fiop/a: ffell')~p vafbergs kommm.,])':/ Kommunstyrelsen Il 7 4,(I. /lf /,_:_), l " i(r) 0)1/0<?!;3-/ Dm... :... ;...

Relevanta dokument
Lars Jönsson, sekreterare Miljö & byggnämndens presidium Tommy Nyberg, KPMG granskningsledare. Kommunhuset ~J;;li;:

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Kungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8

ABCD. Placerade barns skolgång och hälsa. Projektplan. Arboga kommun. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 3

Sollefteå kommun. Revisionsrapport. Handläggning och samverkan runt barn och unga som riskerar att fara illa.

Uppföljning av tidigare granskning avseende IT-verksamheten

Revisionsrapport Oxelösunds kommun. Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa

Våld i nära relationer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Revisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan

Till Kommunstyrelsen. För kännedom Kommunfullmäktige Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden. Förstudie registerkontroll

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Granskningsrapport: Granskning Uppföljande granskning IT- organisation och funktion.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Förslag till beslut Tillsynsrapport. Förskolan Lilla Holm 6 mars 2018

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Att anmäla oro för barn

Revisionsrapport Stärkt föräldraroll

Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet

Hur ska man förhindra att allvarliga missförhållanden uppstår?

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB Antal sidor: 5

Undervisning vid Hem för vård eller boende, HVB

Framtidens äldreomsorg - översiktlig granskning. Strömsunds kommun

Svar till revisorerna angående intern kontroll och återrapportering av delegationsbeslut UN-2014/

Timrå kommun För kännedom: Kommunfullmäktiges. Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Olofströms kommun. Granskning av bisysslor. KPMG AB 16 oktober 2012 Lars Jönsson

Motala kommun. Övergripande granskning 2015 Kommunstyrelsen. Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG. Antal sidor: 9

Granskning av direktupphandling och följsamhet mot kommunens egna riktlinjer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!

Mölndals stad. Revisionen. Uppföljning av tidigare granskningsrapport avseende kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och bolag. Granskningsrapport

Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 SoL "Orosanmälan" Sida 1 (5)

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

Dnr SN11/68. Riktlinjer för anmälningar enligt Lex Sarah SN 11/68

Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014

Uppföljning. Kommunrevisionen i Linköpings kommun. Granskning av nämndernas. som riskerar att fara illa. Revisionsrapport.

Revisionsrapport: Uppföljning av rapport Genomlysning av IFO

Beslut efter uppföljning för förskola

Huvudmannabeslut för förskola

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Askersunds kommun. Förändringsarbete och projekt inom socialförvaltningen. Revisionsrapport. KPMG AB 28 september Antal sidor: 8

Samverkan kring barn som far illa eller riskerar fara illa - en uppföljning Nr 4, Projektrapport från Stadsrevisionen

Revisionsrapport Barn i behov av särskilt stöd. Tidaholms kommuns revisorer

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg

Svar på granskningsrapport - Socialtjänstens rutiner för inkomna anmälningar kring barn och unga som far illa

Arboga kommun. Granskning av investeringsprocessen. Projektplan KPMG AB Antal sidor: 5

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Beslut. Efter kvalitetsgranskning av huvudmannens klagomålshantering

ANMÄLNINGSSKYLDIGHET RIKTLINJE FÖR ANMÄLAN OM MISSTANKE ELLER KÄNNEDOM OM BARN SOM FAR ILLA

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Uppföljande granskning av tillgänglighet

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga

Ärende- och dokumenthantering

Gemensam handlingsplan

Revisionsrapport. Barn och elevers rätt till särskilt stöd och samverkan om barn som far illa

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Barnhälsoplan Tallbackens förskola. Knivsta kommun

Mariestads kommun. Övergripande granskning Socialnämnden Rapport. KPMG AB Antal sidor: 3

Svar på granskningsrapport Socialtjänstens rutiner för inkomna anmälningar kring barn och unga som far illa

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Södermalms stadsdelsområde. i Stockholms kommun. Stockholms kommun.

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg inklusive flerfamiljssystem

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Rutin utredning 11:1 barn

Revisionsrapport: Översiktlig granskning av delårsrapport per

Barn- och utbildningsförvaltningen. Riktlinjer anordnare fristående förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

Rapportera, anmäla och avhjälpa missförhållanden för barns och elevers bästa

Eslövs kommuns revisorer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Angående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen

Rutiner för samverkan mellan Barn och ungdomspsykiatri, Individ- och familjeomsorg samt Barn och ungdom i Malmö

Social- och äldrenämnden antar föreslaget yttrande till Socialstyrelsen i dnr 23931/2013 och 17906/2013.

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Socialtjänstens arbete med barn

Utred de apatiska barnens situation - svar på remiss från kommunstyrelsen. Remissen besvaras med stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Förhandsbedömningar av barn och unga skydd i tid? Återföring av iakttagelser från IVO:s tillsyn

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

HYLTE. Revisionsrapport "Skyddad identitet"

Lagstiftning kring samverkan

Policy, riktlinjer och handlingsplan gällande alkohol och narkotika på Motala kommuns skolor. Motala kommun, Bildningsförvaltningen

Olofströms kommun. Uppföljning av körjournaler och bensinkort KPMG AB

Granskning av skolornas arbete mot kränkande behandling

Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.

Information om granskning av klagomålshantering inom tekniska nämndens ansvarsområden samt tekniska nämndens svar

Revisionsrapport nr 1, 2012 R Wallin. Vadstena kommun. Bisysslor bland anställda

Intern kontroll och riskbedömningar. Sollefteå kommun

Värmdö kommun. Demensvården Uppföljning av tidigare granskning. Revisionsrapport. KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 10

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per

Revisionsrapport Anställdas bisysslor Linda Marklund Revisionskonsult Sundsvalls kommun Per Ståhlberg Cert.

Granskning av barn som far illa eller som riskerar att fara illa. Emmaboda kommun

Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Burlövs kommun. Granskning av kommunens mottagande av ensamkommande barn

INSTRUKTION. för anmälan enligt Lex Sarah

I rutinen används begreppet missförhållande genomgående i texten men avser både missförhållande och risk för missförhållande.

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Transkript:

fiop/a: ffell')~p /(j... '.) Kommunstyrelsen Il 7 4,(I. /lf /,_:_), vafbergs kommm.,])':/ Varbergs kommun Revisorerna..... 013-08- 8 l " i(r) 0)1/0<?!;3-/ Dm... :... ;... Till Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden (KS och KF:s presidium för kännedom) Revisionsrapport: Samverkan kring barn som far illa eller är i riskzonen KPMG har på vått uppdrag biträtt i rubricerad granskning. På revisionsmöte den 7 augusti 013 har vi i egenskap av revisorer fått genomgång av revisionsrapporten från KPMG. Härmed överlämnar vi revisionsrapporten till berörda nänmder för yttrande. Svar emotser vi senast 8 november 013. Varberg som ovan ~ Revisionens ordförande

Varbergs kommun Samverkan kring barn som far illa eller är i riskzonen Revisionsrapport KPMGAB Antal sidor: 8 013 KPMG AB, a Swedish llmi!ed tiability company anda member firm of the KPMG netv ork of independent member firms affilia!ed with KPMG fn!erna!iooal Cooperatlve ('KPMG lntemational'), a S\'liss enlity. Alt righls reserve<i.

Varbergs ko1111111111 Satnverkan kring barn so1nfar illa eller är i risk.zonen Innehåll 1.. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. Bakgrnnd Syfte Revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Ansvarig nämnd Metod Lagar Iakttagelser Sammanfattande bedömning 1 1 1 3 4 013 KPMG AB, a Swedish limi!ed tiabilityoompany anda member firm of the KPMG network of Independent member firms affi!iated with KPMG ln!erna!ional Cooperative ('KPMG ln!ernaliona!'), a Sv..iss en!ity. All righ!s reserved.

Varbergs ko11111u111 Sa11zverkan kring barn son1/ar illa eller är i riskzonen 1. Bakgrund Den som arbetar i en myndighet som berör barn och unga eller i sitt yrke kommer i kontakt med barn eller unga ska genast anmäla till socialnämnden om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. Samma skyldighet gäller också den som arbetar inom privat verksamhet som berör barn och unga samt personal i vård och omsorg. Därför är det av största vikt att det films fungerande samarbetsmönster bland aktörer som socialtjänst, skola, flyktingmottagning med flera, för att kommunens sociala insatser ska fungera. Det är av stor betydelse att tidigt upptäcka barn i riskzonen. Socialtjänstlagen och skollagen är tydlig i att det films en skyldighet att samverka kring frågor som rör barn i riskzonen.. Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om det finns en ändamålsenlig samverkan mellan förskola/grundskolan och socialtjänst när det gäller anmälningar av barn som far illa eller riskerar att fara illa. 3. Revisionsfrågor Finns rutiner i förskolan för anmälan till socialtjänsten om barn som far illa eller riskerar att fara illa? Finns rutiner hos socialtjänsten för att ta emot anmälningar från förskolan? Är rutinerna kommunicerade och kända hos personalen inom förskolan respektive socialtjänsten? Finns det en samsyn mellan socialtjänsten och förskolan om den samverkan som ska ske om barn som far illa eller riskerar att fara illa? Sker uppföljning och utvärdering av samverkan? Har socialtjänsten i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. 1 SoL informerat förskolorna (inklusive de fristående förskolorna) om deras skyldighet att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om skyldigheten att anmäla om barn far illa eller riskerar att fara illa?

Varbergs ko1111111111 San1verkan kring barn son1/ar illa eller är i riskzonen 4. Avgränsning Granskningen avgränsas till att belysa samverkan mellan förskola och socialtjänst avseende rutiner för anmälan av barn som far illa eller riskerar att fara illa. 5. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om rutinerna och organisationen uppfyller Socialtjänstlagen (001 :453) 14 kap. 1 reglerar anmälnings- och uppgiftsskyldigheten som bland annat gäller för myndigheter och dess anställda vars verksamhet berör barn och unga samt verksamma inom enskild verksamhet som berör barn och unga. Socialtjänstlagen (001:453) 3 kap. 1 reglerar socialtjänstens särskilda ansvar att informera om socialtjänsten i kommunen. Skollagen (010:800) 9 kap 13 reglerar samverkan och mm1älan till socialnämnden SOSFS 003: l 6(S) Allmämia råd kring a11111älan av missförhållanden enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen Interna regelverk 6. Ansvarig nämnd 7. Metod Socialnäim1den och barn- och utbildningsnämnden Granskningen har skett genom dokumentstudier och intervjuer med berörda tjänstemän. Personal på tre förskolor har besvarat en enkät för att verifiera om rutinerna är kommunicerade och kända. Även tjänstemän inom socialtjänsten och förskolan har intervjuats. De fristående förskolorna har även varit delaktiga i granskningen genom att de har besvarat frågor avseende granskningsområdet. 8. Lagar I socialtjänstlagen regleras mm1älningsskyldigheten (SoL 14 kap 1 ). Den innebär att myndigheter, och dess anställda, vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att genast a11111äla till socialnäll1llden om de får kä1111edom om något som kan i1111ebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Att samverka kring barn som far illa eller riskerar att fara illa är en skyldighet enligt både socialtjänstlagen (SoL 3 kap 1 samt 5 kap 1 a ) och skollagen (Skollagen 9 kap 13 ) och omfattar verksamma inom förskola och skola oavsett driftsform.

Varbergs konuuun San1verkan kring barn so111/ar illa eller är i riskzonen 9. Iakttagelser Förskolorna som ingår i granskningen har rutiner för hur am11älan ska göras, enligt intervjuerna med förskolechefer. Rutinerna finns dokumenterade i förskolans informationspärm eller liknande. Merparten av de som har svarat på enkäten avseende rutiner vid anmälan, uppger att de har erhållit informationen om anmälningsplikten skriftligt. Det framgår dock av enkäten att det finns en osäkerhet hos vikarier om till vem anmälan skall göras. Likaså finns en osäkerhet avseende vad som sker efter det att en amnälan har gjorts. Socialtjänsten har tagit fram en gemensam rutin som beskriver hur förskolor och skolor ska agera när de misstänker att ett barn far illa. Dokumentet är dock inte känt bland alla förskolor, enligt intervjuer med enhetschefer inom förskolan. Dokumentet för de gemensamma rutinerna är dock föråldrad, rutinerna upprättades 004. Vid tiden för granskning fim1s ingen uppdaterad rutin med anledning av förändringen i socialtjänstlagens 11 kap 1 och 14 kap 1. Det har vid intervjun med tjänstemän från socialtjänsten, uppgivits att det har påböijats en uppdatering av de interna rutinerna och av Region Hallands gemensamma handbok vid misstanke om att barn far illa. Arbetet med uppdateringen beräknas vara klart hösten 013. Socialtjänsten har dokumenterade rutiner för att ta emot anmälningar samt för hur en förhandsbedö11111ing ska göras. Enligt rutinen för att ta emot amnälningar ska socialtjänsten alltid bekräfta att en amnälan har tagits emot. Vid intervjuerna med socialtjänsten påpekas emellertid att detta inte sker regelmässigt, bland aimat på grund av tidsbrist. Enligt rutinerna ska en förhandsbedömning ske inom två veckor efter det att anmälan inkommit. Det films ingen upprättad gemensam rutin för förskola och skola vid anmälan om misstanke att barn far illa som beskriver hur kommunikation mellan socialtjänst och den anmälande förskolan bör fungera. Vid en amnälan kallar socialtjänsten vårdnadshavaren, om dem1e inte motsätter sig det, till ett möte med både förskolan och socialtjänsten. Såvida inget aimat är överenskonnnet mellan socialtjänsten och förskolan. Om vårdnadshavaren medger det, ska amnälaren även informeras om socialtjänstens bedö11111ing som sker i samband med förhandsbedömningen. Dessutom kan socialtjänsten på begäran informera den som har amnälningsplikt om en utredning inletts, inte har inletts eller redan pågår. Enligt företrädare för både socialtjänst och förskola följs inte alltid rutinen i dessa avseenden då det inledande mötet mellan socialtjänst, vårdnadshavare och amnälande förskola inte alltid äger rum. Socialtjänsten bör erbjuda ett möte med anmälaren och de berörda (14:laSoL). En bra regel är därför att man kontaktar socialtjänsten i god tid före amnälan för att på så sätt kum1a planera ett gemensamt möte. 3

Varbergs ko11111u111 Sa111verkan kring barn sonifar illa eller är i riskzonen Vid intervjuerna framkommer att det inte finns någon särskild etablerad struktur för samverkan mellan förskolan inklusive de fristående förskolorna och socialtjänsten som fungerar. Detta trots att det finns samverkan för barn och unga (BUSO- samverkan) på chefsnivå inom skola, förskola, elevhälsa, BUP och socialtjänst, dessutom finns strategigrupper som samverkar inom dessa verksamheter. Trots olika samverkansforum dröjde informationen från socialtjänsten till förskolan avseende förändringen i socialtjänstlagens 11 kap 1 och 14 kap 1. Socialtjänsten och förskolan framhåller att det finns en mängd olika samverkansstrukturer utöver de ovanstående nämnda som de skall medverka i och tiden är begränsad. Det finns inte tid och personal för att medverka vid alla möten och samverkansgrupper. Det innebär att strukturerna som films mellan förskolan och socialtjänsten ofta är personrelaterade. Det fim1s inget system där vaije förskola har en utsedd socialsekreterare som kontaktperson. Från de intervjuade förskolecheferna filllls ett önskemål om att det finns en särskild kontakt kopplad till respektive förskoleområde. Socialtjänsten i Varberg har valt en organisation där barn och familjeenhetens mottagningsgrupp är den grupp som förskolan alltid kan kontakta istället för att ha en särskild kontaktperson. Både förskolan och socialtjänsten är överens om att samverkan kan utvecklas och att verksamheterna behöver bättre kunskap och förståelse för varandras uppdrag. Förskolan upplever samverkan som sparsam och efterlyser mer kontakt och en mer strukturerad samverkan. Även socialtjänsten betonar vikten av att det fim1s explicita forum för att träffas och att det är viktigt att bägge parter avsätter tid för samverkan. Socialförvaltningens mottagningsgrupp ansvarar för information till skolor och förskolor avseende den lagstiftning inom socialtjänstlagen som påverkar förskolans och skolans verksamhet. Socialtjänsten har ingen etablerad samverkan med de fristående förskolorna. Dock framför fleiialet av de tillfrågade förskolorna, att socialtjänsten har informerat några av de fristående förskolorna om förändringarna i socialtjänstlagen och om rutinerna vid en anmälan. De fristående förskolorna efterfrågar kommunövergripande information om rutiner vid exempelvis orosallll1älan, som även kan användas av de fristående enheterna. 10. Sammanfattande bedömning Syftet med granskningen är att bedöma om det films en ändamålsenlig samverkan mellan förskola och socialtjänst när det gäller anmälningar av barn som far illa eller riskerar att fara illa. Nedan följer en sammanfattande bedömning utifrån de revisionsfrågor som granskningen skulle besvara. 4

Varbergs ko11111u111 Samverkan kring barn som far illa eller lir i riskzonen Finns rutiner i förskolan för anmälan till socialtjänsten om barn som ft1r illa eller riskerar att fara illa? Ar rutinerna kommunicerade och kända hos personalen inom forskolan? Enligt socialstyrelsens allmänna råd 1 bör det firmas rutiner för hur en amnälan ska göras hos myndigheter och yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter. Det finns rutiner på förskolorna för hur anmälningar ska göras och merparten av rutinerna är dokumenterade. Vi bedömer att det är av stor vikt att rutinerna är dokumenterade och är ko1mnungemensamma. En avsaknad av dokumenterade rutiner i1mebär en ökad risk för att informationen till nyanställda och vikarier inte är korrekt. Granskningen visar att förskolornas rutiner är kommunicerade med personalen, dock inte alltid skriftligen. Dessutom fim1s en rutin, framtagen av socialtjänsten, för hur ann1älningar från förskola och skola ska gå till. Dock är demia rutin inte känd hos förskolorna och i behov av uppdatering, vilket har påbötjats vid tiden för granskningen. Finns rutiner hos socialtjänsten för att ta emot amnälningarfi ånförskolan? Socialtjänsten har rutiner för att ta emot anmälningar dock följs dessa inte alltid fullt ut. Enligt utsagor förekommer att socialtjänsten inte alltid bekräftar till den som gjort en anmälan att den tagits emot. Inledande möten mellan anmälande förskola, vårdnadshavare och socialtjänst sker inte alltid och resultatet av förhandsbedömningen återkopplas således inte till amnälaren. Finns det en samsyn mellan socialtjänsten och forskolan om den samverkan som ska ske när det gäller anmälningar om barn som far illa eller riskerar att fara illa? Socialnämndens uppdrag, enligt socialtjänstlagen och de allmäima råden, att samverka med andra verksamheter i kommunen kompletteras i skollagen. Skolhuvudmän är skyldiga att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Granskningen visar att den samverkan som sker är relativt begränsad och inte fungerar tillfredställande. Företrädare för förskola och socialtjänst är emellertid överens om att samverkan behöver utvecklas. Har socialtjänsten i enlighet med bestämmelserna i 3 kap. I SoL informerat förskolorna (inklusive de fi istående förskolorna) om anmälningsskyldigheten och socialtjänstens verksamhet och arbetssätt? 1 Socialstyrelsens al11nänna råd (003:16) on1 ann1älan 001 n1iss(6rhållanden enligt 14 kap. l socialtjänstlagen Socialtjänstlagen (011 :453) 3 kap. I och 5 kap. la samt skollagen (010:800) 9 kap. 13. 5

Varbergs l<o11u111111 San1verkan kring barn sonzfar illa eller är i riskzonen Socialtjänsten erbjuder inga fasta tillfällen för information utan förskolorna har möjlighet att genom kontakt med socialtjänsten anordna information till personalen. Mot bakgrund av gjorda iakttagelser är det vår bedömning att samverkan mellan förskola och socialtjänst behöver utvecklas. Utifrån socialnämndens befolkningsansvar, är det väsentligt att en organiserad samverkan etableras mellan socialtjänsten och samtliga förskolor i kommunen, oavsett huvudman. En förntsättning för en: ändamålsenlig samverkan är att det finns kontaktytor, en fungerande kommunikation samt tillräcklig kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. En avsaknad av en strukturerad organisation för samverkan riskerar leda till att den blir i allt för hög utsträckning avhängig enskilda personers engagemang och insatser. Både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att rutiner är dokumenterade, kända och efterlevs. Certifiera kommunal yrkesrevisor 6