Strategisk lokalförsörjningsplan 2013-2022

Strategisk lokalförsörjningsplan 2013-2022 Förslag till Strategisk lokalförsörjningsplan 2013-2022 KS/2012:365 Godkänd av kommunstyrelsen 2012-11-12

Innehållsförteckning FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 4 1 INLEDNING 7 2 FRAMTAGANDE AV LOKALFÖRSÖRJNINGSPLANEN 9 3 BEFOLKNINGSPROGNOS 14 4 KOMMUNENS PLANARBETE 19 5 LOKALBESTÅND 23 6 UTBILDNINGSNÄMNDEN 26 7 SOCIAL- OCH ÄLDRENÄMNDEN 49 8 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 72 9 ADMINISTRATIONSLOKALER 83 10 STRATEGISKA SKOLFASTIGHETER 90 11 EKONOMISKA EFFEKTER 92 Bilaga 1 Tabell med befolkningsprognos enligt det lägre alternativet Bilaga 2 Kapacitetsbedömning social- och äldrenämnden Bilaga 3 Sammanfattande tabell lokalbehov 2013-2022 Referenser och källor anges löpande i texten eller i fotnoter. 2

Förord Denna lokalförsörjningsplan är den fjärde utgåvan. Syftet är att den ska utgöra verktyg för planering av framtida behov och med god framförhållning kunna bedöma dels framtida investeringsbehov, dels kommunens samlade lokalkostnader. Målet är att lokalförsörjningsplanen ska bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga, klimateffektiva och kostnadseffektiva lokaler. Lokalförsörjningsplanen ska användas av nämnder, styrelser och utskott i det årliga arbetet med flerårsplan med budget. Verksamheterna ska i god tid och långsiktigt planera för behoven av lokaler och återkoppla sina behov till teknik- och fastighetsutskottet, som har uppdraget att sammanställa, planera och genomföra för helheten. Viktigt att notera är nämndernas/verksamheternas ansvar för att över tid bära sina lokalkostnader. Flera områden i kommunen närmar sig byggstart, till exempel Eds Allé, Fresta och Fyrklövern. Där är planerna tämligen omfattande, de medger mer än 1 500 nya lägenheter vilket innebär 3 000-5 000 nya invånare. Hur detta påverkar kommunen och dess behov av kommunal service på längre sikt är viktigt att ha med för de kommande åren. Björn Eklundh Kommundirektör 3

Sammanfattning Arbetet med Upplands Väsby kommuns lokalförsörjningsplan startade redan 2007. Planen har under årens lopp utvecklats till en omfattande analys av antalet platser och lokaler som behövs för kommunens olika verksamheter under kommande tioårsperiod. Lokalförsörjningsplanen uppdateras årligen och ska utgöra underlag till kommunstyrelsens anvisningar till kommunfullmäktiges flerårsplan med budget samt nämndernas verksamhetsplaner. Teknik & fastighet är det kontor som leder arbetet med lokalförsörjningsplanen. Medverkande är utöver teknik & fastighet även kundvalskontoret som ansvarar för behovsanalyserna samt kommunledningskontoret som levererar befolkningsprognosen och bevakar sambandet mellan lokalförsörjningsplanen och kommunens budgetarbete. Stadsbyggnadskontoret deltar också i arbetet tillsammans med interna specialister från kontoret stöd & process. Kommunen förvaltar under 2012 drygt 166 000 kvadratmeter uthyrningsbar lokalyta inklusive bostäder. 72 procent ägs av Upplands Väsby kommun. Resterande hyrs in. I augusti 2012 används knappt hälften av de uthyrningsbara lokalerna till pedagogiska verksamheter. Omkring 15 procent används till vård- och omsorgsboenden och sociala verksamheter. Knappt en fjärdedel används till kultur-, fritids- och idrottsverksamheter. Resterande lokaler används för kommunens administration och övriga verksamheter som kan vara företagslokaler, konferensanläggningar och bostäder med externa hyresgäster. I den strategiska lokalförsörjningsplanens prognoser uppstår ett överskott eller underskott på antalet platser inom olika verksamheter. Prognosen är ett stöd för att kunna konstatera att det finns för många eller för få platser att tillgå i kommunen. Platserna tillhandahålls av både kommunala och privata aktörer och verksamheterna bedrivs i både kommunala och ickekommunala lokaler (med lokal avses även bostad). När prognosen visar ett underskott av platser inom en viss verksamhet måste det göras en bedömning om hur fler platser kan tillskapas. Det är kundvalskontoret som hanterar ersättningen till de utförare som har uppdrag att bedriva verksamhet åt kommunen. Det finns ersättningssystem för varje verksamhet. Den vanligast förekommande är ersättning per plats, exempelvis ersättning per barn i förskola, utifrån ålder och vistelsetid, eller ersättning per utförd hemtjänsttimme. För vissa verksamheter tillkommer tilläggsersättningar, till exempel inom särskolan, där ordinarie skolpeng utgör grunden och byggs på beroende på elevens nivåbedömning. Ersättningen till utföraren inrymmer allt. Det finns inga fria nyttigheter som åtnjuts vid sidan av. Detta för att ge lika förutsättningar till alla utförare. Befolkningsutveckling 2013-2022 Upplands Väsby har under de senaste tre åren haft en positiv befolkningsutveckling som kulminerade under 2011 då befolkningen ökade med 2,3 procent. Kommunen har gjort tre befolkningsprognoser efter olika antaganden om främst inflyttning. Befolkningstillväxten kommer att vara fortsatt positiv under prognosperioden, om än inte lika hög som 2011 då kommunen var den femte snabbast växande kommunen i länet. Befolkningsutvecklingen för första halvåret 2012 visar på en lägre ökning än förväntat och därför ska den lägre prognosen användas för planering 2012-2015. På längre sikt används huvudprognosen. Det är främst centrala och västra kommundelarna som förväntas växa. 4

Utbildningsnämnden När det gäller långsiktig planering av förskoleplatser har utbildningsnämnden möjlighet att påverka utbudet av platser i sin roll som tillståndsgivare för nya utförare. För grundskolor är det Skolinspektionen som ger tillstånd till nyetableringar av skolor. Utbildningsnämnden har dock möjlighet att yttra sig. Elevantalsprognoser och befolkningsprognoser är viktiga verktyg för utbildningsnämndens yttranden och beslut. Etableringen av nya grundskolor är dock ingenting som utbildningsnämnden direkt kan styra. Skolinspektionen gör sina beslut utifrån ett antal parametrar, varav elevantalsprognoserna är en. Det finns 14 grundskolor, varav sju i kommunal regi. I dagsläget råder en överkapacitet på grundskoleplatser. Flera grundskolor har fått tillstånd att etablera sig eller utöka sina verksamheter inom kommunen, vilket troligtvis kommer att leda till att fler platser uppstår. Inom förskolan råder inte samma kapacitetsöverskott. Under de närmaste åren kan det istället bli underskott på platser. Nya förskolor kommer troligtvis att behövas under de närmaste åren, framförallt i de centrala delarna. I och med att befolkningstillväxten verkar avstanna något de närmaste åren jämfört med huvudprognosen är det möjligt att behovet av nya förskolelokaler skjuts ytterligare några år framåt i tiden. I maj 2012 finns 28 förskolor, ytterligare en öppnar under hösten 2012. Skolan är en av kommunens största utmaningar de kommande åren. Kommunen ska fortsatt vara en skolaktör på marknaden och vara den som har initiativet för nya områden och säkerställer befintliga områdens behov av skolverksamhet och skolfastigheter. Mot denna bakgrund har kommunledningen gett kundvalskontoret och teknik & fastighet i uppdrag att arbeta med strategiska skolfastigheter. Det är teknik & fastighet som leder arbetet. Det är i huvudsak två uppdrag som avses dels det kommunala uppdraget avseende skollokaler som åligger teknik & fastighet, dels det kommunala uppdraget avseende kommunal skolverksamhet som åligger kundvalskontoret. Arbetet pågår under 2012 och 2013, resultatet kommer presenteras i nästkommande lokalförsörjningsplan. Inom gymnasiet är marknaden i än mindre utsträckning begränsad till kommunens gränser. En mycket stor andel av Upplands Väsbys ungdomar går i gymnasium i annan kommun. För planering av gymnasieplatser är det viktigt att följa de regionala trenderna. Platstillgängligheten inom regionen bör ha stor påverkan på utbud och efterfrågan inom kommunen. Det är viktigt att planera för skola och förskola i strategiska lägen i samband med att de nya bostadsområdena planläggs. Kundvalskontoret och utbildningsnämnden medverkar redan i tidiga planskeden genom yttranden och medföljande behovsbeskrivningar. Social- och äldrenämnden Behovet av lokalunderhåll är stort och mycket eftersatt i befintligt bestånd varför åtgärder måste till för att successivt förbättra underhållet och i vissa fall standarden i lokaler och boenden. När det gäller kommunens boenden med särskilt stöd och service har nämnden antagit en åtgärdsplan. En planering finns tillsammans med teknik & fastighet för att ta fram fullvärdiga boenden som ersätter de äldre icke fullvärdiga. Arbete med att erbjuda ett fullvärdigt boende för personer med funktionsnedsättning intensifieras genom ett starkare samarbete över nämndgränserna. År 2015 kommer 46 nya platser inom särskilda boenden att tillskapas i kommunens centrala delar. Tillfälliga toppar bedöms kunna hanteras via erbjudande av plats i annan kommun genom ramavtalsplatser/abonnemangsplatser. Det behövs totalt 24 nya platser i gruppbostad/servicebostad som helhet fram till 2022. Kommunen kommer aldrig fullt ut att kunna tillgodose alla, utan det kommer att få ordnas individuella lösningar för personer med specialbehov. Utifrån kundvalskontorets strategiska bedömning av var i kommunen verksamheten ska finnas behöver nya platser skapas i det västra prognosområdet. Övriga områden bedöms över tid kunna hantera behovet inom befintligt antal platser. Tillfälliga toppar bedöms kunna hanteras via erbjudande av plats i annan kommun. 5

Väsby välfärd är kommunens egen utförare av välfärdstjänster och arbetar direkt mot social- och äldrenämnden inom individ- och familjeomsorg. Det finns ett stort behov av olika boendelösningar. De tre huvudmålgrupperna är flyktingar och ensamkommande flyktingbarn, missbrukare samt socialt utsatta personer med behov av stöd i boendet. I samarbete mellan kommunen och de olika hyresvärdarna behöver anskaffning av nya försökslägenheter ske samt anskaffning av lägenheter/lokaler för de verksamheter som ska utvecklas så som Min framtid och ett lågtröskelboende. Den vräkningsförebyggande verksamheten måste fortsätta arbeta aktivt så att de personer som idag har en lägenhet ska kunna bo kvar i den och slippa hemlöshet. Boendestödet behöver utvecklas så att det kan anpassas efter målgrupp och individ. Boendestödet måste fortsätta med att intensivt stödja personer i försökslägenheter och träningsboenden att på sikt kunna överta sitt hyreskontrakt. I flera av social- och äldrenämndens områden hanteras ett underskott av egna boenden med placeringar utanför kommunen. Svårigheterna att långt i förväg prognostisera platsbehoven är dock en stor problematik i lokalförsörjningsarbetet, framförallt när det gäller LSS-boenden och boenden inom socialpsykiatrin. Kultur- och fritidsnämnden När det gäller kulturlokaler är det viktigt att de anläggs i attraktiva lägen för att säkerställa att besökare enkelt kan besöka verksamheterna. Messingenområdet kommer, med bibliotek och musikskola i stora Messingenhuset och ett nytt kulturhus till 2015, att bli ett nav för Väsbys kulturliv. Vilundaparken är likaledes ett nav i Väsbys idrottsliv. För andra verksamheter är det av vikt att de anläggs nära platser där kommuninvånarna bor och verkar. Fritidsgårdar bör vara placerade så att verksamheten kan främja trygghet och aktiviteter för ungdomar i de olika kommundelarna. Idrottslokaler bör också vara strategiskt placerade i närhet till aktiva föreningar. Slutligen är det av vikt att kultur- och fritidslokaler betraktas i sitt sammanhang utifrån en helhetssyn. Vissa lokaler i beståndet kan ha ett gynnsamt ekonomiskt läge och en avyttring av sådana lokaler kan hjälpa till att finansiera satsningar på lokaler i bättre lägen eller med större efterfrågan. Efterfrågan och nyttjandegrader i olika lokaler ger en bild av vilka verksamheter som bör prioriteras under prognosperioden. Administrationslokaler Kundvalskontorets behov av utrymme i kommunhuset behöver ses över för att kunna erbjuda goda arbetsvillkor och fortsatt vara en attraktiv arbetsgivare. Lösningen för Väsby Direkt måste tillgodose såväl medborgarnas behov av tillgänglighet som personalens behov av en säker arbetsmiljö. Det saknas också en plan för Väsby Direkts behov vid en fullt utbyggd verksamhet år 2014. 6

1 Inledning Arbetet med Upplands Väsby kommuns lokalförsörjningsplan startade redan 2007. Planen har under årens lopp utvecklats till en omfattande analys av platsoch lokalbehov inom kommunens olika välfärdsverksamheter och sträcker sig över perioder om tio år. 1.1 Bakgrund 2007 fick dåvarande tekniska nämnden (nu kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott) flera uppdragsdirektiv av kommunstyrelsen avseende lokalförsörjning och fastighetsbestånd. I korthet innebär detta bland annat ansvar för att tillgodose behovet av ändamålsenliga lokaler, mark och anläggningar för den kommunala verksamheten som utförs i egen regi. Som en följd av dessa uppdragsdirektiv startade kommunens arbete med att ta fram en lokalförsörjningsplan. Inriktningen var från början administrativa lokaler men kom under 2009 att omfatta även skol- och förskolelokaler. Under 2010 inkluderades även kultur- och fritidslokaler i arbetet. Lokalförsörjningsplanen har under 2011 formats till att presentera platsbehovet för utbildningsnämnden och social- och äldrenämnden samt behov av nya lokaler och anläggningar för kultur- och fritidsnämnden och kommunens administration. För 2012 kommer lokalförsörjningsplanen att utökas med ett kapitel om strategiska skolfastigheter som en effekt av att skolan är en av kommunens största utmaningar under de närmaste åren. 1.2 Syfte Syftet med lokalförsörjningsplanen är att den ska ge en bild av behovet av välfärdstjänster under den kommande tioårsperioden samt utgöra underlag för planering av verksamhetslokaler i god tid innan behov av nya lokaler uppstår. 1.3 Mål Kommunens kontor ska ha en gemensam bild av plats- och lokalbehovet i kommunen, både på kort och på lång sikt. Lokalförsörjningsplanen ska utgöra underlag till kommunstyrelsens anvisningar till kommunfullmäktiges flerårsplan med budget. Nämnder och utskott ska i sitt arbete med verksamhetsplan med budget ta hänsyn till lokalförsörjningsplanens inriktning. Plan för strategiska skolfastigheter ska arbetas in i den strategiska lokalförsörjningsplanen. 7

1.4 Nyttan med lokalförsörjningsplanen En väl genomarbetad lokalförsörjningsplan möjliggör på sikt en god lokalhushållning inom Upplands Väsby kommun. 1.5 Målgrupp Målgrupperna ska känna till att det finns en strategisk lokalförsörjningsplan, syftet med denna och hur den kan användas inom målgrupperna. Den primära målgruppen är kommunens tjänstemän som arbetar med kommunens budget, behovstäckning för välfärdstjänster och lokalanskaffning. Lokalförsörjningsplanen ska användas som planeringsunderlag. Politiker är en annan målgrupp som ska vara införstådda med lokalförsörjningsplanens betydelse i kommunens långsiktiga strategiska arbete. Kommunens utförare av välfärdstjänster kan använda lokalförsörjningsplanen som planeringsunderlag för strategiska förändringar av den egna verksamheten. 8

2 Framtagande av lokalförsörjningsplanen Lokalförsörjningsplanen innehåller en bedömning av antalet platser och lokaler som behövs för kommunens olika verksamheter under kommande tioårsperiod. Lokalförsörjningsplanen uppdateras årligen och ska utgöra underlag till kommunstyrelsens anvisningar till kommunfullmäktiges flerårsplan med budget och nämndernas verksamhetsplaner. 2.1 Lokalförsörjningsplanen i Upplands Väsby kommun I Upplands Väsby kommun innehåller lokalförsörjningsplanen en behovsbedömning av platser och lokaler/anläggningar för kommunens verksamheter under en tioårsperiod. Behovsbedömningarna bygger bland annat på kommunens befolkningsprognos och uppgifter som utförare lämnat gällande sina platskapaciteter. Även kommunens arbete med detaljplaner och förvaltning av lokalbeståndet beskrivs. Lokalförsörjningsplanen revideras årligen. Från och med 2012 kommer ett parallellt uppdrag för strategiska skolfastigheter att implementeras i lokalförsörjningsplanen. Föregående lokalförsörjningsplan godkändes i kommunstyrelsen den 31 januari 2012 och avsåg åren 2012-2021. Tidigare utgåvor är Strategisk lokalförsörjningsplan 2011-2020, samt Lokalförsörjningsplan 2009-2019. 2.2 Arbetsmetod Arbetet är från och med 2012 uppdelat i fyra olika faser fördelat på drygt ett år. Arbetet leds av ett kontor men det är fyra kontor som delar ansvaret för resultatet. Tidplanen är anpassad till de beslut som kommunstyrelsen tog den 1 juni 2009 137 om att lokalförsörjningsplanen ska utgöra underlag till kommunstyrelsens anvisningar till kommunfullmäktiges flerårsplan med budget. Nämnder och utskott ska årligen i samband med upprättande av och beslut om verksamhetsplan med budget ta hänsyn till inriktningen i lokalförsörjningsplanen (KS/2007:112). 9

Januari Fas 1 grunddata, startar sen vinter eller tidig vår Fas 2 analyser, pågår under våren och sommaren Fas 3 beslut sker under hösten Fas 4 uppföljning budgetarbete görs på senhösten och under vintern Juli Figur 1 Lokalförsörjningsplanens årscykel I första fasen startar arbetet med att forma den nya lokalförsörjningsplanen. Uppgifter hämtas från Statistiska centralbyrån (SCB) och andra statistik- och uppgiftsdatabaser som kommunen har tillgång till. Utskick görs till verksamhetsutförare för insamling av kapacitetsuppgifter. Parallellt med fas ett görs kommunens befolkningsprognos. Behovsanalyserna (fas 2) startar vanligtvis i mitten av maj då kommunens befolkningsprognos finns tillgänglig. Till befolkningsprognosen förs information om hur många platser det finns, hur stor beläggningen är och förväntad efterfrågan. Analyserna görs för respektive kundvalsnämnd och resultatet presenteras dels för kommunen som helhet, dels för de tre prognosområdena västra, centrala och östra Väsby. I den tredje fasen som tar vid i september görs sammanställningen av hela lokalförsörjningsplanen. Den granskas enligt gällande delegationsordning innan den godkänns av kommunstyrelsen. Under hösten arbetas den kommande lokalförsörjningsplanen in i nämndernas verksamhetsplaner. När lokalförsörjningsplanen godkänts av kommunstyrelsen ska den utgöra underlag till kommande flerårsplan med budget. Det innebär att behoven av platser och lokaler följs upp och prioriteras i förhållande till de ekonomiska ramar som gäller för driftbudget och investeringsbudget de aktuella åren. Detta uppföljningsarbete sker i fas fyra, från november till början av mars. 2.3 Förutsättningar Lokalförsörjningsplanen ska användas som ett planeringsverktyg av kommunens tjänstemän. Kundvalsnämnderna har initiativet och ansvaret att bevaka och formulera en uppföljande analys för de manifesterade behoven. När behovet övergår till att finna lokallösningar är det teknik- och fastighetsutskottet som ansvarar för lokalanskaffningsprocessen. Lokaler är de bebyggda ytor som behövs för den kommunalt finansierade välfärdsverksamheten, såväl ägda som inhyrda. I lokalförsörjningsplanen kan begreppet lokal även omfatta idrottsanläggningar och bostäder för omsorg. Uppgifter om maxkapacitet och antal platser som används hos utförarna inom förskola och grundskola kommer från utförarna själva och uppgifterna avser verksamheten för augusti 2012 om inget annat anges. 10

Förskolornas behovsbedömning grundar sig på att 92 procent av alla barn i åldern 1-5 år anses vara i behov av förskoleplats. Det är kundvalskontorets bedömning att detta genomsnittsvärde förväntas vara relevant under hela prognosperioden. Gymnasieskolans behov analyseras på regional nivå. Den 1 januari 2012 infördes ett nytt hyressystem och en ny lokalersättningsmodell för grundskolor i syfte att stimulera grundskoleverksamheter att efterstäva god lokalhushållning. I arbetet med lokalförsörjningsplanen och plan för strategiska skolfastigheter förutsätts att dessa fastlagda system är oförändrade under prognosperioden. Kommunens platsbehov redovisas för kommunen som helhet men även uppdelat på kommunens tre prognosområden västra, centrala och östra Väsby, för att underlätta analyser om var i kommunen behovet av nya lokaler är som störst. Prognosområdenas huvudsakliga avgränsning går längs E4:an och järnvägsspåren. Geografiska området västra Väsby är markerat med lila färg i kartan omfattar bland andra områdena Runby, Prästgårdsmarken, Älvsunda samt kommande nya bostadsområden i de västra kommundelarna. Vilunda och Smedby tillhör det centrala området som är grönmarkerat i kartan. Till den östra delen hör bland andra Hagängen, Vik, Fresta, Odenslunda och Bollstanäs. Östra delen är markerad i orange färg. Figur 2 Kommunens tre prognosområden västra, centrala och östra Väsby 11

2.4 Avgränsningar I arbetet med lokalförsörjningsplanen finns ett antal faktorer som påverkar bland annat analyserna och som bör förtydligas och/eller avgränsas: Ett antal verksamheter kommer inte att redovisas separat i behovsanalyserna då de inte kräver någon större lokalanvändning eller redan ingår i andra verksamheters lokaler. Det gäller verksamheterna vårdnadsbidrag, pedagogisk omsorg, fritidshem, fritidsklubb, särskola, hemtjänst, utbildning i svenska för invandrare eller annan vuxenutbildning som Komvux och särvux. Väsby välfärd deltagande begränsar sig till arbetet med strategiska skolfastigheter samt behov för individ- och familjeomsorgen. Kapacitetsbedömningar för förskola, grundskola och gymnasium är framtagna av respektive utförare. Ansvar för uppgifternas riktighet åligger utföraren och förutsätts i arbetet med lokalförsörjningsplanen vara aktuella vid angiven tidpunkt. Begränsningar i kapacitet på grund av lokalens utformning, brandskydd och ventilation finns således inte med i kapacitetsbedömningen. Bedömning av lokalers tekniska status, arkitektur eller kulturhistoriska värden finns inte med i lokalförsörjningsplanen. Planerat underhåll tas omhand i annat forum och behovet av underhållsåtgärder för befintliga lokaler finns inte beskrivet i lokalförsörjningsplanen om det inte är av särskild vikt för lokalens fortsatta existensberättigande. Behov av lokaler som anges i lokalförsörjningsplanen avser främst ett utökat behov av nya platser. Ersättning av befintliga ej ändamålsenliga lokaler finns inte med i den sammanfattande tabellen för lokalbehov i bilaga 3. Behov av ersättningslokaler ska meddelas fastighetschefen inför kommande flerårsplan med budget. 2.5 Riskanalys Det finns många osäkerhetsfaktorer som projektgruppen inte kan påverka eller har möjlighet att ta hänsyn till i arbetet med framtagandet av lokalförsörjningsplanen. Några exempel på detta är om privata utförare får tillstånd att bedriva verksamhet i kommunen efter att årets lokalförsörjningsplan fastställts, förändringar i kapaciteter hos utförarna, pågående planarbete och förändring av befolkningsutvecklingen. 2.6 Medverkande nämnder och kontor Projektorganisationen bygger på kommunens ledningssystem och organisationsprincip för kundval av välfärdstjänster 1 (systemledare-kundval-utförare). Utifrån dessa förutsättningar har ansvar och roller i arbetet med lokalförsörjningsplanen fördelats. Teknik & fastighet är det kontor som är processägare för lokalförsörjningsplanen och leder arbetet. Medverkande är utöver teknik & fastighet även kundvalskontoret som ansvarar för behovsanalyserna. De gör även en strategisk analys över var i kommunen det behöver finnas verksamhetslokaler. Kommunledningskontoret levererar befolkningsprognosen och bevakar sambandet mellan lokalförsörjningsplanen och kommunens budgetarbete. Stadsbyggnadskontoret deltar också i arbetet tillsammans med interna specialister från kontoret stöd & process. Från och med 2012 kommer Väsby välfärd delta i projektgruppen med anledning av arbetet med strategiska skolfastigheter. De deltar även med uppgifter om behov inom socialtjänstverksamheten, individ- och familjeomsorg, som drivs på uppdrag av socialoch äldrenämnden. 1 Läs mer på sida 15 i kommunfullmäktiges flerårsplan med budget 2013-2015 12

Styrgruppen har det formella ansvaret för projektet. I styrgruppen finns representanter från de fyra ansvariga kontoren. Det övergripande projektansvaret ligger hos projektledaren som är ansvarig för att planera och styra arbetet så att avsedda mål gällande tid, kvalitet och utformning uppnås. Projektgruppen har flera delprojektledare. Det är respektive ansvarigt kontor som utser delprojektledaren som kan tillhöra det egna kontoret eller vara specialist från annan enhet eller annat kontor. Figur 3 Organisationsschema 2012 13

3 Befolkningsprognos Upplands Väsby har under de senaste tre åren haft en positiv befolkningsutveckling som kulminerade under 2011 då befolkningen ökade med 2,3 procent. Kommunen har gjort tre befolkningsprognoser efter olika antaganden om främst inflyttning. Befolkningstillväxten kommer att vara fortsatt positiv under prognosperioden, om än inte lika hög som 2011 då kommunen var den femte snabbast växande kommunen i länet. Befolkningsutvecklingen för första halvåret 2012 visar på en lägre ökning än förväntat och därför ska den lägre prognosen användas för planering 2012-2015. På längre sikt används huvudprognosen. Det är främst centrala och västra kommundelarna som förväntas växa. 3.1 Befolkningsprognoser De senaste åren har kommunens befolkning ökat i en allt snabbare takt. 2011 ökade Upplands Väsby kommuns befolkning med 2,3 procent vilket motsvarar 905 personer. Det är den största ökningen sedan 1986. Även länets befolkning växer i snabb takt då trycket på huvudstaden är stor. Förra året ökade Stockholms län med 1,8 procent. Den positiva befolkningsutvecklingen som skett i länet de senaste åren tros fortsätta och ökningen beror på att det föds fler barn och att fler flyttar till storstadsområdet. Upplands Väsby kommun påverkas naturligtvis av närheten till Stockholm och kommer troligen få en positiv befolkningsutveckling under prognosperioden 2012-2022. Under 2000-talets början var det främst länets skärgårdsnära kommuner och kommuner med småhus som växte. De senaste två åren har kommunerna längs pendeltågsstråken och de stora motorvägarna vuxit mest. Speciellt norrortskommunerna har haft en stark positiv tillväxt. Denna trend verkar avmattas under 2012 och tros påverka Upplands Väsby kommun då skärgårdsnära kommuner växer mer igen. Med anledning av de senaste årens positiva befolkningsutveckling i Upplands Väsby har kommunen valt att göra en huvudprognos och två alternativa prognoser, en med högre och en med lägre tillväxt. Den allt snabbare växande befolkningen i kommunen har gjort att det skett en underskattning i de senaste tre årens prognoser. Upplands Väsby är inne i en expansiv period och alternativa prognoser ger en bredare kunskap kring befolkningsutvecklingen utifrån olika antaganden. De tre prognoserna är gjorda efter antaganden om inflyttning, utflyttning, fruktsamhet, dödlighet samt bostadsbyggande. Antaganden kring inflyttning är den främsta skillnaden i kommunprognoserna. Vanligtvis består antagande om in- och utflyttning av ett snitt på de senaste tre årens statistik. I huvudprognosen används dessa antaganden. I den lägre prognosen antas inflyttningen följa de senaste fyra årens inflyttningsmönster och i den högre prognosen följer inflyttningen de senaste två årens inflyttningsmönster. Samtliga prognosers antagande om inflyttning regleras utifrån de bostadsplaner kommunen har under prognosperioden. Utflyttningen är stabil i kommunen och antas följa samma mönster i alla tre prognoser. Antaganden om fruktsamhet och dödlighet är ett snitt på de senaste tre årens statistik. De är det samma i prognoserna och antas följa rikets utveckling. Befolkningsprognoserna färdigställs i april/maj varje år. 2012 blev grunddata från Statistiska centralbyrån försenat vilket gjorde att befolkningsprognoserna presenterades i juni samma år. Kommunen valde då att gå på mittenprognosen som huvudprognos. I augusti 2012 kom uppgifter om kommunens befolkningsutveckling det första halvåret 2012 som visade att befolkningen inte ökat 14

i samma utsträckning som prognostiserat. På grund av detta kommer det lägre prognosalternativet att få ett större utrymme i lokalförsörjningsplanens konsekvensanalyser. Långsiktigt är huvudprognosen mer rimlig men kortsiktigt, 2012-2015, så bedöms det låga alternativet vara mer sannolikt. Nedan ses en bild över de tre befolkningsprognoserna från maj 2012. Figur 4 Graf som visar 2012 års befolkningsprognoser för åren 2011-2022 I huvudprognosen växer kommunen i snitt cirka 1,67 procent per år. I det lägre alternativet ses kommunen växa med cirka 1,37 procent per år medan det högre alternativet visar på en genomsnittlig tillväxt på cirka 2,17 procent per år. I huvudprognosen ökar befolkningen från 40 194 invånare år 2011 2 till 48 237 invånare år 2022. Tabellen nedan visar huvudprognosen uppdelad efter åldersgrupper. För tabell över den lägre prognosen hänvisas till bilaga 1. Ålder 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0 år 469 494 499 506 515 525 536 547 559 571 580 587 1-5 år 2 583 2 554 2 567 2 627 2 672 2 683 2 739 2 787 2 845 2 907 2 970 3 022 6-15 år 4 713 4 867 4 986 5 115 5 253 5 382 5 454 5 545 5 632 5 712 5 788 5 827 16-18 år 1 613 1 533 1 462 1 398 1 396 1 407 1 484 1 568 1 627 1 677 1 719 1 787 19-24 år 3 203 3 259 3 318 3 372 3 321 3 232 3 114 3 042 3 001 3 030 3 115 3 172 25-64 år 21 265 21 450 21 727 22 019 22 392 22 775 23 187 23 671 24 166 24 672 25 138 25 496 65-79 år 5 018 5 283 5 495 5 707 5 868 5 980 6 054 6 084 6 111 6 077 6 036 6 007 80-w år 1 330 1 381 1 437 1 469 1 527 1 619 1 705 1 797 1 927 2 062 2 170 2 338 Totalt 40 194 40 820 41 492 42 212 42 943 43 602 44 272 45 041 45 867 46 709 47 516 48 237 Absolut skillnad 626 672 720 731 659 670 769 826 842 807 721 Relativ skillnad 1,60% 1,60% 1,70% 1,70% 1,50% 1,50% 1,70% 1,80% 1,80% 1,70% 1,50% Tabell 1 Huvudprognos uppdelad efter åldersgrupper Som tidigare nämnts påverkar bostadsbyggandet även utfallet i en prognos. Antaganden om bostadsbyggandet sker i samråd med en referensgrupp bestående av representanter från stadsbyggnadskontoret, teknik & fastighet, kommunledningskontoret och 2 Befolkningen för 2011 är faktiska siffror 15

kundvalskontoret. Förutom att reglera inflyttning efter bostadsbyggnadsplanerna läggs antaganden om nybyggnation in i kommunens delområdesprognos för de olika prognosområdena västra, centrala och östra. Prognosområdena är uppdelade efter järnvägen och motorvägen. Undantag är Älvsunda som tillhör den västra och inte den centrala delen då merparten av bostäderna i området ligger i den västra delen. Genom att lägga till byggnationsplanerna i delområdesprognosen framgår var de nya invånarna kommer att bo, vilka som kommer att bo där beroende på bostadstyp, samt i vilken takt kommunens befolkning ökar i de olika områdena. Nedan ses en tabell med huvudprognosen uppdelat på prognosområdena. Område 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Östra 17 295 17 575 17 828 18 012 18 198 18 356 18 505 18 624 18 711 18 735 18 785 18 874 Centrala 16 341 16 620 16 946 17 330 17 641 17 982 18 298 18 623 18 916 19 207 19 483 19 775 Västra 6 485 6 549 6 640 6 792 7 025 7 185 7 390 7 714 8 160 8 685 9 166 9 505 Restförda 3 73 76 77 78 78 79 79 80 80 81 81 82 Totalt 40 194 40 820 41 492 42 212 42 943 43 602 44 272 45 041 45 867 46 709 47 516 48 237 Tabell 2 Huvudprognos uppdelad i prognosområden Upplands Väsby planerar bostäder i alla tre prognosområdena. Befolkningen tros öka i alla områden även om västra och centrala delarna växer mest. Ökningen i den västra delen beror till stor del på nya större exploateringsområden i kommunen samt en förtätning av befintlig bebyggelse. I den centrala delen planeras det främst för en förtätning medan de östra delarna har mindre projekt i nya exploateringsområden. Under prognosperioden väntas det östra prognosområdet öka med cirka 1 500 personer medan de centrala delarna ökar med 3 400 personer och de västra delarna med 3 000 personer. Relativt sett ökar västra Väsby sin befolkning mest, omkring 50 procent. 3.2 Demografiska förändringar Upplands Väsby ser ut att öka sin befolkning i alla åldersgrupper. Den största förändringen fram till 2022 är att Upplands Väsby beräknas få högre andel av äldre pensionärer, 80 år eller äldre. En åldrande befolkning skapar nya utmaningar och förutsättningar för planeringen av det framtida Upplands Väsby. Vi är friskare och lever längre. Även barn i grundskoleåldrar ser ut att öka vilket förklaras av att barnafödandet ökat under de senaste åren samtidigt som inflyttningen till kommunen varit hög. Kommunen har sedan ett par år haft ett positivt flyttningsnetto 4, vilket tros fortsätta. Andelen personer i arbetsför ålder förväntas vara densamma och det är bara åldersgrupperna 16-18 år och 19-24 år som ser ut att minska under prognosperioden. Diagrammet nedan visar hur den relativa fördelningen mellan åldersgrupper ser ut 2011 mot prognostiserade 2022. 3 Restförda är personer som av olika anledningar inte är skriven på en specifik adress i kommunen. 4 Flyttningsnetto är skillnad mellan inflyttade och utflyttade. Ett positivt netto visar att det flyttat in fler än som flyttat ut från kommunen. 16

Figur 5 Relativ fördelning mellan åldersgrupper 2011 jämfört med prognostiserade 2022 Om vi istället ser till hur de olika prognosområdenas befolkning kommer att förändras framgår att den västra delen ökar i alla åldersgrupper, men främst i yngre och äldre åldrar. Samma mönster ses i centrala delarna även om det här är tydligare att pensionärsgruppen ökar mest beroende på att många pensionärer vill bo centralt nära service och kommunikationer. Den östra sidan av kommunen förmodas få en annan utveckling än övriga kommunen. Främst ses att andelen 80 år eller äldre ökar kraftigt. Utöver denna grupp så sker inte så stora förändringar utan fördelningen mellan åldersgrupperna håller sig intakt. Detta är en följd av att folkökningen troligen blir låg i de östra delarna fram tills 2022. Nedan ses den relativa förändringen mellan 2011-2022 uppdelat på åldersgrupp och prognosområde. Figur 6 Relativ förändring mellan 2011-2022 uppdelat på åldersgrupp och prognosområde 17

3.3 Känslighetsanalys/osäkerhet i prognosen En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället som prognosen tas fram. Om situationen i samhället förändras kraftigt gällande exempelvis arbetslöshet, bostadspriser eller invandring, får detta direkta återverkningar på flyttmönstret, fruktsamhet och dödlighet vilket i sin tur påverkar utfallet av prognosen. Även avvikelser i nybyggnationsplanerna påverkar prognosen. De senaste åren har en underskattning gjorts i befolkningsprognoserna mot det verkliga utfallet. I årets prognos har antaganden kring nybyggnation gjorts i samråd med en referensgrupp för att få en samlad bedömning av det planerade bostadsbyggandet. Erfarenhet visar att inte alla planerade bostadsprojekt blir av, varken i samma storlek eller i tänkt byggnationstakt och därför har detta inkluderats i bedömningen. Antaganden om bostadsbyggandet bygger på en avstämning mot den regionala utvecklingen samt kommunens erfarenhet och motsvarar inte summan av alla delprojekt i kommunen, utan är justerad. Med de alternativa prognoserna kan kommunen göra känslighetsanalyser ifall nybyggnationen skulle bli annan än vad som huvudalternativet visar. 3.4 Större förändringar sedan förra befolkningsprognosen Tidigare upplaga av lokalförsörjningsplanen baseras på befolkningsprognosen gjord 2011. I den förra förutspåddes en högre tillväxttakt under prognosperioden än vad som prognostiseras i 2012 års prognos. Anledningen är den regionala utvecklingen. Stockholms län fortsätter att växa och de senaste åren har kommuner längs med pendeltågsstråken och de stora motorvägarna, E4:an och E18, vuxit mest. Denna trend verkar vara bruten då skärgårdsnära kommuner och kommuner med stor andel småhus växer mest samtidigt som norrortskommunerna inte ökar i samma utsträckning jämfört med tidigare år. Upplands Väsby ser ut att följa de andra norrortskommunernas utveckling. 18

4 Kommunens planarbete Byggnadsnämnden ansvarar för kommunens samhällsplanering, översiktlig planering såväl som detaljplanering. Stadsbyggnadskontoret är nämndens tjänstemannaorganisation men kan också arbeta på uppdrag av kommunstyrelsen. I detta kapitel beskrivs kortfattat pågående översiktlig planering och detaljplaneläggning. 4.1 Samhällsutveckling I kommunfullmäktiges mål i flerårsplan med budget 2013-2015 står följande att läsa: Kommunen ska erbjuda ett attraktivt boende för alla. Samhällsutvecklingen med ett ökat bostadsbyggande kombinerat med målsättningen att bibehålla närheten till grönområden för alla väsbybor ställer krav på en effektiv markanvändning. Vidare finns följande strategier omnämnda för att uppnå hållbar tillväxt: Hållbarhetsaspekterna ska vara styrande vid all planering, nybyggnation såväl som förvaltning. Förtäta och bygga ett stadslikt Väsby i de centrala delarna, vilket ger en nära och levande stad med ett effektivt utnyttjande av service och infrastruktur. Skapa samtidigt förutsättningar för ökad attraktionskraft genom till exempel natur- och sjönära boende. En god utveckling förutsätter god infrastruktur. Samverka för utbyggda kommunikationer inom regionen, i synnerhet på tvären där bra och säkra förbindelser saknas. Möjligheterna att bygga spårtaxi som kollektivt färdmedel för att knyta samman kommunens olika delar ska studeras vidare. Möjligheten att genomföra projekten i samarbete med markägare och byggherrar ska vara vägledande i planeringen så att beslutade planer i högre grad blir verklighet. Utbudet av bostäder ska präglas av flera aktörer och upplåtelseformer. 4.2 Pågående detaljplaner Kommunfullmäktiges mål är att bygga cirka 300 bostäder per år men det faktiska utfallet kommer att ligga lägre de närmaste åren, enligt bedömning i samband med framtagandet av befolkningsprognosen. Nedan beskrivs de pågående detaljplaner som förväntas ge en större volym bostäder, se karta, figur 7 i kapitel 4.3. Bokstav inom parentes anger position i kartan. Detaljplanen för Eds Allé (A) syftar till att möjliggöra för cirka 500 bostäder i 2-4 våningshus samt lokaler för verksamheter och service. 19

Detaljplan för Älvsundadalen (B) syftar till att möjliggöra för cirka 500 bostäder och en stor del verksamheter och handel. Detaljplan för Prästgårdsmarken (L) och de gällande planerna Oxunda torg (J) och Wäckare äng (K) förväntas gemensamt kunna ge uppåt 150 nya bostäder. Detaljplanerna inom Fyrklövern (C) syftar till att möjliggöra för cirka 1 000-1 200 bostäder i ett varierat bostadsutbud samt lokaler för verksamheter och service. Det pågår och kan komma att påbörjas flera mindre och halvstora planarbeten i de centrala delarna som kommer att ge ytterligare nya bostäder. Som exempel kan nämnas Norr om Korpkulla (D) som kan ge utrymme för cirka 140 bostäder. De gällande planerna Sigma (E) och Södra Messingen (F) förväntas generera cirka 500 nya bostäder. I kommunens östra delar förväntas de gällande planerna Brunnby park (G) och Östra Frestaby (H) kunna ge cirka 200-250 ytterligare bostäder. AKTUELL INFORMATION Mer om detaljplaner och planprocessen finns på www.upplandsvasby.se/kommunensplanarbete 4.3 Pågående programarbete 4.3.1 Program En detaljplan kan föregås av ett planprogram om kommunen bedömer att ett kommande detaljplanearbete skulle underlättas. Då studeras övergripande frågor som berör ett eller flera planområden. Det kan exempelvis vara trafikfrågor, behov av social service och grönområden samt miljöfrågor. Några av de program som pågår under 2012 är (siffra inom parentes anger position i kartan på nästa sida): Program för Löwenströmska (1) Syftet är att pröva bostäder och verksamheter inom sjukhusparkens kulturområde. Programmet, som föreslår cirka 250 nya bostäder och cirka 30 000 kvadratmeter verksamhetsyta, har samråtts 2011. På grund av flygbuller är det osäkert om bostäderna kan realiseras. Program för Johanneslund (2) Syftet är att pröva lämplig utveckling av området. Bostäder, verksamheter och service är aktuellt. Omfattningen är ännu oklar. Väsby entré (3) Syftet med förstudien är att pröva möjligheten till ungefär 1000 bostäder i ett varierat bostadsutbud på västra sidan järnvägen samt nytt resecentrum för buss, bil och tåg. 20

Figur 7 Karta med detaljplaner och program 4.3.2 Fördjupade översiktsplaner Det behövs en helhetsbild av framtida utvecklingsmöjligheter. Det kan göras med hjälp av fördjupade översiktsplaner över olika områden i kommunen. Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) har sin utgångspunkt i den kommuntäckande översiktsplanen som är en politisk viljeyttring om hur mark och vatten ska användas, hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras med mera. FÖP Väsby Sjöstad Fördjupad översiktsplan med den strategiska inriktningen ett sätt att förändra bilden av kommunen, locka nya invånare och göra Mälarstrandens och Runsahalvöns rekreationsvärden tillgängliga för kommunens och regionens invånare. Förslaget innehåller närmare 3 000 bostäder med tillhörande kommersiell och social service. FÖP Vällsta Fördjupad översiktsplan för Vällsta har samråtts under 2012 och nu pågår grönkils -diskussioner med kommunerna som gränsar till området. Syftet med planen är att uppnå kommunfullmäktigemålet om varierat bostadsutbud med olika typer av boende i attraktiv miljö. Planen kan möjliggöra för uppemot 600 bostäder. FÖP Sydost Fördjupad översiktsplan för Sydost har samråtts under våren 2011. Länsstyrelsen har inte yttrat sig. Syftet med planen är att uppnå kommunfullmäktigemålet om varierat bostadsutbud med olika typer av boende i attraktiv miljö. Planen kan möjliggöra för närmare 1 000 bostäder. 21

Figur 8 Karta med de tre fördjupade översiktsplanerna 22

5 Lokalbestånd Upplands Väsby kommun äger och hyr in lokaler som förvaltas av kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott. Lokalerna används främst för verksamheter som förskola, grundskola, idrott och omsorgsboenden. 5.1 Kommunen som fastighetsägare Teknik- och fastighetsutskottet ska tillgodose behovet av ändamålsenliga lokaler, mark och anläggningar för den verksamhet som kommunen bedriver samt förvalta och svara för ägarfrågor för de fastigheter, både bebyggda och obebyggda fastigheter, som kommunen äger. I förvaltarrollen ingår även inhyrning av lokaler då behovet inte kan tillgodoses inom kommunens egna lokalbestånd. Det är teknik & fastighet som sköter det dagliga arbetet åt utskottet. Teknik & fastighet förvaltar under 2012 drygt 166 000 kvadratmeter uthyrningsbar lokalyta inklusive bostäder. 72 procent ägs av Upplands Väsby kommun. Resterande hyrs in. Det är i första hand verksamhet som bedrivs i kommunens egen regi som kommunen har skyldighet att hålla med lokaler, egna eller inhyrda. Kommunen tecknar även hyreskontrakt med privata utförare av kommunala välfärdstjänster, företag eller i vissa fall privatpersoner då lokaler och bostäder finns lediga. I augusti 2012 används knappt hälften av de uthyrningsbara lokalerna till pedagogiska verksamheter. Omkring 15 procent används till vård- och omsorgsboenden och till sociala verksamheter. Knappt en fjärdedel används till kultur-, fritids- och idrottsverksamheter. Resterande lokaler används för kommunens administration och övriga verksamheter som kan vara företagslokaler, konferensanläggningar och bostäder med externa hyresgäster. Användningsområden lokaler hösten 2012 6% Utbildning 8% Äldre- och sociala boenden, äldre- och sociala verksamheter 48% Kultur, fritid och idrott 23% Kontorsverksamheter 15% Övriga verksamheter (företag, konferensanläggningar, caféer, bostäder med externa hyresgäster mfl) Figur 9 Fördelning per användningsområde, uthyrningsbara lokaler hösten 2012 23

5.2 Fastighetsutveckling och ägarstrategier Genom att ta fram ägarstrategier för varje fastighet som kommunen äger ges möjlighet att ta tillvara utvecklingspotentialen i kommunens fastighetsbestånd. Detta leder till att fastigheterna kan förvaltas och utvecklas inom områden där framtida lokal- och bostadsbehov finns. Ägarstrategiska beslut har under 2011 påbörjats för delar av kommunens bebyggda fastigheter och pågår även under 2012. På sikt kommer även obebyggd mark att få ägarstrategier. Det är kommunstyrelsen som anger vilka tänkbara verksamheter som kan vara aktuella för varje fastighet. I arbetet med ägarstrategierna kan lokalförsörjningsplanen fungera som ett planeringsverktyg då det går att utläsa i vilka geografiska områden som det framtida lokalbehovet troligtvis kommer att finnas. 5.3 Större planerade och pågående lokalförändringar Det har under året pågått en del förändringar inom kommunens lokalbestånd. Några förändringar är i dagsläget fortfarande i planeringsstadiet, andra är pågående eller avslutade under året. Förändringar som sker är ombyggnationer och nyproduktion men några byggnader och lokaler har även försvunnit ur kommunens ägo, antingen genom försäljning eller genom rivning. För att minska den vakansgrad som finns i det egna lokalbeståndet har några större inhyrningar sagts upp och berörda verksamheter flyttas till kommunägda lokaler. Nedan omnämns några av de större förändringar som har skett eller kommer att ske i år. Fler förändringar som sker i verksamhetslokalerna finns omnämnda i kapitel 6,7 och 8. En centralt placerad byggnad som inhyste bland annat Vilunda gymnasium och kommunens bibliotek revs under 2011 och 2012. Rivningen av denna stora byggnad innebär att andelen lokaler som används för pedagogiska verksamheter har minskat med drygt tio procent i år jämfört med augusti 2011, se figur 9 i kapitel 5.1 ovan. Bollstanäs skola byggs om till en modern och lokaleffektiv grundskola. Den ska vara klar i början av 2013. 24

Under vintern 2011/2012 drabbades kommunen av flera vattenskador i framför allt takkonstruktioner i byggnader med grundskolor och förskolor. För att förebygga denna typ av skador, som ofta blir väldigt kostsamma att åtgärda, satsar teknik & fastighet extra resurser på takåtgärder under 2012. Det nya lokalersättningssystemet för grundskolan som infördes vid årsskiftet 2012 kommer att påverka lokalanvändningen och lokalvakansen då hyresgästen/utföraren har, om vissa krav uppfylls, möjlighet att säga upp lokalyta som inte anses vara nödvändig för verksamheten. På så sätt påverkas dels utförarens egen lokalkostnad, dels den uthyrningsbara delen i hela det kommunala lokalbeståndet. Under 2012 pågår ett arbete med att se över de kommunägda grundskolelokalerna. Mer om detta finns beskrivet i kapitel 10 strategiska skolfastigheter. I ett flertal LSS-boenden och äldreboenden pågår brandåtgärder under 2012. Programarbete för ett nytt LSS-boende på Baldersvägen beräknas kunna påbörjas under hösten 2012. Smedby kursgård har renoverats efter en fuktskada. Idrottslokaler, gymnastikhallar och fritidsgårdar som ligger i anslutning till skolor redovisas i denna lokalförsörjningsplan under användningsområdet kultur-, fritid- och idrottsverksamheter då hyreskontrakten för dessa lokaler från och med 2012 är centralt hanterade av kundvalskontoret och inte av den enskilda skolaktören. Detta påverkar också utfallet i fördelningen av ytorna i kapitel 5.1 ovan jämfört med förra årets redovisning i lokalförsörjningsplanen. Lokaler som nyttjas för kultur-, fritids- och idrottsverksamheter har i sammanställningen ovan därför i år ökat med nio procent, jämfört med fördelningen i augusti 2011. Inhyrda lokaler på Optimusvägen har sagts upp till årsskiftet 2012/2013 och berörda verksamheter flyttar in i anpassade lokaler i Brofästet, som ett led i att minska vakanta lokalytor i det kommunägda Brofästet. 25

6 Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ansvarar för vårdnadsbidrag, förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola, fritidshem, fritidsklubb, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare. Kundvalskontoret är i tjänstemannaorganisationen det kontor som arbetar med dessa frågor. Verksamheter under utbildningsnämndens ansvar utförs av såväl fristående som kommunala utförare. Ett av nämndens verksamhetsmål är säkerställandet av en mångfald av utförare. Förskolor och grundskolor har i Upplands Väsby kommun genomgått en stor förändring de senaste åren avseende fördelningen mellan verksamhet i kommunal respektive fristående regi. År 2006 var 84 procent av barnen i förskolan inskrivna i kommunal regi. År 2012 är motsvarande siffra 25 procent. I grundskolan var andelen i kommunal regi 95 procent år 2006 och 57 procent år 2012. I gymnasieskolan anlitade 70 procent av eleverna utförare i fristående regi 2012. Inom vuxenutbildningen var motsvarande andel 100 procent. Särskild undervisning för vuxna bedrivs helt i kommunal regi. Marknaden inom de olika skolverksamheterna går mot en ökad rörlighet och regionalisering. I de yngre åldrarna behövs servicen ofta nära hemmet och förskolor planeras ofta utifrån vilka kommundelar barnen bor, men ju äldre barnen blir desto längre från hemmet sträcker sig marknaden. Ungdomar som är skrivna i kommunen går i gymnasieskolor över hela riket. Många utförare inom utbildningsnämndens verksamhetsområden profilerar sig genom olika inriktningar. Eleverna och deras föräldrar har möjlighet att välja skola/förskola utifrån såväl profil som verksamhet anordnad i kommunal eller fristående regi. 6.1 Förskoleverksamhet Enligt skollagen (2010:800) är varje kommun skyldig att erbjuda förskoleplats till de vårdnadshavare som har behov av detta. Behoven kan grunda sig i att vårdnadshavaren arbetar, studerar eller att barnet har särskilda behov. Kommunen ansvarar för att ge plats åt alla barn i behov av förskola inom fyra månader från det att vårdnadshavare anmält sitt önskemål. Lagen anger också att barn bör erbjudas plats på förskola så nära hemmet som möjligt men att särskild hänsyn ska tas till vårdnadshavarens önskemål. Vårdnadshavare kan välja att placera sitt barn i annan kommun än sin hemkommun. Den nya skollagen öppnar för att fler barn kan gå i förskola i annan kommun och att fler barn från andra kommuner kan gå i förskola här. Detta försvårar prognosarbetet genom att det öppnar för förändringar i vårdnadshavarnas val. I Upplands Väsby driver tretton olika utförare 28 förskolor, uppgifterna avser maj 2012. Dessutom bedrivs verksamhet inom pedagogisk omsorg. Den pedagogiska omsorgen (tidigare kallad familjedaghem) bedrivs i utförarens eget hem och ingår därmed inte i uppdraget för lokalförsörjningsplanen. I maj 2012 gick cirka 2 300 barn i förskola. 75 procent av barnen går i förskola i fristående regi och resterande 25 procent går i förskola i Väsby välfärds regi. Cirka 30 barn skrivna i Upplands Väsby går i förskola i annan kommun. 26