gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

Relevanta dokument
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Klassifikationer och hkodverk

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Bröstcancerprocess och informationsinnehåll

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

Tillämpningsanvisningar

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

IT inom vård o omsorg Kommun - Region. Bo Nilsson Kommunförbundet Skåne samarbetsorganisation för Skånes kommuner. bo.nilsson@kfsk.

Introduktion till nationell informationsstruktur

Introduktion till nationell informationsstruktur

NI 2015:1 Kort introduktion

Visionen för e-hälsan 2025

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Förslag Regionalt program ehälsa Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Inger Wejerfelt. Regional informationsstrukturansvarig, VGR. Projektledare TIS Tillämpad Informationsstruktur, Carelink

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Gemensamma termer, begrepp och informationsstruktur inom läkemedelsområdet Delrapport 2018

Uppdrag om nationellt samordningsansvar för en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Den kliniska processen i ett ehälsoperspektiv. Helena Nilsson Stockholm

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Dagmaröverenskommelsen 2007

esamhället- utmaningen i att skapa tjänster till nytta för både invånare och verksamhet Solweig Rydmarker Hälso- och sjukvårdsutveckling

Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.

Det kommunala uppdraget!

Nationell ehälsa. Lena Furmark Politiskt sakkunnig. Socialdepartementet. Frukostseminarium Dagens Medicin 18 maj Socialdepartementet

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Informationsträff NPÖ

Nationell Informationsstruktur

Individens behov i centrum

Ledning, styrning och uppföljning av Nationellt Fackspråk. Bengt Kron

Strategisk färdplan Kortversion

Nationell IT-strategi för vård och omsorg

Nationella riktlinjer kroniska sjukdomar

Hur kan informationsstruktur förbättra bröstcancervården?

Hur utvecklar landstingen vårddokumentationens innehåll och struktur? en enkätundersökning

Nytta med arketyper i journalsystem

Digitalisering av den radiologiska diagnostiken - digitalt bildarkiv

Resultat av remiss för begreppet standardiserad vårdplan

Nationellt fackspråk för vård och omsorg. Slutrapport

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad

Regionalt program för ehälsa

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

Exempel på användning av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk. Lärdomar från försöksverksamhet finansierad av statsbidrag 2013

Syfte med ehälsa. Tillgänglighet. Säkerhet. Rätt information till rätt person i rätt tid! Medborgaren. Medarbetaren. Verksamhetsansvariga

Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning

Strukturering av fritext

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Informationsspecifikation för levnadsvanor. Tobakskonsumtion, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Att låta verkligheten möta teorin Gemensamt tjänstekort i Gävleborg

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

PROJEKTPLAN, ETAPP 1 FÖR INSATSOMRÅDE 3 - TEKNISK INFRASTRUKTUR

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Regional Informatik Västra Götalandsregionen Termkonferensen, 28 September 2010

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

Intresseanmälan gällande Terminologitjänsten

Hur ser den nya versionen av den nationella informationsstrukturen ut?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Informationsspecifikation levnadsvanor

Uppdrag att utveckla en nationell källa för ordinationsorsak

Ny e-hälsovision, vad händer nu?

(delvis) för- Socialstyrelsen. ar av kostnader- edning hos Av dessa I:3. Social- Telefonväxel

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Projekt Klassa klassificering av kommunala verksamheter

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

Nationellt samordnad IT-användning i kommunal vård och omsorg. Lägesrapport, kommunerna, nationella IT- strategin

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Nationell informationsstruktur 2016:1

Regional strategi för ehälsa i Västernorrland

Handlingsplan för ehälsa inom socialtjänsten i Malmö stad

Transkript:

Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

Verksamhetsidé En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Visionen är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. 2

Förbundens medlemmar - samtliga 290 kommuner - samtliga 18 landsting - Region Skåne - Västra Götalandsregionen 3

Varför en nationell IT-strategi? Det behövs därför en nationell IT-strategi för att effektivisera IT-användningen i vården. Med hjälp av IT som ett strategiskt verktyg ska förutsättningarna för en säker, tillgänglig och effektiv vård och omsorg bli bättre. 2006 2007 Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Läkemedelsverket Apoteket AB Carelink 4

VISION Medborgare, patienter och anhöriga har enkel tillgång till allsidig information om vård och hälsa samt om sin egen hälsosituation. De erbjuds bra service och är delaktiga i vården utifrån individuella förutsättningar. Ansvariga för vård och omsorg har ändamålsenliga IT-stöd för att följa upp patientsäkerheten och vårdens kvalitet samt för verksamhetsstyrning och resursfördelning. Personal inom vård och omsorg har tillgång till välfungerande och samverkande IT-stöd som garanterar patientsäkerheten och underlättar deras dagliga arbete. 5

Nationella IT-strategin 6

Varför en gemensam, nationell informationsstruktur? Riktlinjer Ledning och styrning Vårdprogram Uppföljning och utveckling Ansökan Funktionsbedömning Biståndsbeslut Insatsplan Insatser Hälsofrågeställning Genomföra ndeplan Vårdbegäran Recept Vårdplan Lab-remiss Bedömning Undersöknings resultat Remiss Rehabplan OVanamnes Diagnos OV-status Operations -anmälan Behandling Epikris Behandling Vårdplan Kommunikation i vård- och omsorgsprocessen, oberoende av organisation 7

Den viktiga informationen i vården uppstår i mötet och bearbetas på olika sätt: Hur mycket bearbetning behöver vi? Ska all information bli data? benämns struktureras värderas klassificeras exformeras dokumenteras/ registreras kodas Hur ska vi hantera vårdens berättelser? 8

Insatsområde 2 Gemensam Informationsstruktur Nationell Informationsstruktur (NI-projektet, Socialstyrelsen) Tillämpad Informationsstruktur (TISprojektet, SKL/Beställarledningen) Nationellt fackspråk för vård och omsorg (Socialstyrelsen o SKL) Skapa en gemensam informationsstruktur - så att viktig information alltid kan följa individen i processen 9

Nationell Informationsstruktur (NI-projektet, Socialstyrelsen) Generisk begreppsmodell Projektet Nationell informationsstruktur Generisk processmodell Generisk informationsmodell Resultat tre samverkande modeller som underlag till föreskrifterf reskrifter med bindande regler om vårddokumentationens innehåll, struktur och hantering, kompletterade med en vägledning. 10

Projektet Nationellt fackspråk för vård och omsorg (tid. Nationell terminologi- och klassifikationsresurs med Snomed CT) Översättning av Snomed CT Mappning och harmonisering Gemensamt språk multiprofessionell terminologi SAMverkan och samordning kring PRAKTiska tillämpningar Förvaltning Pågår 2007-2011 11

12

Vad är Snomed CT? Systematized Nomenclature of Medicine Clinical Terms (Snomed CT) Utvecklat i USA och Storbritannien Innehåller ca 350 000 begrepp Ett lagersystem av koder för informationsmängder Lövverket som ska bäras av informationsstrukturen 13

14

Nationellt fackspråk och Snomed CT i praktiken - funkar det? Lou, 2½ 15

Går det att använda Snomed CT i praktiken? i vardagen? av vanliga användare? till vad? Är det meningsfullt? 16

SAMverkan och samordning kring PRAKTiska tillämpningar ett delprojekt som ska: stödja kommuner, landsting och regioner i utvecklingen och bibehållande av kompetens inom klassifikations- och terminologiområdet, bland annat genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte verifiera innehållet i och användbarheten av det gemensamma fackspråket ge förutsättning för och medverka till att ITstrategins intentioner genomförs i praktiken 17

Perspektiv som bör beaktas praktisk användbarhet i vårdens och omsorgens dagliga arbete. krav på informationsförsörjning och gränsöverskridande kommunikation som finns i vård- och omsorgsprocessen runt den enskilde individen. termer och begrepp som möjliggör uppföljning, utveckling, ledning och styrning av verksamhetens processer 18

Nätverk stöd till vidareutveckling och uppbyggnad av olika nätverk för terminologi- och klassifikationsfrågor inom: hälso- och sjukvård i kommuner, landsting och regioner socialtjänst yrkesgruppernas föreningar och motsvarande 19

Praktiska tillämpningar Inventera befintliga tillämpningar, erfarenheter och behov Stödja tester och piloter, t ex med arketyper Samverka med andra arbeten/projekt, t ex Barnhälsodata, kvalitetsregister, standardvårdplaner Belysa behovet av förvaltning av praktiska tillämpningar 20

Nationell Informationsstruktur (NI) God Vård och Omsorg Generisk begreppsmodell Projektet Nationell informationsstruktur Generisk processmodell Generisk informationsmodell Ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation Nationell terminologioch klassifikationsresurs med Snomed CT Tillämpad Informationsstruktur (TIS) Beställarfunktionen Nationell IT-strategi för vård och omsorg: Insatsområde 2: Gemensam informationsstruktur 21

Evolution - och paradigmskifte! Informationsstruktur finns redan men den är inte gemensam! Sökordsmallar och standardvårdplaner - utgångspunkter för gemensam informationsstruktur? Lokala sökords- och värdelistor samordnas med nationella och internationella begrepp i ett nationellt terminologisystem? Från källbaserad till begreppsbaserad dokumentation! Från lokala system till nationell samverkan! 22

Utmaningen Det är inte datorer som ska förstå varandra utan människor! Med hjälp av IT 23

Mera info: http://www.socialstyrelsen.se/snomedct http://www.socialstyrelsen.se/ni http://www.kvalitetsregister.se/ http://www.ihtsdo.org/ (International Health Terminology Standards Development Organisation) http://www.sdsd.dk/ (Digital Sundhed) http://www.sst.dk/informatik_og_sundhedsdata/kl assifikationer_og_terminologi/terminologi/sundter m_pilot.aspx (Sundhedsstyrelsen, Sundterm) 24