Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar
1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism Nej: Non- kogni+vism 2. Är dessa trosföreställningar ibland (bokstavligen) sanna? Emo+vism (2) Kvasirealism (6) Ja Nej 3. Är de sanna oberoende av människors åsikter? Misstagsteorin (3) Fik+onalism (10) Ja: Moralisk realism Nej: Rela+vism (7) 4. Är de sanna i kraj av naturliga fakta? Ja: Naturalism (4) Nej: Icke- naturaiism (5)
Moralisk rela+vism Två typer: Agentrela+vism: vad som är rä2 eller fel avgörs av moraliska uppfa2ningar hos den som handlar Talarrela+vism: vad som är rä2 eller fel avgörs av moraliska uppfa2ningar hos den som talar
Varför agentrela2vism? Agentrela+vism
Agentrela+vism Varför agentrela2vism? Moraliska sanningar ger norma+va skäl för handling
Agentrela+vism Varför agentrela2vism? Moraliska sanningar ger norma+va skäl för handling Tesen om interna skäl: Alla norma+va skäl är interna i den meningen a2 de y2erst bygger på redan existerande mo+va+on hos agenten
Agentrela+vism Varför agentrela2vism? Moraliska sanningar ger norma+va skäl för handling Tesen om interna skäl: Alla norma+va skäl är interna i den meningen a2 de y2erst bygger på redan existerande mo+va+on hos agenten Tesen om interna skäl är dock omstridd
Moralisk rela+vism Agentrela2vism Innebär inte a2 allt är ok, a2 moralisk kri+k eller argumenta+on är omöjlig Innebär bara a2 kri+ken måste bo2na i mo+va+on som agenten redan har Kan agenten bli mo+verad a2 handla på e2 visst sä2 genom a2 resonera korrekt u+från de mo+va+oner han/hon redan har?
Problem för agentrela+vism Kontraintui+va konsekvenser: det var inte nödvändigtvis moraliskt fel av Hitler a2 beordra förintelsen
Problem för agentrela+vism Kontraintui+va konsekvenser: det var inte nödvändigtvis moraliskt fel av Hitler a2 beordra förintelsen Vissa agentrela+vister skiljer dock mellan moraliska begrepp som implicerar skäl (rä2, fel, bör) och sådana som inte gör det (ont, go2): Möjligt a2 säga a2 förintelsen var ond, men inte a2 Hitler handlade fel, eller a2 han borde ha handlat annorlunda
Moralisk rela+vism Talarrela2vism När jag säger: Det är fel a2 ljuga menar jag ungefär Det är fel a2 ljuga enligt den moral jag står för.
Moralisk rela+vism Talarrela2vism När jag säger: Det är fel a2 ljuga menar jag ungefär Det är fel a2 ljuga enligt den moral jag står för. Moraliska termer är indexikala: Det är fel Magnus a2 ljuga Inte oförenligt med: Det är inte fel Kalle a2 ljuga
Moralisk rela+vism Indexikala termer vanliga i språket: Jag står här och pratar Vem säger det? När sägs det? Var sägs det? Sanningsvillkor kontextberoende
Moralisk rela+vism Talarrela2vism Moraliska termer indexikala, dvs sanningsvillkoret beror på kontexten Kontext: talarens moraluppfa2ning
Problem med talarrela+vism Strider mot hur vi uppfa2ar a2 vi använder det moraliska språket. När jag säger Det är fel a2 ljuga talar jag inte om min egen moraluppfa2ning Moralisk oenighet omöjlig Moraliska satser betyder olika saker beroende på vem som säger dem Möjligt försvar: skilj på mening och sanningsvillkor
Kvasirealism Försök a2 bemöta invändningar mot non- kogni+vism Simon Blackburn, Spreading the Word (1984), Essays on Quasi- Realism, (1993)
1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism Nej: Non- kogni+vism 2. Är dessa trosföreställningar ibland (bokstavligen) sanna? Emo+vism (2) Kvasirealism (6) Ja Nej 3. Är de sanna oberoende av människors åsikter? Misstagsteorin (3) Fik+onalism (10) Ja: Moralisk realism Nej: Rela+vism (7) 4. Är de sanna i kraj av naturliga fakta? Ja: Naturalism (4) Nej: Icke- naturalism (5)
Kvasirealism Utgår från aspekter av vårt moraliska tänkande som tycks stödja realism Visa hur a2 det är möjligt a2 redogöra för dessa inom ramen för non- kogni+vism Blackburn: e2 forskningsprogram snarare än en färdig metae+sk posi+on
Kvasirealism Mål: a2 redogöra för vårt vardagliga användande av moraliska begrepp utan a2 anta a2: vi refererar +ll moraliska fakta som existerar oberoende av oss själva. vi gör oss skyldiga +ll e2 systema+skt misstag.
Kvasirealism Problem för non- kogni+vism: Användande av moraliska termer i icke- påstådda kontexter (villkorssatser, disjunk+oner, frågor etc.) Om det är fel a2 äta kö2 så är det fel a2 servera den här biffen +ll middag Slaveri är an+ngen rä2 eller fel
Kvasirealism Frege- Geach problemet: Non- kogni+vism implicerar a2 satsen det är fel a2 äta kö2 har en betydelse i: Om det är fel a2 äta kö2 så är det fel a2 servera den här biffen +ll middag (ej påstådd kontext) Men en annan betydelse i: Det är fel a2 äta kö2
Kvasirealism Varför? E2 moralisk omdöme u2rycker enligt NK e2 non- kogni+vt +llstånd (känsla, preskrip+on), men bara när det påstås ( Det är fel a2 äta kö2 ). Den som säger Om det är fel a2 äta kö2 så behöver ju inte anse a2 det är fel a2 äta kö2 och u2rycker därför inte samma känsla. Alltså kan satsen inte betyda samma sak i de båda sammanhangen.
Kvasirealism Peter Geach ansåg sig i Freges språkfilosofi ha funnit följande centrala princip: Meningen hos en sats beror inte pa om den påstås eller inte. Non- kogni+vismen verkar bryta mot denna princip.
Kvasirealism Två olika problem: Kontraintui+vt a2 betydelsen hos en sats är instabil på de2a sä2 Moraliska slutledningar tycks inte gil+ga.
Kvasirealism Modus ponens: Premiss 1: Om A så B. Premiss 2: A. Slutsats: B
Kvasirealism Modus ponens? Premiss 1: Om det är fel a2 äta kö2 så är det fel a2 servera den här biffen +ll middag. Premiss 2: Det är fel a2 äta kö2. Slutsats: Det är fel a2 servera den här biffen +ll middag.
Kvasirealism Modus ponens? Premiss 1: Om det är fel a2 äta kö2 så är det fel a2 servera den här biffen +ll middag. Premiss 2: Det är fel a2 äta kö2. Slutsats: Det är fel a2 servera den här biffen +ll middag. Non- kogni+vism tycks implicera a2 slutledningen är ogil+g!
Kvasirealism Är det e2 problem för non- kogni+vism? Blackburn ser det som e2 problem: Non- kogni+vism måste respektera det moraliska språket så som det fak+skt används.
Blackburns lösning: Kvasirealism
Kvasirealism Blackburns lösning: Moraliska villkorssatser u2rycker altyd +ll en viss typ av moralisk sensibilitet. Moralisk sensibilitet = disposi+on a2 inta viss altyd +ll viss handling. Precis som vi kan ha moraliska altyder +ll handlingar kan vi ha moraliska altyder +ll moralisk sensibilitet
Kvasirealism Det är fel a2 äta kö2 u2rycker (ogillande) altyd +ll kö2ätande i allmänhet. Om det är fel a2 äta kö2 så är det fel a2 servera den här biffen +ll middag u2rycker en (ogillande) altyd +ll disposi+onen a2 u2rycka en ogillande altyd mot kö2ätande i allmänhet men sam+digt inte u2rycka ogillande mot a2 servera den här biffen +ll middag.
Kvasirealism P1: Om det är fel a2 äta kö2 så är det fel a2 servera den här biffen +ll middag. P2: Det är fel a2 äta kö2. Slutsats: Det är fel a2 servera den här biffen +ll middag. Blackburn: Det vore inkonsistent a2 u2rycka altyderna i P1 och P2, utan a2 u2rycka altyden i slutsatsen. Den som accepterar P1 och P2, men inte slutsatsen, hyser altyder som han själv fördömer.
Kvasirealism Blackburn: För a2 moraliskt språk ska vara +ll någon ny2a för oss, så måste det utvecklas så a2 det går a2 använda för slutledning, utvärdering osv, dvs det måste utvecklas +ll a2 likna och fungera som realis+skt språk
Kvasirealism Varför då inte vara realist? Blackburn: Ontologiskt ekonomiskt: behöver inte anta existens av några moraliska egenskaper Mo+vinternalism + Humesk teori om mo+va+on Moraliska omdömen mo+verar Trosföreställningar i sig mo+verar inte Superveniensargument
Kvasirealism Superveniensprincip: Moralisk realism: superveniens gäller mellan alla möjliga världar (stark superveniens) Blackburn: för starkt, det räcker med a2 superveniens gäller inom en och samma värld (svag superveniens)
Kvasirealism Moraliska altyder har e2 prak+skt syje, a2 vägleda våra handlingar. Kräver förutsägbarhet och regelbundenhet => moraliskt språk måste utvecklas så a2 det inkorporerar svag superveniens
Kvasirealism Är KR en non- kogni+vis+sk posi+on? NK: moraliska omdömen u2rycker inte trosföreställningar och har inte sanningsvärde. Men, enligt B, tycks moraliska omdömen kunna ha sanningsvärde (i någon mening). De kan t ex figurera i logiska slutledningar som modus ponens. Vad skiljer då NK från kogni+vism?
Kvasirealism Minimalism om sanningsvärde: för a2 e2 språkligt u2ryck ska kunna ha sanningsvärde räcker det med a2 följande villkor är uppfyllda: 1. Det finns kriterier för när u2rycket ska användas. 2. Det kan kombineras med andra u2ryck med hjälp av de logiska konnek+ven ( och, eller etc.).
Icke- deskrip+v kogni+vism
Icke- deskrip+v kogni+vism Problem för non- kogni+vism: Avviker från hur vi använder moraliskt språk Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar Problem för kogni+vism: Förklara moralens norma+vitet Ontologiska antaganden
Icke- deskrip+v kogni+vism Kvasirealism och icke- deskrip+v kogni+vism utgör försök a2 lösa problemen: Kvasirealism: inom ramen för non- kogni+vism, försöker förklara realis+ska element i moraliskt språk utan realismens ontologiska antaganden IDK: försöker förklara moralens prak+ska, handlingsvägledande natur inom ramen för kogni+vism
Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism: moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar som kan vara sanna eller falska Är dessa trosföreställningar deskrip+va? Utgör de trosföreställningar beskrivningar av världen? IDK: moraliska omdömen är inte deskrip+va
Icke- deskrip+v kogni+vism U2rycker trosföreställningar: Samma gramma+ska struktur som andra satser som u2rycker trosföreställningar Samma logiska funk+oner som andra satser som u2rycker trosföreställningar Konjunk+on, disjunk+on, modus ponens, osv Upplevs på samma sä2 som andra trosföreställningar
Icke- deskrip+v kogni+vism Trosföreställningarna är inte deskrip+va: Prak+sk, handlingsmo+verande natur
Icke- deskrip+v kogni+vism A2 ha en trosföreställning behöver inte innebära a2 man +llskriver världen vissa egenskaper.
Icke- deskrip+v kogni+vism A2 ha en trosföreställning behöver inte innebära a2 man +llskriver världen vissa egenskaper. A2 ha en trosföreställning är a2 vara psykologiskt bunden commi2ed +ll något möjligt sakernas +llstånd.
Icke- deskrip+v kogni+vism A2 ha en trosföreställning behöver inte innebära a2 man +llskriver världen vissa egenskaper. A2 ha en trosföreställning är a2 vara psykologiskt bunden commi2ed +ll något möjligt sakernas +llstånd. Två typer av commitments : is- commitments ought- commitments
Icke- deskrip+v kogni+vism Likheter mellan ought- och is- commitments Samma gramma+ska struktur Samma logiska funk+oner Upplevs på samma sä2
Icke- deskrip+v kogni+vism P1 Om mutor är fel så bör jag inte ta emot pengar av studenterna inför tentan P2 Mutor är fel - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - S Jag bör inte ta emot pengar av studenterna inför tentan Det är lämpligt eller befogat a2 acceptera S om man accepterar P1 och P2.
Icke- deskrip+v kogni+vism Sanningsvärde? Förutsä2er minimalis+sk teori om sanning: Det är sant a2 Lund ligger i Skåne = Lund ligger i Skåne Allt som kan sägas om sanning Det är sant a2 mutor är fel = Mutor är fel När det är befogat a2 säga a2 Mutor är fel så är det befogat a2 säga a2 Det är sant a2 mutor är fel