Linköpings kommun Delårsrapport oktober 2016

Relevanta dokument
Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

1 September

Nämndernas framställningar om tilläggsanslag samt utökad investeringsram

Delårsrapport per den 31 oktober med prognos för helår 2014

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Månadsrapport februari

Delårsrapport April Kommunfullmäktige

Ekonomisk uppföljning år 2010 för Norrköpings kommun

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Boksluts- kommuniké 2007

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

Nämndernas verksamhetsberättelser 2017

Tjänsteskrivelse Månadsuppföljning efter oktober 2011

Innehållsförteckning Delårsrapport per den 31 oktober med prognos för helår 2018

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Ekonomirapport 2016 efter mars månad

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Ekonomisk rapport april 2019

Granskning av delårsrapport 2016

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Per Malmquist Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per oktober 2018

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 30 april med prognos för helår 2019

Månadsrapport juni 2018 Barn- och ungdomsnämnden

Linköpings kommun Delårsrapport april Bilaga 1

Månadsrapport - Ekonomi, personal och kvalitet. Nybro kommun Okt 2016

Ekonomirapport 2017 efter januari månad

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport september 2014

Ekonomirapport 2016 efter januari månad

Granskning av delårsrapport

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

KS/2018: Ekonomiavdelningen. Handläggare Siv Jansson Tel Kommunstyrelsen. Kommunens månadsrapport per september 2018

FÖRDJUPAD PROGNOS 2017

Månadsrapport oktober Barn- och ungdomsnämnden

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomirapport 2014 efter mars månad

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Linköpings kommun Preliminärt bokslut för Bilaga 1

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Linköpings kommun Delårsrapport april Bilaga 1

Ledningsenheten (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ekonomisk månadsrapport januari februari 2017

Bokslutskommuniké 2014

Befolkningen uppgick efter vecka 21 till vilket är 747 fler jämfört med vid årsskiftet.

Månadsrapport November 2010

BOKSLUTSINFORMATION - PRELIMINÄRT RESULTAT FÖR ÅR 2018

Uppföljningsrapport, november 2018

Ekonomirapport 2015 efter oktober månad

Bokslutsprognos

Resultat per april 2017

Socialnämnden i Järfälla

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

Delårsrapport. För perioden

Information om preliminär bokslutrapport 2017

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Årets resultat och budgetavvikelser

Månadsrapport november 2013

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

Granskning av delårsrapport 2016

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Månadsuppföljning. April 2012

Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: Dnr: ATVKS

Ekonomirapport efter oktober 2018

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Finansiell analys - kommunen

Bokslutsprognos

Uppföljning och prognos. Mars 2018

Granskning av delårsrapport 2014

Uppföljningsrapport, oktober 2018

Ekonomisk månadsrapport juni 2019

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Granskning av delårsrapport 2016

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017

Månadsuppföljning januari mars 2018

Resultat september 2017

Kvartalsrapport mars med prognos

Ekonomisk uppföljning per den 30 september Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

Ekonomisk uppföljning per den 30 oktober Verksamhetsområde 1-2 Barn- och utbildningsförvaltningen

Invånarantal veckovis jämfört med årsskiftet respektive år

Uppföljningsrapport, april 2018

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per

bokslutskommuniké 2013

Granskning av delårsrapport

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Årets resultat och budgetavvikelser

Månadsuppföljning ekonomi per juli 2016

Ekonomisk uppföljning per oktober 2018

Periodrapport OKTOBER

bokslutskommuniké 2012

Delårsrapport 2 per augusti år 2017 för Norrtälje kommun, Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, Tiohundra AB samt Norrtälje kommunhus AB

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Preliminärt bokslut Region Örebro län December 2017

Månadsuppföljning januari juli 2015

Transkript:

1 Linköpings kommun Delårsrapport oktober 2016

2 Innehållsförteckning Delårsrapport för kommunen per den 31 oktober med prognos för helår 2016 Information om kommunens finansiella uppföljning redovisas i en separat finansrapport som behandlades i kommunstyrelsen den 22 november. Sid Sammanfattning 3 Ekonomisk analys av resultatet per den 31 oktober samt prognos för 2016 5 Resultat Resultat för perioden januari oktober 2016 5 Årets prognostiserade resultat 5 Balanskravsavstämning 6 Ianspråktagande av markeringar 6 Jämförelsestörande poster 6 Verksamhetens kostnader och intäkter, prognos 2016 6 Kontroll Budgetavvikelser 7 Förändringar jämfört med prognosen i delårsrapporten per augusti 7 Uppföljning av tilläggsbudget för år 2016 med anledning av ökat flyktingmottagande 7 Prognoser 7 Prognos för finansnettot 7 Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser 8 Nämndernas redovisning av hur prognostiserade avvikelser påverkar internbudget och verksamhet 2017 14 Investeringar och exploateringsverksamhet 17 Pågående projekt 17 Exploateringsverksamhet 17 Kapacitet Skatteintäkter m m 18 Risk Likvida medel 18 Pensionsskuld 19 Redovisningsprinciper 19 Mål för god ekonomisk hushållning finansiella mål 19 Kommunens personal 20 Bilagor Resultaträkning för kommunen per den 31 oktober 2016 22 Resultaträkning för kommunen, prognos för helår 2016 23 Balanskravsutredning 24 Driftredovisning nämnder och styrelser per den 31 oktober 2016 25 Driftredovisning nämnder och styrelser, prognos 2016 26 Investeringsredovisning per den 31 oktober 2016 27 Investeringsredovisning, prognos 2016 27

3 SAMMANFATTNING Delårsrapporten per den 31 oktober har främst fokus på nämndernas ekonomi och hur avvikelserna i prognosen påverkar internbudget för 2017. Delårsrapporten redovisas till kommunstyrelsen den 6 december. Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och investeringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner. I resultatet redovisas samtliga pensionsåtaganden för kommunens anställda som en avsättning (den så kallade fullkostnadsmodellen). Bokslutsresultat för åren 2007-2015 samt prognos för 2016 700 600 611 500 400 388 398 Mnkr 300 200 208 246 296 190 100 0 104 23 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos 2016 44 Omsättningen för Linköpings kommun beräknas till ca 9,2 miljarder kronor för 2016. För helår 2016 prognostiseras resultatet till plus 44 mnkr. På grund av ianspråktagande av markeringar med 115 mnkr är det budgeterade resultatet minus 115 mnkr därmed blir budgetavvikelsen plus 159 mnkr. Enligt prognosen beräknas kommunen klara balanskravet. Fördelning av 2016 års budgetavvikelse Belopp mnkr Prognos oktober Prognos augusti Prognos april Nämndernas budgetavvikelse exkl exploatering 87 50-4 Exploateringsverksamheten -9-6 -10 Resurs- och reservmedel, intern ränta 101 77 38 Pensionsenheten exkl finans -4-4 -4 Skatteintäkter -17-17 7 Finansnetto 2-2 -2 Budgetavvikelse 159 98 25 Årets resultat 44 0-121 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 42 0-121 Exklusive jämförelsestörande poster beräknas verksamhetens andel av skatter och finansnetto till 99,6 % i prognosen för 2016. I bokslutet för 2015 var driftkostnadsandelen 98,4 %. För att behålla en fortsatt god ekonomi bör inte verksamhetens kostnader öka snabbare än finansieringen i form av skatteintäkter och statsbidrag. Nämndernas sammanlagda prognostiserade överskott jämfört med budget uppgår till 87 mnkr vilket är en ökning med 37 mnkr jämfört med augustiprognosen. De flesta nämnder har förbättrat sina resultat, störst förändring har socialnämnden som förbättrat sitt resultat med 15 mnkr. Flera av förvaltningarna och nämnderna lyfter kompetensförsörjningen som ett problem inför 2017. Barn- och ungdomsnämndens anslagsdel prognostiserar ett underskott om 9 mnkr för 2016 som möts av ett överskott i verksamheten som beror på vakanser inom de kommunala enheterna. Nämnden har att under kommande år hantera ett ökande underskott gällande lokaler som för 2017 beräknas uppgå till 25 mnkr.

4 Omsorgsnämnden beräknar 12 mnkr i underskott för 2016. Med anledning av underskottet i delårsrapporten per den 31 augusti fick nämnden i uppdrag att snarast redovisa en åtgärdsplan. Arbete pågår tillsammans med socialförvaltningen med att ta fram en åtgärdsplan med gemensamma aktiviteter på såväl kort som lång sikt. Från och med 2016 flyttades verksamheten HVB unga och vuxna från omsorgsnämnden till socialnämnden. Socialnämnden prognostiserar 20,5 mnkr i överskott för hela nämndens verksamhet för 2016. En särskild utredning behöver göras utifrån uppföljningen av den ändrade hanteringen av HVB kostnaderna och dess effekter på båda nämndernas ekonomi inför 2017. Socialnämnden bedömer att kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer att öka under nästa år. Orsaken är framförallt att flera personer kommer att ha genomgått etablering hos arbetsförmedlingen men inte lyckats komma ut i egen försörjning efter detta och därmed blir hänvisade till att söka ekonomiskt bistånd. Ersättningarna för ensamkommande barn kommer att reduceras från halvårsskiftet 2017. Bygg- och miljönämnden skriver att de kommer att höja intäkterna för bygglov och hälsoskydd i internbudgeten för 2017 samt att de ökade intäkterna används för att förstärka budgeten för nämndens egen verksamhet; arvoden, utbildning samt IT. Övriga nämnder bedömer att de kommer att kunna redovisa en internbudget för 2017 som är i balans. Nämndernas prognostiserar att de kommer att förbruka 46 mnkr av den beviljade tilläggsbudgeten för 2016 med anledning av ökat flyktingmottagande om 51 mnkr. En slutjustering av nämndernas ramar kommer att ske vid slutet av år 2016, så därför visar ingen nämnd överskott med anledning av tilläggsbudgeten. Det samlade överskottet för resursmedel m m jämfört med budget beräknas till 101 mnkr. Av överskottet avser 35 mnkr nystartad verksamhet som inte kommit igång ännu. Förändringen jämfört med augustiprognosen beror på lägre behov av demografiska justeringar vid årets slut samt lägre prognostiserad förbrukning av resursmedlen. Finansnettot prognosticeras för helår 2016 till plus 249 mnkr vilket är 2 mnkr högre än budgeterat. Prognosen bygger på att ytterligare vinster realiseras. Möjlighet att realisera vinster beror av hur marknaden utvecklas resten av året. Riksbanken har sänkt styrräntan till negativa -0,50 %. Avkastningen på räntebärande placeringar har därför sjunkit till historiskt låga nivåer. Detta betyder att prognosen för räntor, utdelningar på fonder och rabatter understiger budgeterade intäkter. Detta förväntas kompenseras av större vinster än vad som budgeterats Likviditeten uppgick till 275 mnkr den 31 oktober. Vid samma tidpunkt föregående år var likviditeten 312 mnkr. Den 31 oktober fick kommunen 112 mnkr från Migrationsverket vilket förbättrat likviditeten. Det finns dock fortfarande en eftersläpning gällande ersättning från Migrationsverket. I prognosen beräknas nettoinvesteringarna till 281 mnkr och avskrivningarna till 164 mnkr, därmed överstiger investeringarna avskrivningarna med 117 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. Linköping har inga lån och hittills har investeringarna kunnat finansieras med egen likviditet. Linköping står dock inför kraftigt ökade investeringar och lokalförhyrningar vilket måste beaktas i den ekonomiska planeringen, därför har nämnderna tagit fram 10-åriga planer för investeringar och lokalförhyrningar samt lokalförsörjningsplaner som redovisats för PLU i oktober. Linköpings kommun har 8 740 anställda med månadslön, det är en ökning med 648 personer jämfört med oktober föregående år. Merparten av personalökningen kan relateras till utbildningsförvaltningen. Övertidsuttaget har totalt sett ökat med 6 900 timmar. Sjukfrånvaron har ökat med 0,2 procentenheter men andelen långtidssjukfrånvaro av den totala har minskat med 2,2 procentenheter. Kommunstyrelsens observandum I delårsrapporten redovisas avvikelser och osäkerheter i prognosen som är viktiga för kommunstyrelsen att följa: Från och med 2016 flyttades verksamheten HVB unga och vuxna från omsorgsnämnden till socialnämnden Omsorgsnämnden prognostiserar 12,0 mnkr i underskott och socialnämnden 20,5 mnkr i överskott för 2016. En särskild utredning behöver göras utifrån uppföljningen av den ändrade hanteringen av HVB kostnaderna och dess effekter på båda nämndernas ekonomi. Barn- och ungdomsnämnden har i kommande internbudgetarbete att hantera underskottet gällande lokaler om 25 mnkr. Linköpings kommun har beviljats statsbidrag när det gäller bland annat lågstadiesatsning om 28 mnkr, fritidshemssatsning om 7 mnkr samt för mindre barngrupper i förskolan om 44 mnkr. En osäkerhet finns när det gäller utfallet på statsbidragen inför kommande läsår. Personalförsörjning. Likviditeten på lång sikt med anledning av ianspråktaganden av markeringar, investeringsnivån samt exploateringsverksamheten.

5 EKONOMISK ANALYS AV RESULTATET PER DEN 31 OKTOBER SAMT PROGNOS FÖR HELÅR 2016 Resultat Resultat för perioden januari oktober 2016 Kommunens resultat för perioden januari-oktober 2016 uppgår till plus 140 mnkr. För 2015 uppgick resultatet per den 31 oktober till 254 mnkr. Jämfört med samma period 2015 ökar verksamhetens nettokostnader med 3,7 % (218 mnkr exkl jämförelsestörande poster). Skatt, statsbidrag ökar med 4,8 % (281 mnkr). Finansnettot är 46,9 % (110 mnkr) lägre än motsvarande period förra året p g a högre ränteintäkter 2015 samt ojämnt fördelade försäljningar. Redovisat resultat för respektive period i tertialrapporterna för åren 2013-2016 mnkr 700 600 500 400 300 2013 2014 2015 2016 200 100 0 Årsskifte Tertial 1 Tertial 2 31-okt Bokslut Årets prognostiserade resultat Årets prognostiserade resultat uppgår till plus 44 mnkr. I delårsrapporten per den 31 augusti prognostiserades resultatet till 0 mnkr. På grund av ianspråktagande av markeringar med 115 mnkr är det budgeterade resultatet minus 115 mnkr därmed blir budgetavvikelsen plus 159 mnkr. Omsättningen för Linköpings kommun beräknas till 9,2 miljarder kronor för år 2016. 700 600 611 500 400 388 398 Mnkr 300 200 208 246 296 190 100 0 104 23 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Prognos 2016 44

6 Balanskravsresultat Enligt kommunallagen krävs att kommunernas ekonomi ska vara i balans, det vill säga att årets intäkter ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Vid avstämningen mot balanskravet räknas inte realiserade vinster och orealiserade förluster med i resultatet. I prognosen har kommunen ett positivt resultat efter balanskravsjusteringar på 42 mnkr och därmed inget balanskravsresultat som behöver återställas. Sedan lagen infördes år 2000 har Linköping inte behövt återställa något negativt balanskravsresultat. Ianspråktagande av markeringar Under 2016 beräknas enligt beslut sammanlagt 115 mnkr förbrukas av de markeringar som gjorts med tidigare års bokslutsresultat. Ianspråktagande av markeringar försämrar kommunens likviditet därför kommer kommunstyrelsen enligt tidigare beslut årligen att pröva om likviditeten medger att tidigare beslutade ianspråktaganden av markeringar genomförs aktuellt år. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är större poster av engångskaraktär som särskilt bör beaktas vid jämförelser av resultatet mellan olika år. Till jämförelsestörande poster räknas också återkommande poster som varierar stort mellan åren, till exempel kostnader och intäkter för exploatering och realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Normala vinster och förluster vid försäljning av finansiella tillgångar redovisas dock inte som jämförelsestörande poster. Återföringar och nedskrivningar av finansiella tillgångar redovisas dock som jämförelsestörande poster. De jämförelsestörande posterna i resultatet per den 31 oktober uppgår till 11 mnkr i nettointäkt och i prognosen till 13 mnkr i nettointäkt. De jämförelsestörande posterna avser främst exploateringsverksamheten. Det prognostiserade resultatet exkl jämförelsestörande poster är plus 31 mnkr. Verksamhetens kostnader och intäkter, prognos 2016 Exklusive jämförelsestörande poster beräknas verksamhetens andel av skatter och finansnetto till 99,6 % i prognosen för 2016. I bokslutet för 2015 var andelen 97,4 %. Prognosen för 2016 innebär att resultatet inte genererar tillräckliga likvida medel för att finansiera de investeringar som överstiger avskrivningarna samt för att finansiera ianspråktagande av markeringar. Förändring i % Prognos 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Nettokostnadsutveckling 1 5,0 3,9 5,6 2,8 Skatteintäktsutveckling 2 4,1 3,0 4,5 4,7 1 Verksamhetens nettokostnad, exklusive jämförelsestörande poster 1 Skatteintäkter inklusive skatteutjämning, generella statsbidrag och fastighetsavgift Verksamhetens nettokostnader exkl jämförelsestörande poster prognostiseras till 7 630 mnkr vilket är en ökning med 5,0 % jämfört med bokslut 2015. Finansieringen i form av skatteintäkter och utjämning beräknas öka med 4,1 % (293 mnkr) och finansnettot beräknas bli 6,3 % (16 mnkr) lägre än förra året. Under de tre senaste åren har nettokostnadsutvecklingen varit högre än skatteintäktsutvecklingen. Nettokostnaden har i genomsnitt under de tre senaste åren ökat med ca 1 procentenhet mer än skatteintäkterna. Kommunens nettokostnadsutveckling behöver anpassas till utvecklingen av skatteintäkter. Nettokostnaden har under några år ökat bland annat på grund av ianspråktagande av markeringar. Avskrivningarnas andel av verksamhetens nettokostnader beräknas till 2,1 % för 2016. För 2015 uppgick andelen till 2,0 % och för 2014 uppgick andelen till 1,9 %.

7 Kontroll Budgetavvikelser En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Nästan samtliga nämnder prognostiserar överskott jämfört med budgeten för 2016. Nämndernas samlade prognostiserade överskott jämfört med budget uppgår till 87 mnkr. Att budgetavvikelsen och resultatet inte är lika beror på att det finns ett budgeterat resultat med minus 115 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar. Fördelning av 2016 års budgetavvikelse Belopp mnkr Prognos oktober Prognos augusti Prognos april Nämndernas budgetavvikelse exkl exploatering 87 50-4 Exploateringsverksamheten -9-6 -10 Resurs- och reservmedel, intern ränta 101 77 38 Pensionsenheten exkl finans -4-4 -4 Skatteintäkter -17-17 7 Finansnetto 2-2 -2 Budgetavvikelse* 159 98 25 Årets resultat 44 0-121 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 42 0-121 *Budgeten är negativ (-115 mnkr) till följd av ianspråktaganden av markeringar. Som framgår av tabellen ovan finns flera budgetavvikelser i prognosen, dessa kommenteras nedan. Förändringar jämfört med prognosen i delårsrapporten per augusti Jämfört med prognosen som gjordes i delårsrapporten per den 31 augusti har det skett några förändringar. Den största förändringen avser nämndernas samlade prognostiserade överskott som har ökat med 37 mnkr till 87 mnkr. De flesta nämnder har förbättrat sina resultat, störst förändring har socialnämnden som förbättrat sitt resultat med 15 mnkr. Överskottet för resurs- och reservmedel har ökat med 24 mnkr vilket beror på lägre behov av demografiska justeringar vid årets slut samt lägre prognostiserad förbrukning av resursmedlen. Uppföljning av tilläggsbudget för år 2016 med anledning av ökat flyktingmottagande Nämnderna har redovisat en uppföljning av beviljad tilläggsbudget år 2016. Nämndernas prognostiserar att de kommer att förbruka 46 mnkr av den beviljade tilläggsbudgeten om 51 mnkr. En slutjustering av nämndernas ramar kommer att ske vid slutet av år 2016, så att ingen nämnd visar överskott med anledning av tilläggsbudget. Prognoser Linköpings kommun upprättar tre delårsrapporter per år, per den 30 april, per den 31 augusti och per den 31 oktober. I delårsrapporterna upprättas också prognoser för utfallet för helåret. Det är viktigt att dessa hamnar så nära det verkliga utfallet som möjligt, eftersom det kan komma att vidtas ekonomiska åtgärder beroende på hur utfallet förväntas bli. Prognos för finansnettot Prognostiserad budgetavvikelse för finansnettot: Långsiktiga placeringarna Räntor, utdelningar och rabatter Vinster finansiella placeringar Förluster finansiella placeringar Netto avvikelse Pensionsmedelsplaceringar Räntor, utdelningar och rabatter Vinster finansiella placeringar Kostnad pensionsskuld, förlust fondbyte, bankkostnader Netto avvikelse Kommunens övriga placeringar Summa -23 mnkr 48 mnkr -23 mnkr 2 mnkr -5 mnkr 14 mnkr -13 mnkr -4 mnkr 4 mnkr 2 mnkr

8 Finansnettot prognosticeras för helår 2016 uppgå till plus 249 mnkr vilket är 2 mnkr högre än budgeterat. Prognosen bygger på att ytterligare vinster realiseras med 29 mnkr i Långsiktiga placeringar och 28 mnkr i pensionsmedel. Möjlighet att realisera vinster beror av hur marknaden utvecklas resten av året. Riksbanken har sänkt styrräntan till negativa -0,50 %. Avkastningen på räntebärande placeringar har därför sjunkit till historiskt låga nivåer. Detta betyder att prognosen för räntor, utdelningar på fonder och rabatter understiger budgeterade intäkter. Detta förväntas kompenseras av större vinster än vad som budgeterats, se ovan. Detta gäller både för den långsiktiga portföljen och för pensionsmedelsförvaltningen Enligt pensionsskuldsprognosen från kommunens pensionsadministratör i december 2015 beräknas kostnaden för ränteuppräkningen av pensionsskulden bli 1,7 mnkr högre än budgeterat vilket innebär ett underskott jämfört med budget. Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser Budgeten är det viktigaste instrumentet för styrning av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige har i budgetbeslutet gjort en prioritering av hur skattemedlen ska användas. En förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är därför att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom ramarna för den tilldelade budgeten. Nämndernas prognostiserade budgetavvikelse exkl exploateringsverksamhet uppgår till ett överskott med 86,7 mnkr vilket motsvarar 0,1 % av deras samlade budget. I tabellen nedan redovisas de olika nämndernas prognostiserade budgetavvikelser i de olika delårsrapporterna. Kommunledningskontoret genomförde under hösten 2014 samt 2015 tillsammans med förvaltningarna ett arbete med att förbättra prognoser och analyser som fortfarande pågår. Prognostiserade budgetavvikelser för helår 2016 Belopp mnkr Prognos okt Prognos aug Prognos apr Omsorgsnämnden -12,0-15,0-5,0 Kultur- och fritidsnämnden 1,5 0,1 0,0 Äldrenämnden 1,5 1,5-0,2 Barn- och ungdomsnämnden 5,6 0,9-7,7 Bygg- och miljönämnden 2,7 2,5 1,8 Utförarstyrelsen 6,8 6,3-9,4 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 9,5 7,9 0,0 Samhällsbyggnadsnämnden 13,3 9,8 9,8 Bildningsnämnden 17,7 14,1 5,6 Kommunstyrelsen 18,7 15,9 1,6 Socialnämnden 20,5 5,5-1,0 Övriga nämnder och styrelser 0,8 0,5 0,1 Delsumma nämndernas verksamheter 86,7 50,0-4,4 Enligt ekonomistyrningsreglerna ska nämnder vars underskott beräknas bli större än 1 % och uppgår till mer än -1 mnkr redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Omsorgsnämnden beräknar 12,0 mnkr i underskott. Med anledning av underskottet i delårsrapporten per den 31 augusti fick nämnden i uppdrag att snarast redovisa en åtgärdsplan. Arbete pågår tillsammans med socialförvaltningen med att ta fram en åtgärdsplan med gemensamma aktiviteter på såväl kort som lång sikt. Nedan redovisas en sammanfattning av nämndernas kommentarer. Ytterligare kommentarer till nämndernas resultat finns att läsa i respektive nämnds delårsrapport. Kommunstyrelsen (överskott 18,7 mnkr) Totalt visar helårsprognosen per sista oktober för kommunstyrelsen på ett överskott på 18,7 mnkr inkl nämndens verksamhet vilket är en ökning med 2,8 mnkr jämfört augustiprognosen. Största differenserna mot budget återfinns inom verksamhetsområde kommunikation och hållbarhet som beräknar ett överskott med drygt 7,8 mnkr. Orsaken är bland annat eventstrategi som beräknas komma att uppvisa ett överskott på ca 1,5 mnkr. Detta är en utökad verksamhet för 2016, och vissa projekt och processer har inte hunnit komma igång. För övrigt visar även flera olika delar inom hållbarhetsområdet överskott, även det på grund av att projekten inte hunnit starta. Övriga delar som visar differenser är ekonomi och personal. För ekonomi är det främst

9 mark och fastighetsförsäljning men även en del utvecklingsmedel. Personal visar ett överskott med 6,1 mnkr, främst beroende på 100-projektet som ännu inte nått upp till beräknat antal deltagare i denna omgång. Som tidigare rapporterat visar näringslivsverksamheten underskott, anledningen är återstående medfinansiering till renovering av banan på Linköping City Airport. Kommunstyrelsens anställningsmyndighet (överskott 9,5 mnkr) Det samlade överskottet för förvaltningarna prognostiseras till 9,5 mnkr. Överskottet fördelar sig på socialförvaltningen med 7,0 mnkr och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen med 2,5 mnkr. Socialförvaltningen Prognosen för året är densamma som i augusti, ett överskott med 7,0 mnkr. Orsaken till överskottet är framförallt en fortsatt hög personalomsättning på flera avdelningar och att tjänster har varit vakanta i perioder innan återbesättning kunnat ske. Det råder stora svårigheter att rekrytera socialsekreterare. Konkurrensen om dessa är stor mellan kommunerna. Bemanningsföretag har tidvis anlitats då det varit svårigheter med egen rekrytering. Individ och familjeomsorgen har under året sökt och erhållit cirka 2,0 mnkr från Socialstyrelsen i stimulansmedel för bland annat stärkt bemanning inom den sociala barn och ungdomsvården, samt för kvalitetsutveckling av arbetet mot våld i nära relationer, vilket förstärkt intäktssidan jämfört med vad som budgeterats. Fler utredningar rörande ensamkommande barn har gjorts vid förvaltningen och ersättningarna för detta från Migrationsverket har därmed blivit högre i år. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen prognosticerar ett överskott på 2,5 mnkr för år 2016 vilket är en ökning jämfört med augustiprognosen. Överskottet beror till största delen på vakanser på personalsidan. Äldrenämnden (överskott 1,5 mnkr) För hela året prognosticeras ett resultat på 1,5 mnkr vilket är detsamma som i delårsrapporten per den 31 augusti. Kostnaderna för betalningsansvaret är högre än budget och prognosticeras till 3,5 mnkr utöver budget. Sommarmånaderna har inte inneburit speciellt höga kostnader och trygghetsteamet påbörjade sitt arbete i september. Av dessa anledningar förväntas inte samma kostnadsutveckling under hösten som under våren. Hemtjänsttimmarna prognostiseras bli 12 000 fler än budgeterat och ökar kostnaderna med 4,2 mnkr. Ökningen regleras mot kommunstyrelsen inom modellen för resursfördelning demografi och påverkar därför inte nämndens resultat. Osäkerhet finns kring kostnaderna för hemsjukvården. Nyttjandet av bemanningsföretag kommer att öka kostnaderna. Verksamhetsuppdraget gällande hemsjukvården följs upp löpande och åtgärder vidtas för att ur ekonomiskt hänseende få kontroll. Ett avtal ska tecknas för 2017. Omsorgsnämnden (underskott 12,0 mnkr) Prognosen för 2016 är något bättre än prognosen från augusti som prognostiserade underskottet till 15 mnkr. Med anledning av underskottet fick omsorgsnämnden i uppdrag att snarast redovisa en åtgärdsplan. Arbete pågår tillsammans med socialförvaltningen med att ta fram en åtgärdsplan med gemensamma aktiviteter på såväl kort som lång sikt. Nämnden bedömer att på kort sikt är de ekonomiska möjligheterna begränsade då verksamheten i stort är bunden i avtal med utförarna. Osäkerheter i socialnämndens kostnadsutveckling finns. De kan eventuellt bli mer omfattande. Kostnaderna för hemtjänst fortsätter att ligga över budget. Den handlingsplan som tagits fram fokuserar mer på behovsutvecklingen och omvärldsfaktorer än besparingar inom området Från och med 2016 flyttades verksamheten HVB unga och vuxna från omsorgsnämnden till socialnämnden, en verksamhet som under flera år redovisat stora underskott till följd av ökat behov av placeringar. I budgeten för 2016 utökades budgeten för HVB med 15,0 mnkr och i januari beviljades socialnämnden tilläggsanslag med ytterligare 7,5 mnkr. Arbete pågår med att undersöka om beloppet som överfördes från omsorgsnämnden till socialnämnden även innehöll budgetmedel för verksamhet som omsorgsnämnden även i fortsättningen ansvarar för. Omsorgsnämndens ekonomi har de senaste åren haft en bekymmersam situation. Olika förslag på aktiviteter och handlingsplaner har inte alltid gett avsedd ekonomisk effekt. Parallellt med detta ökar behoven av olika insatser för de flesta målgrupper som nämnden ansvarar för. Enskilda individers omsorgsbehov kan på mycket kort tid ge stora ekonomiska effekter. Förutsättningarna är inte alltid sådana att kostnader på kort sikt kan förutses.

10 Prognosen för insatser för utvecklingsstörda visar på 10,0 mnkr i underskott på grund av behovet av externa placeringar ökar samtidigt som kostnadsbesparingar i möjligheten till hemflyttning inte fått avsedd effekt. Timmarna för hemtjänst har under hela året varit på en högre nivå än budgeterat. Ett fåtal individer förklarar en stor del av kostnadsökningen. Totalt prognostiseras ett underskott gentemot budget på 4,0 mnkr. Inom Individ och familjeomsorg och Socialpsykiatri prognosticeras ett överskott på 3,0 mnkr som till hälften förklaras av momsintäkter från 2015. Barn- och ungdomsnämnden inkl kommunala verksamheter (överskott 5,6 mnkr) Efter preliminär justering av nämndens budgetram till följd av demografiska förändringar prognostiserar barnoch ungdomsnämnden ett positivt resultat om 5,6 mnkr för 2016. Nämndens anslagsdel prognostiserar ett underskott om 9,3 mnkr och de kommunala enheterna prognostiserar ett överskott om 14,9 mnkr. Nämndens anslagsdel Det prognostiserade negativa resultatet avseende nämndens anslagsdel om -9,3 mnkr beror framförallt på ökade hyreskostnader gällande förskoleverksamheten när det gäller lokalhyror som inte ryms inom nämndens ram för lokaler samt på ett mindre underskott när det gäller kostnader för barn och elever i behov av extraordinära stödåtgärder. Ett underskott finns även inom särskola och särskolefritids om ca 2 mnkr, där nämnden genom den förändring som gjorts inte får demografisk kompensation för förändrade volymer. Nämndens lokalbudget är inte i balans och den ersättning nämnden erhåller för lokaler täcker inte befintliga kostnader. Största anledningen till underskottet är de moderniseringar av äldre förskolor och skolor som nämnden tvingats genomföra, bland annat p g a nya myndighetskrav. Underskotten möts till viss del upp av nämndens reservmedel men även ett prognostiserat överskott gällande vårdnadsbidraget. Med hänsyn taget till den sökta tilläggsbudgeten för ett ökat flyktingmottagande för 2017 så beräknas nämndens budget för nyanlända elever att vara i balans. När det gäller asylsökande barn och elever erhåller nämnden inte demografisk kompensation för de eleverna. Ersättning för asylsökande barn och elever återsöks löpande men betalas ut retroaktivt i efterskott, det kan röra sig om upp till 1 år i efterskott som utbetalning görs. En stor osäkerhet finns när det gäller prognosen och utfallet för vad nämnderna kommer att erhålla för ersättning gällande asylsökande. Kommunala enheter De kommunala enheterna prognostiserar ett positivt resultat om 14,9 mnkr. Prognosen förutsätter att tjänster tillsätts enligt den planering som gjorts för årets resterande månader. Det positiva prognostiserade resultatet finns främst inom grundskola och förskola. Den positiva prognosen beror framförallt på att beslut gällande statsbidrag kommit sent från Skolverket och att omställning gällande personal inte kan göras fullt ut innevarande år. Fortfarande finns svårigheter att rekrytera rätt kompentenser inom samtliga verksamhetsområden. Den förbättrade helårsprognosen om 1,4 mnkr jämfört med den som beräknades i augusti beror framförallt på vakanta tjänster. Bildningsnämnden inkl kommunala verksamheter (överskott 17,7 mnkr) Nämndens anslagsdel prognostiserar ett överskott på 13,1 mnkr och enheternas ett överskott på 4,6 mnkr. I delårsrapporten i augusti prognostiserades ett överskott på 14,1 mnkr. Resultatförbättringen för nämnddelen beror på överskott på insatser för SFI. Enheternas resultatförbättring sedan prognosen i augusti beror på fler elever än i augustiprognosen, ytterligare vakanser på Jobb- och kunskapstorget samt lägre kostnader på enheterna för studiehandledning, läromedel och lokalomkostnader. För gymnasieskolan beräknas 3,9 mnkr i överskott som beror på lägre förbrukning än budgeterat för modersmål, likvärdig gymnasieskola och utökad elevhälsa. Ersättning för asylsökande elever återsöks en gång per halvår men betalas ut retroaktivt i efterskott, det kan ta upp till 1 år. En stor osäkerhet finns när det gäller prognosen för vad nämnderna kommer att erhålla.

11 Arbetsmarknads- och integrationsinsatser beräknar ett överskott på 3,7 mnkr som beror på att nya avtal inom SFI gett lägre kostnad per elevtimme. För nämndens ofördelade medel för pris och lönejusteringar prognostiseras 4,4 mnkr i överskott som avser vuxenutbildningen och SFI. Jobb- och kunskapstorget redovisar ett överskott på 2,3 mnkr i helårsprognosen som beror på flera vakanser på enheten. Birgittaskolan prognostiserar ett överskott på 2,0 mnkr som beror på vakanser inom SFI samt lägre kostnader än budgeterat för lokaler och skolgård. Sektionen för resurs- och stödverksamhet prognostiserar ett underskott på 0,9 mnkr som beror på ökade kostnader för studiehandledning samt sämre kostnadseffektiviteten har blivit i och med den omorganisation som sker inom flerspråkigheten. Kultur- och fritidsnämnden (överskott 1,5 mnkr) Kultur- och fritidsnämnden redovisar i sin helårsprognos ett överskott om 1,5 mnkr. Det är en förbättring med 1,4 mnkr jämfört med augustiprognosen. Överskottet består av ett överskott hos nämndens verksamhet om 1,0 mnkr och 0,5 mnkr hos kultur- och fritidsnämndens resultatenheter. Det beräknas bli ett överskott inom nämndens utvecklingsmedel med 0,4 mnkr beroende på utvecklingsarbete som är under uppstart med koppling till de större projekt som nämnden har och står inför under nästa år. Verksamhetsområde idrottsanläggningar beräknas generera ett överskott om 0,4 mnkr främst beroende på tillfälligt ökade intäkter på Linköping Arena vilka uppstod i samband med flyktingmottagandet under våren. Resultatenheten Kulturskolan prognostiserar ett överskott om 0,5 mnkr. Detta överskott ska täcka det underskott som uppstått under våren då enheten tillhörde utförarorganisationen Leanlink. Övriga resultatenheter redovisar en nollprognos för helåret. Samhällsbyggnadsnämnden (överskott 13,3 mnkr) Prognosen för året visar på ett överskott på 1332 mnkr. Det innebär att resultatet har ökat med 3,4 mnkr sedan förra prognosen. Kostnaderna för skolskjutsarna har sänkts i prognosen med 2,4 mnkr. Höstterminen har pågått ett tag och nivån på kostnaderna är nu känd. Den snöfattiga vintern från det första halvåret innebär ett budgetöverskott med för den perioden med 5,4 mnkr. För andra halvåret beräknas utfall enligt budget. Kollektivtrafikkostnader är betydligt lägre än budget och prognosen visar på ett överskott på 7,2 mnkr. I det beloppet ingår avräkning från år 2015 med 3,1 mnkr. De verksamheter som har negativa avvikelser täcks av posten ofördelat. Samhällsbyggnadsnämnden, exploateringsverksamheten (underskott 9,1 mnkr) I takt med att slutförsäljningar genomförs enligt exploateringsavtalen, ska dessa redovisas som intäkter i kommunens resultaträkning. Samtidigt ska motsvarande kalkylerade kostnader för markens iordningsställande avräknas. När projekten är helt avslutade förs även restposterna till resultaträkningen. Till årets slut beräknas resultatet bli ett överskott på 10,9 mnkr före kommunbidrag. I kommunens budget ingår ett nettoresultat för exploateringsverk-samheten med 20 mnkr beroende av detta blir årets resultat från efter kommunbidrag enligt prognosen - 9,1 mnkr. Det egna kapitalet för exploateringsverksamheten uppgick vid årsskiftet 2015/2016 till 390 mnkr. Socialnämnden (överskott 20,5 mnkr) I årsutfallsprognosen bedöms överskottet till 20,5 mnkr, vilket är 4,4 % av årets budget som är 464,3 mnkr. Jämfört med prognosen som gjordes per 31 augusti 2015 visar oktoberprognosen ett förbättrat resultat med 15,0 mnkr. Förbättringen beror framförallt på lägre kostnader för HVB unga och vuxna än budgeterat samt lägre kostnader för utbetalning av ekonomiskt bistånd. Från och med 2016 flyttades verksamheten HVB unga och vuxna från omsorgsnämnden till socialnämnden, en verksamhet som under flera år redovisat stora underskott till följd av ökat behov av placeringar. I budgeten för

12 2016 utökades budgeten för HVB med 15,0 mnkr och i januari beviljades socialnämnden tilläggsanslag med ytterligare 7,5 mnkr. Arbete pågår med att undersöka om beloppet som överfördes från omsorgsnämnden till socialnämnden även innehöll budgetmedel för verksamhet som omsorgsnämnden även i fortsättningen ansvarar för. Det förebyggande arbetet genom bland annat den under året inrättade verksamheten familjesupporten har börjat ge effekt och placeringskostnaderna avseende HVB har minskat både för unga och vuxna. Målet med familjesupporten är att erbjuda tidiga insatser i familjer med syfte att minska externa placeringar, alternativt korta ner placeringstiderna. En effekt av att kostnaderna minskat för HVB är emellertid att kostnaden för öppenvårdsplaceringar ökat hos omsorgsnämnden. Detta är i linje med socialtjänstens gemensamma målsättning som är att i första hand välja öppenvårdsalternativ framför HVB. I prognosen för HVB har därmed hänsyn tagits till eventuell begäran från omsorgsnämnden att täcka ökade kostnader för särskilt avtal öppenvård. En annan bidragande orsak till den förbättrade prognosen är fortsatt färre hushåll med utbetalning av ekonomiskt bistånd. Arbetet med att minska antalet hushåll i långvarigt biståndsberoende är fortsatt prioriterat. Målgruppen är tydligt definierad och avgränsad för de som arbetar med dessa ärenden, varje socialsekreterare arbetar med ett antal hushåll för att få igång processen mot individers självförsörjning. Barnfamiljer är särskilt prioriterade ärenden. Kostnaden för ekonomiskt bistånd har i år fortsatt minska. Antalet utbetalningshushåll är 136 stycken färre i snitt perioden januari-oktober jämfört med förra året. Dock har utbetalningarna i snitt i kronor per hushåll och månad ökat med drygt 400 kr. Bosociala verksamheten redovisar något lägre kostnader i år jämfört med 2015, framförallt beroende på att antalet andrahandskontrakt minskat och övergått till förstahandskontrakt samt att kundförlusterna blivit lägre. Antal hushåll med försörjningsstöd Antal 3 150 3 100 3 050 3 000 2 950 2 900 2 850 2 800 2 750 aug 2015 sep okt nov dec jan 2016 feb mar apr maj juni juli aug sep okt Antal aktuella hushåll totalt Antal hushåll med långvarigt bistånd, mer än 2 år Antal 1 460 1 440 1 420 1 400 1 380 1 360 1 340 1 320 1 300 1 280 aug 2015 sep okt nov dec jan 2016 feb mar apr maj juni juli aug sep okt

13 Bygg- och miljönämnden (överskott 2,7 mnkr) Bygg- och miljönämndens helårsprognos visar på ett resultat som är 2,7 mnkr bättre än budget vilket är något bättre än prognosen i augusti. I huvudsak beror överskottet på högre intäkter inom bygglov och hälsoskydd. Utförarstyrelsen (resultat 6,8 mnkr) Årets resultatprognos för Leanlink beräknas till ett överskott om 6,8 mnkr efter avdrag för negativt kommunbidrag. Det innebär en förbättring jämfört med årets budget. De lägre kostnaderna beror främst på vakanser på personalsidan, minskade livsmedelskostnader bland annat pga. högre anbudstrohet samt delvis förskjuten investeringstakt inom IT vilket bidrar till att årets kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) inte uppnår budgeterat belopp. Intäkterna har ökat något jämfört med planen. Intern ränta, resursmedel och reserv för demografi, pris- o löneökningar (överskott 101,0 mnkr) Det samlade överskottet jämfört med budget beräknas till 101,0 mnkr. Av överskottet avser 35,3 mnkr nystartad verksamhet som inte kommit igång ännu, 41,2 mnkr avser överskott för reserv för pris, lön och demografi, 33,2 mnkr avser kvarvarande resursmedel. Internräntan prognostiseras ge ett underskott på 8,7 mnkr. I augustiprognosen beräknades överskottet till 77 mnkr, förändringen beror på lägre behov av demografiska justeringar vid årets slut samt lägre prognostiserad förbrukning av resursmedlen. Det finns en central reserv på 51,0 mnkr för demografi som används för att vid årets slut göra regleringar för demografiska förändringar jämfört med budget. Äldrenämnden beräknas få en höjd ram med 4,2 mnkr och barnoch ungdomsnämnden en ökning med 2,7 mnkr och bildningsnämnden beräknas få en ökning med 9,7 mnkr utifrån antalet elever och programval. Tilläggsbudgeten med anledning av flyktingsituationen finansieras av demografin med 11,4 mnkr. I budgeten för 2016 finns 64,0 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål. Enligt tidigare beslut har 30,8 mnkr fördelats. I prognosen beräknas inga ytterligare beslut under 2016 som avser förbrukning 2016. Internräntan prognostiseras ge ett underskott på 8,7 mnkr på grund av försenade investeringar. Motsvarande överskott redovisas under nytillkommen verksamhet. Pensionsenheten (underskott 3,7 mnkr exkl finansnetto) Pensionsenhetens budget för 2016 grundade sig på den prognos som pensionsförvaltaren lämnade i augusti 2015. Prognosen i delårsrapporten bygger på den prognos som lämnades i december 2015. Förändringen gentemot budget beror på framförallt på att pensionsutbetalningarna för ansvarsförbindelsen beräknas bli något högre än i budgeten.

14 Nämndernas redovisning av hur prognostiserade avvikelser påverkar internbudget och verksamhet 2017 Flera av förvaltningarna och nämnderna lyfter kompetensförsörjningen som ett problem. Barn- och ungdomsnämndens anslagsdel prognostiserar ett underskott om 9 mnkr. Nämnden har att under kommande år att hantera ett ökande underskott gällande lokaler som för 2017 beräknas uppgå till 25 mnkr. Från och med 2016 flyttades verksamheten HVB unga och vuxna från omsorgsnämnden till socialnämnden Omsorgsnämnden prognostiserar 12,0 mnkr i underskott och socialnämnden 20,5 mnkr i överskott för hela nämndens verksamhet för 2016. En särskild utredning behöver göras utifrån uppföljningen av den ändrade hanteringen av HVB kostnaderna och dess effekter på båda nämndernas ekonomi inför 2017. Socialnämnden bedömer att kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer att öka under nästa år. Orsaken är framförallt att flera personer kommer att ha genomgått etablering hos arbetsförmedlingen men inte lyckats komma ut i egen försörjning efter detta och därmed blir hänvisade till att söka ekonomiskt bistånd. Ersättningarna för ensamkommande barn kommer att reduceras från halvårsskiftet 2017. På grund av ett bedömt överskott 2016 för ensamkommande flyktingbarn beräknar nämnden emellertid klara sina kostnader 2017, men från år 2018 är läget mycket osäkert. Målsättningen är att placera fler individer i en enklare och billigare. Bygg- och miljönämnden skriver att de kommer att höja intäkterna för bygglov och hälsoskydd i internbudgeten för 2017 samt att de ökade intäkterna används för att förstärka budgeten för nämndens egen verksamhet; arvoden, utbildning samt IT. Övriga nämnder bedömer att de kommer att kunna redovisa en internbudget för 2017 som är i balans. Kommunstyrelsen Resultatet bedöms inte få någon direkt påverkan på verksamheten 2017. Kommunstyrelsens anställningsmyndighet Socialförvaltningen Personalomsättningen är ett stort bekymmer och medarbetarenkäten visade att stressindex ökat sedan förra mätningen. Förvaltningen har beviljats markeringsmedel för kompetenssatsningar under en treårsperiod och uppstartsarbetet med olika utbildningar är i full gång. Förhoppningen är att denna insats ska bidra till att arbetsmiljön stabiliseras och förbättras. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Ett antal tjänster har beslutats i budgeten för 2016-2017 som under 2016 finansierats med vakanser. Dessa tjänster är nu besatta och justering i budget för år 2017 kommer att ske när vakanser inte längre kan finansiera de nya tjänsterna. För att finansiera arbetet med C Linköping beviljades miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen markeringsmedel för år 2013-2016. I och med att internbudget för år 2017 sammanställs kan en uppfattning fås av omfattningen behovet av finansiering av det fortsatta arbetet med C Linköping. Omsorgs- och äldreförvaltningen Inför budgeten 2017 en del osäkerheter kring lokalkostnader och bemanning. Detta kommer dock hanteras under 2017 och budgeten planeras vara i balans. Övriga förvaltningars prognostiserade resultat beräknas inte komma att påverka internbudget och verksamhet 2017. Äldrenämnden Osäkerheterna inför 2017 handlar om en del nytecknade avtal som ger kostnadsökningar samt hemsjukvårdens kostnadsutveckling där nytt avtal kommer tecknas för att säkerställa nämndens kostnadskontroll. Under 2017 planeras kostnaderna för betalningsansvaret minska då kostnaderna för betalningsansvaret har minskat under hösten och planeringen utgår ifrån att denna trend kvarstår. Trygghetsteamets insatser förväntas skapa en del förutsättningar för detta.

15 Omsorgsnämnden Från och med 2016 flyttades verksamheten HVB unga och vuxna från omsorgsnämnden till socialnämnden, en verksamhet som under flera år redovisat stora underskott till följd av ökat behov av placeringar. I budgeten för 2016 utökades budgeten för HVB med 15,0 mnkr och i januari beviljades socialnämnden tilläggsanslag med ytterligare 7,5 mnkr. Arbete pågår med att undersöka om beloppet som överfördes från omsorgsnämnden till socialnämnden även innehöll budgetmedel för verksamhet som omsorgsnämnden även i fortsättningen ansvarar för. Inför 2017 påverkas internbudgeten av Socialnämndens kostnader. Kostnaderna för öppenvårdsinsatser och förebyggande arbete ökar i jämförelse mot tidigare år. Att förebyggande arbete påverkar behovet av dyra omfattande insatser är utgångspunkten och därför måste ekonomin också ses i ett helhetsperspektiv mellan omsorgsnämnd och socialnämnd. Formerna för detta bör utvecklas och ha modeller för hur över- respektive underskott ska hanteras mellan nämnderna. En särskild utredning behöver göras utifrån uppföljningen av den ändrade hanteringen av HVB kostnaderna och dess effekter på båda nämndernas ekonomi. Barn- och ungdomsnämnden Det underskott som finns för nämnden under 2016 möts upp mot ett överskott i verksamheten som beror på vakanser inom de kommunala enheterna. När det gäller nämndens anslagsdel så har nämnden under kommande år att hantera ett ökande underskott gällande lokaler som för 2017 beräknas uppgå till 25 mnkr. Behovet av finansiering till befintliga lokalkostnader samt moderniseringar har lyfts i nämndens Investerings- och lokalförsörjningsplan för 2017-2026. Nämnden skriver att åtgärder behöver vidtas i kommande budgetprocesser för att nå en budget i balans och nämnden behöver besked kring hur finansiering av lokalkostnaderna ska lösas. Ett underskott finns även inom särskola och särskolefritids, där nämnden genom den förändring som gjorts inte får demografisk kompensation för förändrade volymer, underskottet beräknas till ca 2 mnkr. En hög omfattning av de riktade statsbidragen ger nämnden möjligheter till fortsatt utveckling, Linköpings kommun har beviljats statsbidrag när det gäller bland annat lågstadiesatsning om 28 mnkr, fritidshemssatsning om 7 mnkr samt för mindre barngrupper i förskolan om 44 mnkr. En osäkerhet finns när det gäller utfallet på statsbidragen inför kommande läsår, framförallt när det gäller mindre barngrupper i förskolan. Bildningsnämnden Efter halvårsskiftet har tillströmningen av elever till Sfi ökat och Arbetsförmedlingen har signalerat att en ytterligare ökning väntas i januari. Svårigheten är att hitta lokaler och lärare så att det går att starta så många nya Sfigrupper som behövs. En förtätning i grupperna har gjorts för att hålla kötiderna nere. Överskottet på Sfi beror på att ökningen av elever inte får fullt genomslag ekonomiskt under 2016, men väntas få det 2017. Del av Sfi upphandlades 2015. Det nya priset från 1/1 2016 är betydligt lägre än föregående år och det påverkar också utfallet. Vakanserna inom Jobb- och kunskapstorget kommer att tillsättas under 2017 vilket innebär att internbudgeten 2017 ej påverkas. Överskottet på Birgittaskolan kommer inte att kvarstå eftersom enheten kommer att få ökade kostnader 2017 för värdegrundsarbete, NIU-utbildning (nationellt godkänd idrottsutbildning) samt har små elevgrupper på naturvetenskapsprogrammet. Överskottet som enheten har avser vuxenutbildning. Underskottet för sektionen för resurs- och stödverksamhet beror på de små språken för modersmålslärarna då mycket av deras tid går åt att resa till de olika eleverna, det blir svårt att få verksamheten att bli effektiv. Det enheten ser inför 2017 är att intäkterna hinner i kapp kostnaderna då de fick anställa många lärare under 2016 för att möta behovet av undervisning. Kultur- och fritidsnämnden Nämndens avvikelser i prognosen för 2016 medger att eventuella engångsinsatser kan genomföras under årets kvarvarande månader. En genomgång av verksamheten och därifrån uppkomna förslag till möjliga engångsinsatser kommer att genomföras under november månad. Genom att under hösten generera ett överskott inom resultatenheten kulturskolan kommer enheten inte att behöva återställa negativt eget kapital under nästa år. Samhällsbyggnadsnämnden Omdisponeringar behöver göras för att få en bättre överensstämmelse mellan medel och beslutad verksamhet. Detta görs i samband med arbetet med internbudget och verksamhetsplan för år 2017.

16 Socialnämnden Bedömningen är att kostnaden för ekonomiskt bistånd kommer att öka under nästa år. Orsaken är framförallt att flera personer kommer att ha genomgått etablering hos arbetsförmedlingen men inte lyckats komma ut i egen försörjning efter detta och därmed blir hänvisade till att söka ekonomiskt bistånd. Kostnaden för HVB placeringar, både unga och vuxna har minskat till förmån för öppenvårdsinsatser, vilket är i linje med socialtjänstens gemensamma målsättning. Detta har inneburit ett överskott 2016, medan öppenvården inom omsorgsnämndens ansvar redovisar ett underskott. Eftersom Statens institutionsstyrelse aviserat högre avgifter för sina platser 2017 kommer överskottet behöva disponeras kommande år Ersättningarna för ensamkommande barn kommer att reduceras från halvårsskiftet 2017. Kommunens nuvarande platsavtal med Migrationsverket upphör den 31 mars 2017 och därefter kommer kommunen i en mellanperiod under kvartal två att behöva söka faktiska kostnader för alla placerade ensamkommande barn. På grund av ett bedömt överskott 2016 för ensamkommande flyktingbarn beräknas nämnden emellertid klara sina kostnader 2017, men från år 2018 är läget mycket osäkert. Målsättningen är att placera fler individer i en enklare och billigare boendeform men på grund av bostadsbristen i kommunen är det svårt att få fram lägenheter för ändamålet. Eftersom läget på bostadsmarknaden är ansträngt får det även effekter på flera andra av nämndens målgrupper där tyvärr många exkluderas. En samverkan sker på övergripande nivå i kommunen med fastighetsägarna för att skapa bättre förutsättningar för att hitta olika former av boenden för vissa utsatta målgrupper. Inströmningen av anmälningar om barn som far illa är fortsatt hög och ligger på drygt 300 anmälningar per månad. Eftersom personalomsättningen är stor vid socialförvaltningen och det är svårt att rekrytera socialsekreterare så är det stora problem med att klara handläggningen inom lagstadgad tid. Det finns dock ett kortsiktigt åtgärdsprogram och ett långsiktigt arbete har påbörjats för att försöka komma tillrätta med situationen. Inom äldre och funktionsnedsatta har väntetiderna ökat från ansökan till handläggning på grund av utökat uppdrag samtidigt som vissa tjänster tagit tid att besätta. Uppföljningar har därmed fått stå tillbaka. Målsättningen är att vara mer i fas med arbetet under 2017. Bygg- och miljönämnden Internbudgeten för 2017 bör höjas för bygglov. Årets höga volym för bygglovsärenden förväntas plana ut under 2017 på en fortsatt hög nivå. Även intäktsnivån på hälsoskydd bör höjas något. Budgeten för nämndens egen verksamhet kan därmed förstärkas; arvoden, utbildning samt IT. Dessa poster är för lågt budgeterade år 2016. Utförarstyrelsen De prognostiserade avvikelserna för 2016 påverkar inte internbudget eller verksamheten 2017 i någon nämnvärd omfattning. En effekt som det positiva resultatutfallet för 2016 medför är att möjliggöra LK-datas prissänkningar för IT-tjänster. Effektiviseringsarbete i kombination med volymökningar bidrar till att prisjusteringar kan göras även under 2017. Det som i hög grad påverkar Leanlinks möjligheter att uppnå balans i budgeten är ersättningsnivån för hemtjänst i Linköpings tätort samt utvecklingen av den statliga LASS-ersättningen för personlig assistans. Inom affärsområde Råd och Stöd finns stor osäkerhet i budgeten för 2017 efter att Migrationsverket under hösten sagt upp alla avtal med kommunerna avseende boende för ensamkommande flyktingbarn. Osäkerheten har sin grund i att de nya avtal som kommer att tecknas från och med 2017-07-01 innebär kraftigt sänkta ersättningar till verksamheterna.

17 Investeringar och exploateringsverksamhet Ackumulerade investeringar för respektive månad Nettoinvesteringarna uppgick efter oktober 2016 till 156 mnkr jämfört med linjärt periodiserad budget på 221 mnkr. Investeringsbidragen uppgår till 53 mnkr. Motsvarande period förra året uppgick nettoinvesteringarna till 162 mnkr. Investeringsbudgeten för helåret uppgår till 332 mnkr (samt 100 mnkr avseende finansiell investering aktiekapital förnyelsebar investering ). Prognosen för helåret uppgår till 281 mnkr. Nettoinvesteringarna i prognosen överstiger avskrivningarna med 117 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. För helåret prognostiseras avskrivningskostnaderna till 164 mnkr jämfört med 150 mnkr i budget 2016 och 140 mnkr i 2015 års bokslut. Denna ökning beror på ett omfattande färdigställande av investeringar (varefter avskrivningar påbörjas) i slutet av 2015 samt effekter av övergången till s k komponentavskrivning. Linköpings kommun står inför kraftigt ökade investeringar och lokalförhyrningar vilket måste beaktas i den ekonomiska planeringen. Framtagandet av en långsiktig ekonomisk plan för investeringar och lokalförsörjning pågår och kommer att behandlas under 2016. Pågående projekt Pågående projekt är sådana investeringar som inte har blivit slutförda och aktiverade. Det innebär att avskrivningar och intern ränta inte beräknas för pågående projekt. Utgifterna för pågående projekt uppgår per sista oktober till 425 mnkr inklusive utgifter tidigare år, jämfört med 470 mnkr för samma datum föregående år. Exploateringsverksamhet Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet. Av nedanstående sammanställning framgår att årets exploatering till och med oktober 2016 haft en positiv påverkan på kommunens likviditet med 57 mnkr. Enligt exploateringsplanen beräknades ett positivt tillskott på 5 mnkr, men prognosen pekar nu istället mot ett tillskott på 30 mnkr. Balansräkning, likviditetspåverkan Årets exploatering Redovisning Redovisning Prognos Prognos Prognos Exploateringsram Belopp tkr 31/10 2016 31/10 2016 2016 2016 2016 2016 Ändamål Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster netto Netto Bostäder 68-114 134-145 -11 9 Verksamheter 10-21 15-34 -19-14 Summa 78-135 149-179 -30-5