Författningsbestämmelser

Författningsbestämmelser Enlig 3 kap. 3 andra stycket skollagen (1985:1100) skall barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan. I stället för denna bestämmelse gäller emellertid till utgången av juni 2005 en särskild lag (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat inflytande över utvecklingsstörda barns skolgång. Enligt denna lag skall barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda tas emot i särskolan. Med utvecklingsstörda barn jämställs i detta hänseende även barn som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt barn med autism eller autismliknande tillstånd. Beslut om mottagande i särskolan får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Beslutet får överklagas endast av barnets vårdnadshavare (3 kap.5 skollagen). En elev som är inskriven i grundskolan kan få sin undervisning i en klass i särskolan (integrerad elev), om berörda rektorer är ense om detta och elevens vårdnadshavare medger det. Grundskolans kursplaner gäller för en integrerad elev. Efter beslut av rektor för grundskolan får de avvikelser göras från grundskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i särskoleklassen (4 kap. 4 andra och tredje stycket GrF). Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp (5 kap. 5 första och andra stycket GrF). Ärendet Hudiksvalls kommun avslog i det överklagade beslutet en ansökan från O om att sonen L skall tas emot i särskolan med motiveringen att det inte är klarlagt att L, trots diagnosen autism, inte skulle kunna uppnå kursplanemålen i grundskolan, med rätt hjälp och stöd. Kommunen anförde vidare följande. Det är klarlagt att L har diagnosen autism men att han ändå faller inom normalbegåvningsintervallet. Trots sina brister i kommunikationsförmåga och sina koncentrationsstörningar har han förmåga till god inlärning om han får vistas i en strukturerad och anpassad miljö med en tillrättalagd metodik för kommunikation. I ärendet har nämnden tagit del av olika handlingar rörande L som ingivits på begäran av nämnden. Bland dessa finns två läkarintyg, journalanteckningar, ett s.k. WPPSI-R protokoll, ett tjänsteutlåtande, två s.k. Conners Formulär och ett pedagogiskt utlåtande. Vidare finns olika beskrivningar av L, en åtgärdsplan samt ett intyg angående L:s språkliga utveckling. Läkarintygen har utfärdats i anledningar av ansökningar om vårdbidrag och om LSS insatser. Båda intygen är utfärdade av överläkaren G vid barn och ungdoms-

mottagningen vid Hudiksvalls sjukhus. I det första intyget som är daterat den 13 december 2000 anges att L har diagnosen ADHD/ DAMP med försenad talutveckling, omogen finmotorik samt högfungerande autism. I det andra intyget som är daterat den 10 maj 2001 anges bland annat följande. L har en konstaterad pragmatisk språkstörning. Denna språkstörning förekommer näst intill uteslutande vid autismtillstånd och då L:s övriga kliniska bild också sammanfaller med autistiskt beteende med svårigheter i social interaktion, kommunikation och stereotypt beteende, anses nu samtliga diagnoskriterier fyllda för diagnosen autismliknande tillstånd/högfungerande autism. I intyget anges vidare att L är en pojke för vilken det kommer att behövas insatser under lång tid, dels vad gäller avlastning, men också speciell sysselsättning utifrån strukturerad pedagogik. I ett tjänsteutlåtande som är daterat den 20 november 2001 och utfärdat av leg. psykologen A anges bland annat följande. Det testmaterial som använts för att göra den begåvningsmässiga bedömningen är WPPSI-R. Testningen genomförs under det att L medicinerar Lamectal 25mg/dag. Den verbala deltesten innebär en stor ansträngning för L. Han har svårt att hålla koncentrationen då han uppfattar det som svårt för honom och han säger vid flera tillfällen att han inte förstår vad han skall svara. På performancedelen däremot är det mycket lättare för honom att både uppfatta vad han skall göra och dessutom utföra det. Det sammantagna resultatet blir att L begåvningsmässigt hamnar inom normalbegåvningsintervallet. På den verbala delen presterar han inom de kriterier som ger möjlighet att ansöka till särskolan medan han på performencedelen presterar klart över särskolans ram. Det WPPSI-R protokoll som sammanfattar resultatet av testet som legat till grund för ovan nämnda tjänsteutlåtande utvisar bland annat följande. L erhöll 16 skalpoäng på den verbala delen vilket motsvaras av IK 61. På performencedelen erhöll han 65 skalpoäng vilket motsvaras av IK 123. Resultat på hela skalan blev 81 skalpoäng vilket motsvaras av IK 88. G har till nämnden uppgivit att medicineringen med Lamictal innebar att L kunde koncentrera sig bättre och att han blev lugnare i testsituattionen samt att detta troligtvis har höjt hans prestation på WPPSI-R bedömningen. I en beskrivning daterad oktober 1999 undertecknad av barnskötaren och assistenten B anges bland annat följande. L har svårt att se helhet och sammanhang i sin omgivning. Han pendlar hela tiden mellan hög aktivitetsnivå till total avskärmning. Han styrs av impulser vilket gör att han flackar runt från än det ena till det andra beroende på omgivningen. Han kan inte ta förändringar, även små förändringar gör honom mycket orolig. Han springer runt, välter stolar, bits, boxas, knuffas och river ner från hyllor. Han kan göra sig illa själv, vuxna eller barn. Han kan även rymma. I en åtgärdsplan daterad den 18 januari 2002 och undertecknad av B anges bland annat följande. L behöver mycket stöd och tolkning av olika sociala situationer men är nu mer aktiv och deltagande av egen vilja. Han deltar inte självmant i socialt samspel med sina kamrater men med stöd av vuxen klarar han det bra korta stunder. Han är fortfarande oberäknelig och blir lätt ledsen eller aggressiv när han inte förstår vad kamraterna/ omgivningen menar. I en skrivelse L:s språkliga utveckling daterad den 21 mars 2002 och

undertecknad av specialpedagogen med inriktning Tal och Språk, K anges bland annat följande. L har vissa uttalsvårigheter och problem med att förstå långa meningar och att ta en instruktion. Han har även svårt att förstå en mening eller en fråga med många variabler. Han tar till sig och går framåt men han behöver mycket enskild, riktad och strukturerad träning för att klara koncentrationen. L har testats med en grammatisk test, SIT, vilken avser att bedöma barnets förståelse av språket. Resultatet av det visar att L ligger mycket lägre en genomsnittet. Alla tester eller bedömningar är färskvara och L gör hela tiden framsteg men tydligt är att han behöver mycket stöd och uppmuntran för att utvecklas. O har överklagat Hudiksvalls kommuns beslut och framhållit bland annat följande. L har diagnosen autism och är berättigad till särskola. Särskolan kan erbjuda en strukturerad inlärningsmiljö och en metodik i undervisningen som skulle passa L. Personalen besitter kompetens på området autism. Grundskolan har inte hittills visat på vilket sätt den kan svara upp mot de behov L har. - I ärendet finns en sammanställning av O med information kring L. Hudiksvalls kommun har därefter i yttrande den 25 februari 2002 inte funnit skäl att ompröva sitt tidigare beslut. Överväganden I förarbetena till skollagens bestämmelser om särskolan (prop. 1985/86:10, s. 43) anges att vid bedömningen av den intellektuella förmågan skall psykologiska, sociala och pedagogiska faktorer vägas samman. I utskottsbetänkandet (1995/96:UbU 1, s. 6) Val av skolform för utvecklingsstörda barn m.m. betonas vikten av att vid beslut om barnets placering i viss skolform utgå från barnets bästa. Föräldrarna har huvudansvaret för barnets utveckling och fostran och känner barnets situation väl. Föräldrarna bör därför vara de som har de främsta förutsättningarna att kunna agera utifrån barnets bästa. Samtidigt är det naturligt att skolhuvudmannen är angelägen om att barnet går i den skolform som skolhuvudmannen bedömer vara bäst för barnet. Beslut om skolform bör därför enligt utskottet normalt kunna fattas av föräldrar och skolhuvudman tillsammans. Såsom framgår av utredningen har L diagnosen ADHD/DAMP och högfungerande autism. Resultatet av de test som leg. psykologen A har utfört enligt WPPSI-R metoden visar att L har en mycket ojämn begåvningsprofil men att han sammantaget ligger inom det s.k. normalbegåvningsintervallet. Utredningen visar även att L har stora begränsningar i förmågan att såväl verbalt, med tal och språk, som icke verbalt, med kroppsspråket, kommunicera med sin omgivning. Han har även koncentrationssvårigheter och svårigheter med social förståelse och föreställningsförmåga. Det föreligger även en samstämmighet om att L är i behov av mycket stöd och en strukturerad specialpedagogik. Med hänsyn till vad som således har kommit fram i ärendet om L:s personliga förutsättningar och om omständigheterna i övrigt i nuläget finner nämnden visserligen att det skulle kunna antas att L inte kan väntas nå upp till grundskolans kunskapsmål.

Han skulle därför och på grund av sin högfungerande autism ha rätt att få gå i särskolan. Hans föräldrar har också angett att de vill att han skall få börja i särskolan. För att ett sådant beslut inte bör fattas redan nu talar emellertid vissa skäl. Av de handlingar som nämnden har tagit del av i ärendet framgår att L under 2001 och 2002 kan sägas ha gjort framsteg i vissa hänseenden. Nämnden har sålunda bland annat tagit del av olika journalanteckningar som talar för att så kan anses ha skett. Sålunda sägs i en journalanteckning från den 25 januari 2001 att "Stora förändringar har skett med L. Han upplevs som mer flexibel, pratar, leker och fantiserar, vill göra sig förstådd. Han har börjat kunna sitta tillsammans med andra barn och lyssna på saga. Betydligt lugnare och mindre lättstörd." - I en anteckning den 14 juni 2001 anges att L fortsätter att göra framsteg vad gäller språket. - Den 9 augusti 2001 antecknas att L sedan tre veckor står på Lamictaldos på 15 mg, "man ser en klar förbättring vad gäller hans koncentrationsförmåga" "Pratar mer, söker kontakt. Är betydligt lugnare." I åtgärdsplanen för L, som är daterad den 18 januari 2002, anges vidare bl.a. "L klarar samlingarna bra nu. L är tillsammans med de större barnen. Detta fungerar mycket bra för L. Han lyssnar och är koncentrerad." Slutligen kan i detta avseende nämnas att den specialpedagog som den 21 mars 2002 har skrivit ett utlåtande om L:s språkliga utveckling efter att ha redovisat L:s "svårigheter" anger att L hela tiden gör framsteg "men tydligt är att han behöver mycket stöd och uppmuntran för att utvecklas" Nämnden är medveten om att det är mycket osäkert hur dessa anteckningar och uttalanden skall tolkas vad gäller L:s förmåga att i fortsättningen göra framsteg som kan vara av avgörande betydelse för hans skolgång. L är emellertid endast sex år gammal. Som framgår av protokollet över WPPSI-R bedömningen hamnar L begåvningsmässigt sammantaget inom normalbegåvningsintervallet men hans begåvning är mycket ojämnt fördelad mellan den verbala delen och performencedelen. Sammanfattningsvis finner nämnden att det i nuläget får anses vara för tidigt att fatta ett beslut om att L skall hänföras till särskolans personkrets. Enligt nämnden bör det först få visa sig om L med hjälp av mycket stöd och strukturerad specialpedagogik kan komma att göra sådana framsteg att en placering i särskolan inte är påkallad. Överklagandet bör således inte bifallas. Nämnden vill slutligen framhålla att L:s vårdnadshavare har möjlighet att när de finner så vara lämpligt hos kommunen begära en ny prövning av hans framtida skolgång. Beslut

Nämnden finner för närvarande inte skäl att besluta att L skall tas emot i särskolan. Det överklagade beslutet skall följaktligen stå fast.