Likabehandlingsplan- en plan mot diskriminering och kränkande behandling Nysäters förskola Ht2013-Vt2014 Förskolans helhetside: Rötter och vingar. Ansvarig: Förskolechef Elisabeth Wallberg Ansvariga Pedagoger i trygghetsteamet: Carina Fermal, Pia Karlsson, Malin Olsson och Susanne Nyckel. Hur barn och vårdnadshavare gjorts delaktiga: Barnen har gjorts delaktiga i vårt värdegrundsarbete då vi har arbetat mycket med hur man är en bra kompis, arbeta med känslor och vikten av att få säga nej. Vårdnadshavare görs medvetna genom föräldramöte, utvecklingssamtal, samt genom brukarenkäten. Hur planen ska förankras: För att göra planen synlig för våra vårdnadshavare så ligger den på förskolans hemsida. På föräldramöte informerar pedagogerna om planen och vikten av deras medverkan för ett främjande och förebyggande arbete med planen. Vi har också ett fördjupat samtal på vårt inflytanderåd där särskilt intresserade vårdnadshavare kommer och träffar trygghetsteam och förskolechef. På utvecklingssamtalen så tas också frågan om barnets trivsel upp. Barnen blir involverade då vi fortlöpande arbetar för att våra demokratiska värden genom att ge dem inflytande och ansvar i förskolans vardag. Trygghetsteamet träffas regelbundet och kommer att fördjupa sig i likabehandlingsfrågor, de ansvar också för att granska verksamheten på sin avdelning och på förskolan med ett likabehandlingstänk, på detta sätt blir planen levande ut i all vår verksamhet. Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan. Tidigare plan var väldigt generellt skriven och det fanns inte tydliga mål att utvärdera. Det var värdegrundsmålen i stort. Lärdomar som har gjorts är att nu göra en tydlig konkret plan så att de mål som sätts för det förebyggande och främjande arbetet blir tydliga och möjliga att utvärdera. Detta kommer att yttra sig i att vi kommer nu kommer att kartlägga vår verksamhet och resultaten kan vi koppla direkt till vårt främjande arbete. När hur och av vilka utvärderas denna plan? Denna plan kommer att utvärderas av förskolechef Elisabeth Wallberg och ansvariga pedagoger i juni 2014. Utvärderingen kommer att ligga som grund för upprättandet av ny plan för läsåret VT2014- HT2015.
Främjande arbete. I det främjande arbetet fokuserar vi på att skapa en större vi-känsla för varandra i personalgruppen. Detta görs exempelvis genom projekt-gruppen där pedagogerna träffas i tvärgrupper varje månad för att dela och lära, genom informationsmöte på måndag morgonen där information ges om aktuell situation på avdelningen och genom trevligheter för pedagogerna på vårt avslutande APT. Detta främjande arbetet syftar till att pedagogerna blir goda förebilder för barnen. Dessutom skapas goda förutsättningar för att pedagoger kan samverka på ännu bättre sätt över avdelningarna. För att göra planen synlig för våra vårdnadshavare så ligger den på förskolans hemsida. På föräldramöte informerar pedagogerna om planen och vikten av deras medverkan för ett främjande och förebyggande arbete med planen. Vi har också ett fördjupat samtal på vårt inflytanderåd där särskilt intresserade vårdnadshavare kommer och träffar trygghetsteam och förskolechef. På utvecklingssamtalen så tas också frågan om barnets trivsel upp. Barnen blir involverade då vi fortlöpande arbetar för att våra demokratiska värden genom att ge dem inflytande och ansvar i förskolans vardag. Kartläggning. I den årliga kartläggningen ingår en enkät där vårdnadshavare svarar om deras och barnens upplevda trivsel och trygghet på förskolan, frågan ställs även vid utvecklingssamtalet. 95% upplever att barnen är trygga, detta är en sänkning från 98% föregående år, pedagogerna har tolkat det som att det är på gården som några har vårdnadshavare har känt oro. Eftersom vårdnadshavares oro spiller ner på barnen så har vi sett över säkerheten på gården genom att sätta upp tydliga skyltar att grindar ska stängas och haspas. 98% upplever att deras barn har kamrater detta är en sänkning fr 100% föregående år, pedagogerna arbetar här aktivt så att barnen lär sig att kunna knyta fler kontakter och att det går bra att vara kompis med många, även från andra avdelningar. Pedagogerna samtalar utifrån kartläggnings material om hur de upplever sin egen trivsel och deras roll som förebilder för barnen. Förskolechef har gjort observationen utifrån lära känna samtal med pedagogerna och från APT. Utifrån denna kartläggning kommer behovet fram att stärka vår vi-känsla fram, avdelningarna har arbetat olika med uppdraget och en stor vinst blir det för alla pedagoger och barn om vi arbetar för en mer gemensam förståelse. I detta arbete kommer vi också att skriva fram vår gemensamma barnsyn och kunskapssyn, det kommer att ge oss en grund att stå på för att alltid möta barnen med respekt. Utifrån kartläggningen behöver barnens möjlighet till inflytande och ansvar fortsätta att utvecklas på förskolan. Målen blir att: Barnen ska ha en trygg miljö på gården. Barnens ska ges möjligheter att knyta kontakter med de andra avdelningarnas barn. Barnen ska bli mötta med respekt. Barnen ska ha möjlighet till inflytande och ansvar i den vardagliga verksamheten.
Förebyggande. Nuläge Utifrån kartläggningsmaterialet behöver vi stärka uppdragsmedvetenheten på förskola. Det innebär att vi ska vara trygga med vår barnsyn och kunskapssyn och att vi vet att den bottnar i forskning och beprövad erfarenhet. Avdelningarna har traditionellt arbetat mycket var för sig vilket har gjort att pedagogerna känner mer tillhörighet till sin avdelning än till förskolan i sin helhet. Barnsyn och kunskap-synen varierar hos pedagogerna vilket resulterar i att gränser sätts på olika sätt. Genom att arbeta ihop oss i vår syn kommer vi att bli mer tydliga gentemot barn och vårdnadshavare, barnen blir lika bemötta av oss alla som arbetar på förskolan. Pedagogerna ska arbeta aktivt så att barnen lär sig att kunna knyta fler kontakter och att det går bra att vara kompis med många, även från andra avdelningar. Detta så att alla alltid känner att de har vänner att vara med, detta görs på gården i olika projekt som barnen kan vilja att vara med utifrån intressen så som målning, fotboll, musik eller experiment. I enkät från vårdnadshavare upplever inte alla att gården är en trygg plats att vara på, detta beroende på att grindarna inte alltid stängs ordentligt av alla våra vårdnadshavare. För att tillmötesgå denna oro sätts lappar upp på grindarna med en påminnelse om att grinden ska stängas och låsas av en vuxen. Ett likabehandlingteam skapas där varje arbetslag representeras. Teamet träffas och för diskussioner om barnsyn och kunskapssyn. Dessa diskussioner ska även föras i arbetslagen och teamet ansvara för att alla blir delaktiga. Vi använder ett APT och studiedagar för att fördjupa oss och arbetet resulterar i att vår barnsyn dokumenteras. Utifrån vår gemensamma syn på barnen fortsätter arbetet om hur vi kan ge barnen mer inflytande och ansvar. Vi delar och lär i trygghetsteamet och på APT. Önskeläge Nysäters förskola är en helhet där alla pedagoger har en gemensam syn på uppdraget. Alla pedagoger är trygga med varandra och kan alltid säga vad de tycker och att de alltid blir bemötta med respekt av varandra. Alla pedagoger känner att de bidrar till förskolans utveckling och till barnens möjlighet till inflytande och delaktighet. Ansvariga Alla pedagoger och förskolechef är ansvariga för arbetet men trygghetsteamet har ett extra ansvar tillsammans med förskolechef. Åtgärder vid misstänkt kränkning. Om ett barn blir misstänkt kränkt av en vuxen som arbetar på förskolan, har alla anställda på förskolan skyldighet att anmäla detta skyndsamt till Förskolechef. Blankett för detta finns på Ida. Om en vårdnadshavare eller annan vuxen upplever att ett barn blir kränkt på förskolan ska detta anmälas till personal eller till förskolechef. Förskolechef ansvarar för att utreda och dokumentera de misstänkta kränkningarna. Åtgärder kan variera beroende på händelsens art men i regel sker skyndsamt samtal med de inblandande och information till vårdnadshavare. Förskolechef ansvarar för att följa upp
händelsen och åtgärderna. Förskolechef anmäler misstänkta kränkningar till huvudman. Bilaga Lagar planen stödjer sig på är: I Lpfö 98(reviderad 2010) kap. 1 Förskolans värdegrund, sidan 4 kan vi läsa att: Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Detta vilar på SFS 2008:567 Diskrimineringslagen och där kan vi läsa Diskriminering 4 I denna lag avses med diskriminering 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. SFS 2010.800 Skollagen tar upp kränkande behandling som till skillnad mot diskriminering inte
vilar på diskrimineringsgrunderna utan på individens känsla. Den tar också upp förskolans skyldighet att upprätta en plan mot kränkande behandling se nedan: Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.