Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Relevanta dokument
Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Underlag för svenska åtgärder

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

SCARP - IAM. år 1. John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Fortsättning av riktad kvalitetskontrollstudie av utsläpp från industrin i Sveriges internationella rapportering

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Uppdatering och förbättring

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SLCP)

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Nordisk studie om SLCP

Kvalitetskontroll av emissionsfaktorer för stationär förbränning

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Fördelning av bränslen inom transportsektorn

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Utsläpp rapporterade till UNFCCC, EU Monitoring Mechanism, CLRTAP och NEC. Helena Danielsson, IVL Anna-Karin Nyström, SCB.

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Luftföroreningar från bra och dåliga vedkaminer

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

Utveckling av rapportering till CLRTAP NFR 1A och 5 map EMEP Guidebook 2013, steg 2

Energi & klimatredovisning 2012

Omställning av busstrafiken till eldrift

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Scania och gasmotorer. Rutger Hörndahl, Bussmarknad Scania-Bilar Sverige AB

Energi & klimatredovisning 2013

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Fartygsbränslens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv

Energi och växthusgasutsläpp

Biogas och miljön fokus på transporter

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Alternativa bränslen i emissionslagstiftningen för fordon

.ROGLR[LGPHWDQGLNYlYHR[LGNYlYHR[LGHUNROPRQR[LGIO\NWLJD RUJDQLVNDlPQHQRFKVYDYHOGLR[LG

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Framtida energisystem i Jönköpings län

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

Submikrona partiklar Gunnar Omstedt, SMHI

Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Verkliga utsläpp från fartyg

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Konsekvenser för industrin av miljökvalitetsnormer för luft. Luftvårdsföreningens seminarium 6 november 2006 Erik Fridell

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet

Uppdaterad BN Användarmanual för Nationella emissionsdatabasen

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Partikelemissioner från Sjöfart

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Uppdatering av typfartyg för svensk inrikes sjöfart

Uppdatering av utsläpp till luft från arbetsfordon och arbetsredskap för Sveriges internationella rapportering

Klimatbokslut Foto: Johan Gunséus

VOC EG-direktiv - svenska regler

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Lignin i pulverpannor

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Miljönytta från Sverigerelaterad

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Gas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning

Sjöfartens bidrag till bättre luftmiljö

Sammanfattning och referat av seminarium om kortlivade klimatpåverkande ämnen, SLCF, 8 mars 2011 i Stockholm

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

ELDA RÄTT MINDRE SOT +MER VÄRME BÄTTRE HÄLSA + MINSKAD AVSMÄLTNING AV ARKTIS SKL 13 MAJ 2016 MILJÖCHEFSMÖTE

Transkript:

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter Karin Kindbom Klimatpåverkande luftföroreningar, SLCF Lunchmöte 9 november 2011 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Black carbon - luftförorening med effekter på hälsa - kortlivat ämne med klimatpåverkan Black carbon (sot) värmande Betydelse såväl direkt i atmosfären som indirekt efter deposition till snö/is. Sambanden komplexa men Åtgärder mot black carbon ger inga negativa återkopplingar. Samverkar hälsa och klimat Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Beräknade utsläpp av partiklar i Sverige PM2.5 2005, 29.4 kton Black Carbon ca 5.1 kton (17% av PM2.5 Viktigaste källor BC: Småskalig förbränning, biobränsle: 25% 33% Off-road, diesel: 13% Tung vägtrafik, diesel: 11% Lätta fordon (inkl personbilar), diesel: 9% Skogsindustrin: 7% El och fjärrvärme, biomassa: 4%. Osäkerheterna är stora, ej utvärderade Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

kton 12 10 8 6 4 2 Internationell sjöfart och nationella emissioner NOx int.sjöfart NOx nationell PM2.5 nationell Emissioner från internationell sjöfart beräknas baserat på bränsle sålt i Sverige Ingår inte i nationella totala emissioner Ökande trend från internationell sjöfart PM2.5 int. sjöfart 0 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Nationell emissionsinventering Rapporterade inventeringar är officiella nationella data Används för att följa upp åtaganden enligt internationella konventioner och direktiv Är grunden för att följa upp förändringar Granskas i oberoende nationella och internationella granskningsprocesser Uppdateras och rapporteras årligen, baserade på nationella aktivitetsdata och emissionsfaktorer/emissioner Beräkningar och rapportering sker enligt utvecklade regler och riktlinjer Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Förutsättningar och ramar för inventeringsprocessen Klimatgaser: CO2, CH4, N2O, HFC, PFC, SF6 (UNFCCC, EU Monitoring Mechanism) Luftföroreningar: SO2, NOX, NH3, NMVOC, CO, partiklar (TSP, PM10, PM2.5), metaller, dioxin (CLRTAP, EU-NEC) För närvarande, ingen rapportering av BC SMED-konsortiet: IVL, SCB, SMHI, SLU bildades 2000 Rapporteringsriktlinjer UNFCCC: IPCC Guidelines CLRTAP: EMEP/EEA Emission Inventory Guidebook Kvalitetssystem: transparent, konsistent, jämförbart, komplett, riktigt Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Beräkning av emissioner till luft Emissions (unit)= [ Fuel consumption (unit) * calorific value * emission factor] Nödvändig information (exempel energisektorn): Bränsleförbrukning och typ av bränsle Emissionsfaktorer för olika bränslen, teknologier mm Emissioner av black carbon kan beräknas baserat på emissionsinventering av partiklar, där black carbon utgör en fraktion av emitterad PM. BC-fraktionerna är olika för olika typer av utsläppskällor och bränslen. Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Exempel: Variation i emissionsfaktorer för småskalig förbränning av biobränslen. Olika förbränningsteknologier, bränslen och handhavanden. (Paulrud et al, 2006) Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Beräkning av emissioner av black carbon (BC) BC som fraktion av PM (IIASA) Activity Sector PM_BC FWD DOM_FPLACE 11.5% FWD DOM_MB_A 15.0% FWD DOM_MB_M 35.0% FWD DOM_SHB_A 35.0% FWD DOM_SHB_M 30.0% FWD DOM_STOVE 20.0% MD DOM 32.4% Biomassa 11-35% BC Activity Sector PM_BC HF TRA_OTS_L 39.0% MD TRA_OTS_L 37.0% MD TRA_OTS_M 37.0% MD TRA_OT_AGR 37.0% MD TRA_OT_INW 37.0% MD TRA_OT_LB 37.0% MD TRA_RD_HDB 48.0% MD TRA_RD_HDT 48.0% MD TRA_RD_LD4C 60.0% MD TRA_RD_LD4T 60.0% GSL TRA_OT_AGR 15.0% GSL TRA_OT_INW 15.0% GSL TRA_OT_LB 15.0% GSL TRA_OT_LD2 5.0% GSL TRA_RD_HDB 15.0% GSL TRA_RD_HDT 15.0% GSL TRA_RD_LD2 5.0% GSL TRA_RD_LD4C 15.0% GSL TRA_RD_LD4T 15.0% Diesel 37-60% BC Bensin 5-15% BC Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Åtgärder, beräkningar med GAINS RAINS är en integrerad bedömningsmodell (Integrated Assessment Model, IAM) där information om luftföroreningar (emissioner, åtgärdsalternativ, kostnader, spridning och effekter) integreras. Modellen används för beräkning och optimering av europeiska åtgärdsstrategier för luftföroreningar inom UN ECE Convention on Long Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP) och EUs Clean Air for Europe (CAFE) program. GAINS-modellen är en utvidgning av RAINS till att innefatta även klimatgaser. (http://gains.iiasa.ac.at/index.php/home-page) RAINS/GAINS har utvecklats av IIASA (The International Institute for Applied Systems Analysis) (www.iiasa.ac.at) Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

GAINS-modellens åtgärdskostnader Representerar investerings och driftskostnader samt eventuella bränslekostnader De kostnader som visas representerar en viss teknik På grund av att många tekniker påverkar flera utsläpp, så sammanställs inga kostnadskurvor för enskilda utsläpp Kostnader är annualiserade givet varje tekniks livslängd och valda investeringsräntor Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Teoretiska beräkningar för 2005 års emissioner av BC, tre exempel på hypotetiska åtgärder 1. Energiproduktion: högeffektiv partikelrening (high efficiency deduster) 2. Biomassa i småskaliga pannor: pellets (istället för ved) och partikelfilter 3. Arbetsmaskiner/off-road, tung och lätt vägtrafik (inkl personbilar): 10% av bränsleförbrukningen flyttas från äldsta till yngsta Eurostandard 2005 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Kiloton emissions of BC Swedish BC emission inventory Alternative BC emission calculation Costs per tonne BC emission avoided Stationary Fuel Sector and measure Emissions Emissions k /ton Biomass Biomass 1. Combustion in energy production: high efficiency particle control 0.45 0.01 14 2. Biomass in small scale installations: pellets (instead of wood) and particle filters 1.38 0.12 39 Mobile Measure 3. 10% of fuel consumption moved from oldest to most recent Eurostandards in 2005 Diesel 3. Heavy non-road mobile machinery 0.63 0.57 92 Diesel 3. Heavy duty trucks and buses 0.50 0.44 282 Diesel 3. Light duty passenger vehicles 0.18 0.13 16 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder Gasoline 3. Light duty passenger vehicles 0.04 0.03 4 368

Beräkning av samlad klimatpåverkan av de hypotetiska åtgärderna Åtgärder påverkar även andra utsläpp än BC Samlad klimatpåverkan kan summeras via GWP, Global Warming Potential Metric BC N2O CH4 VOC OC CO2 HIGH GWP100 1500 298 25 3.4-75 1 HIGH GWP20 4700 289 72 12-240 1 LOW GWP100 210 LOW GWP20 690 Source Bond and Sun 2006 IPCC 4th assess IPCC 4th assess IPCC 4th assess BOND et al 2007 IPCC 4th assess Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

kton reduction of emissions compared to Swedish BC emission inventory 2005 Control option in Sector BC N2O CH4 VOC OC CO2 Stationary 1. Combustion in energy production: high efficiency particle control 0.44 0.00 0.00 0.00 0.16 0.00 1a industrial boilers: high efficiency particle control 0.04 0.00 0.00 0.00 0.02 0.00 2. Biomass in small scale installations: pellets (instead of wood) and particle filters 1.26 0.00 10.4 8.96 1.83 0.00 Mobile - Measure 3. 10% of fuel consumption moved from oldest to most recent Eurostandards in 2005 Heavy non-road mobile machinery 0.06 0.00 0.00 0.30 0.07-2.72 Heavy duty trucks & buses 0.06 0.00 0.00 0.33 0.07-5.44 Light duty passenger vehicles 0.05-0.05 0.91 13.4 0.07 0.00 Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Beräknade kostnader per åtgärd: Euro/ton ej emitterad CO2ekvivalent Kostnaden för undvikande av ett ton CO2ekvivalent blir lägre vid högre GWP för BC. Osäkra GWP ger osäkra absoluta kostnader, men indikation på relationer mellan åtgärder. Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Slutkommentarer - åtgärder I vissa sektorer förväntas framtida utsläppsminskning av partiklar (transporter, via EURO-standarder) I andra krävs det insatser för att fasa in åtgärder/tekniker (industrin, energiproduktion, hushåll) Bränsleskiften och energibesparingar ytterligare möjligheter för utsläppsminskning. Ej analyserade här. Val av åtgärdsstrategi beror på målsättning, krävs integrerad bedömning av konsekvenser, iterativ process GAINS användbart verktyg men resultat beroende av indata och valda antaganden Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder

Slutkommentarer nationella emissioner Stationär förbränning av biomassa samt olika typer av dieselfordon är de viktigaste källorna till BC Kunskapsluckor och behov av fortsatt arbete: Genomgång och förbättring av emissionsfaktorer för PM från viktiga källor. Fraktioner av BC i emitterad PM baseras för närvarande på schabloner. För viktiga svenska källor krävs bättre kunskap. Analys av osäkerheter Förbättrad emissionsinventering samt prognoser som grund vid strategi- och åtgärdsdiskussioner Partiklar och black carbon emissioner och åtgärder