ARBETSKRAFTSBAROMETERN
|
|
- Carina Jonsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARBETSKRAFTSBAROMETERN 17 Vilka utbildningar ger jobb? Siffror & STATISTIK + löner 1
2 INNEHÅLL Utbildning inte samma sak som yrke 6 Hur vanliga är utbildningarna?. 7 Arbetsmarknadsläget för olika utbildningar Statistik per utbildningsområde: PEDAGOGIK OCH LÄRARUTBILDNING 1 SAMHÄLLSVETENSKAP OCH JURIDIK. 18 TEKNIK OCH TILLVERKNING. 24 NATURVETENSKAP, LANT- OCH SKOGSBRUK, DJURSJUKVÅRD. 36 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIAL OMSORG. 42 ÖVRIGA UTBILDNINGAR. 52 Könsfördelning, andel 6+ och antal examinerade 54 Löner 56 Statistiska centralbyrån (SCB) är en statlig myndighet. Vår uppgift är att framställa och sprida statistik till beslutsfattare, forskare och allmänhet. Adress: SCB, Box 243 Besöksadress: Karlavägen 1, Stockholm Klostergatan 23, Örebro All officiell statistik finns på Följ oss på Facebook och Instagram FRÅGA OSS OM STATISTIK! Statistikservice tfn: e-post: information@scb.se URN:NBN:SE:SCB-17AM78BR175
3 SKA DU VÄLJA UTBILDNING? ELLER VILL DU BARA FÅ MER INFORMATION OM VILKA UTBILDNINGAR SOM ARBETSMARKNADEN HAR BEHOV AV? Arbetskraftsbarometern visar hur arbetsgivarna själva har svarat på frågor om vilka utbildningar som har brist på arbetssökande och inte. Det gör att informationen om vilken kompetens som behövs på arbetsmarknaden kommer direkt från de som står för rekryteringen. I 17 års Arbetskraftsbarometer är det tydligt att bristen på personal inom utbildningsområdet samt hälso- och sjukvården fortsätter att vara stor. Bristen börjar även bli mer utbredd inom de gymnasiala utbildningar som undersöks. Samtidigt som många arbetsgivare rapporterar brist på personal har de också gjort bedömningen att de kommer öka antalet anställda på tre års sikt. VÄLKOMMEN att ta del av statistiken i årets Arbetskraftsbarometer! PS. Om du vill få fler siffror än de som publiceras i denna broschyr, finns de att hämta gratis på 3
4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Statistiska centralbyrån (SCB) ansvarar för samordningen av Sveriges officiella statistik, som vi gör på uppdrag av regering och riksdag. SCB är politiskt obunden och fri från påverkan. Alla får tillgång till vår statistik samtidigt när vi publicerar ny statistik på scb.se vardagar kl 9.3. Vår statistik används som underlag till beslut, forskning och debatt. TACK TILL ALLA SOM LÄMNAT UPPGIFTER! Företag, sjukhus, skolor och andra verksamheter lägger ner mycket tid på att lämna uppgifter till Arbetskraftsbarometern. Det är tack vare de svaren som elever, studenter, högskolor, politiker och andra kan veta vilka behov arbetsmarknaden har av utbildad arbetskraft. 4
5 DET HÄR ÄR ARBETSKRAFTSBAROMETERN Arbetskraftsbarometern är en undersökning som frågar arbetsgivarna om deras behov av utbildad arbetskraft, idag och de närmaste åren. Frågorna som ställs handlar om hur tillgången på arbetssökande har sett ut det senaste året och om arbetsgivarna tror att antalet anställda kommer förändras på ett och tre års sikt. Undersökningen har genomförts varje år sedan FAKTA Urval: cirka 7 4 arbetsställen Omfattning: 72 utbildningar Referensperiod: september 16 augusti 17 Svarsfrekvens: 69 procent Vilken kompetens behövs? Vilken utbildning ska jag välja? Hur ser det ut på arbetsmarknaden? Civilingenjör kanske? Behov idag? Och i framtiden? Sjuksköterska? 5
6 UTBILDNING inte samma sak som yrke I Arbetskraftsbarometern är det arbetsgivarnas efterfrågan på utbildningar som undersöks. Men en utbildning kan leda till många olika yrken. Till exempel kan ekonomutbildade ha väldigt olika arbetsuppgifter. Även civilingenjörer i industriell ekonomi och agronomer arbetar inom ett stort antal yrken. Personer som utbildat sig till tandläkare, veterinärer och psykologer arbetar däremot i stor utsträckning i just de yrkena. TANDLÄKARUTBILDADE ARBETAR SOM JUST TANDLÄKARE Yrkesspridning bland förvärvsarbetande år Procent Tandläkare Chefer Universitets- och högskollärare Övriga yrken MEDAN EKONOMER FINNS INOM MÅNGA OLIKA YRKEN Yrkesspridning bland förvärvsarbetande år Procent 3 Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister 1 6 Chefer Banktjänstemän och redovisningsekonomer Marknadsförare och informatörer Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare Skatte- och socialförsäkringshandläggare Övriga yrken
7 Hur vanliga är utbildningarna? Antal förvärvsarbetande efter utbildningsgrupp, 15 Inom byggutbildning finns flest män Automation Barn och fritid Bygg Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Fordon Industriteknik Kyl-, värmepumps- och ventilationsteknik Naturbruk Restaurang Transport VVS Vård och omsorg Agronom Apotekare Arbetsterapeut Arkitekt Barnmorska Bibliotekarie Bildlärare Biolog Biomedicinsk analytiker Civilingenjör: Byggnadsteknik Civilingenjör: Elektronik/datateknik/automation Civilingenjör: Energi- och elektroteknik Civilingenjör: Industriell ekonomi, organisation Civilingenjör: Kemi-/bioteknik Civilingenjör: Lantmäteri Civilingenjör: Maskin-, fordons- och farkostteknik Civilingenjör: Material- och geoteknik Civilingenjör: Teknisk fysik Distriktssköterska Ekonom Fritidspedagog Fysiker Förskollärare Grundskollärare: Senare år, matematik/no Grundskollärare: Senare år, språk/so Grundskollärare: Tidigare år Gymnasielärare: Historia/samhällsvetenskap Gymnasielärare: Matematik/naturvetenskap Gymnasielärare: Språkvetenskap Högskoleingenjör: Byggnadsteknik Högskoleingenjör: El,elektroteknik,datateknik Högskoleingenjör: Kemi-, bio- och materialteknik Högskoleingenjör: Maskin-, fordons- och farkostteknik Idrottslärare Journalist Jurist Jägmästare och skogsvetare Kemist Lantmästare Läkare Musiklärare Personal- och beteendevetare Programmerare och systemvetare Psykolog Receptarie Religionsvetare och teolog Samhällsvetare Sjukgymnast/fysioterapeut Sjuksköterska: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård Sjuksköterska: Grundutbildning Sjuksköterska: Övrig specialist Skogsingenjör, skogsmästare och skogstekniker Socionom Speciallärare och specialpedagog Tandhygienist Tandläkare Tandsköterska Tandtekniker Veterinär Gymnasiala utbildningar Vård och omsorg är den utbildning där det finns flest kvinnor 41 % av de som jobbar har någon av utbildningarna som undersöks i Arbetskraftsbarometern Bland läkarutbildade är könsfördelningen jämn antal 7
8 LÄGET PÅ ARBETSMARKNADEN Under den tidsperiod som årets Arbetskraftsbarometer omfattar, september 16 till augusti 17, har läget på den svenska arbetsmarknaden fortsatt att förbättrats. Antalet sysselsatta har ökat samtidigt som andelen arbetslösa har minskat. Under tredje kvartalet 17 var 5 14 personer i åldern år sysselsatta, vilket var en ökning med 13 personer jämfört med tredje kvartalet 16. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen, ökade med 1, procentenhet till 68,9 procent. De största branscherna, sett till antalet sysselsatta, utgjordes av finansiell verksamhet och företagstjänster, vård och omsorg samt handel. Under samma kvartal uppgick antalet arbetslösa i åldern år till 339 personer. Av de arbetslösa var 182 män och 158 kvinnor. Arbetslösheten uppgick till 6,2 procent av arbetskraften. För kvinnor uppgick arbetslösheten till 6,1 procent och för män var den 6,3 procent. Källa: SCB (Arbetskraftsundersökningarna, AKU) BRISTEN STÖRST PÅ INOM SKOLA OCH VÅRD I årets Arbetskraftsbarometer fortsätter arbetsgivarna rapportera en utbredd brist på nyutexaminerade lärare och pedagoger. För tio av tretton utbildningar inom utbildningssektorn har arbetsgivarna upplevt brist på sökanden. Störst är bristen på ämneslärare inom matematik och naturorienterande ämnen i grundskolans senare år, där 96 procent av arbetsgivarna upplever brist på nyutexaminerade. Bristen är även stor på speciallärare och specialpedagoger samt på fritidspedagoger. Även inom hälso- och sjukvården har bristen varit utbredd under de senaste åren. Störst är bristen på sjuksköterskor, både grundutbildade och specialistutbildade. Mer än tre av fyra arbetsgivare upplever brist på utbildade receptarier och inom tandvården är bristen stor vad gäller tandläkare och tandhygienister. Efterfrågan på utbildade inom teknik och tillverkning Bland de arbetsgivare som i störst utsträckning har svarat att de kommer att öka antalet anställda till finns många inom området teknik och tillverkning. Arbetsgivarna rapporterar framför allt ökade anställningsbehov av programmerare och systemvetare, civilingenjörer i elektronik, datateknik och automation, högskoleingenjörer i byggnadsteknik samt högskoleingenjörer i el, elektroteknik och datateknik. För dessa utbildningsgrupper har mer än sju av tio arbetsgivare uppgett att de har ökade anställningsbehov på tre års sikt. 8
9 BRIST PÅ MED BRIST PÅ MED Utbildningsgrupper där störst andel arbetsgivare rapporterar brist på nyutexaminerade Utbildningsgrupper där störst andel arbetsgivare rapporterar brist på yrkeserfarna Utbildning som svarar brist (%) Grundskollärarutbildning: Senare år, matematik/no 96 Fordonsutbildning (gymnasienivå) 95 Speciallärar- och specialpedagogutbildning 94 Fritidspedagogutbildning Distriktssköterskeutbildning Utbildning som svarar brist (%) Fritidspedagogutbildning 96 Fordonsutbildning (gymnasienivå) 95 Tandläkarutbildning Högskoleingenjörsutbildning: Byggnadsteknik Byggutbildning (gymnasienivå) 94 Störst brist inom skolan och vården. Arbetsgivarna rapporterar: ENDAST FÖR 2 av 72 utbildningsgrupper UPPLEVER ARBETSGIVARNA GOD TILLGÅNG PÅ BRIST PÅ ALLT FLER UTBILDNINGSGRUPPER Det råder brist på nyutexaminerade arbetssökande i närmare 6 procent Allt fler av de utbildningsgrupper somrapporterar undersöks brist i Arbetskraftsbarometern påkraftigt nyutexaminerade 17. Andelen har ökat under senare år och kan jämföras med 13 då det endast rådde brist inom drygt en tiondel av de undersökta utbildningsgrupperna. Procent Andel av de undersökta utbildningsgrupperna där det råder brist på nyutexaminerade Svårt att rekrytera gymnasieutbildade Arbetskraftsbarometern 17 visar att bristen för de gymnasiala utbildningsgrupper som undersöks har blivit mer utbredd. För 12 av 13 utbildningar har arbetsgivarna svarat att de upplever brist på nyutexaminerade. Störst är bristen på fordonsutbildade, där 95 procent har svarat att de har svårt att rekrytera. Bristen är även stor på utbildade inom naturbruk, transport, bygg, automation och restaurang. 9
10 PEDAGOGIK OCH LÄRARUTBILDNING Anställningsbehoven inom utbildningsområdet varierar bland annat med befolkningens utveckling, politiska beslut om lärartäthet och vilka utbildningskrav som ställs på de anställda. Sedan en tid tillbaka råder det stor brist på lärare och pedagoger inom många inriktningar, inte minst grundskollärare, förskollärare och fritidspedagoger. Det råder även brist på speciallärare och specialpedagoger, vilket är ett yrkesområde där många förväntas gå i pension inom kort. som på tre års sikt bedömer att antalet anställda kommer att MINSKA/ÖKA 56 % Grundskollärarutbildning: Senare år, matematik/no Speciallärar- och specialpedagogutbildning Fritidspedagogutbildning Gymnasielärarutbildning: Matematik/naturvetenskap Gymnasielärarutbildning: Språkvetenskap Grundskollärarutbildning: Senare år, språk/so Grundskollärarutbildning: Tidiga år Gymnasielärarutbildning: Historia/samhällsvetenskap Förskollärarutbildning Musiklärarutbildning Barn- och fritidsutbildning (gymnasienivå) Idrottslärarutbildning Bildlärarutbildning Svårast att få tag på personal med 1 Arbetsgivarna vill anställa fler grundskollärare i matematik/no. som uppger brist på nyutexaminerade yrkeserfarna Grundskollärarutbildning: Senare år, matematik/no Speciallärar- och specialpedagogutbildning Fritidspedagogutbildning Grundskollärarutbildning: Senare år, språk/so 8 72 Förskollärarutbildning Gymnasielärarutbildning: Matematik/naturvetenskap 71 61
11 BARN- OCH FRITIDSUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Majoriteten av arbetsgivarna har oförändrade anställningsbehov av barn- och fritidsutbildade de närmaste åren FRITIDSPEDAGOGUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade av 1 arbetsgivare upplever brist på nyutexaminerade fritidspedagoger Brist på utb
12 SPECIALLÄRAR- OCH SPECIALPEDAGOGUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 6 Tillgång på utbildade Tydlig brist på speciallärare och specialpedagoger samtidigt som stora pensionsavgångar väntas de kommande åren FÖRSKOLLÄRARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Mycket svårt att rekrytera. Stor brist på erfarna och nyutexaminerade. Förskolechef, Västra Götaland
13 Årskurs 1 6 GRUNDSKOLLÄRARUTBILDNING: Tidiga år Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade av 1 arbetsgivare upplever brist på nyutexaminerade grundskollärare GRUNDSKOLLÄRARUTBILDNING: Senare år, ma/no Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utb Brist på grundskollärare i matematik och naturorienterande ämnen. På tre års sikt vill arbetsgivarna dessutom anställa fler
14 GRUNDSKOLLÄRARUTBILDNING: Senare år, språk/so Tillgång på utbildade på utbildade 8 6 Tillgång på utbildade 7 17 Brist på utbildade Fortsatt stor brist på grundskollärare i språk och samhällsorienterande ämnen GYMNASIELÄRARUTBILDNING: Matematik/naturvetenskap Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade procent av arbetsgivarna upplever brist på nyutexaminerade lärare i matematik och naturvetenskap Tillgång på utbildade
15 GYMNASIELÄRARUTBILDNING: Historia/samhällsvetenskap Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade 7 17 Majoriteten av arbetsgivarna har oförändrade anställningsbehov av gymnasielärare i historia och samhällsvetenskap de närmaste åren GYMNASIELÄRARUTBILDNING: Språkvetenskap Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade av 1 arbetsgivare upplever brist på nyutexaminerade gymnasielärare i språk
16 BILDLÄRARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade % av de som arbetar är 6 år eller äldre IDROTTSLÄRARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Relativt balanserad tillgång på idrottslärare Tillgång på utbildade
17 MUSIKLÄRARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Majoriteten av arbetsgivarna har oförändrade anställningsbehov av musiklärare de närmaste åren. Tillgång på utbildade Tillgång på utbildade % av arbetsgivarna bedömer att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt. 17
18 SAMHÄLLSVETENSKAP OCH JURIDIK OMRÅDET SAMHÄLLSVETENSKAP OCH JURIDIK innefattar både offentlig och privat sektor. Banker, IT-företag, kommuner och myndigheter är några av de arbetsgivare som svarar i Arbetskraftsbarometern. Sedan många år tillbaka har arbetsgivarna överlag rapporterat god tillgång på arbetssökande inom detta utbildningsområde. I årets Arbetskraftsbarometer är det tydligt att den goda tillgången inte är lika stor längre. Den enda utbildningsgrupp som arbetsgivarna upplever god tillgång på är nyutexaminerade journalister. Samtidigt upplever arbetsgivarna det allt svårare att rekrytera nyutexaminerade programmerare och systemvetare. som på tre års sikt bedömer att antalet anställda kommer att MINSKA/ÖKA Programmerar- och systemvetarutbildning 83 % Psykologutbildning Juristutbildning Ekonomutbildning Personal- och beteendevetarutbildning Bibliotekarieutbildning Ökade anställningsbehov av programmerare och systemvetare. Samhällsvetarutbildning Journalistutbildning Gott om arbetssökande med 18 som uppger god tillgång på nyutexaminerade yrkeserfarna Journalistutbildning 6 % 37 % Personal- och beteendevetarutbildning 45 % 15 % Juristutbildning 44 % 11 % Bibliotekarieutbildning 34 % 18 % Ekonomutbildning 32 % 8% Samhällsvetarutbildning 29 % 12 %
19 BIBLIOTEKARIEUTBILDNING Tillgång på utbildade på utbildade 8 Tillgång på utbildade Andelen arbetsgivare som har svårt att rekrytera bibliotekarier har ökat de senaste åren T.ex företags- eller nationalekonomi Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade EKONOMUTBILDNING erad tillgång på nyutexaminerade ekonomer och viss brist på yrkeserfarna
20 JOURNALISTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade 8 Inkl. medie- och kommunikationsvetenskap Fortsatt god tillgång på nyutexaminerade journalister JURISTUTBILDNING Tillgång på utbildade på utbildade 8 Tillgång på utbildade Den tidigare goda tillgången på nyutexaminerade jurister har blivit mer balanserad
21 PERSONAL- OCH BETEENDEVETARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Arbetsgivarna rapporterar en delad bild av rekryteringsläget för nyutexaminerade och viss brist på yrkeserfarna PROGRAMMERAR- OCH SYSTEMVETARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 6 Inkl. informatik 1 8 Brist på utbildade Tillgång på utbildade 7 17 enl. arbetsgivarna 83 % av arbetsgivarna vill öka antalet programmerare och systemvetare fram till
22 PSYKOLOGUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade % av arbetsgivarna bedömer att de kommer anställa fler psykologutbildade på sikt. SAMHÄLLSVETARUTBILDNING Tillgång på utbildade T.ex. statsvetenskap, kultureller samhällsgeografi Tillgång på utbildade Numera balanserad tillgång på samhällsvetarutbildade på utbildade
23 23
24 TEKNIK OCH TILLVERKNING ARBETSGIVARNA INOM TEKNIK OCH TILLVERKNING omfattar alltifrån stora fordons- och tekniktillverkare, till små företag inom till exempel bygg och hantverk. Efterfrågan på utbildade varierar mycket mellan olika branscher, och är dessutom ofta konjunkturkänslig. I år rapporterar arbetsgivarna i större omfattning brist på flera gymnasiala utbildningar inom teknik. som på tre års sikt bedömer att antalet anställda kommer att MINSKA/ÖKA 79 % Civilingenjörsutbildning: Elektronik/datateknik/automation Högskoleingenjörsutbildning: Byggnadsteknik Högskoleingenjörsutbildning: El/elektroteknik/datateknik Civilingenjörsutbildning: Byggnadsteknik Arkitektutbildning Civilingenjörsutbildning: Energi- och elektroteknik Elteknisk utbildning (gymnasienivå) VVS-utbildning (gymnasienivå) Fordonsutbildning (gymnasienivå) Civilingenjörsutbildning: Industriell ekonomi, organisation Högskoleingenjörsutbildning: Kemi-, bio- och materialteknik Utbildning i automation (gymnasienivå) Civilingenjörsutbildning: Lantmäteri Civilingenjörsutbildning: Teknisk fysik Byggutbildning (gymnasienivå) Högskoleingenjörsutb.: Maskin-, fordons-, farkostteknik Dator- och kommunikationsteknik (gymnasienivå) Civilingenjörsutbildning: Kemi- och bioteknik Kyl-, värmepumps- och ventilationsteknik (gymnasienivå) Civilingenjörsutbildning: Material- och geoteknik Civilingenjörsutb.: Maskin-, fordons- och farkostteknik Industriteknisk utbildning (gymnasienivå) Svårast att få tag på personal med 24 Ökade anställningsbehov inom många områden. som uppger brist på nyutexaminerade yrkeserfarna Fordonsutbildning (gymnasienivå) 95 % 95 % Byggutbildning (gymnasienivå) 77 % 94 % Utbildning i automation (gymnasienivå) 77 % 91 % Kyl-, värmepumps- och ventilationsteknik (gymnasienivå) 72 % 69 % Industriteknisk utbildning (gymnasienivå) 66 % 86 % Dator- och kommunikationsteknik (gymnasienivå) 66 % 49 %
25 BYGGUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade 8 Brist på utbildade Stor brist på byggutbildade och arbetsgivarna rapporterar ökade anställningsbehov på sikt DATOR- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Majoriteten av arbetsgivarna upplever brist på nyutexaminerade i dator- och kommunikationsteknik, även om bedömningarna har varierat mycket de senaste åren
26 ELTEKNISK UTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Brist på eltekniskt utbildade samtidigt som majoriteten av arbetsgivarna har ökade anställningsbehov fram till FORDONSUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Brist på 6 utbildade % av arbetsgivarna har svårigheter att rekrytera fordonsutbildade Tillgång på utbildade
27 INDUSTRITEKNISK UTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Svårt att få tag på industritekniskt utbildade enligt arbetsgivarna KYL-, VÄRMEPUMPS- O VENTILATIONSTEKNIK (gymn.nivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Brist på utbildade Undersöks först fr.o.m Tillgång på utbildade 7 17 Kyltekniker är en bristkompetens som det råder väldigt stor efterfrågan på. HR-Business Partner, Östra MellanSverige Undersöks först fr.o.m
28 UTBILDNING I AUTOMATION (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade 8 Brist på utbildade Det har blivit allt svårare att rekrytera utbildade i automation VVS-UTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade av 1 arbetsgivare har ökade anställningsbehov av VVS-utbildade på tre års sikt. 28 Undersöks först fr.o.m Tillgång på utbildade Undersöks först fr.o.m
29 ARKITEKTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Arbetsgivarna har delade meningar om rekryteringsläget för nyutexaminerade. Samtidigt har över 6 procent uppgett att de behöver anställa fler på sikt CIVILINGENJÖRSUTB: Byggnadsteknik Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade T.ex. samhällsbyggnadsteknik, väg och vatten erad tillgång på nyutexaminerade och brist på yrkeserfarna. Två av tre arbetsgivare rapporterar ökade anställningsbehov till
30 Inkl. informationsteknik CIVILINGENJÖRSUTB: Elektronik, datateknik, automation Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade av 1 arbetsgivare gör bedömningen att de kommer öka antalet anställda fram till CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: Energi- och elektroteknik Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Relativt balanserad tillgång på nyutexaminerade civilingenjörer inom energi- och elektroteknik och brist på yrkeserfarna
31 CIVILINGENJÖRSUTB: Industriell ekonomi, organisation Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Arbetsgivarna rapporterar delade meningar om rekryteringsläget för nyutexaminerade civilingenjörer i industriell ekonomi och viss brist på yrkeserfarna CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: Kemi- och bioteknik Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade % av arbetsgivarna har ökade anställningsbehov av civilingenjörer i kemi- och bioteknik på tre års sikt
32 CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: Lantmäteri Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade 7 17 Under senare tid har det blivit svårare att rekrytera civilingenjörer i lantmäteri CIVILINGENJÖRSUTB: Maskin-, fordons- och farkostteknik Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Varierad bild av tillgången på nyutexaminerade civilingenjörer i maskin-, fordons- och farkostteknik och brist på yrkeserfarna
33 T.ex. materialdesign CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: Material- och geoteknik Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade av 1 arbetsgivare rapporterar brist på nyutexaminerade civilingenjörer i material- och geoteknik CIVILINGENJÖRSUTBILDNING: Teknisk fysik Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Det råder brist på civilingenjörer inom teknisk fysik
34 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING: Byggnadsteknik Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Relativt balanserad tillgång på nyutexaminerade och tydlig brist på yrkeserfarna. Samtidigt vill arbetsgivarna anställa fler på tre års sikt HÖGSKOLEINGENJÖRSUTB: El, elektroteknik, datateknik Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade av 4 arbetsgivare har ökade anställningsbehov fram till Tillgång på utbildade
35 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTB: Kemi-, bio- och materialteknik Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Tillgången på nyutexaminerade högskoleingenjörer i kemi-, biooch materialteknik fortsätter vara balanserad HÖGSKOLEINGENJÖRSUTB: Maskin-, fordons-, farkostteknik Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade 7 17 Arbetsgivarna rapporterar en varierad bild av tillgången på nyutexaminerade och mer tydlig brist på yrkeserfarna
36 NATURVETENSKAP, LANT- OCH SKOGSBRUK, DJURSJUKVÅRD ARBETSGIVARNA INOM OMRÅDET NATURVETENSKAP, LANT- OCH SKOGSBRUK, DJURSJUKVÅRD innefattar bland annat läkemedelsbolag samt skogs- och jordbruksföretag, men också myndigheter och kommunala miljökontor. Tillgången på utbildade inom detta område varierar och störst brist upplever arbetsgivarna på naturbruksutbildade. Samtidigt rapporteras god tillgång på nyutexaminerade biologer. Inom utbildningsgrupperna skogsingenjörer, skogsmästare och skogstekniker samt lantmästare är en stor andel av de sysselsatta äldre än 6 år, vilket leder till stora pensionsavgångar inom kort. som på tre års sikt bedömer att antalet anställda kommer att MINSKA/ÖKA 65 % Veterinärutbildning Skogsingenjörs-, skogsmästar- och skogsteknikerutbildning Jägmästar- och skogsvetarutbildning Lantmästarutbildning Naturbruksutbildning (gymnasienivå) Kemistutbildning Arbetsgivarna vill anställa fler veterinärer fram till. Biologutbildning Fysikerutbildning Agronomutbildning Svårast att få tag på personal med 36 som uppger brist på nyutexaminerade yrkeserfarna Naturbruksutbildning (gymnasienivå) 8 % 9 % Veterinärutbildning 51 % 78 % Lantmästarutbildning 5 % 65 % Skogsingenjörs-, skogsmästar- och skogsteknikerutbildning 32 % 85 % Fysikerutbildning 29 % 33 % Kemistutbildning 22 % 43 %
37 NATURBRUKSUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Det finns få sökande lantarbetare som har erfarenhet och utbildning. Personalchef vid ett lantbruk BIOLOGUTBILDNING Inkl. kandidat eller master i miljövetenskap Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Fortsatt god tillgång på nyutexaminerade biologer och majoriteten av arbetsgivarna har oförändrade anställningsbehov på tre års sikt
38 FYSIKERUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Arbetsgivarna upplever balanserad tillgång på fysiker och har oförändrade anställningsbehov den närmaste tiden KEMISTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Relativt balanserad tillgång på utbildade kemister enligt arbetsgivarna
39 AGRONOMUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade av 1 arbetsgivare upplever balanserad tillgång på nyutexaminerade agronomer LANTMÄSTARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Svårare att rekrytera lantmästare, samtidigt som stora pensionsavgångar väntas de kommande åren
40 JÄGMÄSTAR- OCH SKOGSVETARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade 7 17 En majoritet av arbetsgivarna rapporterar balanserad tillgång på både nyutexaminerade och yrkeserfarna SKOGSINGENJÖR-, SKOGSMÄSTAR- OCH SKOGSTEKNIKERUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade % av de sysselsatta är 6 år eller äldre
41 VETERINÄRUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Svårare att rekrytera veterinärer och majoriteten uppger att de har ökade anställningsbehov på tre års sikt. Tillgång på utbildade Tillgång på utbildade % av arbetsgivarna bedömer att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt. 41
42 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIAL OMSORG INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN arbetar en stor del av Sveriges befolkning. Undersköterskor, sjuksköterskor och läkare är några av de största yrkesgrupperna. De senaste åren har arbetsgivarna rapporterat stor brist på sjuksköterskor, både grundutbildade och specialistutbildade. Arbetsgivarna upplever även svårigheter att rekrytera receptarier. Inom tandvården är bristen stor på tandläkare och tandhygienister. som på tre års sikt bedömer att antalet anställda kommer att MINSKA/ÖKA 62 % Sjuksköterskor: Grundutbildning Sjuksköterskor: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård Barnmorskeutbildning Distriktssköterskeutbildning Vård- och omsorgsutbildning (gymnasienivå) Sjuksköterskor: Övrig specialistutbildning Läkarutbildning Socionomutbildning Receptarieutbildning Arbetsterapeututbildning Tandsköterskeutbildning Apotekarutbildning Sjukgymnast-/Fysioterapeututbildning Tandläkarutbildning 6 av 1 vill öka antalet grundutbildade sjuksköterskor. Tandteknikerutbildning Tandhygienistutbildning Biomedicinsk analytikerutbildning Svårast att få tag på personal med 42 som uppger brist på nyutexaminerade yrkeserfarna Distriktssköterskeutbildning 88 % 89 % Sjuksköterskor: Övrig specialistutbildning 87 % 91 % Sjuksköterskor: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård 84 % 78 % Sjuksköterskor: Grundutbildning 78 % 85 % Receptarieutbildning 78 % 81 % Barnmorskeutbildning 7 % 84 % Tandläkarutbildning 67 % 95 %
43 VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade 7 17 Vi ser ett ökat behov av utbildad personal både på kort och lång sikt. Enhetschef, äldreboende i Västra Götaland SOCIONOMUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Varierad bild av tillgången på nyutexaminerade socionomer men tydlig brist på yrkeserfarna
44 ARBETSTERAPEUTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Majoriteten av arbetsgivarna upplever svårigheter att rekrytera arbetsterapeuter SJUKGYMNAST-/FYSIOTERAPEUTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Tillgången på nyutexaminerade har länge varit god men under senare år rapporterar arbetsgivarna en mer varierad bild av rekryteringsläget
45 RECEPTARIEUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade av 1 arbetsgivare rapporterar brist på både nyutexaminerade och yrkeserfarna receptarier APOTEKARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Närmare hälften hälften av arbetsgivarna upplever brist på nyutexaminerade apotekare
46 BIOMEDICINSK ANALYTIKERUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Tillgång på utbildade 7 17 Tillgången på nyutexaminerade är relativt balanserad idag, men stora pensionsavgångar väntas de kommande åren BARNMORSKEUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Fortsatt brist på barnmorskor och majoriteten av arbetsgivarna har ökade anställningsbehov på tre års sikt
47 DISTRIKTSSKÖTERSKEUTBILDNING Tillgång på utbildade 7 17 Tillgång på utbildade på utbildade % av dem som arbetar som distriktsköterskor är 6 år eller äldre SJUKSKÖTERSKOR: Grundutbildning Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Tydlig brist på både nyutexaminerade och yrkeserfarna grundutbildade sjuksköterskor
48 SJUKSKÖTERSKOR: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Fortsatt brist på specialistsjuksköterskor i anestesi-, intensivoch operationssjukvård SJUKSKÖTERSKOR: Övrig specialistutbildning Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade av 1 arbetsgivare upplever brist på specialistutbildade sjuksköterskor inom övriga inriktningar. 48 T.ex. psykiatrisk vård eller vård av äldre på utbildade
49 LÄKARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Arbetsgivarna uppvisar en varierad bild av tillgången på nyutexaminerade läkare, men brist på yrkeserfarna TANDHYGIENISTUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade Vi vill anställa fler tandhygienister men på grund av brist på sökanden kan vi inte. HR-konsult, Västra Götaland
50 TANDSKÖTERSKEUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Ges på Yrkeshögskolan 29 % av de yrkesverksamma väntas gå i pension under de närmaste åren TANDTEKNIKERUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade Arbetsgivarna upplever varierad tillgång på nyutexaminerade tandtekniker och brist på yrkeserfarna Tillgång på utbildade
51 TANDLÄKARUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Tillgång på utbildade Brist på tandläkare samtidigt som en stor andel av de yrkesverksamma väntas gå i pension inom kort. Tillgång på utbildade Tillgång på utbildade % av arbetsgivarna bedömer att antalet anställda kommer att öka på tre års sikt. 51
52 ÖVRIGA UTBILDNINGAR RESTAURANGUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 Tillgång på utbildade på utbildade 8 Brist på utbildade av 4 arbetsgivare upplever brist på restaurangutbildade
53 TRANSPORTUTBILDNING (gymnasienivå) Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Brist på utbildade 6 Tillgång på utbildade Tydlig brist på nyutexaminerade och yrkeserfarna med transportutbildning enligt arbetsgivarna RELIGIONSVETAR- OCH TEOLOGUTBILDNING Tillgång på utbildade 17 1 på utbildade 8 Brist på utbildade 6 Tillgång på utbildade Brist på personer med religionsvetar- och teologutbildning samtidigt som stora pensionsavgångar väntas de närmaste åren
54 Könsfördelning, andel 6+ och antal examinerade Antal som Andel Andel Andel Antal arbetar män kvinnor 6+ exami 15 %1) %1) % nerade2) 16/17 Samtliga förvärvsarbetande Agronomutbildning Apotekarutbildning Arbetsterapeututbildning Arkitektutbildning Barn- och fritidsutbildning * Barnmorskeutbildning Bibliotekarieutbildning Bildlärarutbildning Biologutbildning 1 3 Biomedicinsk analytikerutbildning 125 Byggutbildning * Civ.ing.utb: Byggnadsteknik Civ.ing.utb: Elektronik/datateknik/automation Civ.ing.utb: Energi- och elektroteknik Civ.ing.utb: Industriell ekonomi, organisation Civ.ing.utb: Kemi-/bioteknik Civ.ing.utb: Lantmäteri Civ.ing.utb: Maskin-, 26 fordons- och farkostteknik Civ.ing.utb: Material- och geoteknik Civ.ing.utb: Teknisk fysik Dator- och kommunikationsteknik * Distriktssköterskeutbildning Ekonomutbildning Elteknisk utbildning * Fordonsutbildning * 82 3 Fritidspedagogutbildning 15 5 Fysikerutbildning 3 6 Förskollärarutbildning 62 1 Grundskollärarutb: Senare år, matematik/no 6 Grundskollärarutb: Senare år, språk/so 15 9 Grundskollärarutb: Tidiga år 73 4 Gymnasielärarutb: Historia/samhällsvetenskap 7 3 Gymnasielärarutb: Matematik/naturvetenskap 4 Gymnasielärarutb: Språkvetenskap 5 Högskoleing.utb: Byggnadsteknik 9 4 Högskoleing.utb: El/elektroteknik/datateknik 24 Högskoleing.utb: Kemi-, bio- och materialteknik 3 7 Högskoleing.utb: Maskin-, fordons-, farkostteknik 15 3 Idrottslärarutbildning 6 Industriteknisk utbildning * Journalistutbildning 16 Juristutbildning
55 Könsfördelning, andel 6+ och antal examinerade Antal som Andel Andel Andel Antal arbetar män kvinnor 6+ exami 15 % % % nerade1) 16/17 Jägmästar- och skogsvetarutbildning Kemistutbildning Kyl-, värmepumps- och ventilationsteknik * Lantmästarutbildning Läkarutbildning Musiklärarutbildning Naturbruksutbildning * Personal- och beteendevetarutbildning Programmerar- och systemvetarutbildning Psykologutbildning Receptarieutbildning Religionsvetar- och teologutbildning Restaurangutbildning * Samhällsvetarutbildning Sjukgymnast-/Fysioterapeututbildning Sjuksköterskor: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård Sjuksköterskor: Grundutbildning Sjuksköterskor: Övrig specialistutbildning Skogsingenjörs-, skogsmästar- och skogsteknikerutbildning Socionomutbildning Speciallärar- och specialpedagogutbildning Tandhygienistutbildning Tandläkarutbildning Tandsköterskeutbildning Tandteknikerutbildning Transportutbildning * Utbildning i automation * Veterinärutbildning VVS-utbildning * Vård- och omsorgsutbildning * *Gymnasienivå 1) Andelarna är avrundade till närmaste heltal. 2) För gymnasieutbildningarna redovisas antal examinerade 15/16. Inriktningar med färre än fem individer ingår inte i sammanställningen. För tandsköterskor redovisas antalet examinerade 16. Källa: SCB (Befolkningens utbildning) SCB (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS) Skolverket Myndigheten för yrkeshögskolan 55
56 Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män Agronomutbildning Apotekarutbildning Arbetsterapeututbildning Arkitektutbildning Barn- och fritidsutbildning (gymnasienivå) Barnmorskeutbildning Bibliotekarieutbildning Bildlärarutbildning Biologutbildning Biomedicinsk analytikerutbildning Byggutbildning (gymnasienivå)
57 Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män Civilingenjörsutbildning: Byggnadsteknik Civilingenjörsutbildning: Elektronik, datateknik, automation Civilingenjörsutbildning: Energi- och elektroteknik Civilingenjörsutbildning: Industriell ekonomi, organisation Civilingenjörsutbildning: Kemi- och bioteknik Civilingenjörsutbildning: Lantmäteri Civilingenjörsutb.: Maskin-, fordons- och farkostteknik Civilingenjörsutbildning: Material- och geoteknik 28 5 Civilingenjörsutbildning: Teknisk fysik Dator- och kommunikationsteknik (gymnasienivå) 21 4 Distriktssköterskeutbildning
58 Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män Ekonomutbildning Elteknisk utbildning (gymnasienivå) 22 7 Fordonsutbildning (gymnasienivå) Fritidspedagogutbildning Fysikerutbildning Förskollärarutbildning Grundskollärarutbildning: Senare år, matematik/no - Grundskollärarutbildning: Senare år, språk/so - Grundskollärarutbildning: Tidiga år Gymnasielärarutbildning: Historia/samhällsvetenskap - - Gymnasielärarutbildning: Matematik/naturvetenskap
59 Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män Gymnasielärarutbildning: Språkvetenskap Högskoleingenjörsutbildning: Byggnadsteknik Högskoleingenjörsutbildning: El, elektroteknik, datateknik Högskoleingenjörsutbildning: Kemi-, bio- och materialteknik Högskoleingenjörsutb.: Maskin-, fordons-, farkostteknik Idrottslärarutbildning Industriteknisk utbildning (gymnasienivå) Journalistutbildning Juristutbildning Jägmästar- och skogsvetarutbildning Kemistutbildning 59
60 Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män Kyl-, värmepumps- och ventilationsteknik (gymnasienivå) Lantmästarutbildning Läkarutbildning Musiklärarutbildning Naturbruksutbildning (gymnasienivå) Personal- och beteendevetarutbildning Programmerar- och systemvetarutbildning Psykologutbildning Receptarieutbildning Religionsvetar- och teologutbildning Restaurangutbildning (gymnasienivå)
61 Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män Samhällsvetarutbildning Sjukgymnast-/Fysioterapeututbildning Sjuksköterskor: Anestesi-, intensiv-, operationssjukvård Sjuksköterskor: Grundutbildning Sjuksköterskor: Övrig specialistutbildning Skogsingenjörs-, skogsmästar- och skogsteknikerutbildning Socionomutbildning Speciallärar- och specialpedagogutbildning Tandhygienistutbildning Tandläkarutbildning Tandsköterskeutbildning 61
62 Löner Genomsnittlig månadslön 16 * Kvinnor Män Kvinnor Män Tandteknikerutbildning 23 7 Transportutbildning (gymnasienivå) 9 25 Utbildning i automation (gymnasienivå) Veterinärutbildning VVS-utbildning (gymnasienivå) 24 Vård- och omsorgsutbildning (gymnasienivå) * avser examinerade Inget att redovisa För osäker för att anges Källa: SCB och Medlingsinstitutet
63 Agronomutbildning.39 Högskoleingenjörsutb: El, elektroteknik, Apotekarutbildning 45 datateknik34 Arbetsterapeututbildning.44 Högskoleingenjörsutb: Kemi-, bio- och Arkitektutbildning 29 materialteknik 35 Barn- och fritidsutbildning.11 Högskoleingenjörsutb: Maskin-, fordons-, Barnmorskeutbildning.46 farkostteknik 35 Bibliotekarieutbildning.19 Idrottslärarutbildning.16 Bildlärarutbildning.16 Industriteknisk utbildning.27 Biologutbildning 37 Journalistutbildning. Biomedicinsk analytikerutbildning46 Juristutbildning Byggutbildning 25 Jägmästar- och skogsvetarutbildning.4 Civilingenjörsutb: Byggnadsteknik.29 Kemistutbildning.38 Civilingenjörsutb: Elektronik, datateknik, Kyl-, värmepumps- o ventilationsteknik.27 automation 3 Lantmästarutbildning 39 Civilingenjörsutbildning: Energi- och Läkarutbildning49 elektroteknik 3 Musiklärarutbildning 17 Civilingenjörsutb: Industriell ekonomi, Naturbruksutbildning.37 organisation 31 Personal- och beteendevetarutbildning21 Civilingenjörsutb: Kemi- och bioteknik.31 Programmerar- och systemvetarutbildning 21 Civilingenjörsutb: Lantmäteri.32 Psykologutbildning 22 Civilingenjörsutb: Maskin-, fordons- och Receptarieutbildning.45 farkostteknik 32 Religionsvetar- och teologutbildning53 Civilingenjörsutb: Material- och geoteknik.33 Restaurangutbildning 52 Civilingenjörsutb: Teknisk fysik.33 Samhällsvetarutbildning 22 Dator- och kommunikationsteknik 25 Sjukgymnast-/fysioterapeututbildning44 Distriktssköterskeutbildning.47 Sjuksköterskor: Anestesi-, intensiv-, Ekonomutbildning.19 operationssjukvård.48 Elteknisk utbildning 26 Sjuksköterskor: Grundutbildning 47 Fordonsutbildning 26 Sjuksköterskor: Övrig specialistutbildning.48 Fritidspedagogutbildning.11 Skogsingenjör-, skogsmästar- och Fysikerutbildning.38 skogsteknikerutbildning.4 Förskollärarutbildning 12 Socionomutbildning 43 Grundskollärarutbildning: Senare år, ma/no.13 Speciallärar- och specialpedagogutbildning.12 Grundskollärarutbildning: Senare år, språk/so.14 Tandhygienistutbildning 49 Grundskollärarutbildning: Tidiga år 13 Tandläkarutbildning.51 Gymnasielärarutbildning: Historia/ Tandsköterskeutbildning 5 samhällsvetenskap.15 Tandteknikerutbildning 5 Gymnasielärarutbildning: Matematik/ Transportutbildning 53 naturvetenskap 14 Utbildning i automation.28 Gymnasielärarutbildning: Språkvetenskap 15 Veterinärutbildning41 Högskoleingenjörsutb: Byggnadsteknik34 VVS-utbildning.28 Vård- och omsorgsutbildning 43
64 VILKA UTBILDNINGAR HAR ARBETSMARKNADEN BEHOV AV? Inom vilka områden är det brist på nyutexaminerade? Och inom vilka områden tror arbetsgivarna att de kommer att nyanställa de närmaste åren? Dessa frågor ger ARBETSKRAFTSBAROMETERN svar på. Varje år frågar Statistiska centralbyrån cirka 7 5 arbetsgivare om dagens och de kommande årens rekryteringsbehov. 17 års resultat presenteras i denna folder, som bland annat vänder sig till elever, studenter och studie- och yrkesvägledare. Har du frågor om arbetskraftsbarometern? arbetskraftsbarometern@scb.se Mer information och ytterligare statistik finns att hämta på All officiell statistik finns på: Statistikservice: All official statistics can be found at: Statistics Service, phone: ISBN (Print) Grafisk form: Ateljén, SCB
Vilka utbildningar ger jobb?
ARBETSKRAFTSBAROMETERN 18 Vilka utbildningar ger jobb? Siffror & Statistik + löner 1 Innehåll Utbildning inte samma sak som yrke...6 Hur vanliga är utbildningarna?...7 Arbetsmarknadsläget för olika utbildningar
Läs merARBETSKRAFTSBAROMETERN
ARBETSKRAFTSBAROMETERN 16 Vilka utbildningar ger jobb? Siffror & STATISTIK + löner 1 INNEHÅLL Utbildning inte samma sak som yrke... 6 Hur vanliga är utbildningarna... 7 Arbetsmarknadsläget för olika utbildningar
Läs merVilka utbildningar ger jobb?
ARBETSKRAFTSBAROMETERN 15 Vilka utbildningar ger jobb? Siffror & STATISTIK + löner 1 INNEHÅLL Utbildning inte samma sak som yrke... 6 Hur vanliga är utbildningarna... 7 Arbetsmarknadsläget för olika utbildningar
Läs merArbetskraftsbarometern
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (14) Arbetskraftsbarometern 2015 UF0505 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merArbetskraftsbarometern
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (18) Arbetskraftsbarometern 2016 UF0505 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merArbetskraftsbarometern 12 Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar
INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 212:2 Arbetskraftsbarometern 12 Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 212:2 Arbetskraftsbarometern 12
Läs merArbetskraftsbarometern
SCBDOK 4.2 UF0505 1 (20) Statistikproducent SCB är kvalitetscertifierad enligt ISO 20252:2012 Befolkning och Välfärd Prognosinstitutet Therese Landerholm STATISTIKENS FRAMTAGNING Arbetskraftsbarometern
Läs merArbetskraftsbarometern 2014
ETSMARKNAD INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARB RAPPORT 214:2 Arbetskraftsbarometern 214 Utsikterna på arbetsmarknaden för 71 utbildningar INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 214:2 Arbetskraftsbarometern
Läs merArbetsmarknad och kompetensförsörjning
Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Regionala matchningsindikatorer Jönköpings län, juni 2015 Bearbetad statistik från SCB på efterfrågan (E), utbud (U), matchning (M) och regionala förutsättningar
Läs merUtbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020
Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen
Läs merArbetsmarknad och kompetensförsörjning
Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Regionala matchningsindikatorer Jönköpings län, 2016 Bearbetad statistik från SCB på efterfrågan (E), utbud (U), matchning (M) och regionala förutsättningar till
Läs merArbetskraftsbarometern 2011
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(15) Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig
Läs merRegionala matchningsindikatorer - Östergötland
Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.
Läs merRegionala matchningsindikatorer en översikt
Regionala matchningsindikatorer en översikt Indikator/tabell Vad indikatorn/tabellen visar Utb.grupp Kön Län Kommun Exempel på fråga som belyses E1 Lediga jobb Antal lediga jobb enligt arbetsgivarna. Totalt,
Läs merArbetskraftsbarometern
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) Arbetskraftsbarometern 2014 UF0505 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merKompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till Anette Jonsson Simon Bölling
Kompetensplattformen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 Anette Jonsson Simon Bölling Kompetensplattformsuppdraget Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet
Läs merArbetskraftsbarometern `13
INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD RAPPORT 213:3 Arbetskraftsbarometern `13 Utsikterna på arbetsmarknaden för 71 utbildningar information om utbildning och arbetsmarknad 213:3 Arbetskraftsbarometern
Läs merUtbilda för framtidens välfärd
Utbilda för framtidens välfärd Kompetensförsörjning Vad säger andra? Dimensioneringen av högre utbildning inom områdena vård- och lärarutbildningarna fungerar inte tillfredsställande** 1 Antal äldre äldre,
Läs merYrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån
Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden
Läs merVKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025
VKL 21 oktober 2016 Kompetensplattformen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 Länsstyrelsen Anette Jonsson Simon Bölling Kompetensplattformsuppdraget Ökad kunskap och översikt inom
Läs merUtdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos
Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne
Läs merUtbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020
Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Bakgrund Uppdrag till samtliga regioner att bilda kompetensplattformar: Öka matchningen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadens
Läs merPrognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer
Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning
Läs merArbetskraftsbarometern
INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 21:3 Arbetskraftsbarometern 1 Utsikterna på arbetsmarknaden för 71 utbildningar INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 21:3 Arbetskraftsbarometern 1 Utsikterna
Läs merArbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist
VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som
Läs merReceptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora
VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan
Läs merKompetensbehov inom teknik och tillverkning
Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Vad säger de regionala matchningsindikatorerna om gymnasieingenjörer och datautbildade? REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 5 MAJ 2017 Jan Persson
Läs merPrognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland
Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland 1 Olika prognoser om tillgång och efterfrågan på yrken och utbildad arbetskraft
Läs mer15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda
STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika
Läs merFramtida utbildning och arbetsmarknad
2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.
Läs merArbetskraftsbarometern
Information om utbildning och arbetsmarknad 29:5 Arbetskraftsbarometern 9 Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar information om utbildning och arbetsmarknad 29:5 Arbetskraftsbarometern 9 Utsikterna
Läs merLite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU
Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer Olle Dahlberg Utbildningen För få eller ganska många? 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU 14000 12000 Civilingenjörer Sökande 1:a hand, antagna och nybörjare (HT) samt examinerade
Läs merMatchningen på arbetsmarknaden sambandet mellan utbildning och yrke
Matchningen på arbetsmarknaden sambandet mellan utbildning och yrke 2018 Analyser om utbildning och arbetsmarknad: A40 - Temarapporter Matchningen på arbetsmarknaden sambandet mellan utbildning och yrke
Läs merTandhygienistutbildning
Tandhygienistutbildning Nästan samtliga är kvinnor Antalet förvärvsarbetande med tandhygienistutbildning var år 213 cirka 1 i Sörmlands län, 13 i Östergötlands län, 24 i Örebro län och 1 i Västmanlands
Läs merArbetsmarknaden. 2013 och framåt
Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?
Läs merApotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade
VÅRD VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 2 Efterfrågan på apotekare förväntas bli stor på lång sikt men eftersomutbildningskapaciteten har byggts ut på senare år ökar även
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN SÖDERMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Södermanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.
Befolkning & välfärd 2007 nr 1 Tema: Utbildning Sambandet mellan utbildning och yrke En studie om högskoleutbildningar SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Förord I denna rapport
Läs merMat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län
2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet
Läs merMatchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014
Matchning för tillväxt Reglabs matchningsindikatorer 214 Matchning för tillväxt Bakgrund Många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Många människor har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande
Läs merArbetskraftsbarometern
Information om utbildning och arbetsmarknad 26:4 Arbetskraftsbarometern 6 Utsikterna på arbetsmarknaden för 7 utbildningar Information om utbildning och arbetsmarknad 26:4 Arbetskraftsbarometern 6 Utsikterna
Läs merKönsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030
TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Utbildning och forskning TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Statistiska centralbyrån
Läs merArbetskraftsbarometern
Information om utbildning och arbetsmarknad 2006:4 Arbetskraftsbarometern 06 Utsikterna på arbetsmarknaden för 70 utbildningar Statistiska centralbyrån 2006 Information on education and the labour market
Läs merMatchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014
Matchning för tillväxt Reglabs matchningsindikatorer 214 Matchning för tillväxt Bakgrund Många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Många människor har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Läs merINGEN LÄTT MATCH! Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025
INGEN LÄTT MATCH! Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Dagens presentation Bakgrund Vad påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden? Arbetsmarknadsläget Utsikter för olika utbildningsgrupper Fokus
Läs merArbetskraftsbarometern
Information om utbildning och arbetsmarknad 27:4 Arbetskraftsbarometern 7 Utsikterna på arbetsmarknaden för 7 utbildningar Information om utbildning och arbetsmarknad 27:4 Arbetskraftsbarometern 7 Utsikterna
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖREBRO LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Örebro län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna
Läs merEkonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist
SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.
Läs merUtbildning och arbetsmarknad
Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras
Läs merBristindex inom datayrken
Bild 1 inom datayrken Programmerare Systemerare, systemutvecklare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) Bild 2 Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer bygg
Läs merUtbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020
Rapport 2011:4 Tillväxt och utveckling KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020 BILAGERAPPORT 2 Denna rapport är en bilaga till huvudrapporten
Läs merSörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland
Sörmland 23 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland Förord Möjligheten att kunna rekrytera personal med rätt kompetens är en av
Läs merArbetskraftsbarometern
INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 2005:5 Arbetskraftsbarometern 05 Utsikterna på arbetsmarknaden för 70 utbildningar Statistiska centralbyrån 2005 Information on education and the labour market
Läs merÖstra Mellansverige 2025
Östra Mellansverige 225 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Förord En lyckad kompetensförsörjning bygger på att företag och offentlig sektor får tillgång till den kompetens som efterfrågas och att befolkningen
Läs merKompetensbehov inom vården
Kompetensbehov inom vården REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 4 MAJ 2017 Anders Axelsson, Region Skåne Agenda Vård och omsorg totalt sett Idag fokus på Vård- och omsorgsutbildade (VO) Hur
Läs merPM Ingenjörsutbildningar i SCB:s Arbetskraftbarometer 09
Olle Dahlberg Utredare 08-613 81 09 olle.dahlberg@sverigesingenjorer.se 2009-12-21 1 (5) PM Ingenjörsutbildningar i SCB:s Arbetskraftbarometer 09 I SCB:s Arbetskraftsbarometer 09 redovisas för 72 utbildningsgrupper
Läs merUTBILDA FÖR FRAMTIDENS VÄLFÄRD STATENS ROLL FÖR KOMPETENS FÖRSÖRJNING I SAMARBETE MED KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER
UTBILDA FÖR FRAMTIDENS VÄLFÄRD STATENS ROLL FÖR KOMPETENS FÖRSÖRJNING I SAMARBETE MED KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Utbilda för framtidens välfärd STATENS ROLL FÖR KOMPETENS FÖRSÖRJNING I SAMARBETE
Läs merArbetskraftsbarometern
INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 25:5 Arbetskraftsbarometern 5 Utsikterna på arbetsmarknaden för 7 utbildningar INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 25:5 Arbetskraftsbarometern 5 Utsikterna
Läs merOmrådesbehörigheter. Områdesbehörighet A1 Humaniora / Juridik / Teologi. Områdesbehörighet A2. Områdesbehörighet A3 Arkitektur / Naturresurser
Områdesbehörigheter Yrkesexamen Behörighetskurser Områdesbehörighet A1 Humaniora / Juridik / Teologi Jurist Historia 1b * Områdesbehörighet A2 Humaniora / Juridik / Teologi Områdesbehörighet A3 Arkitektur
Läs merSeminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB
Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera
Läs merSKÅNE Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos
SKÅNE 2025 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos XXXXX XXXXX XXXXX SKÅNE 2025 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos XXXXX XXXXX XXXXX XXXXX 3 Region Skåne Utgivningsort: Malmö Foto: Freddy Billqvist
Läs merDen framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten
Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN UPPSALA LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Uppsala län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna
Läs merJobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen
Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna
Läs merTEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD
TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST 16 UKÄ ÅRSRAPPORT 218 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD Högre utbildning ökar chansen på arbetsmarknaden och
Läs merFritidspedagoger Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Efterfrågan på lärare med inriktning mot fritidshem väntas
UNDERVISNING Barn- och fritidsutbildade Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge 1996 25 1 6 Samtliga 4 2 97 99 1 3 5 I dag råder god på personer med barn- och fritidsutbildning. Tillgången bedöms minska något
Läs merArbetskraftsbarometern
Temarapport 20:3 Tema: Utbildning och arbetsmarknad Arbetskraftsbarometern 17 20 En återblick på 32 utbildningsgrupper Utbildning och forskning TemaRAPPORT 20:3 Arbetskraftsbarometern 17 20 En återblick
Läs merFramtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström
Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om
Läs merEkonomer. Rekryteringsläge God tillgång. Brist
SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 Samtliga 2 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Intresset för ekonomisk utbildning har en längre tid varit mycket stort och ekonomer behövs
Läs merNULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet
NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna
Läs merVÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys. 5 september 2018
VÄLKOMMEN! Regionala matchningsindikatorer fördjupad analys 5 september 2018 Vad är Regionala matchningsindikatorer? Katja Olofsson, SCB Det talas mer och mer om matchning Antal inslag i media 1990 2017
Läs merRegionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Region Skåne Västra Götalandsregionen
Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på 2020 Region Skåne Västra Götalandsregionen Regionalisering av trender och prognoser Samarbetsprojekt mellan SCB,VGR, Region Skåne, Länsstyrelsen
Läs merJobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen
Jobbmöjligheter i Jämtlands län Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län 2017 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrke-och-framtid.html De 10 största yrkena 16-64
Läs merTudelad arbetsmarknad
Thomas Ljunglöf 2018-01-30 Tudelad arbetsmarknad I genomsnitt var 4,7 procent av landets akademiker arbetslösa eller verksamma i något arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd under 2017. Andelen är därmed
Läs merArbetskraftsbarometern 06. Teknisk beskrivning. Teknisk beskrivning
Arbetskraftsbarometern 06 Teknisk beskrivning Teknisk beskrivning Arbetskraftsbarometern ger information om arbetsmarknadsläget och utsikterna för 70 utbildningsgrupper, varav huvuddelen utgörs av högskoleutbildningar.
Läs merTemarapport 2010:4. Tema: Arbetsmarknad. Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Utbildning och forskning
Temarapport 2010:4 Tema: Arbetsmarknad Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Utbildning och forskning Temarapport 2010:4 Tema: Arbetsmarknad Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden
Läs merLägesbild nu och framåt gällande kompetensförsörjningen inom Industrin i Gävleborg
Lägesbild nu och framåt gällande kompetensförsörjningen inom Industrin i Gävleborg Thomas Lundberg Kompetensstrateg thomas.c.lundberg@ Inskrivna arbetslösa i augusti 2018 som andel (%) av den registerbaserade
Läs merUnderlag till Myndigheten för yrkeshögskolan 2016 och berörda aktörer
Underlag till Myndigheten för yrkeshögskolan 2016 och berörda aktörer 1 Innehåll Sammanfattande bild... 3 Bakgrund, metod och tolkning... 5 Utbud och efterfrågan... 6 DATA/IT... 11 Statistikunderlag till
Läs merArbetskrafts BAROMETERN
Arbetskrafts BAROMETERN 01 Utsikterna på arbetsmarknaden för 77 utbildningar Information om utbildning och arbetsmarknad 2001:4 Statistiska centralbyrån 2001 1 Information about Education and Labour market
Läs merAkademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset Tre uppdrag Forskning Klinisk forskning tillsammans med Uppsala universitet Utbildning Praktisk grund- och vidareutbildning för cirka 1 500 personer/år Vård - länssjukhus för 300
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN VÄSTMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Västmanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan
Läs merStruktur för SUN 2020, inriktning
Struktur för SUN 2020, inriktning 0 Allmän utbildning 01 Bred, generell utbildning 010 Bred, generell utbildning 0011 010a Bred, generell utbildning, allmän inriktning 010a 0011 010b Bred, generell utbildning,
Läs merBålsta Årskurs 3
Bålsta 2018 Årskurs 3 Allt börjar med en dröm! Säg ett yrke och det är ditt Hur får du orealistiska en dröm? drömmar inga drömmar alls Hur får du en dröm? dröm SPRING SOM EN HUND dröm Skutta i 8 sekunder
Läs merArbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland
Vanliga yrken i Västra Götaland och prognostiserad tillgång till jobb Hur bedöms tillgången på jobb vara i framtiden för de vanligaste yrkena i Västra Götaland och hur ser utbildningsnivån ut inom respektive
Läs merKARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN
KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN STOCKHOLMS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Stockholms län År 2009 startades Yrkeshögskolan och
Läs mer2016 Thomas Ljunglöf. Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h
2016 Thomas Ljunglöf Arbetsmarknaden allt mer tudelad forsknings-h Arbetsmarknaden alltmer tudelad Citera gärna ur skriften, men ange källa Saco mars 2017 www.saco.se Arbetsmarknaden alltmer tudelad I
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 10 oktober 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län september 2014 11 400 (6,7 %) 5 300 kvinnor (6,6 %) 6 100 män (6,8 %)
Läs merArbetsmarknadsutsikter för 2018 Dalarnas län, december Analysavdelningen Jan Sundqvist
Arbetsmarknadsutsikter för 218 Dalarnas län, december 217 Analysavdelningen Jan Sundqvist 1 486 4842 Fortsatt god konjunktur internationellt Sverige och Dalarna hänger på 48 procent av dalaföretagen tror
Läs merArbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017
Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Grums Hammarö Ann Mannerstedt, arbetsmarknadsanalytiker Inskrivna arbetslösa i oktober 2016 som
Läs merÖver nya examinerade vid universitet och högskolor
STATISTIK & ANALYS Stig Forneng 2006-01-17 Över 40 000 nya examinerade vid universitet och högskolor Under läsåret 2004/05 avlade 41 737 individer sin första examen vid universitet och högskolor. Det betyder
Läs merAllt börjar med en dröm! Säg ett yrke och det är ditt
Allt börjar med en dröm! Säg ett yrke och det är ditt Hur får du orealistiska en dröm? drömmar inga drömmar alls Hur får du en dröm? dröm SPRING SOM EN HUND dröm Skutta i 8 sekunder Stanna Sprinta i 5
Läs merKompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020
Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen
Läs merArbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt
Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne
Läs merBarn- och fritidsutbildade
UNDERVISNING Barn- och fritidsutbildade Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 6 4 2 Förskoleministern föreslår nu att en ny barnskötarutbildning inrättas och betonar samtidigt att både förskollärare
Läs merVar finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen
Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning
Läs merArbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren Alingsås, Sandra Offesson
Arbetsmarknadsutsikter Västra Götalands län, våren 2018 Alingsås, 2018-09-25 Sandra Offesson Framåtblick Fortsatt stark västsvensk ekonomi Sysselsättningen ökar med 32 000 år 2018 och 2019 - En något svagare
Läs merKompetensförsörjning 2019 ÖVERSYN AV KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN I KRONOBERGS LÄN
219 Kompetensförsörjning 219 ÖVERSYN AV KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN I KRONOBERGS LÄN INNEHÅLL Bakgrund... 2 Arbetsmarknadens utveckling och kompetensbehov... 3 IT/Data och kommunikation... 6 Restaurang och
Läs merMatchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014
Matchning för tillväxt Reglabs matchningsindikatorer 2014 Matchning för tillväxt Bakgrund Många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Många människor har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Läs mer