Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Relevanta dokument
Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Fonetik. Dolores Meden

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1

fonetik konsonanter + fonologi

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Fonologisk typologi

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Kortfattad tysk uttalslära

Konsonanter. Grundstruktur

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen

Fonetik I. Talets anatomi

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii

Röstanatomisk översikt 1

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

>> Inledning.

Skillnader på vokaler och konsonanter?

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning

fonetik fonologi + fonotax

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI

UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK

Artikulatorisk fonetik

/r/ i några svenska dialekter

Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

Bokoteket. Barnböcker på arabiska. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus. Bokoteket Språkens Hus Eva-Kristina Salameh

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon

1. Turkologisk transkription och notation

Svenskans ljudsystem i relation till världens språk

Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer

Fonembegreppet

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store

AVANCERADE FINSKSPRÅKIGA INLÄRARES UTTAL AV SVENSKA OCH TYSKA FRIKATIVOR. Anna-Mari Kokkonen

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

A L L M ƒ N G R A M M A T I K

Andningsapparaten. Bröstkorg och lungorna. Andra muskler. Mellanrevbensmuskler. Bröstkorg (torax): 12 revben, som lyfts och sänks med muskelarbete

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) helen.winzell@liu.

KÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten

Supradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega

KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI

Respiration Larynx 1

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten

1. a) Konsonanterna kan beskrivas utifrån tre artikulatoriska kriterier. Förklara dessa kriterier utifrån nedanstående figur. Alveolarer.

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!

Vokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter

Rysk fonetik 5 hp föreläsning IV. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

En longitudinell studie av tidig Titel talutveckling hos barn med isolerad gomspalt

Mikko Kuronen Finns det supradentala konsonanter även i finlandssvenskan?

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Är r-gomplatta en effektiv behandlingsmetod vid /r/-fel? En retrospektiv studie.

Hur barn i åldern 4;0-5;11 år presterar på taluppfattningstestet

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

LSK110 S S S S

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Tillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar

Barn med dubbelsidig läppkäk-gomspalt. föräldrainformation Patientinformation från käkortopeden, käkkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

tentaplugg.nu av studenter för studenter

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål

Fonetiklabb för FFG VT05

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

Introduktion i lingvistik 6

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Inst. för lingvistik & filologi, Uppsala universitet Pétur Helgason VT Vokaler

Möbius syndrom - tal, språk och kommunikation

Akustisk fonetik. Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljudvågor. Talkommunikationskedjan. Talkommunikationskedjan

Joller, tidigt tal och uppskattat behandlingsbehov vid 3 år hos barn födda med enkelsidig läpp-käk-gomspalt

Vem är jag? Vilka är ni? Vad gör vi här?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

fonetik intro + vokaler

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Talutvecklingen hos barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt opererade med tidig tvåstegsslutning: En longitudinell studie

Allmänt. Mätmetoder. Vad vill man veta/mäta? Mätmetodstyper. Direkta mätmetoder. Indirekta mätmetoder

Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi

Respiration del 1. Struktur och funktion. Disposition Struktur och funktion

Den rikssvenska varianten låter bara finare. En studie av studerandenas val av uttalsvariant under kursen Svensk fonetik med uttal

Talperceptionsförmåga i olika ljudmiljöer hos barn med språkstörning i åldrarna 7 9 år

fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi

Morgan Nilsson. A L L M ƒ N G R A M M A T I K

BARN MED ENKELSIDIG LÄPP-KÄK-GOMSPALT - en föräldrainformation

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser

Introduktion. Koartikulation (1)

UTVECKLING AV ETT SYDSAMISKT FONEMTEST. Nina Kostet, Kim Månsson

Barn med gomspalt en föräldrainformation

Utmaningar i engelskans fonetik från ett finländskt sångarperspektiv

Talutveckling vid läppkäk-gomspalt:

Bo Bjelvehammar TUNGAN LÅDER VID GOMMEN

Kartläggning av behandling med papillaplatta vid Oralmotoriskt Centrum: En klinisk utvärdering.

TPPA-B(2): Akustisk fonetik I. Praktisk info. Kurslitteratur

Hen har skådespelare på munnen!

Transkript:

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?)

Konsonanter - Artikulationssätt (hur?) Klusiler Frikativor Affrikator Lateraler Tremulanter Nasaler

Artikulationssätt - Klusiler (explosivor/spärrljud) Luftströmmens passage spärras helt som i: [p]-[b], [t]-[d], [k]-[g] - ocklusionsfas total spärr - explosionsfas luften strömmar ut - ev. aspirationsfas: ko-sko, på-spå, tå-stå

Artikulationssätt - Klusiler [p]-[b] [t]-[d] [k]-[g]

Artikulationssätt - Klusiler Källa: Engstrand, O., 2004: Fonetikens grunder

Artikulationssätt - Frikativor (spiranter) Luftströmmen passerar en förträngning som bildas av olika organ. Brus uppstår. [s], [z] [f], [v], [x], [ʂ] ([ʃ]), [ʐ] ([ʒ]), [ɕɕ] ([ʃ ʃ ])

Artikulationssätt - Frikativor [s] сад [х] хор [ʂ] (eller [ʃ]) шить

Artikulationssätt - Frikativor Källa: Engstrand, O., 2004: Fonetikens grunder

Konsonanter - Affrikator Börjar som klusiler men övergår till frikativor: [tɕ] (eller [ ʧ ]) час [ts] царь Finns det affrikator i svenskan?

Affrikata eller konsonantkluster? Analysen beror både på fonetiska och fonologiska omständigheter: Affrikator oftast kortare än motsvarande följd av klusil och frikativa. Uppträder ljudkombinationerna som enheter i språket? I spanska finns [ʧ], dock inte självständigt [ʃ].

Konsonanter - Lateraler (från lat. latus sida, jfr. bilateral, multilateral) Luftströmmen passerar längs ena eller båda sidor av tungan. ex. [l]:

Konsonanter - Tremulanter (vibranter) Någon del av talapparaten vibrerar, dallrar. ex: apikalt [r] eller uvulart [R]

Konsonanter - Tremulanter

Konsonanter - Nasaler Nasala konsonanter bildas som klusiler med skillnaden att det finns en luftpassage mellan svalget och näshålan. Denna passage öppnas genom att gomseglet dras ned.

Nasala icke nasala Skillnaden mellan [m] och dess icke nasala motsvarighet [b]

Artikulationssättet Momentant Klusiler, affrikator Kontinuerligt frikativor, lateraler, tremulanter, nasaler

1. näshåla - nasus 2. läpp - labia 3. tänder - dentes 4. tandvall - alveoli 5. hårda gommen - palatum 6. mjuka gommen - velum 7. tungspene - uvula 8. tungspets - apex 9. tungblad - predorsum 10. tungrygg - dorsum 11. tungrot - radix 12. struplock 13. struphuvud, stämläppar, röstspringa Artikulationsorganen

Artikulationsorgan svenska latin sv. adjektiv struphuvud larynx laryngal stämläppar (cordae) vocalis vokal röstspringa glottis glottal svalg pharynx faryngal munhåla cavum oris oral näshåla cavum nasi nasal läppar labia labial tänder dentes dental tandvall alveoli alveolar

Artikulationsorgan svenska latin sv. adjektiv hårda gommen palatum palatal mjuka gommen velum velar tungspene uvula uvular tunga lingua lingual tungspets apex apikal tungblad predorsum predorsal tungrygg dorsum dorsal

Artikulationsstället - Bilabial Labia - läppar Underläpp mot överläpp [p], [b] [m]

Artikulationsstället - Labiodental Dentes - tänder Underläppen mot överkäkens framtänder [f], [v]

Artikulationsstället - Dental Tungspetsen (apex) eller tungbladet (predorsum) bakom överkäkens framtänder [t], [d], [l], även [n], [s], [z]

Artikulationsstället - Alveolar Alveoli tandvallen Tungspetsen (apex) mot tandvallen [r]

Artikulationsstället - Retroflex Retroflex (apiko-postalveolar, supradental) bakåtböjd tungspets mot tandvallens bakre del bord,bort, hörn, fors, шесть [ʂ] ([ʃ]), жир [ʐ] ([ʒ])

Artikulationsstället - Palatal Palatum hårda gommen Tungryggen mot hårda gommen [ɕ] kyrka (palato-alveolar), [j] jul Jfr. palatalisering

Artikulationsstället - Velar Velum mjuka gommen, gomseglet Tungryggen mot mjuka gommen [k], [g] [x]

Artikulationsstället - Uvular Uvula tungspene Bakre delen av tungryggen mot tungspenen Skånskans bakre skorrande r [R]

Artikulationsstället - Faryngal Pharynx - svalget Bildas genom förträngning i svalget. Utmärkande för semitiska språk. [ħ], [ʕ]

Artikulationsstället - Glottal (Kallas även laryngal) Glottis - röstspringan I struphuvudet genom en avspärrning eller förträngning med hjälp av stämläpparna. hus [h], [ʔ]

Beskrivning av konsonanter Fonation (är stämläpparna med som ljudkälla?): tonande - tonlösa Artikulationsställe (var?): bilabiala, labiodentala, dentala, alveolara, palatala, velara, etc. Artikulationssätt (hur?): klusiler, frikativor, affrikator, lateraler, tremulanter, nasaler

Beskriv följande konsonanter [v] Ва ня [p] по чта [n] наза д [g] го род [m] ма ма [k] ко шка [r] ры бы [x] хомяќ [f] фи зика [t] торго вля [ɫ] ла мпа [d] дом