INFORMATIONSTIDNING FÖR FOLKTANDVÅRDENS PERSONAL NR 2/2005 1 MARS Årsredovisning 2005 Folktandvården i Östergötland har ett 40-tal enheter på ett 20-tal orter. Vi bedriver såväl allmäntandvård och sjukhustandvård som specialisttandvård. Folktandvårdens vision är att vara den ledande aktören inom tandvården i länet samt det naturliga valet för östgötarna. Visionen uppnås genom goda odontologiska resultat, d.v.s. att ge den bästa möjliga tandvården till invånarna och att skapa arbetsglädje och en god arbetsmiljö för oss själva. Av länets drygt 415.000 invånare har cirka 76.000 barn- och ungdomar och 118.000 vuxna valt Folktandvården. Vi är cirka 600 medarbetare, varav cirka 160 tandläkare, 80 tandhygienister och 310 tandsköterskor. Hos oss är ungefär 90% kvinnor och 10% män. Tillsammans kommer vi från ett antal länder runt om i världen. Vi omsätter cirka 350 miljoner kronor om året och har sedan många år en ekonomi i balans. Östergötland www.folktandvarden.se www.lio.se
Folktandvården i Östergötland finns över hela länet Fakta Omsättning, mkr....................... 349,6 Resultat, mkr.......................... 7,3 Eget kapital, mkr....................... 39,8 Antal revisionspatienter................... 193.697, varav 76.134 3-19-åringar Antal behandlade patienter................ 139.510, varav 59.494 3-19-åringar Antal Tandvårdsabonnemang cirka.......... 5000 Antal anställda omräknat i heltider.......... 565 Total sjukfrånvaro....................... 8,53% Lång sjukfrånvaro....................... 3,37% Långtidsfriska.......................... 20,44% Lönekostnadsutveckling................... -1,9% Innehåll Något av det som hänt 2004............................................... 3 Tandvårdsdirektörens kommentar: Folktandvården har gjort ett strålande resultat.... 4-5 Mjölbyenheten - Verksamhetsutveckling trots besparingar...................... 6-7 Folktandvården Druvan Samverkan är nyckelordet!......................... 8-10 Verksamheten i siffror.................................................... 11 Ekonomi 2004 Allmänna kommentarer och diagram.......................... 12 Resultaträkning med Noter och kommentarer................................. 13 Revisionspatienter och antal behandlade patienter samt Personalstatistik............. 14 Hälsobokslut.........................................................15 Landstingets organisation 2005............................................ 16 Årsredovisningen är producerad av Folktandvården i Östergötland Bearbetning, redigering, text och foto (där inget annat anges): Elisabeth Olofsson-Öberg och Lillemor Ulander-Schilling Layout: Johnny Dahlgren 2
Något av det som hänt 2004 Klinikerna i Ljungsbro och Skänninge lades ned i början av 2004. Kliniken på Seglaregatan i Motala drivs sedan halvårsskiftet som ett projekt med ett självstyrande team. Projektet ska utvärderas under 2005. En jourklinik startade i Linköping. Rehabiliteringsprojektet Rehtand avslutades. Eftersom modellen varit framgångsrik kommer den att användas även i fortsättningen. Den 29 april samlades alla medarbetare till Folktandvårdsdag i Linköping. Temat var odontologi med rubriken Sätt knut på borren. Enheterna på Slottsgatan i Norrköping flyttade till Druvan i mitten av året (se artikel på sid. 8-10). Sommararbete: Under sommaren tog vi, som ett led i en långsiktig personalförsörjning, emot 21 tandläkarstudenter, tre tandhygieniststudenter och 15 feriearbetare (gymnasieungdomar). En ny länsövergripande specialistorganisation med två centra och två centrumchefer infördes. Svenska Pedodontiföreningen anordnar varje år s.k. Barntandvårdsdagar. I september 2004 gick de av stapeln i Linköping. Odontologiska Riksstämman: Folktandvården i Östergötland samverkade med 15 andra folktandvårdsorganisationer med syftet att visa på Folktandvårdens samlade styrka. Mottot var Folktandvården visar vägen. Årets Arbetsmiljödag gick av stapeln i november och temat var friskfaktorer och verktyg för att minska sjukfrånvaron. Folktandvården lyckades under 2004 rekrytera 12 nya tandläkare. 3
TANDVÅRDSDIREKTÖRENS KOMMENTAR Folktandvården har gjort ett strålande resultat! FTV-info 2 2005 olktandvårdens alla lojala och oerhört hårt arbetande medarbetare har starkt bidragit till ett framgångsrikt 2004. Efterfrågan på tandvård har varit stor även detta år. Hur Folktandvården på bästa sätt ska möta denna och vara tillgänglig för såväl nya som gamla patienter, diskuteras ständigt i organisationen. Flera olika åtgärder prövas för att möta köproblematiken. Satsningen på digitalisering fortsätter och upphandling av digital röntgen och bildhantering inleds under 2005. Klinikerna i Ljungsbro och Skänninge har avvecklats under 2004. Verksamheterna vid Slottsgatan i Norrköping flyttade till tandvårdshuset Druvan. Samtidigt blev specialisttandvården länsövergripande. Kund/medborgarperspektivet Efterfrågan på tandvård från både gamla och nya kunder har under året varit stor. Vår möjlighet att möta denna efterfrågan och det vårdbehov som finns har inte varit riktigt tillfredsställande. De största problemen beträffande tillgänglighet finns idag i Motala och Åtvidaberg. Köproblematiken diskuteras internt på alla våra ledningsmöten och olika möjligheter till lösningar ventileras. Fortsatt nyrekrytering av tandläkare uppfattas internt som den viktigaste åtgärden. Denna åtgärd måste dock kombineras med andra, eftersom tillgången på tandläkare för närvarande är mindre än efterfrågan, och kommer att så förbli de närmaste åren. Andra åtgärder som både planeras och utförs är utveckling av teamarbetet för att bättre utnyttja teamens multiprofessionella kompetens, utjämning av resurser över länet samt samverkan mellan kliniker för att skapa tillgänglighet. Det senare har provats av allmäntandvårdsklinikerna i Norrköping, så att ickeakuta vårdsökanden har beretts tid för undersökning på någon klinik i Norrköping inom 8 veckor. Åtagandet har sedan roterat mellan klinikerna. Samma modell ska tillämpas i Linköping under 2005. På detta sätt 4 bereds cirka 80% av länets icke-akuta vuxna tid inom 8 veckor. Vid sidan av detta finns det två välfungerande jourlinjer i Linköping och Norrköping, där akuta fall omhändertas samma dag. I övriga kommuner löser klinikerna akuttandvården lokalt med samma ambition. Folktandvården klarar sitt uppdrag tillfredsställande i prioritetsgrupperna 1-6 i avtalet med Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), men inte på alla enheter/kliniker beträffande prioritetsgrupp 7. Se faktaruta. Antal klagomål från patienter till Folktandvårdens Försäkringstandläkare har varit på en låg nivå. 80 patienter har framfört klagomål, ingen har gjort anmälan till HSAN (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) och vi har själva inte gjort någon Lex Mariaanmälan under 2004. Process- och utvecklingsperspektivet Vårt nya patientadministrativa system Effica är nu i full drift. Införandet har inneburit att många arbetsrutiner och flöden har setts över och att datamognaden generellt har ökat kraftigt i organisationen. Olösta problem finns i systemet och en fortsatt systemutveckling krävs för en god och rationell hantering av många viktiga funktioner. Tandregleringsverksamheten hanteras fortfarande i ett separat IT-system med egna databaser. Övergång till det gemensamma systemet kommer att vara nödvändigt för att följa Landstingets princip om en patient en journal och anpassning till en gemensam portal. För att fullfölja digitaliseringen av journal och tidbok, kommer en upphandling av digital röntgen och bildhantering att inledas under 2005 med införande under de närmaste åren. Detta medför ett helt digitalt patientadministrativt system (PAS), med en avsevärd effektiviseringspotential som ytterligare medför förändrade rutiner och processer i verksamheten. För att öka effektiviteten i verksamheten och bättre utnyttja befintliga personella och lokalmässiga resurser, har klinikerna i
TANDVÅRDSDIREKTÖRENS KOMMENTAR Skänninge och Ljungsbro avvecklats och verksamheten har överflyttats till andra närbelägna enheter. I Norrköping har hela verksamheten på Slottsgatan avvecklats och flyttats till det helt restaurerade tandvårdshuset Druvan. I denna förändring har den förhyrda lokalytan minskats med över 30% från 3.000 kvm till cirka 2.000 kvm. De omfattande ekonomiska investeringar som lagts ned i detta projekt, ställer stora förväntningar på de ingående enheterna inför de närmaste åren, främst beträffande samverkan, mer effektiva vårdprocesser och andra rationaliseringsvinster som borgar för en positiv ekonomi i verksamheten. Tandvårdsabonnemanget, som en vårdoch betalningsmodell, har inte fungerat enligt planer och förväntningar. Långsiktigt måste det ändå ses som ett alternativ till dagens åtgärdstandvård som kommer att vinna mark. Fortsatta satsningar kommer att ske på detta under 2005. Detta för att tillmötesgå patienter med måttliga tandvårdsbehov, som tar ett stort egenansvar och önskar ha kunskap om sina årliga tandvårdskostnader. Medarbetarperspektivet Som en följd av kostnadsreduktionsbeting i Landstingets Länssamverkan under 2003 reducerade Folktandvården antalet medarbetare till cirka 600 inför verksamhetsåret 2004. Det är framförallt antalet anställda tandsköterskor och administratörer som har minskat. Detta har medfört att lönekostnaderna har minskat, trots relativt generösa lönerevisioner. Denna strategi att med stor restriktivitet anställa ytterligare icke-legitimerad vårdpersonal och administratörer, måste fortsätta om redan anställd personal ska ha en god löneutveckling i framtiden. Våra anställda måste därför ha förmåga att klara av det arbete som tidigare fler medarbetare utförde. Det kommer att krävas icke-konventionella grepp, som vi inte är vana vid, för att hantera köer genom screening och prioriteringar. En imponerande produktivitetsutveckling har emellertid redan skett i organisationen under den senaste 10-årsperiden. För att klara dagens och framtidens utmaningar, så måste denna utveckling fortsätta. Mot detta står att vi har en relativt hög medelålder på våra medarbetare och med Landstingsmått mätt, relativt höga sjuktal. Det gäller att göra det som så många sagt tidigare, att inte springa fortare utan arbetare smartare och göra rätt saker och hitta stimulans i sin egen arbetsdag. Som en strukturförändring i denna process organiserades också specialisttandvården om till två länsövergripande enheter Centrum för Oral Rehabilitering och Centrum för Ortodonti/Pedodonti. Ekonomiperspektivet Ur ett ekonomiskt perspektiv har Folktandvården gjort ett strålande resultat på +7,3 miljoner kronor. Mycket av årets resultat grundas på föregående års kostnadsreduktioner, men resultatet är trots detta mycket bra. Satsningen på Druvan tärde djupt i kassan med direkta kostnader och produktionsbortfall på tre enheter. Nedläggning av två kliniker har också stört verksamheten och krävt resurser på olika sätt. Avslutningsvis vill jag säga att det är Folktandvårdens alla lojala och oerhört hårt arbetande medarbetare som ska tackas för detta framgångsrika verksamhetsår 2004. Raimo Pälvärinne 5 Raimo Pälvärinne. Prioriterade områden enligt avtalet med Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) 1. Barn och ungdomar med akuta besvär. 2. Vuxna med akuta besvär. 3. Områdesansvar för barn och ungdomar. 4.Tandvård för barn och ungdomar i övrigt. 5.Uppsökande och nödvändig tandvård till äldre och funktionshindrade. 6. Tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling under en begränsad tid. 7.Tandvård för vuxna i övrigt efter bedömning och prioritering av behov. Detta gäller såväl revisionspatienter som nya vårdsökande. 8. Barn- och ungdomstandvård som inte är odontologiskt motiverad.
VERKSAMHETEN Mjölbyenheten Verksamhetsutveckling trots besparingar Tommy Larsson. Eva Wiberg. Malle Falck. e två kliniker som fanns i Mjölby slogs 1992 samman till en klinik. Under 90- talet utökades Mjölbyenheten med både Skänninge- och Mantorpsklinikerna. Sedan 2004 ingår också kliniken i Boxholm i Mjölbyenheten. Kliniken i Skänninge avvecklades 2004 på grund av svårigheter att rekrytera tandläkare under flera år. Mjölbyenheten ger tandvård till cirka 15.000 östgötar i den västra länsdelen. Enheten behandlar idag minst lika många patienter som på 80-talet, men med nästan hälften så många anställda. Erfarna och lojala medarbetare är en förutsättning för att en enhet med verksamhet på tre orter ska fungera, säger Tommy Larsson, tandläkare och chef för Mjölbyenheten. För att leda klinikens arbete har klinikchefen till sin hjälp en kliniksamordnare på var och en av enhetens tre kliniker. Den dagliga driften av klinikerna är i stor utsträckning delegerad till kliniksamordnarna, speciellt vid de mindre klinikerna. Ledningsfilosofin bygger på förtroende och en öppen kommunikation inom klinikledningen, fortsätter Tommy Larsson. Klinikstrukturen har successivt ändrats under åren 1984-2004. Idag är det mycket mer planering och det gäller att ligga steget före hela tiden för att klara ett så stort åtagande som 15.000 patienter, säger Eva Wiberg kliniksamordnare på Mjölbykliniken. Jag ansvarar för en stor personalstyrka med planering och schemaläggning av arbetsinsatserna. Det är viktigt att verksamheten fungerar optimalt på hela Mjölbyenheten, både vad gäller personal och patientbehandling, fortsätter Eva som arbetar både med administrativa uppgifter och receptionsarbete. Teamtandvård Under senare år har bristen på tandläkare påskyndat förändringen av verksamheten mot en utvecklad Teamtandvård. I teamen arbetar en tandläkare, en tandsköterska och en tandhygienist. Idag saknas fyra tandläkare inom enheten. Även en krympande ekonomi ställer allt större krav på effektivitet. Därför har det varit viktigt att utveckla hela personalens kompetens. All personal har under senare år utvecklat sina specifika kompetensområden. Mjölbyenheten består av ett antal team, där bara den geografiska placeringen skiljer, säger Eva Wiberg. Teamtandvården har blivit en naturlig utveckling för arbetslaget, säger tandläkare Joakim Axelsson på kliniken i Mjölby. En gång i månaden har teamet planeringsmöte och drar upp riktlinjerna för den närmaste tidens patientverksamhet. Joakim arbetar också på kliniken i Boxholm vissa dagar. Han har genom arbetet på flera kliniker lärt sig mycket av kollegor och utvecklats i arbetet. Några gånger om året har tandläkarna möjlighet att rådgöra med besökande specialister om behandling av sina patienter. I framtiden kommer tandläkaren att arbeta mindre med patientbehandling och mer med diagnostik och planering av verksamheten, avslutar Joakim Axelsson. Malle Falck är kliniksamordnare på Mantorpskliniken sedan många år. Det är viktigt att personalen är med på tåget och fungerar som ett team, säger hon. Idag har kliniksamordnaren ett mycket större ansvar för verksamheten än tidigare, men får stöd av klinikchefen i arbetet. Det är viktigt att göra ett bra arbetsschema för att klara verksamheten på ett effektivt sätt. Malle Falck är problemlösaren som organiserar arbetet och har kontroll på verksam- 6
VERKSAMHETEN heten. Hon arbetar kliniskt halva sin arbetstid och administrativt den andra halvan. Jag saknar ibland att ha en chef på plats, speciellt då det gäller akuta patientfrågor, avslutar Malle. Delegering en förutsättning Vården på Mjölbyenheten har en orsaksinriktad och förebyggande prägel. Att arbeta delegerat i den befintliga arbetssituationen har varit en förutsättning för att klara det stora vårdbehovet som finns. Tandläkarnas huvudsakliga arbetsområden är diagnostik, riskbedömning, terapiplanering och bettrehabilitering. Nyckeln till framgången för enheten har varit att utveckla hela personalens kompetens. Idag arbetar varje medarbetare på toppen av sitt kunnande. Helén Johansson som är kliniksamordnare på kliniken i Boxholm menar att förändringen av klinikens organisation och ledarskap under 2004 har gått över förväntan. Personalplaneringen idag är ännu viktigare än tidigare för att få en effektiv verksamhet. Eftersom klinikchefen inte finns på kliniken varje dag ökar den direkta kontakten med patienterna om deras specifika vårdbehov, menar Helén. Personalen på kliniken tar emot alla akuta patienter, avgör vad som behöver göras och avhjälper de besvär de kan. Om tandläkare ej är på plats i Boxholm får patienten vid akuta behov en tid på kliniken i Mjölby. Kliniken har fått ett större patienttryck när man inte har en tandläkare på heltid. Barntandvården Inom barntandvården har tandhygienisterna fått ett allt större ansvar. De undersöker de flesta barnen. Var 24:e månad undersöks de barn och ungdomar som har en god tandhälsa. Om något problem uppstår är man välkommen att höra av sig till kliniken. De barn och ungdomar som har sämre tandhälsa erbjuds undersökning och profylax var 12:e månad. Information om kost och munhygien ges oftast av tandsköterskor. Tandhygienister ansvarar för munhälsoinformationen till gruppen 16-19 åringar. Hanne Forsberg är tandhygienist på kliniken i Boxholm. Jag tycker att det är roligt att gå till jobbet varje dag, säger hon. På den lilla kliniken kan alla allt, men var och en har också egna ansvarsområden. Jag har ansvar för den uppsökande verksamheten hos äldre och funktionshindrade. Utbildning av vårdpersonal i munhälsofrågor ingår också i mina arbetsuppgifter. Utveckling av tandhygienistrollen En stor förändring av tandhygienistens roll har skett under de senaste åren inom teamtandvårdens ram. Jag lägger bedövning på patienten, tandläkaren borrar bort det skadade i tanden och jag fyller tanden, berättar Hanne Forsberg. Hanne arbetar vissa dagar på Mjölbykliniken och det ger många nya influenser i jobbet tycker hon. Hygienisterna på Mjölbyenheten träffas då och då för erfarenhetsutbyte. Nya patienter Idag tar Mjölbyenheten även emot nya patienter. Förutom de patienter som är inskrivna på klinikerna tar personalen också hand om de patienter som behöver akut vård. Framtiden Målet är att även i framtiden ge god tandvård till invånarna i Mjölby och Boxholms kommuner. En utveckling av Teamtandvården med tandläkaren som teamledare kommer att fortsätta. Möjligheter finns då att bedriva en effektiv tandvård som ger hög vårdkvalitet och en god ekonomi, avslutar Tommy Larsson. Målen för verksamheten Verksamhetens målsättning har varit att utveckla allmäntandvården till en attraktiv arbetsplats. Ta tillvara medarbetarnas kompetens och engagemang. Skapa förutsättningar för att ge god vård till patienter även i tider av resursbrist. Öka personalens förändringsvilja. 7 Joakim Axelsson. Helén Johansson. Hanne Forsberg.
VERKSAMHET Folktandvården Druvan Samverkan är nyckelordet! Bertil Eriksson och Lena Kvarby. Delar av den Administrativa gruppen. Marie Claesson. Foto: Margareta Berge Norén Foto: Mats Eriksson e nedslitna lokalerna på Slottsgatan i Norrköping lämnades i mitten av 2004 och verksamheterna flyttade över till Druvan - ett pietetsfullt restaurerat hus från 1920-talet. Folktandvården Druvan innehåller såväl allmäntandvård som två enheter med specialisttandvård. En gemensam administrativ grupp/reception binder samman verksamheterna. Samtidigt med flytten organiserades specialisttandvården om och är nu länsövergripande. Druvan i Norrköping är ett otroligt vackert hus med många möjligheter, säger tandvårdsdirektör Raimo Pälvärinne. Ökad effektivitet på mindre yta I och med flytten till Druvan minskades lokalytan från 3.000 till cirka 2.000 kvadratmeter. Dessutom är lokalerna nu mycket ändamålsenliga. Vi har fått en arbetsplats och en arbetsmiljö som gagnar såväl medarbetare som patienter, poängterar Raimo. Ett utvecklat samarbete mellan de olika enheterna i huset är ett uttalat mål, som gynnas bland annat av den gemensamma receptionen. Jag har stora förväntningar på effektivare patientflöden i denna nysatsning. Här finns helt andra möjligheter till mer rationella administrativa rutiner och samverkan över gränserna. Jag ser också att denna arbetsmodell, som naturligtvis ska utvärderas, kan bli vägledande, avslutar Raimo. Ekonomin Bokslutet för 2004 visar på ett stort underskott för huset totalt. 2004 var dock inget normalt år. Flytten kostade och orsakade avbräck i patientverksamheten. För 2005 ser dock den ekonomiska situationen betydligt bättre ut. Att verksamheterna ska gå ihop ekonomiskt 2005 är också ett uttalat krav. 8 Den Administrativa gruppen En kanonbra grupp är ansiktet utåt I och med flytten ingår samtliga administratörer från de tre enheterna i en och samma arbetsgrupp Den administrativa gruppen. Syftet med denna nya enhet är att den ska stödja all verksamhet i huset för att skapa förutsättningar för effektiv samordning av gemensamma resurser, inte enbart receptionsarbete. Det är en utmaning att få vara med och utveckla en verksamhet på det här sättet, säger chefen för gruppen, tillika kliniksamordnaren för allmäntandvården, Marie Claesson. Målet är förstås att hela tiden sträva framåt. Att utöka våra tjänster till våra kunder, dels patienterna dels de tre enheterna. Receptionen har samma status som ett behandlingsrum Receptionen tar emot patienter till alla tre enheterna och patienternas reaktioner är odelat positiva. Det är dock litet lyhört i den öppna receptionen, påpekar Marie. Det är därför viktigt att alla medarbetare tänker på att en reception måste ha samma status som ett behandlingsrum. Man måste tänka sekretess när man befinner sig i receptionen! Ansiktet utåt Gruppen består av sju medarbetare. De är en kanonbra grupp, som alltid har patientens bästa i fokus, säger Marie. De passar verkligen att vara ansiktet utåt eller spjutspetsar. De är också goda arbetskamrater, som ställer upp för varandra. Nu är det bara att fortsätta att vidga vyerna, utveckla och utnyttja tekniken. Att hela tiden lära nytt och våga släppa gammalt. Förutsättningarna finns, avslutar Marie.
VERKSAMHET Allmäntandvården Detta vackra gamla hus har många Norrköpingsbor minnen ifrån, så huset i sig lockar, säger Mats Svensson, chef för allmäntandvården. Utpräglad vuxenklinik Vuxentandvården dominerar. Antalet barn i området är som det brukar i centrala stadsdelar, d.v.s. inte så stort. Lokalerna är fräscha, förtätade och bra. Den nya utrustningen är också ett lyft, den gamla hade tjänat ut. Kliniken har 10 legitimerade vårdgivare (tandläkare och tandhygienister) på sju behandlingsrum. Ingen har eget rum utan tandläkarna bär med sig sina instrument. Dagarna schemaläggs, inklusive administrativa pass. Samverkan är nyckelordet På Slottsgatan var det väldigt tydligt att det fanns tre olika enheter, här är det annorlunda. Samverkan är nyckelordet, säger Mats. I dag är det mer av spontana kontakter. Mycket avhandlas i fikarummet. Det är bland annat lättare att låna personal från varandra nu. Arbetsformen leder till ökad förståelse. Även samarbetet kring patienten har blivit smidigare, vilket ökar kompetensen. Ofta kan en specialist komma och titta på patienten direkt. Druvan kan bli rekryteringsmotor Mats anser att det finns en fantastisk utvecklingspotential i detta hus. Att öka allmäntandläkarnas nischning och utveckla samarbetet är högt prioriterade områden. Mats är också övertygad om att möjligheterna att rekrytera ökat. Jag tror att Druvan med sina möjligheter till samverkan och auskultation, kan bli en rekryteringsmotor för hela Norrköpingsområdet, avslutar Mats. Det kan innebära att tandläkare och tandhygienister delar sin tjänstgöring mellan flera kliniker i området. Mats Svensson. Birgitta Gustafsson tar sina instrument och går till ett behandlingsrum. Så renas avloppsvattnet från kvicksilver På Druvan testas en förfinad metod för rening av avloppsvattnet. Detta sker genom ett utvecklat samarbete med Tekniska Verken i Linköping. När en gammal amalgamlagning går sönder byts den ut mot en plastfyllning. Resterna av den gamla fyllningen följer med sköljvattnet från tandvårdskliniker. En amalgamavskiljare filtrerar bort amalgampartiklarna, men med hjälp av ett så kallat chelosfilter (en kemisk substans som binder den joniserade metallen i vatten) kan även de lösta metallerna (kvicksilver, silver, tenn och zink) filtreras bort. Som grundmaterial för filtermassan används vanlig svensk furubark, som finfördelats. När vattnet passerar genom barkmassan fastnar merparten av de farliga tungmetallerna i filtret. Mätningar har visat en rening av avloppsvattnet med 99% av det joniserade kvicksilvret. Även övriga tungmetaller har minskat kraftigt. Projektet fortsätter nu med att s.k. chelosfilter kommer att installeras på ytterligare tre kliniker. Ulf Berggren, Tekniska Verken, vid den nya reningsanläggningen på Druvan. 9
VERKSAMHET Specialisttandvården Övergången till länsövergripande specialisttandvård sammanföll med flytten till Druvan. Med denna nya organisation ökar möjligheterna för patienterna i länet att få vård på lika villkor. Samverkan mellan specialiteterna och med allmäntandvården gagnar såväl patienterna som medarbetarna. Samverkan över gränserna leder bland annat till ökad kompetens och ökad förståelse för varandras arbetssituation. Specialisttandvården i länet är organiserad i två centra Centrum för Oral Rehabilitering och Centrum för Ortodonti/Pedodonti med var sin chef. Geografiskt är specialisttandvården lokaliserad till Linköping, Norrköping och Motala (Ortodonti/ Pedodonti/Parodontologi). Druvan ett öppet hus En gång i månaden håller specialisterna inom parodontologi, endodonti och oral protetik på Druvan Öppet Hus i cirka två timmar. Hit är alla tandläkare välkomna, även privatpraktiker. Man terapiplanerar och diskuterar olika frågor i anslutning till patientbehandlingar. Ingen anmälan behövs. Centrum för Oral Rehabilitering Centrum för Oral Rehabilitering finns i såväl Linköping som Norrköping. Nils Ravald är centrumchef. Oral Rehabilitering i Norrköping inrymmer Endodonti (Rotbehandling), Oral protetik och Parodontologi (Tandlossningssjukdomar) samt Klinisk bettfysiologi (i form av konsultverksamhet). Nils ser klara fördelar med såväl den nya specialistorganisationen som med flytten till Druvan. Att samverka runt patienten Samarbetet med allmäntandvården och övrig specialisttandvård på Druvan utvecklas på ett bra sätt, tycker Nils. Att bland annat utveckla implantatverksamheten i Norrköping, efter samma modell som används i Linköping, har hög prioritet. Modellen går ut på att man kopplar samman den protetiska och den kirurgiska behandlingen på ett och samma ställe. Nils vill även satsa på utbildning för allmäntandvården och därmed ge allmäntandläkarna möjligheter att utöka sin kompetens inom speciella områden. Ett annat prioriterat område är forskningen. Att forska är viktigt, men det är också viktigt att föra ut resultaten av forskningen till organisationen. Nils vill locka fler från allmäntandvården att forska. Kliniska långtidsstudier på bastandvård skulle till exempel vara önskvärda. Det förekommer alltför sällan, avslutar Nils. Centrum för Ortodonti/ Pedodonti Centrum för Ortodonti/Pedodonti (Tandreglering/Barntandvård) har verksamhet i såväl Linköping som Norrköping samt Motala. Thomas Björnestedt är centrumchef. Thomas tycker det är spännande och stimulerande med förändringar och ser en utmaning i såväl den länsövergripande organisationen som flytten till Druvan. Det finns olika kulturer i de olika länsdelarna, säger Thomas. Nu kan vi prata mer öppet om det. Samverkan måste till Specialisttandvården måste utvecklas, fortsätter Thomas, som bland annat liksom Nils vill satsa mer på att utbilda allmäntandvården. Med den nya organisationen kan fler specialister arbeta med utbildning. Förutsättningarna för samverkan inom huset är stora, enligt Thomas. Flytten gav nog draghjälp. Alla medarbetare är stolta över det fina huset och lokalerna, så alla bjuder till. Vi samverkar nu mera med Oral Rehabilitering, fortsätter Thomas. Det finns embryon till gemensamma möten. Specialiteterna sträcker sig över ämnesgränserna. Det här ska bli bra, avslutar Thomas, och påpekar att det är bra att tandvårdsdirektören uttalat sina förväntningar på verksamheten mycket tydligt och klart. Behandlingsstolarna i ortodontiassistenternas rum står på rad, men i vackert avskilda bås. Nils Ravald. 10 Thomas Björnestedt.
VERKSAMHETEN I SIFFROR Verksamheten i siffror 11
Bokslutet visade ett positivt ekonomiskt resultat på drygt 7 miljoner kronor. Prognoserna har under året indikerat ett positivt resultat i denna storleksordning. Det känns bra att veta att vårt prognosarbete fungerar. Året har dock präglats av osäkerhet kring bemanning. Köerna rör såväl nya som gamla patienter som har behov av undersökning och eventuell behandling. Problemen är olika stora på klinikerna och sättet att hantera situationen kan se mycket olika ut. Under året har flera olika sätt prövats; Extraarbete i Motala på lördagar där medarbetarna, istället för lön, som ersättning fått behålla den största delen av pengarna som arbetats in. Lördagarna har även nyttjats för övertidsarbete på ett par kliniker. Medarbetare har också arbetat enstaka dagar på kliniker med extra ansträngd situation, mer eller mindre regelbundet under en begränsad period. Folktandvårdens eget Resurscentrum har haft en viktig funktion för att hantera kösituationen. Jourklinikens start under mars månad har inneburit att klinikerna, i framförallt Linköpings tätort, har avlastats och köerna har bearbetats. Vardagsjouren har till största delen skötts av Resurscentrum. En samlad jourverksamhet har synliggjort VERKSAMHETEN I SIFFROR Ekonomi 2004 kostnaderna för denna, men samtidigt ger det möjlighet till kostnadseffektivitet. Förväntningarna finns på en mer positiv utveckling för 2005. Året har inneburit investeringar på flera olika områden. Införandet av det nya patientadministrativa systemet Effica har inneburit att medarbetarna fått ett nytt arbetsverktyg som bidragit till att arbetsrutiner och arbetsflöden har setts över. Många nya administrativa rutiner har införts, samtidigt som flera har tagits bort. Problem finns kvar i hanteringen av vissa rutiner och arbetet med dessa fortsätter under 2005. Det nya tandvårdshuset Druvan i Norrköping har färdigställts. Stora ekonomiska investeringar samt omfattande planeringsarbete har påverkat bokslutet. Avvecklingen av verksamheterna i Ljungsbro och Skänninge har inneburit ökade kostnader. Folktandvården har färre anställda än förra året, vilket påverkat lönekostnaderna. Det är framför allt antalet tandsköterskor som minskat, men även antalet administratörer. En del av dessa tjänster köps tillbaka från Landstingets Resurscentrum och bokförs då som kostnader för köpta tjänster. Omställningsarbetet inom Landstinget har även påverkat Folktandvården. Flera medarbetare har erhållit särskild pension, vikariat tillsätts med stor restriktivitet och en del medarbetare har fått utbildningslön för att utbilda sig till tandhygienist. Materialkostnaderna har ökat liksom kostnaderna för tandtekniska tjänster. En del av dessa ökningar avser prishöjningar, andra ökad volym. Även kostnader för avskrivna fordringar har ökat. Detta beror på att vi idag skriver av alla äldre fordringar och låter ett inkassoföretag sköta bevakningen. Tidigare avgjorde respektive klinik om och när avskrivningen skulle ske. I årets avskrivningar finns därför fordringar som hänför sig flera år tillbaka i tiden. Ingen resultatdelning har skett för året. En tvist mellan Skattemyndigheten och Landstinget pågår kring hur regelverket ska tolkas. Årets resultat har därför belastats med kostnader som kan uppstå om Skattemyndigheten beslutar en annan skattesats än den som betalats under åren. Under året har Folktandvården fokuserat på att organisera och anpassa arbetet på våra kliniker, för att möta våra patienters behov på bästa möjliga sätt. Stora resurser har investerats i detta arbete och vi har förväntningar på positiva effekter under 2005. Intäktsfördelning 2004 HSN Barntandvård HSN Specialisttandvård -vuxna HSN Övrigt HSN Vuxenvård, uppsökande Patientavgifter Försäkringskassan Övrigt 12
VERKSAMHETEN I SIFFROR Resultaträkning (tusental kronor) Budget 2004 Bokslut 2004 Bokslut 2003 %-förändring 2004/2003 Intäkter Koncernbidrag 1) - 29 204 >-100 % Patientavgifter 120 489 121 324 112 325 8% Såld tandvård till Hälso- o Sjukvårdsnämnden 178 637 188 901 184 816 2% Såld tandvård till övriga 2) 39 032 33 450 29 010 15% Såld utbildning till övriga 3) 315 374 350 7% Såld service till övriga 24 0 >100% Statsbidrag 4) 900 1 090 1 005 8% Sålt material, varor, övriga intäkter 5) 4 462 3 556 25% Summa intäkter 339 373 349 596 331 266 6% Kostnader Lönekostnader 6) -144 698-139 537-141 729-2% Arbetsgivaravgifter -65 230-62 904-63 098 % Övriga personalkostnader 7) 8) -10 311-9 465-11 851-20% Summa personalkostnader -220 239-211 906-216 678-2% Köpt verksamhet, bidrag, ersättningar 9) -20 417-23 824-16 740 42% Material och varor -19 737-19 582-18 415 6% Lämnade bidrag 10) -8 073-8 339-7 738 8% Övriga verksamhetskostnader 11) -67 061-73 834-69 347 6% Summa övriga kostnader -115 288-125 579-112 240 12% Summa kostnader -335 527-337 485-328 918 3% Avskrivningar -4 159-4 792-4 503 6% Netto - 313 7 319-2 155 >100% Finansiella intäkter 594 459 767-40% Finansiella kostnader - 281-439 - 276-59% Årets resultat 0 7 339-1 664 >100% Noter och kommentarer Belopp i tusental kronor, där inget annat anges. 1) Avser justering av hyresnivåer efter införande av begreppet bashyra. 2) Här redovisas ersättningen från Försäkringskassan. Tandvårdsreformen för äldre, (65+), svarar för cirka 19.300. 3) Avser framför allt ersättning för ST-utbildning i ortodonti från Landstinget i Jämtland (325). 4) Statsbidraget gäller särskilt bidrag moms 6%. 5) I övriga intäkter ingår bland annat 1.161 som är en interndebitering av kostnader för anestesi vid tandvård under narkos vid Sjukhustandvården. Motsvarande kostnad har påförts verksamheten. Folktandvården fick i samband med detta lämna eget kapital till Landstinget (1.161). 6) Av lönesumman avser 117 beslutade avgångsvederlag, tillkommer arbetsgivaravgift och pålägg. 7) Folktandvården har bokat upp 6.600 garantipensioner i bokslutet. Större delen av dessa belastade Folktandvårdens resultat redan 2003. 2004 års resultat belastas med 2.546 avseende garantipensioner. 8) Resultatdelning till personalstiftelsen upphörde 2004. Istället reserverar vi en kostnad på 611 på grund av en tvist med Skatteförvaltningen angående beskattning på avsättning till personalstiftelsen. 9) Kostnader för köpt verksamhet har ökat med 7.084. Består bland annat av en ökning av kostnader för tandteknik (1.868), kostnader för röntgen som ej tidigare debiterats (3.036). Samma gäller för kostnader för narkos (1.161). 10) I lämnade bidrag ingår fiktiv momskostnad till Landstinget med 8.338. (för 2003 med 7.735). 11) Ökningen av kostnader mellan åren beror framför allt på att kostnader avseende förluster på fordringar ökat med 1.253 och köpt administration med 2.253. En stor del av Folktandvårdens administration köps numera från Landstingets Resurscentrum. 13
VERKSAMHETEN I SIFFROR Revisionspatienter och antal behandlade patienter 2004 2003 2002 2001 2000 Revision vuxna 117 563 110 914 106 730 102 078 99 784 Revision BoU 1) 76 134 73 541 76 730 76 994 77 374 Behandlade vuxna 2) 80 016 88 229 83 862 75 296 84 990 Behandlade BoU 1) 59 494 64 478 67 606 66 392 72 007 1) BoU = barn och ungdomar, 3-19 år. 2) För låga värden 2004. Ej korrekt registrering i samband med byte av datasystem. Personalstatistik Antal anställda (inkl. vikarier) 2004 2003 2002 2001 2000 Antal anställda personer 596 622 680 677 688 varav vikarier 16 18 33 24 43 Antal anställda omräknat till heltid 565 591 640 647 646 andel kvinnor 90% 90% 89% 89% 87% andel heltidstjänster 87% 88% 86% 86% 85% Sparade semesterdagar 8 693 9 355 9 663 9 588 8 949 Antal anställda per yrkeskategori 2004 2003 2002 2001 2000 Tandläkare 161 160 172 179 189 Tandsköterskor 315 331 383 375 382 Tandvårdsbiträden 7 8 9 10 11 Tandhygienister 77 77 62 58 54 Tandtekniker 6 8 9 9 8 Driftservicepersonal 1 1 2 2 2 Administrativ personal 28 36 42 43 41 Övrig personal 1 1 1 1 1 14
VERKSAMHETEN I SIFFROR Hälsobokslut Total sjukfrånvaro i % inklusive deltidssjukskrivningar, kort- och långtidssjukskrivningar samt tidsbegränsad sjukersättning 2004 2003 2002 2001 All personal 8,5% 8,8% 8,7% 8,3% - kvinnor 9,0% 9,2% 9,1% 9,6% - män 3,6% 5,2% 6,4% 6,0% Tandläkare 6,9% 8,2% 8,2% 9,0% Tandhygienister 6,3% 7,2% 6,2% 5,7% Tandsköterskor 10,7% 10,6% 9,6% 9,0% Sjukskrivningar över 30 dagar 3,4%, (2003: 3,9%). Orsaker till sjukskrivningarna är olika slags belastningsskador (70 %), utmattningssymptom, cancersjukdomar, m.m. Kvinnliga medarbetare har fler belastningsskador än manliga. Medelålder Tandläkare Tandhygienist Tandsköterska 46 år 41 år 48 år Antal anställda och andel sjukskrivna i procent inom olika åldersintervall. Åldersintervall Antal Procent 21 25 år 15 2,3% 26 30 år 27 6,8% 31 35 år 39 3,3% 36 40 år 61 5,6% 41 45 år 84 6,3% 46 50 år 136 8,1% 51 55 år 103 10,8% 56 60 år 81 10,2% 61 65 år 48 17,8% Kommentarer Antalet heltidssjukskrivna över 28 dagar har minskat från 23 till 21 personer och antalet deltidssjukskrivna har ökat från 31 till 38 personer under perioden januari till december 2004. 49 personer har insjuknat under perioden och 27 personer är tillbaka i arbete på full tid. En sjukskrivning har övergått i föräldraledighet. Totalt har tolv tjänster avslutats varav sju har fått sjukersättning, fyra avgångsvederlag och en har avlidit. Tio personer har fått sjukersättning på deltid och tjänsterna har omförhandlats till en lägre sysselsättningsgrad. 15
Landstingets organisation 2005 FTV-info 2 2005 Folktandvården är en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård samt tandvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera Landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som Landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till cirka 12.000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2004 var cirka 8 miljarder kronor. FOLKTANDVÅRDEN INFORMERAR är ett informationstidning för Folktandvården i Östergötland ANSVARIG UTGIVARE: Raimo Pälvärinne REDAKTÖR: Lillemor Ulander-Schilling LAYOUT: Johnny Dahlgren, ADRESS: Folktandvårdens Stab, Box 1124, 581 11 LINKÖPING, Tel 013-22 86 32, Fax 013-22 86 11 E-POST: lillemor.ulander-schilling@lio.se