Etablering av friskola i Vallentuna kommun

Transkript

1 Etablering av friskola i Vallentuna kommun Policy Ett valbart utbud av skolverksamhet av hög kvalité för barn och ungdomar är en viktig service till kommunens invånare. Utbudet skapas genom en samverkan mellan olika skolhuvudmän både fristående och kommunala. Olika valbara skolalternativ ska presenteras så att invånarnas möjlighet att välja underlättas. Införande av skolpeng i grundskolan är ett viktigt instrument för att tydliggöra de ekonomiska förutsättningarna. Genom marknadsundersökningar skapas en bild av kommuninvånarnas önskemål av olika skolalternativ. Denna bild, som årligen revideras, bildar grunden för kommunens aktiviteter för att justera skolutbud efter invånarnas önskemål. Grundskola Alternativen till den kommunala grundskolan i Vallentuna har under lång tid varit andra kommuners grundskolor eller andra kommuners etablerade friskolor. Intresserade skolentreprenörer har tills nu funnit det svårt att finna lokaler och att finna en lönsamhet i verksamheten. Inför hösten 2002 kommer grundskoleverksamheten vid sidan om de tio kommunala skolenheterna att drivas av två friskolor. Den totala grundskoleverksamheten behöver efterhand utökas och anpassas till förändringar i åldersstrukturen. Det är då naturligt att alternativen till den kommunala verksamheten utökas. Gymnasieskola Gymnasieskolan i Vallentuna erbjuder bara en mindre del av det nationella utbudet. Grannkommunernas fristående och kommunala gymnasieskolor är därför tillgängliga för våra studerande, eftersom de tas emot som förstahandssökande till program som ej finns i hemkommunen. Vallentuna, Danderyd och Täby har i praktiken vuxit ihop till en gymnasieregion och våra studerande rör sig naturligt över kommungränserna och även till det stora utbudet i Stockholm. Policy friskolor.doc 1:5

2 Studerande från Vallentuna väljer fritt till alla nationella program i gymnasieskolan i hela riket och i konsekvens med detta välkomnar vi ett större utbud av fristående gymnasieskolor i och runt Vallentuna. Hittills har intresset från fristående gymnasier att etablera sig i Vallentuna varit svalt och förklaringen är det förhållandevis begränsade elevunderlag som finns att tillgå. När kommunen växer kan alternativet till en utbyggd kommunal gymnasieskola vara en fristående gymnasieskola runt ett eller flera program. Förskola och vuxenutbildning Det kan vara angeläget att poängtera att förskoleverksamhet och vuxenutbildning följer andra lagar och bestämmelser än friskolor. Kommunen är huvudman för dessa verksamheter och har full tillsyn över dessa verksamheter. Friskolor däremot är fristående aktörer på skolmarknaden och egna huvudmän för sin verksamhet. Tillsyn utövas därför av Skolverket och inte av enskilda kommuner Friskoleetablering Friskoleverksamheten i Vallentuna är liten. Det finns anledning att ta tillvara olika möjligheter att öka den. Följande scenarier kan tänkas: 1. En friskola är intresserad av att etablera sig i Vallentuna Det är viktigt att kunna ge en tydlig bild av kommunens skolverksamhet, elevprognoser och kommunens policy i skolfrågor. Som friskola vill man kunna bedöma sin eventuella marknadsandel för att kunna ta ställning till en faktisk etablering. En annan viktig fråga är de ekonomiska förutsättningarna. Skollagen anger förutsättningarna för hur interkommunala ersättningar skall beräknas i grundskolan och i gymnasieskolan. Fristående gymnasieskolor får ersättning enligt en fastställd riksprislista för olika gymnasieutbildningar, vilket likställer förutsättningarna för fristående utbildningsanordnare i hela landet. 2. Ökad skolkapacitet Vallentuna kommun växer och behöver därmed ökad skolkapacitet både i grundskolan och i gymnasieskolan. Olika skolprojekt finns i kommunens planering. Normalt har kommunen planerat dessa projekt som en utveckling 2 (5)

3 av den kommunala skolan. En rimlig förändring vore att kommunen vid varje nytt projekt tillkännagav detta för olika intressenter, så de kunde anmäla intresse av att bli samarbetspartner i detta projekt. Val av partner väljs efter uppsatta kriterier för det aktuella projektet. Skolans storlek, kostnad och kompletterande funktioner för övriga kommunala behov tas fram i samarbete med utvald partner. 3. Avknoppning Ett tredje alternativ är att viss kommunal skolverksamhet övergår till friskola. Detta kan handla om hela skolor eller en viss del av en skola (verksamhet med särskild inriktning, program inom gymnasieskolan etc.). Avknoppning i en pågående verksamhet berör många. Elever, föräldrar och personal måste ges möjlighet att välja mellan friskola och kommunal verksamhet. Processen underlättas om den görs vid naturliga valtillfällen för eleverna och att det finns skolor som erbjuder rimliga valalternativ för berörda kommuninvånare. Avknoppning kan vara en naturlig process för lärare i den kommunal verksamheten som vill starta en friskola. Andra frågor av vikt 1. Gymnasiepeng I dag finns ingen kommunal gymnasiepeng i Vallentuna och förutsättningar finns därför inte att bedriva fristående gymnasieverksamhet i kommunen på lika villkor. Ett pengsystem behöver således tas fram och kommunens uppföljningsansvar för alla åringar måste därvid beaktas; liksom frågan hur man på ett rättvisande sätt schabloniserar ersättningen till elever med särskilda behov. 2. Skolpeng Bidraget till friskolor i grundskolan fastställs i stället av enskilda kommuners interkommunala ersättning eller fastställd skolpeng. Storleken på den ekonomiska ersättningen varierar mellan olika kommuner. Eftersom en friskola normalt får flest elever från etableringskommunen är denna kommuns ersättningsnivå av särskilt intresse vid etableringen. En annan viktig fråga är förutsättningar att finna lämpliga skollokaler till en rimlig kostnad. Det är vid nyetablering svårt att binda sig vid långsiktiga hyreskontrakt. När etableringen blivit ett faktum och verksamheten funnit sina former är det lättare som friskoleentreprenör att binda sig vid 3 (5)

4 långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Det är därför viktigt att kommunen har erbjudanden/lösningar som kan hjälpa till i det kortsiktiga perspektivet. 3. Lokalfrågor Tillgång till lokaler Lokalisering av en friskola kan ske i egna lokaler eller genom att kommunen tillhandahåller/upplåter lokaler. I praktiken är tillgången på alternativa lokallösningar utanför kommunens fastighetsbestånd starkt begränsad i Vallentuna. Vid nyetableringar av friskolor är möjligheterna att själva finansiera en nybyggnad eller förhyra nyproducerade lokaler utan kommunens medverkan sannolikt små. En aktiv medverkan från kommunen krävs därför om en ökning av friskolor ska kunna ske. En fördel vid upplåtelse av kommunala lokaler är att tillgången på skollokaler långsiktigt säkerställs även vid en eventuell avveckling av en friskola. Internhyra Den nuvarande modellen för kostnadsfördelning av lokalkostnader, internhyran, baseras på självkostnadsprincipen. I bashyran ingår kapitalkostnader samt drift-, skötsel- och underhållskostnader. Självkostnadsprincipen innebär att nyproducerade lokaler genom högre faktiska kapitalkostnader blir avsevärt dyrare än motsvarande äldre lokaler. För att ge de olika skolenheterna likvärdiga förutsättningar hanteras/omfördelas lokalkostnaderna centralt. Motsvarande hantering kan användas för friskolor i kommunens lokaler genom att upplåtelse av lokaler sker på likvärdiga ekonomiska villkor. Vilka ersättningsformer som ska tillämpas om det blir aktuellt med etablering av friskola i lokaler som inte tillhandahålls av kommunen måste närmare klarläggas. Ett sätt att hantera frågan är att införa skolpeng, vilket innebär att såväl den kommunala skolan som friskolan får samma ersättning. Vid ett införande av skolpeng behöver nuvarande konstruktion av internhyran ses över. Lokalplanering Kostnader för skollokaler är en betydande post i kommunens ekonomi och behovet av skolutbyggnad är en viktig parameter vid planering av kommunens utbyggnad. Detta gäller oavsett om lokalbehovet tillgodoses genom kommunala investeringar, förhyrningar eller via friskolor med egna lokaler. I och med att nya driftsformer nu kommer in i bilden ökar kraven på en effektiv långsiktig lokalresursplanering. Detta gäller särskilt om friskolor etableras i lokaler som inte kommunen förfogar över. En viss ökad rörlighet av elever mellan närliggande kommuner kan också förutses i takt med fler friskolor vilket ytterligare accentuerar behovet av en effektiv lokalresursplanering 4 (5)

5 4. Samverkansformer Det är naturligt att skolförvaltningarna i kommunen tar initiativ för att finna samarbetsformer för att underlätta gemensam planering och information till kommuninvånarna. Vikten av samverkan understryks ytterligare av Skolverkets nya krav på en gemensam kvalitetsuppföljning för hela kommunens skolområde. 5. Information Kommunen informerar om aktuella skolor vid inskrivning i förskoleklass eller skola. Alla kommunens alternativ måste då presenteras. Inför valet av gymnasieskola har kommunen skyldighet att informera elever och föräldrar om olika utbildningsalternativ. Studie- och yrkesvägledarna på gymnasiet bjuder därför in och bereder tillfälle för fristående gymnasier att presentera sina verksamheter; medan grundskolans vägledare på sitt håll informerar eleverna om det totala utbudet av gymnasieutbildningar i regionen och riket. 6. Planering För att den kommunala skolan och friskolor skall kunna göra en god ekonomisk planering över sin verksamhet är det en fördel om viss planering kan ske tillsammans. Förvaltningen följer prognoser över elevutvecklingen, planerar för lokaltillgången etc., vilket är viktig information för friskoleverksamheten. 7. Kvalitet Kommunen har en årlig kvalitetsuppföljning av skolverksamheten. Friskolor, som är egna huvudmän, behöver inte följa den. Dock är det av stort värde om man kan finna samarbetsformer så att jämförande information kan presenteras för kommuninvånarna. Bilaga: Grundläggande fakta om regleringen av fristående skolor Olle Wallin Roland Beijer Göran Nydahl 5 (5)