teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt

teori och praktik Vattenråd Södra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt

Produktion Vattenmyndigheterna för Västerhavet och Södra Östersjön Redaktörer Hans Oscarsson och Anna Ek Grafisk form Malin Fasth grafisk formgivning Tryck Responstryck, 2007

En vattenförvaltning för hela Europa Vatten värda att vårda! Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv! Vattnet är också livsmiljö för tusentals arter som är beroende av en god vattenkvalitet för sin överlevnad. Sverige har länge arbetat med vattenvård. Att ta väl vara på vattnet är en av hörnstenarna i utvecklingen mot det hållbara samhället och därför måste vattnet också få ta större plats i samhällsplaneringen. Tidigt såg vi vilken negativ påverkan utsläpp från avlopp och fabriker hade på våra vatten. Genom ett aktivt arbete och ny lagstiftning har mycket blivit bättre, men många miljöproblem återstår att lösa och nya tillkommer. Utsläpp av näringsämnen till havet påverkar havsvattnet och ger oönskade algblomningar. Många områden är fortfarande påverkade av försurning och fortsatt krävs en stor kalkningsinsats. Kraftverksdammar omöjliggör fiskvandring i många vattendrag och är en viktig orsak till minskningen av lax, öring och ål. För att bara nämna några av de kända utmaningar som ligger framför oss. Vi har vatten i riklig mängd i sjöar, vattendrag och grundvatten, och vårt klimat ger oss nederbörd i form av regn och snö så att det räcker till oss alla. Men så ser det inte ut i världen och så kommer det inte att se ut i vår del av världen i framtiden om vi inte tar ansvar för, vårdar och värnar vattnets kvalitet. Redan idag kan vi se att stora delar av Europa har stora problem med sin vattenförsörjning antingen har man för lite vatten, eller också så är det av för dålig kvalitet.! Sverige har ett uppdrag! Införandet av EGs ramdirektiv för vatten år 2000 har givit Sverige ett uppdrag att nå god status på våra vatten. Vi vill utnyttja allt det engagerade vattenarbetet som redan görs i Sverige och utveckla det till ett effektivt arbetssätt för att nå våra mål. Vattenråden kommer att få en central roll i detta arbete.! EGs ramdirektiv för vatten Direktivet slår fast att vatten inte är vilken vara som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. För att uppnå målen med god status på våra vatten måste arbetet med nationella miljömål, kommunernas översiktsplanering, naturvårdsarbete och fiskevård bli en viktig del i Sveriges vattenförvaltning. Foto: Anna Ek

Västerhavet, Göteborg Bottenviken, Luleå Bottenhavet, Härnösand Norra Östersjön, Västerås Södra Östersjön, Kalmar En gemensam vattenförvaltning Vattnets gränser har varit ledstjärnan för tillkomsten av de fem vattendistrikt som Sverige delades in i år 2005. Verksamhetsområdet för Västerhavets vattendistrikt omfattar allt vatten som rinner till Västerhavet, Södra Östersjöns vattendistrikt har ett verksamhetsområde som omfattar allt vatten som rinner till Södra Östersjön och på liknande sätt för Norra Östersjöns, Bottenhavets och för Bottenvikens vattendistrikt. Landets 21 länsstyrelser har av regeringen utsetts att förvalta kvalitén på vattenmiljön. I varje vattendistrikt har en av länsstyrelserna utsetts till vattenmyndighet. Varje vattenmyndighet har en styrelse, vattendelegationen, som är den beslutande delen av myndigheten. Alla länsstyrelser har till uppgift att stötta vattenmyndigheten inom sitt distrikt. Liknade indelningar har gjorts i alla EU-länder. Vattnet är en strategisk framtidsfråga för hela Europa och vi måste därför arbeta gemensamt och mer systematiskt med vattenfrågorna än vad vi hittills gjort för att försäkra oss om god vattenstatus i framtiden. Genom ramdirektivet för vatten, vattendirektivet, har alla EUs länder fått som mål att nå god vattenkvalitet till 2015. För att nå detta ska alla vatten övervakas, bedömas och kartläggas som underlag för mål och åtgärdsplaner. Arbetet ska bedrivas i sexårscykler. Avrinningsområde Vattenförvaltningen fokuserar på avrinningsområdet. Inom detta geografiska område rinner allt vatten från nederbörden via sjöar, vattendrag och grundvatten ut i havet. Illustration: Hans Sjögren

MÅLET = God vattenstatus! Tillstånd Övervakning Påverkan Åtgärder Förvaltningsplan 6-års cykler Referenstillstånd Åtgärdsprogram Mål/normer Bedömning/ analys Falun Gävle Borlänge Västerhavets vattendistrikt 9 län 113 kommuner ca 30 vattenvårdsorganisationer 2,4 miljoner invånare Göteborg Trollhättan Borås Karlstad Skövde Karlskoga Jönköping Örebro Uppsala Västerås Sollentuna Täby Stockholm Eskilstuna Södertälje Tumba Norrköping Linköping Södra Östersjöns vattendistrikt Halmstad Helsingborg Växjö Kristianstad Kalmar Karlskrona 10 län 91 kommuner ca 30 vattenvårdsorganisationer 2,2 miljoner invånare Lund Malmö

! Vem gör vad i vattenförvaltningen? Vad görs på lokal och kommunal nivå? De lokala organisationerna är viktiga i vattenvårdsarbetet. Här finns vid sidan av kommunerna bland annat frivilliga organisationer inom till exempel miljö, fiske och båtsport, forskningsinstitutioner, men även företag och industrier. Kommunerna ska i sitt tillsyns- och planeringsarbete se till att vattenmiljöerna förbättras. De har en avgörande roll i det lokala vattenvårdsarbetet genom sin lokala kunskap, sitt utvecklings- och planeringsansvar och sina kontakter med allmänheten. Redan nu finns det flera vattenråd och vattenvårdsgrupper som jobbar för att förbättra våra vatten. Vad gör länsstyrelsen? Länsstyrelsens beredningssekretariat ska ta fram och sammanställa kunskapsunderlag och lämna förslag till kvalitetsmål, undantag till dessa samt åtgärdsprogram för alla kust- och avrinningsområden i distriktet. Arbetet ska ske i dialog med grannlän, kommuner, vattenråd, vattenvårdsförbund och andra lokala berörda. Länsstyrelsens strävan är att skapa en bra samverkan mellan dessa. Arbetet syftar till att nå kvalitetsmålen och de vattenanknutna miljömålen på nationell, regional och lokal nivå. Vad gör vattenmyndigheten? Vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret att se till att vårt vatten håller god kvalitet. Det innebär bland annat samordning av vattenförvaltningsarbetet i distriktet. Myndigheten är ansvarig för samråd kring och fastställandet av kvalitetskrav, övervakning och åtgärdsprogram som sammantaget utgör förvaltningsplanen. Myndighetens beslut riktar sig mot myndigheter. Vad gör centrala myndigheter? Naturvårdsverket och SGU, Sverige geologiska undersökning, ska utfärda föreskrifter och vägledning för hur arbetet med den nya vattenförvaltningen ska genomföras och SMHI tar fram data och annat underlag som är nödvändigt för vattenarbetet. Illustration: Hans Sjögren

Att arbeta tillsammans för bra vatten Både ramdirektivet för vatten och den svenska lagstiftningen ställer krav på att hela processen skall genomföras med så stor öppenhet som möjligt med delaktighet från myndigheter och de olika aktörer som bor och verkar inom respektive område. De vattenproblem som ligger framför oss, med till exempel läckage från många små diffusa källor, kräver samarbete med de som bor och verkar inom ett avrinningsområde. Inför beslutsprocessen skall de som är berörda inom ett vattenområde ges möjlighet delta aktivt och påverka i alla de olika moment som leder fram till de förslag som vattendelegationen ska ta ställning till. Man kommer också att ha möjlighet till påverkan i en traditionell samrådsprocess där alla ges möjlighet att komma med synpunkter Med denna skrift (en uppdatering av broschyren Handledning om vattenråd, från vattenmyndigheterna i Södra Östersjön och Västerhavet) ger vi tips och råd för att underlätta för alla de krafter som är villiga att delta i samverkansarbetet för att säkra våra vattenresurser för framtiden. Att ta tillvara det som redan pågår I Sverige har vi under en förhållandevis lång tid arbetat med vattenvård. Många har varit engagerade och mycket av arbetet idag är organiserat av vattenvårdsförbund/vattenförbund/vattenkommittéer, fiskevårdsorganisationer och liknande organisationer med representation av en mycket bred skara intressenter. Genom att utveckla samverkan utifrån befintlig kunskap och existerande nätverk förankras arbetet med vattenförvaltningen samtidigt som den tillvaratar befintlig kunskap och kompetens. Lokal kunskap nödvändig Genom lokal delaktighet uppnås bättre beslut genom tillgången på lokal kunskap. Genom att främja lokalt initiativ ökas också medvetenheten kring miljöfrågor liksom engagemanget för tilltänkta planer. Att samordna lokal delaktighet skapar ett forum för diskussioner och en kanal för informationsflödet mellan myndigheter och de som berörs av besluten. Det är därför mycket viktigt att den lokala! Medlemsstaterna skall uppmuntra aktiv medverkan från samtliga berörda parter i genomförandet (Ramdirektivet för vatten, artikel 14) Vattenmyndigheterna skall planera sitt arbete så att det möjliggör och uppmuntrar till deltagande av alla som berörs. (Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 2 kap 4 ) Innan vattenmyndigheten fattar beslut om kvalitetskrav, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram eller andra frågor av större betydelse, skall myndigheten samråda med de myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och enskilda som berörs av beslutet. (Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 2 kap 4 ) 7

! Samråd och samverkan Samråd=lagstadgad process där man innan beslut kring ett framtaget förslag efterfrågar synpunkter från de som berörs. ( formellt samarbete ) Samverkan=allt samarbete innan ett slutligt samrådsförslag är klart. Att redan från början bli informerad och vara med och utforma tankar och förslag ( informellt samarbete ). Foto: Lars Pettersson kunskapen om de egna vattnen som finns ute i samhället kommer det fortsatta vattenarbetet till del. Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna arbetar aktivt för att öka och utveckla samverkan. Att bilda vattenråd Vad är ett vattenråd? Vattenråd är regionala och lokala samverkansorgan. Här kan berörda aktörer mötas och diskutera sig fram till gemensamma lösningar i vattenfrågor. Det är här beslutande myndigheter i första hand kommer att lyfta frågor där man vill ha delaktighet från berörda aktörer. Vattenrådens organisation ser olika ut, men gemensamt för dem är att de: är en samling aktörer som gemensamt försöker skapa ett helhetsperspektiv på vattenresurserna inom ett eller flera avrinningsområden eller ett kustområde på ett tidigt stadium bidrar genom att delta i förberedelser och diskussioner om hur vattenresurser skall hanteras speglar intressena i avrinningsområdet eller kustområdet tar ställning till inlandsvatten, grundvatten och ofta även kustvatten inkluderar alla som berörs och deltar i samverkan och samråd med berörda myndigheter utgör ett gemensamt forum med en organisationsform som utgår från lokala behov hjälper till att ta fram förslag på miljökvalitetsmål/miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärder Vilka krav har vattenmyndigheterna på ett vattenråd? Centralt för vattenförvaltningen är helhetsperspektivet på vattenresursen och detta måste även genomsyra ett vattenråd. Huvudprincipen är därför att vattenrådens geografiska ansvarsområden omfattar ett huvudavrinningsområde till exempel Lyckebyåns avrinningsområde- eller ett större kustavsnitt då det gäller vattenråd för kusten. När en mer lokal nivå krävs kan en arbetsgrupp inom vattenrådet bildas. Helhetsperspektivet innebär också att vattenrådet bör ansvara för både grundvatten och ytvatten, och beroende på var, ibland även för

kustvatten (beroende på vilken samverkansform som utvecklas i distriktet). Ansvarsområdet omfattar både kemisk och ekologisk vattenstatus. Lokal förankring är en viktig fråga för vattenråden. Alla som berörs av vattenförvaltningen, till exempel kommunerna, markägarna och andra större intressenter måste kunna göra sin röst hörd i vattenrådet. Det är även viktigt att mindre organisationer och enskilda kan vara delaktiga på något sätt. Eftersom aktörerna är olika i olika områden är lokal förankring och delaktighet en fråga som diskuteras löpande med berörd länsstyrelse och vattenmyndigheten under ett vattenråds bildande. Vem tar initiativet att bilda vattenråd? Inom Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt finns det en lång tradition av vattenvårdsförbund. Det har främst varit dessa befintliga vattenvårdsförbund/vattenförbund/vattenkommittéer som har tagit initiativet till att bilda vattenråd. Men det finns även exempel på att berörda kommuner eller fiskevårdsorganisationer tagit initiativet. Alla som berörs av vattenfrågor är välkomna att höra av sig till sin länsstyrelser eller vattenmyndighet för att diskutera hur framtida samverkan kring vattenfrågor kan se ut. Länsstyrelser och vattenmyndigheter arbetar också aktivt med att sammanföra berörda organisationer inom olika avrinningsområden för att diskutera hur framtida samverkan kan ske, och för att hjälpa till med bildandet av vattenråd.! Vattenråd i Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt Arbetet med att bilda vattenråd har varit aktivt i Västerhavets vattendistrikt. I december 2007 hade 12 vattenråd bildats och diskussioner pågår i övriga områden. I S Östersjön är tre vattenråd på gång att bildas. Främst är det tidigare vattenvårdsförbund som tar initiativet till bildande av vattenråd. En uppdaterad karta finns på www.vattenmyndigheterna.se Hur gör man om man vill bilda ett vattenråd? Börja med att ta kontakt med ansvarig länsstyrelse. Diskutera tillsammans vilka aktörerna är i området, vilken geografisk utbredning som är aktuell och vilka övriga förutsättningar som finns för bildandet av vattenråd. Glöm inte helhetsperspektivet huvudavrinningsområde är den naturliga avgränsningen och grundvatten ska ingå, men även en aktuell kustremsa kan ingå i vattenrådets område. I många fall är det lämpligt att bjuda in de berörda aktörerna till ett möte och diskutera intresse och arbetsgång. Nästa steg kan vara att mötet tillsätter en arbetsgrupp som tar fram ett detaljerat och konkret förslag på hur vattenrådet kan se ut och vilka uppgifter det kan ha. Därefter kan det vara dags för en remissomgång för synpunkter. Möten med gruppdiskussioner med olika teman kring vattenrådsbildandet är också ett arbetssätt för att enas om hur vattenrådet ska se ut och arbeta. Kom ihåg att både ansvarig länsstyrelse och vattenmyndigheten finns till er hjälp för att diskutera utformning av vattenråden, ge exempel och delta i möten för att informera om den nya vattenförvaltningen. 9

Foto: Anna Ek Foto: Hans Oscarsson Efter det inledande skedet är det dags att ta fram en handlingsplan där man kortfattat beskriver att man avser att arbeta tillsammans med länsstyrelsen om de olika delar som ingår i vattenförvaltningen och att man tar på sig ansvaret att fånga upp idéer på det lokala planet, samt sprida underlag och information så att det går att följa hur delaktighetsprocessen och förankringsprocessen fungerar. Det blivande vattenrådet sänder sedan in ett dokument till länsstyrelsen som är en kortfattad beskrivning om hur man tänker i helhetsperspektivet, geografisk avgränsning, representativitet och andra moment i handlingsplanen. Länsstyrelsen bedömer om dokumentet innehåller de väsentligaste delarna för att kunna ge ett startbidrag (bidrag kan också ges av vattemnyndigheten) till fortsatt arbete med att ta fram t.ex. komplett aktörslista, en mer genomarbetad handlingsplan som om möjligt också innehåller en finansieringsplan. Som stöd till länsstyrelsens bedömning om det tilltänkta vattenrådet sänds underlaget till vattenmyndighetens kansli som bekräftar inriktningen i dokumentet. Som stöd till vattenmyndigheten sänder länssyrelsen in en bedömning om handlingsplanen är uppfylld förändringsbehov är aktuella med anledning av handlingsplanen förslag och prioriteringar i det fortsatta samverkansarbetet vattenrådet kommer att fortsätta sin verksamhet Därefter bekräftar vattenmyndighetens kansli att ett vattenråd är bildat och registrerar detta. Låt lokala behov vara utgångspunkten Eftersom vattenråden är frivilliga så ska man också ha stor frihet att själva välja organisationsform, medlemmar, arbetssätt med mera utan för stor påverkan av länsstyrelser eller vattenmyndigheter. Det finns alltså ingen bestämd mall för hur ett vattenråd ska se ut och verka, det lokala behovet måste kunna styra. Förutsättningar är ju väldigt olika till exempel mellan ett område där man sedan länge har ett aktivt vattenvårdsförbund och ett område utan en liknande organisation. Likaså är miljöproblemen styrande. Vilka frågor är viktigast för den framtida vattenvården? Och på vilket sätt bör vattenrådet byggas upp och arbeta för att hantera dessa frågor? 10

Vatten berör alla vilket också ska speglas i deltagandet Det är mycket viktigt vid bildande av vattenråd att deltagarna speglar det samhälle vi har. Det innebär att både män och kvinnor från olika kulturer och åldersgrupper ska kunna vara representerade. Om viktiga grupper saknas måste vattenrådet ta ställning till hur ska kunna bredda representationen. Vilken kompetens behöver vattenråden? Den kompetens hos vattenråden som vattenmyndigheterna och länsstyrelserna efterfrågar rör inte bara vattenfrågor utan också mer allmän kunskap om lokalsamhället. För att ett vattenråd på bästa sätt ska kunna bedöma och ha kloka synpunkter på tillståndsbeskrivningar, mål, åtgärdsplaner mm är det viktigt att deltagarna också har vissa kunskaper i vattenfrågor och att man med jämna mellanrum uppdaterar sina kunskaper om vatten, till exempel genom studiecirklar m.m. Vattenmyndigheterna har också ett ansvar i utbildningsfrågan och kommer att återkomma till vattenråden med förfrågan om vilken typ av utbildning som efterfrågas. Finansiering av vattenråden Det finns ännu ingen särskild finansiering av vattenrådens drift, men vattenmyndigheterna arbetar med att ändra på detta genom begära medel från regeringen och visa på behovet av ökade medel till vattenrådens arbete. När ett vattenvårdsförbund ombildas till ett vattenråd innebär det en förändring från att bedriva recipientkontroll till att arbeta med vattenförvaltning. Det har visat sig underlätta om ekonomi och medlemsavgifter för att sköta recipientkontrollen skiljs från kostnaderna för samverkan och en eventuell kostnad för medlemskap i vattenrådet. Hur upplöser man ett vattenråd? Vad gör man om det lokala förankringsarbetet fungerar dåligt p.g.a. brist på tid och intresse, eller om man har svårt att komma överens? Detta är viktiga frågor som behöver lösas inom vattenrådet. Det är viktigt att det kommer till länsstyrelsens kännedom vad som inte fungerar. Både för att de kan hjälpa till att hitta lösningar, men även för att kunna bedöma om den lokala förankringen fungerat eller ej. Vattenrådet kan upplösa sig själv om det sker på ett stadgeenligt sätt och rollen tas då över av ansvarig länsstyrelse så fort detta har blivit känt. 11

Vilka uppgifter har ett vattenråd? Under de kommande åren är det ett antal uppgifter som ska lösas där länsstyrelserna och vattenmyndigheten vill ha vattenrådens medverkan (se 6-årscykel bild). Det första stora arbetet är kartläggning och analys av våra vatten som sker under 2007 och 2008.! Åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet ska spegla skillnaden mellan dagens tillstånd och miljökvalitetsmålet/normen.! Kraftigt modifierade vatten, KMV En vattenförekomst skapad av människan som på ett väsentligt sätt ändrat sin fysiska karaktär (t.ex. dammar). De olika momenten i vattenförvaltningsarbetet Arbetet i vattendistrikten har inletts med att länsstyrelserna gjort en indelning av sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten i så kallade vattenförekomster, det vill säga de vattenenheter/vattensträckor som som man kommer att arbeta med. För att vattenrådet skall fungera som den grupp av lokala kompetenser i de olika momenten av förvaltningsplanen som vattenförvaltningen innebär, behöver Vattenrådet tillsammans med länsstyrelserna arbeta med följande delar: Kartläggning och analys att ge underlag och granska underlag i samband med kartläggningen och den ekonomiska analysen. Eftersom detta arbete kommer att pågå fram till då beslutet skall fattas om förvaltningsplan december 2009 och att detta underlag även därefter skall vara föremål för revision så är det ett viktigt moment i handlingsplanen. Miljökvalitet att diskutera de kvalitetsmål, miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås utifrån den naturvetenskapliga grund som bedömningarna ger. Särskilt viktigt är det att diskutera expertbedömningarnas giltighet. Åtgärdsprogram att diskutera fram realistiska åtgärdsförslag och granska framtagna åtgärdsprogram för att ha en bättre grund till kostnadseffektiva lösningar. Åtgärdsprogrammet ska också innefatta så kallade kraftigt modiferade vatten. Miljöövervakning att diskutera förbättringar och kompletteringar av övervakningsprogram så att de blir anpassade till direktivets krav. Lokal förankring att fånga upp idéer på det lokala planet och förankra förslag samt sprida information. Vattenråden ska ge länsstyrelserna information och underlag så att det går att följa hur delaktighetsprocessen och förankringsprocessen har fungerat. 12

Utöver detta kan vattenråden ha att ansvara för uppgifter som genomförandet av recipientkontroll, vattenregleringsfrågor, biotopinventeringar osv. som tidigare låg inom vattenorganisationens ansvar. Så går det till Länsstyrelsen gör ett första förslag på tillståndsklassning som man går igenom tillsammans med vattenrådet för kompletteringar, eventuellt nya bedömningar mm. Vattenråden kommer sedan att kunna komma med synpunkter. I denna första 6-årscykel är det tyvärr mer bråttom att komma in med synpunkter än vad vattenmyndigheterna tycker är önskvärt. Antingen tas dessa synpunkter in direkt eller, om meningarna går isär, så återkommer länsstyrelsen till vattenrådet för diskussion. På samma sätt går vattenråd och länsstyrelse igenom de olika stegen i vattenförvaltningen miljökvalitetsmål, åtgärdsprogram, miljöövervakning m.m. Se figur. Nästa steg Om bedömningarna fortfarande går isär, kan vattenrådet motivera sin bedömning i de förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram som rådet tagit fram i samverkan med länsstyrelsen och som kommer att lämnas över till vattendelegationen för beslut. När vattenråd och berörd länsstyrelse förhoppningsvis enats om tillståndsklassningen och senare också övriga moment i vattenplaneringscykeln, ska vattenrådet se till att skapa en bredare förankring i avrinningsområdet. Det kan ske genom att man kallar till möten gärna inom olika delar av avrinningsområdet för att nå ut med information så lokalt som möjligt. Det finns naturligtvis flera andra sätt att få in synpunkter och sprida information; via hemsidan, genom broschyrer, genom kontakt med lokala media, genom att ställa ut underlag på kommunkontoret med flera.! Vattnets status bestäms genom: 1/ ekologisk status Växtplankton Vattenväxter och bottenalger Bottenfauna Fiskfauna (ej kustvatten) Allmänna förhållanden (temp, syre, näringsämnen, surhet, ljus, salthalt) Övriga ämnen som släpps ut i betydande mängd Hydromorfologisk status (flöde, dammar, rätningar m.m.) 2/ kemisk status Prioriterade giftiga ämnen (33 st) Bedömningarna är svåra! I vissa vattenförekomster har vi ett bra dataunderlag med både biologiska och kemisk-fysikaliska mätvärden som gör att vi är säkra på den tillståndsklassning vi gör. Vi har också en bra bild av vad som orsakar eventuella problem och vi har också en klar bild av hur lösningen ser ut. Om vi har tur visar sig lösningen vara relativt enkel och kan utföras till rimliga kostnader, så att vattenförekomsten kan gå från ett sämre tillstånd till åtminstone god status fram till 2015. Om detta är fallet kan vi minska vår övervakning av denna vattenförekomst till att fortsättningsvis göra kontroller med några års mellanrum. 13

I de flesta fall ser verklighen lite annorlunda ut; vi har ofta för lite dataunderlag, om vi har något alls, vilket gör att bedömningarna blir osäkra. Vattenförekomsterna ska ändå bedömas, vilket ställer stora krav på kunskap och erfarenhet. Här är vattenrådens och länsstyrelsernas samlade kompetens avgörande för en bra bedömning.! Miljökvalitetsnormer klara...dec 2008 Översyn av övervakningsprogram...dec 2008 Åtgärdsprogram, klart för samråd...dec 2008 Förvaltningsplan,klar för samråd...dec 2008 Åtgärdsprogram, beslut...dec 2009 Förvaltningsplan, beslut...dec 2009 Införa system för Vattenavgifter...2010 Påbörja åtgärder...2012 God vattenstatus...2015 Den lokala förankringen Det är mycket viktigt att ett vattenråd förstår sin roll som den lokala nivån i vattenfrågor. En fråga skall inte stanna bland de representanter för vattenrådet som deltar på ett möte, utan skall föras tillbaka till de organisationer som de representerar. För att ge ett exempel har de kommunala representanterna ett mycket viktigt ansvar att föra frågan tillbaka till den kommunala organisationen, både till de olika verksamheterna och de politiska nivåerna, och till sina invånare. Ett annat exempel är hur en naturskyddsförening eller ett fiskevårdsområde tar frågan tillbaka till sin organisation. Vattenrådet har också ett stort ansvar för informationsspridning och diskussion på den lokala nivån, att prata med enskilda och markägare till exempel. En del av verksamheten kan drivas i arbetsgrupper kring olika frågor, och här har vattenråden en viktig roll som initiativtagare och inspiratör. 14

Vattenmyndigheterna räknar med att vattenråden söker olika vägar för att nå ut lokalt genom bygdemöten, årsmöten, kontakter med lokal press, lokala LRF-kretsar, utställning av material på kommunhus eller genom webben. Vattenmyndigheterna och länsstyrelserna kommer beroende på tilldelning av resurser efter bästa förmåga att stödja vattenrådens arbete med den lokala förankringen. Framtida möjligheter Vi ser stora möjligheter, och även stora fördelar, med att utvidga vattenrådens arbete. Särskilt genom samarbete mellan kommunerna längs med ett vattendrag eller kring en sjö. Ett par exempel kan vara att ta fram gemensamma skyddsnivåer för små avloppsanläggningar längs med ett vattendrag eller en kuststräcka, att arbeta gemensamt med översiktsplaner med en helhetssyn på avrinningsområdet, eller ta fram gemensamma planer för fiskevården. Att kunna påverka Varför ska man delta? Svaren är naturligtvis olika för olika aktörer, men gemensamt för alla är möjligheten att kunna påverka, bland annat de viktiga besluten om miljökvalitetsnormer för vattnen och vilka åtgärder som ska göras för att nå dessa. Vattendelegationens beslut kan inte överklagas, vilket tydligt visar på behovet av att vara med och påverka redan från början. För kommunerna finns ytterligare fördelar som ofta inte kommer fram kommunerna kommer att få ett bättre underlag för sin vattenplanering. Samma underlag kan också användas för planläggning, miljömålsarbete och åtgärdsarbete. På köpet kommer man också att få system där information och data för de egna vattnen blir lättåtkomliga både för kustvatten, inlandsvatten och grundvatten. Hur kan ett vattenråd påverka? Ett vattenråd är ingen myndighet och kan därför inte ta några beslut kring de vattenfrågor vars ansvar ligger på länsstyrelser och vattenmyndighet. Vattenrådets huvudsakliga uppgift är att vara ett samverkansorgan. Beroende på organisationsform kan vattenråden naturligtvis ta interna beslut, hur man ska gå vidare i vissa frågor etc. 15

Det är viktigt att minnas att ett förslag som passerat genom ett vattenråd har särskild tyngd inför att beslut ska tas av vattendelegationen eftersom det anses väl förankrat i avrinningsområdet vilket försäkrar att alla berörda intressen övervägts. Andra sätt att påverka än genom vattenrådet Både organisationer och enskilda personer kan ha en direkt kontakt med länsstyrelser och vattenmyndighet och diskutera frågor inom vattenförvaltningen. Vattenmyndigheterna önskar ändå att vattenfrågorna skall behandlas inom vattenråden då mervärdet av att diskutera sig fram till en gemensam lösning är så stor. Om ett vattenråd inte är enigt kan alltid de enskilda parterna meddela avvikande mening till både länsstyrelser och vattenmyndighet. Hur ska den enskilda människan göra sin röst hörd? I de vattenråd som nu bildas är det organisationer, företag, kommuner och industrier som ingår. Den enskilda individen får göra sin röst hörd genom dessa organisationer eller på lokal nivå i arbetsgrupper som bildas kring en särskild sjö, kustavsnitt eller ett mindre delavrinningsområde. Individen har också möjlighet att göra sin röst hörd direkt till länsstyrelser och vattenmyndigheten. Hur den enskilda individen skall göra sin röst hörd, och hur det hanteras praktiskt i vattenråden, är en viktig fråga vid bildandet.! Från vilket håll som initiativet till bildandet av Vattenråd än kommer, så är resultatansvaret för vattenförvaltningen kvar på vattenmyndigheterna/länsstyrelserna. Underlag och ansvar för att sammanställa karaktärisering, förslag till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram ligger på Vattenmyndigheterna/länsstyrelserna i nära avstämning och förankring under alla faser med vattenråden. Vattenmyndigheterna/länsstyrelserna bär också ansvaret för att arbetet genomförs så att slutresultatet får den kvalitet som krävs. Mycket är fortfarande oklart! Vilken juridisk status målen/normerna kommer att få är ännu inte klart (januari 2008) Likaså är det fortfarande oklart hur åtgärdsprogrammen ska utformas, hur genomförandet ska gå till och vem som ska betala. Klart är dock att detta blir mycket viktiga dokument och att vattenråden tillsammans med länsstyrelsen kommer att ställas inför frågor som åtgärders realism, kostnader m.m. I ett senare skede (2009 2012), ligger det på kommuner och myndigheter att se till att åtgärderna genomförs här finns inget åtagande för vattenrådet annat än att enskilda medlemmar som privatpersoner och företag naturligtvis kan komma att bli ålagda att utföra åtgärder. Ett vattenråd kan dock, om det vill, arbeta med genomförande och finansiering av åtgärder. Ett vattenråd kan till exempel komplettera åtgärdsplanen som beslutas av vattendelegationen med andra åtgärder som man vill genomföra. Denna finansiering kan ske genom Eu-medel, statliga medel, kommunala medel etc., precis som många åtgärder 16

genomförs idag. Inom ett vattenråd finns stora möjligheter att utvidga sin verksamhet. Ett vattenråd är inte ansvarigt för att åtgärder genomförs! Att delta i vattenrådens arbete innebär inte att man åtar sig att vare sig genomföra eller finansiera åtgärdsplanerna. Finansiering och krav på åtgärder sker separat från samverkan, och i skrivande stund är det inte klart hur finansiering av åtgärder skall genomföras. Grunden i direktivet är dock att förorenaren betalar. Det är även klart att det enbart är myndigheter såsom länsstyrelser och kommuner som kommer att bindas till åtgärdskrav. Enskilda personer kommer inte att krävas på åtgärder genom vattenförvaltningens åtgärdsplaner (men kan naturligtvis fortfarande föreläggas att till exempel åtgärda sitt avlopp enligt övrig miljölagstiftning). Vanliga frågor Var beredd på att det kan finnas en del frågor som kan ta sin tid att hitta en lösning på. Nedan försöker vi svara på några av de frågor som vi fått när vi varit ute och träffat vattenråd eller blivande vattenråd. När är ett vattenråd ett vattenråd? Den organisationsform som det blivande vattenrådet väljer styr hur man internt behandlar bildandet av vattenrådet med eventuella stadgar etc. Men det är även centralt att vattenrådet blir en godkänd samarbetspart till länsstyrelsen och vattenmyndigheten. Mer om detta kan du läsa på sidan 8. Ett vattenråd kan på motsvarande sätt avsäga sig uppdraget, och då får ansvarig länsstyrelse ordna samverkan på annat sätt. Hur gör man om det finns flera grupper som vill bilda vattenråd? Målsättningen med ett vattenråd är att samla alla intressenter som berörs, och därför är grundmålsättningen ett vattenråd för ett område. Undantagsvis kan det dock finnas skäl som gör att ett område täcks av ett par råd, men detta får diskuteras med ansvarig länsstyrelse för att hitta en organisationsform som passar behoven i området. Vattenmyndigheten kommer att betrakta det vattenråd som man bekräftat som sin legitime samverkanspartner vilket bör förhindra att parallella vattenråd dyker upp inom samma vattenområde. Det 17

finns dock alltid en möjlighet att i andra sammanhang framföra sin mening, men förslag eller åsikter som kommer genom vattenrådet kommer att ha en särskild stark ställning. Måste det finnas ett vattenråd inom varje avrinningsområde? Nej det måste det inte, det kommer säkert finns flera mindre områden där ingen aktör känner att de vill ta initiativet till att bilda vattenråd. De lokala förutsättningarna får styra behovet. Ansvaret för att samverkan kommer igång ligger då på vattenmyndigheten och länsstyrelserna som tillsammans med aktuell kommun får finna lämpliga former för detta. Mindre fristående avrinningsområde kan ingå i ett större närliggande vattenråd och kan här bilda en arbetsgrupp kring sitt vattendrag. Hur gör man om en viktig intressent inte vill vara med? Vattenrådets målsättning ska vara att deltagarna ska spegla intressenterna i området. Bildande av vattenråd bör dock inte hindras av att någon intressent inte vill vara med. Hittills har detta inte varit något stort problem. Om någon intressent ändå skulle välja att stå utanför vattenrådet har den fortfarande möjlighet att delta i samverkan och samråd med länsstyrelse och vattenmyndighet. Vattenmyndigheten vill dock betona de fördelar som finns med deltagande i ett vattenråd. Det är viktigt att lyfta frågan om en organisation inte vill delta till vattenmyndigheten då problematiken troligtvis inte bara rör det akuella området utan också organisationens inställning i hela distriktet. Foto: Rolf Hansson Hur fattas beslut inom ett vattenråd? Hur vattenråden fattar beslut om vilket eller vilka förslag man vill ställa sig bakom avgörs av vattenråden själva. För att kloka synpunkter inte ska försvinna vill vattenmyndigheten därför inte bara ha in majoritetsförslaget utan också de alternativa förslag som kommit fram. Alla måste också ha möjlighet att till ett beslutat förslag bifoga avvikande uppfattning. Naturligtvis har det förts fram en oro om att man kommer att ha för olika åsikter inom vattenrådet. Men de organisationer som arbetat länge kring gemensamma vattenproblem är dock eniga: att träffas och prata ger en förståelse och en kunskap för varandras situation, och ger på så sätt förutsättningarna för att hitta lösningarna. Att bestämma sig för samarbete är en bra utgångspunkt. 18

Vad händer om vattenrådet har en annan uppfattning än länsstyrelsen? Om detta inträffar överlämnas bådas bedömning till vattendelegationen för beslut. Det är också viktigt att komma ihåg att det inom samrådsprocessen finns ytterligare möjligheter att framföra sina ståndpunkter. Hur mycket arbete blir det för vattenrådet? En del av svaret hänger på hur mycket resurser som kommer att avsättas för samverkansarbetet framöver. Vattenmyndigheterna har påpekat för miljödepartementet att det är viktigt med resurser för att få till stånd bra samverkansarbete och allmänhetens deltagande samt att detta i sin tur är en förutsättning för ett framgångsrikt vattenvårdsarbete. Vi tror att det arbete ett vattenråd tar på sig framöver kan komma att variera beroende på dels vattenrådets storlek och intresse, men också på de externa resurser som kan komma att skjutas till. När man tänker igenom vilket arbete man är beredd att ta på sig får man inte glömma att även utan vattenråd skulle man för sin organisations räkning varit tvungen att ta ställning till ungefär samma frågor. För kommunerna kommer dessutom statusbeskrivningar och bedömningar av olika vatten att bli ett mycket användbart underlag i översiktsplaneringen. Långsiktigt tror vi att arbetet blir en besparing då samarbetet ger bättre kunskap och bättre beslut och prioriteringar.! Idealbilden för vattenmyndigheterna är att vattenrådet också tar fram tillståndsbeskrivningar, ekonomisk analys, miljöövervakningsprogram, miljökvalitetsnormer, undantag, referenstillstånd, bedömningar av risken att inte uppnå god vattenstatus, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för sitt speciella avrinningsområde. Som situationen är för tillfället då inga extra resurser finns för vattenrådens verksamhet, kommer dock mycket av det praktiska arbetet att utföras på länsstyrelserna. Exempel på vattenråd Hur kan ett vattenråd se ut? De vattenråd som hösten 2007 är bildade i Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt har majoriteten sin utgångspunkt från befintliga vattenvårdsförbund/vattenförbund/vattenkommittéer. Vi visar på fyra olika organisationsformer. Ätrans vattenråd ett vattenvårdsförbund ombildas till vattenråd Vattenvårdsförbundet har ombildats till vattenråd genom en breddad verksamhet och med fler medlemmar och aktörer. De flesta medlemskommunerna har bildat vattendirektivsgrupper så att arbetet breddas inom kommunerna och kunskap tas till 19

vara. Vattenrådet bildar arbetsgrupper kring olika teman såsom recipientkontroll och övergödning. Läs mer på www.falkenberg.se Lyckebyåns vattenråd Lyckebyån är ett exempel på ett vattenråd där man byggt på en etablerad grundfunktion i form av vattenförbund där kommuner och verksamhetsutövare som fiskerättsägare, markavvattningsföretag, kraftföretag och industriföretag ingår. Vid behov breddar man representationen genom att adjungera ideella organisationer, markägare och andra intresseorganisationer. Läs mer på www.lyckebyan.org Gullmarns vattenråd kommunerna tar initiativet I september 2007 bildades Gullmarns vattenråd genom att kommunernas initiativ. Rådet har en styrelse där kommuner, organisationer och företag finns representerade, sammanlagt tio stycken. För att bredda vattenrådet har man också en observatörsgrupp där de som inte har en plats i styrelsen kan komma till tals. Man kommer också att bilda arbetsgrupper för olika verksamhetsområden. Geografiskt omfattar vattenrådet hela Gullmarnfjordens avrinningsområde, vilket innebär att man förutom huvudflödet Örekilsälven också ser ett antal mindre vattendrag som sitt verksamhetsområde. Ringsjöns vattenråd ombildning av kommitté till vattenråd Ringsjökommittén har ombildats till Ringsjöns vattenråd. I nuläget har endast två organisationsförändringar genomförts. Arbetsgruppen omorganiseras och en fast sekreterare knyts till vattenrådet. Kommitténs gamla arbetsgrupp ersätts av ett arbetsutskott, bestående av vattenansvariga i kommunerna samt rådets sekreterare. Ringsjöns vattenråd är ett samarbetsorgan där kommunerna samt ett antal organisationer och företag med intresse och verksamhet i sjön deltar. Rådets huvuduppgift är att övervaka sjöns tillstånd samt verka för att förbättra vattenkvaliteten och minska övergödningen. Läs mer på www.ringsjon.se 20

Emåförbundet ett utökat samarbete i avrinningsområdet Emåförbundet bildades 2004 genom att Emåns vattenförbund och Emåområdets intresseförening slogs ihop. Numera finns endast en organisation som arbetar med bland annat vattenfrågor i ett avrinningsområdesperspektiv i Emåområdet. Emåförbundets styrelse består av 13 ordinarie och 13 ersättare. Styrelsen har en bred representation från kommuner, länsstyrelser, näringsliv NGOs med flera. Detta gör att Emåförbundet kommer att arbeta som ett vattenråd. Flera arbetsgrupper finns inom förbundet: fiske, fysisk planering, vattenservice, jord- och skog, förebyggande vattenhushållningsgrupp, akut vattenhushållningsgrupp, fiskenätet, vattendragsgrupper. Läs mer på www.eman.se Foto: Håkan Lagesson 21

Vill du veta mer? Webbplatser www.vattenmyndigheterna.se Om vattenmyndigheternas verksamhet www.viss.lst.se VattenInformationsSystem för Sverige (VISS) www.gis.lst.se/vattenkartan Kartinformation om vattenförvaltningens innehåll www.vattenportalen.se Webbplats om vattenförvaltningen i Sverige www.naturvårdsverket.se Naturvårdsverkets webbplats om vattendirektivet, svenska miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer samt vattenfrågor i Sverige www.sgu.se Sveriges Geologiska Undersöknings webbplats om grundvatten www.miljomal.nu Miljömålsportalen (om arbetet med de svenska miljökvalitetsmålen) Styrdokument Ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG) Vattenförvaltningsförordningen (SFS 2004:660) Förordning med länsstyrelseinstruktion (SFS 2004:663) Miljöbalken (SFS 1998:808) 22

Kontaktuppgifter Vattenmyndigheterna Vattenmyndigheten Södra Östersjön Kansli: 0480-82 000 vattenmyndigheten@h.lst.se Vattenvårdsdirektör, Dea Carlsson Vattenmyndigheten Västerhavet Kansli: 031-60 50 00 vattenmyndigheten@o.lst.se Vattenvårdsdirektör, Björn Sjöberg Beredningssekretariaten Länsstyrelsen i Blekinge län Telefon: 0455-870 00 beredningssekretariat@k.lst.se Länsstyrelsen i Dalarnas län Telefon: 023-81 000 beredningssekretariat@w.lst.se Länsstyrelsen i Gotlands län Telefon: 0498-29 21 00 beredningssekretariat@i.lst.se Länsstyrelsen i Hallands län Telefon: 035-13 20 00 beredningssekretariat@n.lst.se Länsstyrelsen i Jönköpings län Telefon: 036-39 50 00 beredningssekretariat@f.lst.se Länsstyrelsen i Kalmar län Telefon: 0480-82 000 beredningssekretariat@h.lst.se Länsstyrelsen i Kronobergs län Telefon: 0470-860 00 beredningssekretariat@g.lst.se Länsstyrelsen i Skåne län Telefon: 040-25 20 00 beredningssekretariat@m.lst.se Länsstyrelsen i Värmlands län Telefon: 054-19 70 00 beredningssekretariat@s.lst.se Länsstyrelsen i Västra Götalands län Telefon: 031-60 50 00 beredningssekretariat@o.lst.se Länsstyrelsen i Örebro län Telefon: 019-19 30 00 beredningssekretariat@t.lst.se Länsstyrelsen i Östergötlands län Telefon: 013-19 60 00 beredningssekretariat@e.lst.se 23