Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Relevanta dokument
Regionala matchningsindikatorer en översikt

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till Anette Jonsson Simon Bölling

VKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

INGEN LÄTT MATCH! Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025

VÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys. 5 september 2018

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland Keili Saluveer

Vilka utbildningar ger jobb?

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Ny matchningsstatistik nya definitioner och ny data

Pedagogikutbildade. Regionala Matchningsindikatorer: Workshop , Styrbjörn Holmberg

Matchningen på arbetsmarknaden sambandet mellan utbildning och yrke

Kompetensförsörjning 2019 ÖVERSYN AV KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN I KRONOBERGS LÄN

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/ Joakim Boström

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

Lägesbild nu och framåt gällande kompetensförsörjningen inom Industrin i Gävleborg

Vilka utbildningar ger jobb?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Tabell 1 Befolkningen 1998 i åldern år fördelad efter utbildning och sysselsättningsstatus Allmän skolutbildning

ARBETSKRAFTSBAROMETERN

YRKESPROGNOS UTBILDNING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

GRÄNSPENDLING SVERIGE NORGE 2013

ARBETSKRAFTSBAROMETERN

Sörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland

1 Befolkningens utbildning

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland

TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning

Tylösand, Jens Sandahl, Analysavdelningen. Långtidsarbetslöshet Ett litet försök att synliggöra människorna bakom statistiken

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg Olle Dahlberg, SPU

Underlag till Myndigheten för yrkeshögskolan 2016 och berörda aktörer

YRKESPROGNOS HÄLSO- & SJUKVÅRD EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS TILLVERKNINGSINDUSTRIN EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland

Stor ökning av antal examinerade på avancerad nivå

Ingenjörernas arbetsmarknad

Avkastning på högre utbildning bland examinerade vid Stockholms lärosäten

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Matchning gymnasial yrkeskompetens - pågående arbete. Vård- och omsorgscollege 24 maj 2019

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg

LÄRPROJEKT REGIONALA MATCHNINGS- INDIKATORER. Fördjupad analys

STOCKHOLM 2025 EN UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS

Tudelad arbetsmarknad

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Östra Mellansverige 2025

2016 Thomas Ljunglöf. Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer?

Utbildning och arbetsmarknad

Löner inom landstingskommunal sektor Genomsnittlig månadslön 2015 samt procentuell förändring sedan 2014

Utlandsstudier vad händer sedan?

Behöriga förstahandssökande och antagna

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020

Löner inom landstingskommunal sektor Genomsnittlig månadslön 2014 samt procentuell förändring sedan 2013

Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion

SKÅNE Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

Personer sysselsatta med IT i Gävleborgs län

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Region Skåne Västra Götalandsregionen

Nytillskott och rekryteringsbehov

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

Ingenjörernas arbetsmarknad

Regionala matchningsindikatorer Fördjupad analys : Anteckningar från workshop den 4 maj

Utbildningsstatistisk årsbok 2007 Tabeller

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikter för Dalarnas län till slutet av 2016

Arbetsmarknaden och framåt

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Arbetsmarknaden för unga akademiker

Regionala indikatorer över kompetensförsörjning Workshop 2. Katja Olofsson och Stefan Vikenmark, Prognosinstitutet, SCB

Arbetskraftsbarometern 12 Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar

Arbetslösheten Ett försök att synliggöra människorna bakom statistiken

Skåne. Sysselsättning, tillväxt och kompetensförsörjning. REGLAB, Stockholm

Kompetensbehov inom vården

Utbildning i Gävleborg 2015

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ med särskilt fokus på Skåne Nordost

Tidsseriebrott i Utbildningsregistret

Struktur för SUN 2020, inriktning

Förord. Statistiska centralbyrån i april Svante Öberg. Anna-Karin Olsson

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim

Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län, hösten Sandra Offesson och Sarah Nilsson,

Transkript:

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder. Ett arbets- eller utbildningsgivarperspektiv. Startpunkt på efterfrågesidan. Kompetens behöver ersättas/fyllas på för näringslivets och off. välfärdstjänsters utveckling? 2. Analys av arbetsmarknadens funktionalitet. Börja från utbudssidan ett sysselsättningsperspektiv. Fokus på ej anställda och deras kompetenser (eller brist på kompetens).

Aggregerad matchning Allmän matchningsgrad Individer inne på arbetsmarknaden Antalet anställda med matchning dividerat med det totala antalet anställda med och utan matchning Matchad förvärvsgrad matchning för hela befolkningen Andel anställda med matchning av totala antalet i populationen, minus Studerande m. studiemedel Egenföretagare anställda utan tillräckliga uppgifter På aggregerad nivå ett vidareförädlat mått på förvärvsgrad

Sammanfattning matchning, aggregerad Östergötland har hög allmän matchningsgrad jämfört med övriga län. Gäller samtliga demografiska grupper. Män har lägre allmän matchningsgrad än kvinnor, både i Östergötland och i riket Särskilt bland unga har Östergötland en hög allmän matchningsgrad Finns inget samband mellan allmän matchningsgrad och förvärvsgrad, d.v.s god matchning bland anställda har inget samband med hög andel förvärvsarbetande på aggregerad nivå Däremot har Östergötland en låg förvärvsgrad och aggregerad matchad förvärvsgrad jämfört med andra län.stor del av de utan sysselsättning saknar gymnasieutbildning.

Allmän matchningsgrad 2012, män och kvinnor, 20-64 år

Allmän matchningsgrad 2012, män och kvinnor 20-39 år

Allmän matchningsgrad 2012, utrikes födda 20-64 år

Matchad förvärvsgrad vilka utbildningar efterfrågas? Östergötland har i jämförelse med andra län en bättre matchad förvärvsgrad (medelgod) än allmän förvärvsgrad. Vid en ranking av Sveriges län har Östergötland en bättre position avseende den matchade förvärvsgraden (11:e plats) än för justerad förvärvsgrad (16:e plats) Notera skillnaden i ranking för Östergötland mellan allmän matchningsgrad och matchad förvärvsgrad! God utbildningsmatchning för de som är anställda, betydligt sämre matchning bland de som står utanför.

Matchad förvärvsgrad, kvinnor och män Östergötland har en svag position för både kvinnor (17:e) och män (15:e) gällande justerad förvärvsgrad. För matchad förvärvsgrad har Östergötland en medelgod position för män (8:e), medan rankingen för kvinnor är sämre (14:e)

Matchad förvärvsgrad 20-39 år Den matchade förvärvsgraden bland 20-39 åringar är på samma nivå som för gruppen 20-64 år Förvärvsgraden är något lägre än för åldersgruppen 20-64 år Positionerna i en ranking mellan Sveriges län påminner om den för gruppen 20-64 år

Sammanfattning, utbud De flesta utan arbete saknar gymnasial utbildning. Utgör 35 procent av öppet arbetslösa och ej i arbetskraften, ej studerande 10 procent utgörs av personer med studieförberedande gymnasieutbildning (natur, samhälls- och estetiska programmen) Utbildningsflöden bland förskollärare styrs av nyexaminerade-avgångna. Utbudet har minskat Utbudet av högskoleingenjörer och civilingenjörer har ökat. Styrs främst av nyexaminerade-avgångna, men även visst positivt flyttnetto bidrar. Grupperna med störst förväntade ålderavgångar (antal) är utbildningsgrupper på gymnasial nivå. Störst är vård-omsorg samt handel och administration. Ser man till förväntade åldersavgångar relativt utbildningsgruppernas storlek så framträder en annan bild.

Vilken utbildningsbakgrund har de arbetslösa? Tio utbildningsgrupper med flest antal arbetslösa Grundskoleutbildning och motsvarande 2 838 Folkskoleutbildning och motsvarande 1 573 Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb. 1 363 Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 903 Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration 872 Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå 629 Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola 531 Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå 399 Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom 363 Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 297 Tio utbildningsgrupper med flest antal ej studerande, ej i arbetskraften Grundskoleutbildning och motsvarande 6 342 Folkskoleutbildning och motsvarande 3 497 Okänd utbildning 2 397 Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb. 2 263 Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration 1 710 Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå 1 634 Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 1 282 Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet 710 Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom 647 Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå 584 Grupper med ett stort antal öppet arbetslösa och ej i arbetskraften, ej studerande är generellt de samma absoluta tal. Antal personer ej studerande, ej i arbetskraften ofta fler än öppet arbetslösa I gruppen okänd utbildning är mycket få öppet arbetslösa många nyanlända?

Arbetslösa bland yrkesinriktade gymnasieutbildningar 35 procent av alla öppet arbetslösa och ej i arbetskraften som inte studerar saknar förgymnasial utbildning. 10 procent består av personer med studieförberedande gymnasial utbildning (samhälls- natur- och estetiska programmen) Det är framförallt individer med gymnasial utbildning som utgör övriga utan arbete (de är även de största befolkningsgrupperna). Se nedan År 2012 Antal öppet arbetslösa och ej i arbetskraften, ej studerande Andel Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration 2582 17,0% Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå 2263 19,1% Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 2185 12,9% Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola 1086 17,1% Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom 1010 17,6% Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå 983 22,8% Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet 913 24,3% Gymnasial utbildning, ospecificerad 851 24,8% Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning 806 10,4% Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 657 13,9% Gymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård 643 13,9%

Utbildningsflöden för: ingenjörer högskola, civilingenjörer, förskollärare samt betongarbetare 300 Förskollärare 250 200 150 100 50 0-50 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 "Vidareutbildade" "Examinerade" Utflyttare Inflyttare Åldersutträden Åldersinträden Nettoförändring -100-150 Att antalet utbildade förskollärare minskat beror främst på att antalet nyexaminerade varit färre än antalet åldersutträden. Flyttflödena i gruppen är små

Högskoleingenjörsutbildningar (samtliga inriktningar) 300 250 200 150 100 "Vidareutbildade" "Examinerade" Utflyttare Inflyttare 50 0-50 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Åldersutträden Åldersinträden Nettoförändring -100-150 Att antalet högskoleingenjörer ökar beror främst på att gruppen examinerade är större än gruppen åldersutträden. Det är även fler högskoleingenjörer flyttat till Östergötland än vad som flyttat härifrån

800 Civilingenjörsutbildade; samtliga inriktningar 600 400 200 0-200 -400 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 "Vidareutbildade" "Examinerade" Utflyttare Inflyttare Åldersutträden Åldersinträden Nettoförändring -600-800 Att antalet civilingenjörer ökar beror främst på att antalet examinerade är fler än antalet åldersutträden och vidareutbildade Även fler inflyttare än utflyttare de flesta år

Sammanfattning, efterfrågan Utbildningar där det verka råda brist: - Vård-omsorgsyrken som specialistsjuksköterskor, barnmorskor - Läraryrken (förskollärare, fritidspedagog, grundskollärare, speciallärare) Utbildningar med lägre efterfrågan: - Restaurang och livsmedel (gymn), Hotell och turism (gymn), medieproduktion, journalistik, humaniora och konst Vårdutbildade överlag mycket hög matchad förvärvsgrad och förvärvsgrad. Dock lägre efterfrågan på utbildade från gymnasiala vårdomsorgsprogrammet än de flesta eftergymnasialt vård- omsorgsutbildade Låg förvärvsgrad bland gymnasieutbildade inom handel/administration, restaurang och livsmedel, jord och skogsbruk, hotell och turism Ingenjörsutbildningar överlag hög matchad förvärvsgrad. Lägre för högskoleingenjörer inom kemi-bioteknik/material och tillverkning

Utbildningsgrupper med högt respektive lågt jobbinflöde i Östergötland Andel nya förvärvsarb. Andel jobbytare Andel totalt inflöde Totalt inflöde Medieproduktion, eftergymnasial utbildning 11,9 20,8 32,7 66 Hotell- och turismutbildning på gymnasial nivå 9,7 21,3 31 153 Övrig eftergymnasial utbildning inom humaniora och konst 15,2 13,1 28,3 41 Konstnärlig eftergymnasial utbildning 10,6 17,4 28 132 Journalistik- och medievetenskaplig utbildning (eftergymnasial) 6,2 16,9 23,2 82 Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning 8,5 13,5 22,1 406 Högsk.ing.utb; maskinteknik, fordonsfarkostteknik, industriell ekon. 5,5 16,4 21,9 148 Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå 6,9 14,7 21,6 948 Övrig eftergymn. utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård 4,9 16,6 21,5 136 Transportutbildning på gymnasial nivå 4,8 16,5 21,3 318 Högt inflöde Av de tio utbildningsgrupper med högst relativt inflöde är i stort sett samtliga små visst undantag hotell/turism och restaurang/livsmedelsutbilda de Nya förvärvsarbetande 2012 Jobbytare 2011-2012 Totalt inflöde Andel totalt inflöde Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration 434 899 1333 16,7 Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå 540 767 1307 13,7 Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 337 853 1190 12,3 Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola 301 844 1145 13,2 Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå 303 645 948 16,4 Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 179 712 891 21,6 Gymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård 232 489 721 16,2 Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom 241 454 695 19,1 Fordons- och farkostutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 144 504 648 14,8 Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration 175 326 501 15,3 Av de tio utbildningsgrupper med störst totalt inflöde är nio yrkesutbildningar vid gymnasium och högskola

Lågt inflöde, Östergötland Andel nya förvärvsarb. Andel jobbytare Andel totalt inflöde Polisutbildning 0,4 1,7 2,1 Speciallärar- och specialpedagogutbildning 0,7 5 5,7 Fritidspedagogutbildning 1,4 4,3 5,8 Biomedicinsk analytiker- och laboratorieassistentutbildning 2,1 4 6,2 Veterinärutbildning.. 7,2 Förskollärarutbildning 2,3 5,1 7,4 Lärarutbildning för grundskolans tidigare år 2,1 5,9 8 Barnmorskeutbildning 1,6 6,8 8,4 Specialistsjuksköterskeutbildning 0,9 8,4 9,3 Tekniskt gymnasium, 2-3 år (exkl. NP:s tekniska gren 03N) 1,6 7,8 9,5 Lärar- och vårdyrken låga inflöden indikation på arbetskraftsbrist. Påminner om riket Totalt jobbinflöde Veterinärutbildning 8 Arkitektutbildning 8 Apotekarutbildning 11 Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och data 12 Skogsvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) 12 Tandhygienistutbildning 14 Högskoleingenjörsutbildning; övrig/okänd inriktning 14 Polisutbildning 15 Geovetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) 19 Barnmorskeutbildning 21

Lågt inflöde, Riket Andel nya förvärvsarb. Andel jobbytare Andel totalt inflöde Polisutbildning 0,8 2,3 3,1 Biomedicinsk analytiker- och laboratorieassistentutbildning 2,3 5,5 7,7 Speciallärar- och specialpedagogutbildning 0,9 6,9 7,8 Förskollärarutbildning 2,1 5,9 7,9 Fritidspedagogutbildning 1,6 6,3 7,9 Barnmorskeutbildning 2 7 9,1 Specialistsjuksköterskeutbildning 1 8,7 9,6 Tekniskt gymnasium, 2-3 år (exkl. NP:s tekniska gren 03N) 1,9 7,8 9,8 Gymnasieingenjörsutbildning (4 år) 1,4 8,6 10,1 Tandsköterskeutbildning 3,6 7,1 10,6 Total inflöde Skogsvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) 305 Tandhygienistutbildning 390 Högskoleingenjörsutbildning; övrig/okänd inriktning 413 Veterinärutbildning 438 Fysikutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) 456 Geovetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) 525 Agronom- och hortonomutbildning 569 Högskoleingenjörsutb; kemi- och bioteknik, material och tillverkning 591 Polisutbildning 592 Biblioteks- och informationsvetensk. högsk.utbildning (minst 3 år) 606

Utbildningsgrupper med högt respektive lågt jobbinflöde i riket Andel nya förvärvsarb. Andel jobbytare Nya förvärvsarbetande 2012 Jobbytare 2011-2012 Andel totalt inflöde Totalt inflöde Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och data 19,8 14,6 34,4 634 Hotell- och turismutbildning på gymnasial nivå 9,1 20,1 29,2 3 934 Medieproduktion, eftergymnasial utbildning 8,4 20,6 29 2 508 Konstnärlig eftergymnasial utbildning 9,8 18,6 28,5 5 590 Journalistik- och medievetenskaplig utbildning (eftergymnasial) 5,5 19,7 25,2 3 159 Övrig eftergymnasial utbildning inom humaniora och konst 12 12,5 24,5 1 055 Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå 6,8 17 23,8 21 841 Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning 9,5 14,3 23,8 10 145 Övrig eftergymnasial utbildning inom pedagogik / lärarutbildning 10,3 13,1 23,4 4 402 Humanistisk eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 8,5 14,2 22,7 5 459 Totalt inflöde Andel totalt inflöde Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration 10 262 23 126 33 388 14,4 Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå 9 115 15 718 24 833 12,0 Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 6 122 17 883 24 005 14,0 Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola 5 837 17 208 23 045 16,5 Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå 6 270 15 571 21 841 23,8 Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 4 104 15 771 19 875 17,6 Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) 5 287 14 500 19 787 19,2 Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration 5 243 10 759 16 002 21,0 Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom 5 447 10 037 15 484 17,6 Fordons- och farkostutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 3 261 11 534 14 795 16,3 Flera utbildningar med stor relativ efterfrågan i Östergötland har även stor relativ efterfrågan i riket Flera utbildningar med stor total efterfrågan i Östergötland har även stor efterfrågan i riket (Ekonomutbildning hamnar precis utanför topp tio i Östergötland)

Matchad förvärvsgrad för gymnasie-/yrkesutbildningar i Östergötland - Samtliga yrkesinriktade gymnasie- yrkesutbildningar hör högre förvärvsgrad än snittet - Ett antal utbildningar har låg matchad förvärvsgrad: Handel och administration, Restaurang och livsmedel, lant- och skogsbruk/djursjukvård, hotell och turism. Samtliga utbildningsgrupper Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Gymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom Hotell- och turismutbildning på gymnasial nivå Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Förvärvsgrad(RAMS) Matchad förvärvsgrad Transportutbildning på gymnasial nivå Tekniskt gymnasium, 2-3 år (exkl. NP:s tekniska gren 03N) Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola Fordons- och farkostutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola VVS-utbildning vid gymnasium eller yrkesskola Gymnasieingenjörsutbildning (4 år) 0 20 40 60 80 100

Matchad förvärvsgrad för ingenjörsutbildningar samt ekonomer och jurister i Östergötland - Bland nästan samtliga ingenjörsutbildningar är förvärvsgraden mycket hög (>90 procent). Undantaget är civ. ing. med okänd inriktning - Matchad förvärvsgrad lägre bland högskoleingenjörer med inriktning mot kemi- och bioteknik än bland övriga ingenjörer. - Ekonomer lägre förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad än de flesta ingenjörer (och större skillnad). - Jurister hög förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad Samtliga utbildningar Civilingenjörsutbildning; övrig/okänd inriktning Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) Högsk.ing.utb; maskinteknik, fordons- farkostteknik, industriell ekon. Civilingenjörsutbildning; industriell ekonomi Juristutbildning Högskoleingenjörsutb; teknisk fysik, elektro- och datateknik Civilingenjörsutbildning; teknisk fysik, elektro- och datateknik Civilingenjörsutbildning; kemi- och bioteknik, material och tillverkning Högskoleingenjörsutb; kemi- och bioteknik, material och tillverkning Högskoleingenjörsutb; väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri Civilingenjörsutbildning; väg- och vatten, byggnadsteknik, lantmäteri Civilingenjörsutbildning; maskinteknik, fordons- och farkostteknik Förvärvsgrad Matchad förvärvsgrad 0 20 40 60 80 100

Efterfrågan i en bransch, exempel vård- omsorg Östergötlands län Förvärvsgrad(RAMS) Matchad förvärvsgrad Diff Veterinärutbildning 96,1 95,1 1,0 Läkarutbildning 94,8 94,0 0,8 Psykologutbildning 94,6 92,1 2,5 Specialistsjuksköterskeutbildning 94,7 89,8 4,9 Tandhygienistutbildning 95,4 88,5 6,9 Barnmorskeutbildning 96,4 86,9 9,5 Sjukgymnastutbildning 94,1 86,1 8,0 Sjuksköterskeutbildning, grund 94,4 84,0 10,4 Tandläkarutbildning 86,5 83,9 2,6 Arbetsterapeututbildning 95,5 83,7 11,8 Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå 81,2 70,5 10,7 Tandsköterskeutbildning 84,9 65,6 19,3 Yrken som kräver lång eftergymnasial utbildning (läkare, veterinärer, psykologer) har mycket hög matchad förvärvsgrad Gymnasieutbildade inom vård- omsorg har tydligt lägre matchad förvärvsgrad men är fortfarande 71 procent

Efterfrågan i en bransch, exempel humaniora och konst Förvärvsgrad Matchad förvärvsgrad Diff Humanistisk eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 68,9 39,0 29,9 Övrig eftergymnasial utbildning inom humaniora och konst 47,1 10,4 36,7 Konstnärlig eftergymnasial utbildning 60,4 28,5 31,9 Utbildade inom humaniora och konst har låg förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad

Efterfrågan på en utbildningsnivå, exempel yrkesinriktade gymnasieutbildningar + YH Förvärvsgrad (justerad) Matchad förvärvsgrad Differens Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration 76,8 51,6 25,2 Tekniskt gymnasium, 2-3 år (exkl. NP:s tekniska gren 03N) 83,7 63,0 20,7 Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 87,0 79,5 7,5 Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola 84,6 70,4 14,2 Fordons- och farkostutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 86,4 78,6 7,8 Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola 77,7 67,5 10,2 Gymnasieingenjörsutbildning (4 år) 92,1 71,0 21,1 Gymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård 79,2 49,5 29,7 Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom 80,5 61,6 18,9 Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå 81,2 70,5 10,7 Hotell- och turismutbildning på gymnasial nivå 80,8 47,2 33,6 Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå 78,4 55,4 23,0 Transportutbildning på gymnasial nivå 83,0 68,7 14,3 Samtliga utbildningsgrupper 76,2 56,3 19,9

Tio utbildningsgrupper med större åldersavgångar fram till 2018, Östergötland 2012 Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb. Tekniskt gymnasium, 2-3 år (exkl. NP:s tekniska gren 03N) Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Män Kvinnor Gymnasieingenjörsutbildning (4 år) Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet Handelsgymnasium / 3-årig ekonomisk linje på gymnasiet Lärarutbildning för grundskolans tidigare år 0 200 400 600 800 1000 1200 1400

Förväntade åldersavgångar, relativt gruppernas storlek Specialistsjuksköterskeutbildning Biomedicinsk analytiker- och laboratorieassistentutbildning Övrig naturvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) Arkitektutbildning Samhällsvetar- och förvaltningsutb. (högskoleutb. minst 3 år) Yrkeslärarutbildning Tekniskt gymnasium, 2-3 år (exkl. NP:s tekniska gren 03N) Speciallärar- och specialpedagogutbildning Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Folkskoleutbildning och motsvarande 0 10 20 30 40 50 60 %