetsområde formuleras också egna verksamhetsplaner där den övergripande bryts ned till ett mer avgränsat område. Ansvarig för detta är verksamhetscheferna. Planerna rapporteras efter fastställande till nämnden. För att skapa överblick över antagna mål, aktiviteter och måluppfyllelse utarbetas en sammanfattande matris där också ansvarsfördelning framgår. Matrisens utformning biläggs detta dokument. Innehållet i matrisen utvecklas efterhand som indikatorer, mål, aktiviteter och måluppfyllelse utformas. Verksamhetsplanen ska återspeglas i nämndens budgetarbete och utgöra ett underlag för prioriteringar mellan olika insatser. På det viset utgör nämndens tre viktigaste styrinstrument en helhet; verksamhetsplan, kvalitetsplan och budget. Vision Kommunfullmäktige har antagit en vision för kommunen. Den ska vara styrande för kommunens planering. Visionen är formulerad som följer: Degerfors en lättbodd kommun med goda och hållbara livsvillkor. Att förklara och utveckla betydelsen av visionens formulering återstår. Till denna vision ska en styrmodell utarbetas. Den kommer att anknyta till begreppen i hållbara livsvillkor; social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Strategiska mål för kommunen Kommunens strategiska plan beskriver vilka målområden som ska utvecklas och förbättras under aktuell mandatperiod. Den strategiska inriktningen beskriver också de strategiska mål som ska uppnås under mandatperioden. Tre målområden är prioriterade i planen: Degerfors måste bryta den negativa befolkningstrenden. Sid 4(17)
Alla elever ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Alla större beslut, som kommunfullmäktige fattar under mandatperioden 2011-2014, ska vara utformade så att de två ovan prioriterade målen för perioden beaktas. Dessa, och andra mål, ska förverkligas samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. När nya strategiska mål antagits behöver dokumentet anpassas till detta. Dessutom pågår en utredning om en ny styrmodell vilket också kan påverka verksamhetsplanens utformning. Utgångspunkt och förutsättningar Socialförvaltningen arbetar med familjer och enskilda personer som behöver stöd, hjälp, vård och omvårdnad i olika livssituationer. Verksamheten är till största delen styrd och reglerad i lagstiftning. Vår främsta resurs är en kompetent och erfaren personal med adekvat utbildning. Arbetet inom socialförvaltningen präglas av delaktighet och medinflytande. En uppgift är därför, att genom vidareutbildning, kompetensutveckling, forskning och utvecklingsinsatser bibehålla och öka medarbetarnas kompetens. Vår egen personal kan i många fall ansvara för kompetensutveckling inom förvaltningen. Årligen upprättas en kompetensutvecklingsplan som beskriver de insatser som planeras under året. Socialnämndens uppdrag Socialnämndens uppgift är att omsätta och anpassa den nationella socialpolitiken i praktisk verksamhet för kommunens invånare. Det innebär att: 1. Socialnämnden ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. 2. Socialnämnden ska svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda. 3. Insatser inom socialnämndens verksamhet skall kvalitetssäkras, utvecklas och präglas av samarbete. 4. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. 5. Individ- och familjeomsorgens verksamhet skall inriktas på arbete som syftar till att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå; - främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning Sid 5(17)
- förebygga och motverka missbruk av beroendeframkallande medel - barnperspektivet skall särskilt uppmärksammas - arbetet med barn- och ungdom skall prioriteras. 6. Socialnämnden skall verka för att äldre och människor med funktionshinder får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. 7. Ett förebyggande förhållningssätt skall gälla inom samtliga verksamheter. Verksamhetsidé och värdegrund för socialförvaltningen Vi skall aktivt arbeta för att ge enskilda människor som behöver vårt stöd, den service, vård och det skydd som finns fastställd i gällande lagstiftning, för att därigenom skapa förutsättningar för dem att leva ett självständigt liv. Verksamhetsidén utgör utgångspunkten för den värdegrund som ska prägla förvaltningens arbete. Den omsätts i praktiken av alla medarbetare i deras dagliga arbete med att uppfylla vårt uppdrag. 2012 antog socialnämnden ett dokument som beskriver den värdegrund som ska råda inom förvaltningens verksamhetsområde: Värdegrund att göra gott för den enskilde. Dokumentet är vägledande för förvaltningens medarbetare och ska kunna utgöra ett stöd i konkreta dilemman som man ställs inför i det dagliga arbetet. Dokumentet sammanfattas med följande ord: Socialförvaltningens värdegrund innebär att vi ska sträva mot att: - se varje människa som en unik person med rättigheter och möjligheter - slå vakt om varje människas integritet och värdighet - slå vakt om alla människors lika värde, oavsett yttre omständigheter - varje människa har rätt till ett gott liv Omvärldsspaning och nulägesanalys Samhället förändras i en allt snabbare takt. Det påverkar socialnämndens verksamhet som i och med detta också måste vara i förändring. Den tekniska utvecklingen ger nya möjligheter inom vård och omsorg. Förändringar genomförs nationellt som påverkar människors möjlighet till försörjning. Riksdag och regering ställer nya krav på kommunernas verksamhet. Nya behov uppkommer för nya målgrupper. Kommunens befolkning förändras. Befolkningsprognos för Degerfors kommun Enligt framtagen befolkningsprognos sker i Degerfors ingen märkbar förändring i åldersstrukturen för åldersgruppen från 85 år och uppåt de allra närmaste åren. Ökningen kommer först 2024. Åldersgruppen 75-84 år ökar dock med cirka 300 personer eller mer än 40% mellan 2016 2026. Även om vi är piggare allt högre upp i åldrarna, får vi räkna med att ett antal av denna stora ökning kommer att vara i behov av insatser i form av socialtjänst och hemsjukvård. Detta kommer att Sid 6(17)
innebära ökade behov. Vår verksamhet bland äldre kommer att öka i antal brukare. Vi behöver i god tid arbeta med strategier för att klara av denna uppgift. Åldersgruppen 18-25 år börjar minskar med cirka 100 personer under tidsperioden 2016 2024. Det är en åldersgrupp där en relativt stor andel är i behov av försörjningsstöd innan man etablerat sig på arbetsmarknaden. Sammanhållen vård och omsorg Regeringen och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har under en följd av år slutit årliga avtal om gemensamma nationella satsningar på att förbättra vården för de mest sjuka äldre. Satsningen avslutades i samband med 2014 års utgång. Det regionala arbetet på området fortsätter dock. En viktig del i strategin för en bättre vård är att förbättra kommunikationen mellan olika vårdgivare; slutenvård, primärvård och hemsjukvård. Bättre samverkan och bättre informationsflöden effektiviserar och förbättrar arbetet. Arbetet med Samordnade individuella planer (SIP) behöver utvecklas. Andra områden där insatser görs är i den palliativa vården- vård l livets slut som registreras i Palliativa registret. Registreringar görs i kvalitetsregistret Senior Alert, det resulterar i riskbedömningar (trycksår, fall, undernäring och munhälsa) och handlingsplaner. I demensvården används BPSD-registret (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) för att få fram bemötandeplaner för den demenssjuke. Registren bygger på användningen av evidensbaserade metoder för att utveckla omhändertagande, bemötande och vård. Den sk VISAM-modellen (Vård i samverkan) har Sid 7(17)
utarbetats inom Örebro län och sprids över hela landet. Modellen innebär utveckling av samverkan i samband med in och utskrivning i slutenvården. Implementering av modellen pågår. I västra länsdelen finns ett gott samverkansklimat och uppbyggda samverkansstrukturer för att möjliggöra ett utvecklingsarbete. En särskild samverkansgrupp benämnd Samverkan väster har bildats med chefer från berörda verksamheter. Till denna knyts resurser i form av en utvecklingsledare och olika arbetsgrupper. Sjukvårdens nyligen genomförda närsjukvårdsreform ger nya förutsättningar för det lokala samarbetet. Inför 2017/2018 föreslås av en statlig utredning en förändring i betalningsansvarslagen vilket kommer att ställa ökade krav på att snabbare ta emot utskrivningsklara patienter i den kommunala hemsjukvården. Lagen förutsätter att lokala överenskommelser om regelverk och samarbete sluts i varje län. Arbetet på tillskapandet av en sådan har påbörjats och behöver bli klart senast i början av 2017. Psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan bland unga vuxna ökar i samhället så också i vår kommun. Nya diagnosgrupper med sk neuropsykiatriska diagnoser har tillkommit. Vi ser ett ökat antal unga vuxna med psykisk ohälsa som söker socialtjänstens hjälp inom olika områden. Det kan gälla ekonomiskt stöd till sin försörjning, missbruksvård för beroendeproblematik och boendestödsinsatser för att få struktur på vardagen. Även inom detta område har Regeringen och SKL initierat utvecklingsarbete för att förbättra vården och samarbetet mellan socialtjänsten och psykiatrin. Under 2015 påbörjades ett närmare samarbete inom Finansiella Samverkansförbundet (FINSAM) för att på ett bättre sätt kunna tillgodose det stöd som funktionsnedsatta har för att kunna närma sig arbetsmarknaden. Ett med Karlskoga kommun, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och sjukvården gemensamt mottagningsteam har bildats. Ett gemensamt coachingteam i Degerfors arbetar med riktade insatser mot målgruppen. Arbetet kommer att följas upp under 2016 men har fått en spännande och lovande inledning. Gemensamt i länsdelen arbetar kommunerna och sjukvården under 2016 med att utarbeta en gemensam handlingsplan för att utveckla arbetet med att förebygga och åtgärda den psykiska ohälsan. Särskilt riktade statsbidrag finansierar den satsningen. Handlingsplanen kommer att omfatta åren 2017-2019. E-tjänster och kommunikation Den tekniska utvecklingen har möjliggjort att kommunikationen mellan enskilda och myndigheter idag kan ske på annat sätt än genom direkta möten och besök. Inom socialtjänsten kan i många fall det direkta mötet med den enskilde inte ersättas av något annat. Det direkta mötet kan däremot kompletteras av andra former av informationsutbyte. Detta gäller också i samverkan mellan olika samarbetspartners. Genom att bygga ut e-tjänster kan den enskilde på ett enklare sätt få kontakt med myndigheten, lämna uppgifter till myndigheten och få information om de insatser den kan vara i behov av. E-tjänster rätt använda ökar effektiviteten i organisationen och stärker den enskildes delaktighet. Under de närmaste åren kommer våra trygghetslarm helt att använda från digital Sid 8(17)
teknik. Andra aktuella projekt är digitala signeringslistor inom hemsjukvården och vårdplanering på distans via videolänk. Väsentligt är att det är brukarnas och verksamhetens behov som styr utvecklingen och inte de tekniska möjligheterna och leverantörerna av olika tjänster. Kvalitetsarbete Arbetet med att vidareutveckla det Ledningssystem för systematiskt kvalitetsutveckling som antagits för förvaltningens verksamhet pågår ständigt. Rutiner och riktlinjer finns tillgängligt för medarbetarna och publicerat på intranätet. Arbetet med utformning av verksamhetsbeskrivningar och processbeskrivningar pågår. Särskild vikt behöver framöver läggas vid att kontinuerligt bygga in uppföljning av verksamhetens resultat i ordinarie rutiner. En kvalitetsgrupp har bildats i förvaltningen för att sprida goda exempel, fånga upp förslag till förbättringar och göra medarbetarna mer delaktiga i arbetet med att utveckla kvaliteten. Värdighetsgarantier Utifrån värdegrundsdokumentet har fem värdighetsgarantier för Vård och omsorg antagits av nämnden. Dessa utgör konkreta utfästelser vad gäller kvalitén i verksamheten. Dessa ska följas upp och kommer om de visar sig ha önskvärd effekt att kunna följas av fler garantier också på andra verksamhetsområden. Anpassade bostäder Det finns behov av att i kommunen utveckla mellanformer av anpassade bostäder för funktionshindrade. I nuläget finns inget mellanting mellan ordinärt boende och gruppbostad. Det leder till att det finns risk för att personer inte lever så självständigt som de skulle kunna och att personer inte får de insatser de har behov av. Under 2017 behöver ett boende med särskild service tas i bruk vid sidan av de befintliga gruppbostäderna. Utifrån de kortare tider för utskrivningsklara från slutenvården som väntas och det ökande antalet äldre är bedömningen att vi under 2017 behöver tillskapa en ytterligare beoendeenhet på Västergården. Som en följd av tillskapande av nya boendelplatser på Västergården behöver hemtjänsten få nya lokaler. Detta också för att möjliggöra att personalen får anpassade lokaler samt dusch och omklädningsrum. Individuellt utformade insatser Från nationella myndigheter ställs i föreskrifter och tillsyn krav på att insatser ska utformas utifrån individuella önskemål och behov. Det gäller utredning, dokumentation och uppföljning av insatser. Det omfattar hela förvaltningen där Barns Behov i Centrum (BBIC) fått en uppföljare i Äldres Behov i Centrum (ÄBIC). ICF (Klassifikationssystem av funktionstillstånd och hälsa) är infört inom hemsjukvården men ska också i framtiden användas i hela Vård och Omsorg liksom i Omsorgen om Funktionshindrade. Syftet är att få ett tydligt och enhetligt språkbruk för att underlätta kommunikationen mellan vårdgivare samt mellan och inom olika personalgrupper. Utvecklingen medför ökade krav på dokumentation både i handläggning och utförande. Sid 9(17)
Även anhöriga är en viktig målgrupp i utformningen av insatser som motsvarar deras behov. Anhörigperspektiv behöver genomsyra den ordinarie verksamheten och inte särskiljas. Bemanning utifrån behov I förvaltningen har ett arbete påbörjats med att ta fram en modell för planering hur personalens arbetstider på Särskilt Boende mer ska utgå från de boendes behov. Modellen ska vara utformad så att den möjliggör flexibilitet och ändringar i bemanningen utifrån förändrade behov. Grundtanken är att vi i så stor utsträckning som möjligt ska anpassa vår verksamhet efter de boendes behov och önskemål istället för tvärtom. Integrationsarbete Degerfors kommun har sedan många år en överenskommelse om mottagande av flyktingar i kommunen. På senare år har mottagandet även kommit att omfatta ensamkommande barn. Socialnämnden har av kommunen anförtrotts samordningen av mottagandet. För ett gott integrationsarbete krävs att kommunen i sin helhet medverkar på ett positivt sätt och att samverkan med skola, förskola, bostadsbolag, sjukvård, arbetsförmedling och den ideella sektorn fungerar väl. Under hösten 2015 upplevde vi en internationell flyktingkris. Även vår kommun berördes på ett uttalat sätt av denna inte minst vad gäller mottagande av ensamkommande barn där verksamheten under hösten 2015 växte på ett närmast lavinartat sätt. Under kommande år ställer flyktingsituationen stora krav på kommunen i sin helhet liksom på socialförvaltningens område. Bostadsbristen utgör ett allvarligt problem som kommunen i sin helhet måste ta på allvar. Integrationen på arbetsmarknaden är en annan viktig utmaning. Projektet Vägen Vidare som finansierats genom den sociala investeringsfonden avslutas vid årsskiftet 2016-2017. Kommunen har fortsatt ett behov av att göra stora satsningar på att integrera nyanlända i arbetslivet. Inte minst med tanke på det egna framtida behovet av kompetensförsörjning. Ökat utanförskap Försörjningsstödet i kommunen har ökat från senare delen av 2014. En analys och kategorisering i olika grupper av försörjningsstödstagare har genomförts. Denna visar att övervägande majoriteten av ärenden kräver mer eller mindre omfattande stöd för att kunna nå en egenförsörjning. Endast ca 30% är personer med kortvariga behov som relativt omgående kan komma in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i kommunen är högre än riket i genomsnitt och särskilt vad gäller åldern 18-25 år även om den glädjande nog är minskande. Ungdomar, funktionsnedsatta och nyanlända hör till de grupper som i högre grad än andra ställs utanför arbetsmarknaden. I samverkan med arbetsförmedlingen och vuxenutbildningen prövas nya arbetssätt för att stödja utsatta gruppers etablering på arbetsmarknaden. Utbildningskontrakt, traineejobb och extra tjänster är exempel på sådana. Fortsatt finns behov av utveckling av arbetsrehabilitering i samverkan med andra myndigheter i första hand arbetsförmedlingen. Samverkan inom ramen för FINSAM viktigt. Sid 10(17)
Inriktningsmål 2015 2017 (antagna i planen inför 2015) 1. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att den bidrar till ökad självständighet för de enskilda som är i behov av denna. 2. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att de insatser som ges utgår från de enskildas behov, samordnas och bildar en helhet. 3. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att kvaliteten i den är säkerställd och håller en hög nivå. Socialnämndens utvecklingsområden Årligen sammanställs inom förvaltningen en patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse som på olika sätt beskriver verksamhetens resultat. Detta utifrån graden av måluppfyllelse, nyckeltal, jämförelser med andra kommuner, egna brukarundersökningar och kvalitetsmätningar inom Kommunens kvalitet i korthet (KkiK). Genom dessa kan nämnden få en uppfattning om vilka starka respektive svaga områden som finns. Olika utvecklingsområden har därigenom identifierats. Ökad självständighet Kommunen har en relativt hög andel personer som uppbär försörjningsstöd. Det finns behov av åtgärder för att stödja människors möjlighet till självständighet. Särskilt gäller det ungdomar, nyanlända och funktionsnedsatta som också är drabbade av relativt hög arbetslöshet. Av särskilt intresse är också barn som lever i familjer med försörjningsstöd. Kunskap finns om att barn som under lång tid lever i ekonomisk utsatthet riskerar att påverkas negativt i sin utveckling. Under en följd av år har delaktigheten i utformningen av insatserna för den enskilde liksom för dess anhöriga varit i fokus i förvaltningen. Ökad delaktighet tillsammans med eget ansvarstagande för sin situation ger förutsättningar att nå målet kring ökad självständighet. I hela förvaltningen behöver arbetet med delaktighet fortsatt vara ett prioriterat område. Möjlighet ska finnas för brukare som grupp att påverka verksamhetens utformning. På samma sätt kan grupper av anhöriga göras delaktiga. Användning av brukarundersökningar för att öka delaktighet och inflytande ska stärkas. Relativt få av brukarna inom vård och omsorg anger att de har möjlighet att påverka tidpunkten för när en insats ska utföras. Detta gäller såväl i hemtjänsten som på särskilt boende. Utifrån detta kan arbetstidens förläggning behöva ses över så att den så långt det är möjligt svarar mot de önskemål och behov som finns. Planeringen behöver utgå från dygnets alla timmar tänka 24-timmar. Kötiderna för platser i Särskilt boende har ökat under senare år och behöver kortas. Ytterligare boendeplatser behöver tillskapas. Sid 11(17)
Insatser utifrån enskildas behov Inom hemsjukvården finns behov av att arbeta för att minska antalet läkemedelsavvikelser och fall. Utöver detta har mätningar visat att äldre i alltför stor utsträckning har för lång nattfasta. Det är områden som behöver förbättras i verksamheten. På arbetsmarknadsområdet finns behov av att utveckla samverkan med arbetsförmedling och vuxenutbildning för att skapa effektiva insatser för målgrupperna ungdomar, funktionshindrade och nyanlända. Verksamheten behöver i allt högre grad ta sin utgångspunkt i de enskildas behov och inte utgå från organisation och de insatser som finns. I samband med införande av ÄBIC äldres behov i centrum skapas en viktig grund för detta. Införande av ytterligare en nivå för boende inom funktionshinderområdet bostad med särskild service - som är en mellanform mellan ordinärt boende och gruppbostad. Säkerställd kvalitet Under senare år har flera beslut inte kunnat verkställas inom tre månader. Det har särskilt gällt platser på särskilt boende men även insatser som kontaktperson och ledsagning. Situationen har nu förbättrats men behöver fortsätta att uppmärksammas. Arbetet med registrering av avvikelser har implementerats i verksamheten. I nuläget finns behov av att utveckla arbetet med att dra nytta av de registrerade avvikelserna som ett sätt att höja kvaliten i verksamheten. Insatser behöver göras för att avvikelserna ska leda till analyser och åtgärder och på så vis leda till en kontinuerlig utveckling av verksamheten. Medarbetarnas kompetens är en viktig faktor som påverkar kvaliteten i verksamheten. Andelen medarbetare som fyller de krav på kompetens som ställs i de uppdragsbeskrivningar eller befattningsbeskrivningar som utarbetats behöver vara på en hög nivå för att säkerställa en hög kvalitet i verksamheten. Kompetensen hos medarbetarna behöver kartläggas och ett underlag för planerad kompetensutveckling tas fram. Indikatorer, resultatmål och strategier Verksamheten följs upp genom fastställande av indikatorer som är tänkta att konkretisera de inriktningsmål som satts upp. Indikatorerna är sedan målsatta för 2016. Kopplade till målen finns också olika strategier utformade som styr de aktiviteter som ska leda mot måluppfyllelse. Dessa presenteras nedan i anknytning till sina respektive inriktningsmål. Aktiviteterna beskrivs närmare i de verksamhetsplaner som utformas för de olika verksamhetsområdena; IFO, VoO och OoF. Det är framförallt på underliggande nivå som mål och strategier konkretiseras och förverkligas. Sid 12(17)
Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att den bidrar till ökad självständighet för de enskilda som är i behov av denna Indikatorer Mål Resultat 2016 930 tkr per månad i 967 tkr t o m okt Utbetalt försörjningsstöd genomsnitt. Antal barn i hushåll med försörjningsstöd 110 115 Kötid SÄBO (dgr) 90 dgr 94 i okt Strategier Använda brukarundersökningar för att följa upp verksamheten Använda metoder för utformning av insatser utifrån behov och funktion Anhörigstöd Aktiviteter Olika nationella och lokala brukarundersökningar genomförs årligen. Resultaten från dessa utgör ett viktigt bidrag för att hitta förbättringsområden inom förvaltningen. Delaktighetsmodellen är utvecklad inom Omsorgen om Funktionshindrade men prövas också inom andra verksamhetsområden. Individens behov i centrum (IBIC) är ett arbetssätt som när det införs leder till att insatser utformas utifrån den enskildes önskemål och situation. Behoven utgår från hur den enskilde kan få stöd i att leva så självständigt som möjligt. Projektet bemanning utifrån behov syftar till att ge brukaren större möjlighet att få sina insatser utifrån sina behov och önskemål. Servicebostad inom LSS innebär att boendemöjligheterna för gruppen blir mer differentierade utifrån olika behov. Under året genomförs ett arbete för att förbättra stödet till anhöriga inom hela verksamheten. Web-utbildning och diskussioner på apt är bla de tillvägagångssätt som ska användas. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att de insatser som ges utgår från de enskildas behov, samordnas och bildar en helhet Indikatorer Mål Resultat 2016 Antal barn i samverkansprogram (IOR, 10 st i genomsnitt per 9 tom september Pinocchio, SIG) månad Antal boendeygn i korttidsvård VoO 550 591 aug-okt Strategier Aktiviteter Sid 13(17)
Systematisk samverkan internt och externt Motverka antal barn i försörjningsstöd Förbättra integrationsarbetet Beskriva verksamhetens processer Säker hemgång byggs nu på genom försök med bildande av ett sk hemtagningsteam. En fast grupp bestående av biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut och omvårdnadspersonal som planerar för alla patienter som skrivs ut från slutenvård. Fortsatt arbete med införande av VISAM-modellen är en annan aktivitet i samverkan med sjukvården. I samverkan med skolan, gymnasieskolan och polisen fortsätter projektet för införande av ett arbetssätt kallat social insatsgrupp (SIG). Psykiatrisk hemsjukvård är fortfarande en ny företeelse som behöver följas upp och utvecklas under 2017. Förvaltningen har antagit en handlingsplan för insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning med flera olika delar. Under 2017 kommer ett arbete att påbörjas med fokus att minska antalet barn som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd. Starta ett servicekontor riktat mot nyanlända. Samarbeta med integrationsföreningarna på orten för att öka kontaktytorna mellan olika grupper i samhället. Fortsatt satsning på etablering på arbetsmarknaden genom permanentande av projektet Vägen Vidare. Genom att beskriva verksamhetens processer finns möjlighet att upptäcka, analysera och åtgärda risker för brister i samverkan. Socialnämndens verksamhet kännetecknas av att kvaliteten i den är säkerställd och håller en hög nivå Indikatorer Mål Resultat 2016 Antal avvikelser 100 101 tom september Andel avvikelser uppföljda 50% 20% tom september Kännedom om ledningssystem index på skala Höjning 2,1 1-4 Omsätter förvaltningens mål i verksamheten Höjning Inget resultat ännu andel bland chefer Icke verkställda beslut (antal 3 mån) 5 9 per kvartal Andel heltidstjänster Höjning 47% kvartal 3 2016 Sid 14(17)
Strategier Utveckla ledarskapet i förvaltningen Utarbeta och genomföra kompetensplanering Bygga in systematisk uppföljning av verksamheten Förenkla administrativa processer Ökad digitalisering Delta i kommungemensamt heltidsprojekt Aktiviteter I samverkan med personalkontoret behöver ett fortsatt arbete på att stödja och utveckla ledarskapet i förvaltningen genomföras. Ett arbete på att tydliggöra chefsroll och medarbetarroll genomförs med stöd av företagshälsovården. Genom kartläggning av medarbetarnas kompetens i förhållande till de krav som ställs i olika yrkesroller kan kompetensutveckling styras på ett mer strategiskt sätt. Under 2017 ska kartläggningen leda fram till riktade kompetenshöjande insatser. I verksamheten ska också olika webutbildningar användas som ett sätt att göra kompetensutveckling mer tillgänglig. Bland de områden som berörs finns anhörigstöd och palliativ vård. Under året kommer verksamheten med ensamkommande barn att delta i ett SKL-lett utvecklingsarbete med förbättringsmetodik kallat innovationsguiden. Tanken är att genom deltagande lära sig ett arbetssätt som bygger på tjänstedesign. Arbeta med att förenkla arbetet med personaladministration och schemaläggning. Genomföra gallring av akter och skapa en fungerande rutin för detta. Kartlägga samtliga personregister i förvaltningen. Delprojekt i form av digitala signeringslistor, nyckelfri hemtjänst samt införande av planeringssystem. Utforma och delta i projekt. Ingmar Ångman förvaltningschef Sid 15(17)
Begrepp och definitioner Vision Visionen ska inte ses som ett mål som absolut måste uppnås inom en fastställd tidsrymd; den är i första hand en långsiktig inriktning för organisationen. Visionen ska tydligt signalera inriktningen. Strategisk inriktning Kommunens strategiska inriktning beskriver vilka målområden som ska utvecklas och förbättras under aktuell mandatperiod. Den strategiska inriktningen beskriver också de strategiska mål som ska uppnås under mandatperioden. Verksamhetsidé Verksamhetsidén är en övergripande beskrivning av vad verksamheten syftar till, och hur organisationen vill att den ska uppfattas av sina intressenter. Den ska vara enkel och tydligt formulerad och den ska kortfattat kunna beskriva socialförvaltningens ansvarsområden. Värdegrund Värdegrunden anger vilka grundläggande värderingar som ska vara styrande i verksamheten. Den finns beskriven i ett särskilt dokument. Inriktningsmål Inriktningsmål är ett/flera styrande och övergripande mål som antas av socialnämnd. Inriktningsmål ska visa vilka ambitioner socialförvaltning har. Inriktningsmål anger i vilken riktning verksamheten ska utvecklas. Inriktningsmål gäller under flera år. Utvecklingsområde Ett utvecklingsområde är ett avgränsat område inom en verksamhet eller på förvaltningsövergripande nivå som nämnden särskilt väljer att prioritera utveckling och förbättring till under året. Utvecklingsområdet är ett område där mätningar visar att det finns behov av att utveckla kvaliteten i verksamheten. Det kan också vara att område av särskild strategisk betydelse eller särskild vikt för nämnden. Det behöver alltså inte handla om ett problemområde. Indikatorer Indikatorer definieras för att möjliggöra fastställande av resultatmål för ett utvecklingsområde. En indikator är ett mått som visar tillståndet i ett större sammanhang. Begreppet indikator betyder tecken, visare, mätare eller mätinstrument. Valet av indikatorer innehåller subjektiva värderingar. Resultatmål Resultatmålen är direkt kopplade till utvecklingsområdena och indikatorerna. De ska kunna TRUMFas. Med det menas att resultatmålen ska vara: Sid 16(17)
Tidsrelaterade ett mål är tidsrelaterat om det går att utläsa när det ska vara uppnått Resultatorienterade vad ska åstadkommas (leveranserna) Uppnåbara kan vi nå målet med de förutsättningar vi har Mätbara hur ska vi mäta att målet är uppnått Fullt specifika är målformuleringen tydlig Aktiviteter Strategiska projekt, utvecklingsarbeten eller andra åtgärder för att förbättra verksamheten med syfte att uppfylla de mål som ställts upp. Aktiviteterna kan vara kopplade till resultatmålen men också utgå direkt från inriktningsmål och de kommunövergripande strategiska målen. Sid 17(17)