VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 - en beskrivning av folkhälsoutvecklingen i Härryda kommun Folkhälsorådet

INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 RESULTATREDOVISNING 5 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 5 Medellivslängd 5 Utbildningsnivå 5 Förvärvsfrekvens 6 Självskattad hälsa 16-84 år 7 Nedsatt psykiskt välbefinnande 7 Övervikt och fetma 8 Barn och ungas trygga och goda uppväxtvillkor 8 Ungas självskattade hälsa 9 Barnfattigdomsindex 9 Barn som har vuxen att prata med 10 Simkunnighet 10 Fysisk aktivitet 11 Barn och ungas matvanor 12 Trivsel och trygghet i skolan 12 Delaktighet och inflytande i skolan 12 Behörighet till gymnasiet 13 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel 14 Ungdomars alkoholvanor 14 Unga som blir bjudna på alkohol hemma 15 Riskbruk av alkohol 16 Tobaksbruk 16 Cannabis 17 Spelvanor 18 Hälsosamt åldrande 19 Självskattad hälsa 19 Fysisk aktivitet 19 Övervikt och fetma 20 Nedsatt psykiskt välbefinnande 21 Oro för att gå ut ensam 21 Kontantmarginal 22 DISKUSSION 22 1

Sammanfattning Kommunfullmäktige har uppdragit åt förvaltningen att upprätta ett välfärdsbokslut som med ett antal indikatorer beskriver välfärdsutvecklingen i Härryda kommun. Välfärdsbokslutet är en sammanställning av befintlig folkhälsostatistik för kommunen och det görs jämförelser med Västra Götalands län och riket. Syftet med välfärdsbokslutet är att tillföra lokala kunskaper och mått kring folkhälsa som sedan kan användas som komplement och stöd i det lokala folkhälsoarbetet. Detta är det sjätte välfärdsbokslutet för Härryda kommun och det bygger på kommunens politiska inriktningsmål för folkhälsoarbetet vilka i sin tur ligger till grund för valda indikatorer. I Härryda kommun beräknas kvinnor ha en medellivslängd på 83,54 år och män en medellivslängd på 80,80 år. Kommunens befolkning har en högre medellivslängd än genomsnittet i Västra Götalands län och riket. Generellt har personer med högre utbildning längre medellivslängd och kommunen har i större utsträckning högutbildade kvinnor och män än riket. Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning har konstant ökat i kommunen sedan 2004 och visar en stigande trend. Det är i genomsnitt en hög andel av befolkningen i kommunen som skattar sin hälsa som bra. Det är även stor del bland den äldre befolkningen som skattar sin hälsa som bra men den upplevda hälsan försämras i högre ålder. Män uppger i något högre grad än kvinnor att deras hälsotillstånd är bra. Även barn och unga mår i allmänhet bra i kommunen men det skiljer sig något mellan flickor och pojkar. Trenden är att pojkar i större utsträckning uppger att de mår bra än flickor vilket överrensstämmer med trenden i riket. Samtidigt som en stor del av befolkningen skattar sin hälsa som bra finns det en stor andel som anger att de lider av olika grad av psykisk ohälsa. I kommunen är det generellt fler kvinnor än män som uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande och skillnaderna följer samma trend som länet och riket. Andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande har minskat något medan andelen män har ökat sedan 2007. Nästan hälften av all ohälsa bland barn kan härledas till de omständigheter som familjen lever under. Det finns en stor skillnad i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med utländsk bakgrund och barn med svensk bakgrund. Bland barn med svensk bakgrund i kommunen har andelen fattiga minskat från 4,5 procent till 3,1 procent mellan åren 2003-2009. Andelen barn med utländsk bakgrund ligger kvar på ca 14 procent sedan 2003. Klyftan mellan dessa barngrupper har vidgats något sedan 2003. Att kunna simma är en baskunskap för barns säkerhet. Att öka simkunnigheten är, tillsammans med ökad vattensäkerhet och övervakning av små barn de viktigaste åtgärderna för att förhindra drunkningsolyckor bland barn. I kommunen har simkunnigheten för barn i år fem ökat sedan år 2008 och kommunen har en högre andel simkunniga än genomsnittet i riket. År 2010 var 95 procent av barnen i år 5 i kommunen simkunniga. Övervikt och fetma kan medföra en rad ohälsoproblem, bland annat i form av ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Män är i betydligt större utsträckning överviktiga än kvinnor. I kommunen är 49 procent av männen och 35 procent av kvinnorna överviktiga. Andelen överviktiga män i kommunen visar på en nedåtgående trend vilket skiljer sig i jämförelse med länet där andelen överviktiga män ökar. 2

Flickor och pojkar 12-20 år som motionerar minst två gånger i veckan visar på en stigande trend i kommunen. Den åldersgruppen som ökat mest är pojkar och flickor 16-20 år. Andelen pojkar 16-20 år som motionerar minst två gånger i veckan har ökat från 71 till 90 procent och flickorna från 69-86 procent sedan 2004. Härryda kommun har under åren 2004-2010 haft en stigande trend gällande andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan till skillnad från länet och riket som sedan 2004 har haft en nedåtgående trend. År 2010-2011 minskade andelen elever som är behöriga till gymnasiet från 97 till 94 procent vilket kan ha en förklaring i att behörighetskraven har förändrats. En positiv trend kan skönjas i kommunen liksom i övriga riket gällande flickor och pojkars alkoholkonsumtion. Andelen pojkar som konsumerar alkohol i år 9 har under perioden 2003-2010 minskat från 79 till 61 procent. Andelen alkoholkonsumerande flickor i år 2 på gymnasiet minskade under samma period från 94 till 85 procent. Trots att alkoholkonsumtionen har minskat så ligger kommunen betydligt högre än riksgenomsnittet både bland flickor och pojkar i år 9. Alkoholkonsumtionen är generellt sett högre bland män än bland kvinnor och männen har även riskabla alkoholvanor i större utsträckning än kvinnor. Könsskillnaderna är det samma i länet och i landet som helhet. Enligt 2011 års siffror är det 19 procent av männen och 10 procent av kvinnorna i kommunen som har riskabla alkoholvanor vilket är ökning från föregående år. Tobaksrökningen har nationellt sett minskat långsamt de senaste åren. Även i kommunen har andelen rökande kvinnor och män minskat. År 2011 rökte nio procent av kvinnorna och sju procent av männen. Det är en mindre andel kvinnor och män som röker i kommunen jämfört med genomsnittet i länet och riket. Tobaksrökning skiljer sig mellan olika åldrar och inom vissa åldersgrupper är det fler som röker. I kommunen är det 35 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna i år 9 som röker vilket har ökat med två procentenheter i båda grupperna sedan 2003. Det är betydligt högre andel flickor som röker i kommunen i jämförelse med genomsnittet i riket medan pojkarna följer rikssnittet. I gymnasiet är det ännu vanligare att röka, 41 % av flickorna och 30 procent av pojkarna i år 2 på gymnasiet röker, samtidigt har rökning bland elever i gymnasiet minskat kontinuerligt sedan 2003. Snus påverkar också hälsan genom att det, precis som cigaretter, innehåller flera cancerframkallande ämnen. Det är betydligt vanligare bland män än kvinnor att snusa. 2011 ökade andelen kvinnor som snusar i kommunen medan andelen män som snusar minskade. Gällande bruk av narkotika så finns den högsta andelen användare av narkotika bland unga och den form av narkotika som vanligast förekommer är cannabis. Bland pojkarna i år 9 har nio procent använt narkotika senaste året, motsvarande siffror för flickor i samma ålder är 7 procent i kommunen. Gruppen äldre 65-84 år blir en allt större andel av befolkningen och hälsofrämjande insatser blir då allt viktigare för att möjliggöra ett självständigt liv med en god livskvalitet så länge som möjligt. Kommunen har en hög andel äldre som är fysiskt aktiva. Trots att andelen fysiskt aktiva är högt i kommunen har en femtedel av de äldre en stillasittande fritid. Även övervikt och fetma har en stigande trend bland äldre i kommunen. Åren 2007-2011 ökade andelen överviktiga äldre från 44-54 procent. Det nedsatta psykiska välbefinnandet bland äldre har ökat från 9 till 17 procent sedan 2007 och kommunen har en högre andel äldre med nedsatt psykiskt välbefinnande än genomsnittet i länet. Även oron för att gå ut ensam ökar. 2011 var det 24 procent av de äldre som avstår att gå ut ensamma på grund av oro. 3

Inledning Kommunfullmäktige har gett förvaltningen i uppdrag att upprätta välfärdsbokslut för kommunen och detta är det sjätte i ordningen. Välfärdsbokslutet är en sammanställning av folkhälsostatistik och syftet är att tillföra lokala kunskaper och mått kring folkhälsa. Välfärdsbokslutet beskriver med några indikatorer utvecklingen av folkhälsan i kommunen och är ett verktyg för att påverka och följa upp välfärden i kommunens verksamheter. Årets välfärdbokslut har något annorlunda upplägg än de tidigare eftersom det år 2009 antogs politiska inriktningsmål för folkhälsoarbetet i Härryda kommun. Inriktningsmålen är av övergripande karaktär och anger den önskvärda inriktningen och utvecklingen av folkhälsoarbetet i kommunen. De politiska inriktningsmålen är: Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor Barn och unga växer upp under trygga och goda villkor som är lika för alla Äldre är delaktiga och lever ett gott, aktivt, hälsosamt och tryggt liv och har samma tillgång till en god omsorg Bruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel har trängts tillbaka och ingen riskerar att hamna i beroende eller utanförskap till följd av eget eller andras missbruk. De politiska inriktningsmålen ligger till grund för valda indikatorer. Eftersom en indikator inte ensam kan ge all information om ett inriktningsmål har flera indikatorer kopplats till varje mål. En del av tidigare indikatorer kommer att kännas igen medan somliga har tillkommit. Ambitionen har varit att presentera indikatorerna över tid för att synliggöra eventuella trender samt att göra jämförelser med Västra Götalands län och riket. All data bygger på befintlig statistik från olika undersökningar både nationella och lokala. Variationer förekommer i presentationen av resultatet eftersom det i vissa fall saknas uppgifter från vissa år, på länseller riksnivå eller att uppgifter släpar. Indikatorerna presenteras i nästa stycke i resultatredovisningen och är indelade under de fyra politiska målområdena. 4

Resultatredovisning Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Det är många faktorer som påverkar vår hälsa biologiska faktorer som ålder, kön och genetiska faktorer, relationer, levnadsvanor och samhällsfaktorer. Förutsättningar för god hälsa på lika villkor handlar om ett brett spektra, exempelvis att skapa möjligheter till en bra start i livet, skapa förutsättningar för individer att välja hälsofrämjande livsstil och levnadsvanor, möjliggöra för individer att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete och ekonomiska villkor till självförsörjning. Medellivslängd Ett vanligt sätt att följa upp befolkningens hälsa är att studera den förväntade återstående medellivslängden vid födseln. Sverige har en av världens högsta medellivslängder och den har kontinuerligt ökat sedan mitten av 1940-talet. De främsta orsakerna till den ökade medellivslängden är minskad spädbarnsdödlighet, minskad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar till följd av bättre matvanor och minskad rökning samt bättre vård- och behandlingsmetoder. Männens medellivslängd har ökat mer än kvinnornas under de senaste åren. Medellivslängd 2006-2010 Kommunen Länet Riket Kvinnor 83,54 83,21 83,19 Män 80,80 79,15 79,13 Figur 1. Den förväntade återstående medellivslängden vid födseln. Medelvärde för perioden 2006-2010 Källa: SCB, Befolkningsstatistik I Härryda kommun är både mäns och kvinnors medellivslängd högre än länet och riksgenomsnittet. Kvinnor har en högre medellivslängd än männen likaså i länet och riket. En man som bor i kommunen beräknas ha en medellivslängd på 80,80 år och motsvarande för en kvinna är 83,54 år. Faktorer som påverkar livslängden finns på övergripande samhällsnivå, som generella förutsättningar för ett gott liv, men också på individnivå, genom enskilda individuella val, som till exempel tobaks- och matvanor. Kommunens roll finns inom bostadspolitik, som skapar förutsättningar för bra boende- och områdesmiljö, arbetsmarknadspolitik genom en stark sysselsättningspolitik, utbildningssidan genom rikt innehåll och bra skolmiljö, transportsidan genom en hälsofrämjande infrastrukturplanering etc. Utbildningsnivå Befolkningens utbildningsnivå har stor betydelse för hälsan och välbefinnandet. Exempelvis ger en högre utbildningsnivå bättre möjligheter att tillgodogöra sig information om de risker och möjligheter som påverkar hälsan. Ju bättre utbildning desto bättre utsikter att få ett arbete och därmed bättre förutsättningar att bli ekonomiskt oberoende av samhället. I undersökningar om förhållandet mellan medellivslängd och utbildningsnivå synliggörs tydliga skillnader. Generellt sett har personer med högre utbildning längre livslängd. Även när det gäller den självrapporterade hälsan finns det tydliga skillnader mellan personer med olika utbildningsnivåer. Ju lägre utbildningsnivå, desto färre som anger att de har ett gott hälsotillstånd. 5

Andel befolkning efter utbildningsnivå Kvinnor Förgymnasial 1 Gymnasial 2 Eftergymnasial 3 År 2004 2007 2010 2004 2007 2010 2004 2007 2010 Härryda 17 15 13 44 43 41 38 42 45 Riket 20 18 16 45 44 43 34 37 40 Män Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial År 2004 2007 2010 2004 2007 2010 2004 2007 2010 Härryda 20 18 18 45 45 45 34 36 38 Riket 23 21 19 47 47 46 29 31 32 Figur 2. Andel i befolkningen efter utbildningsnivå 2004-2010 (25-74 år). Källa: SCB, Utbildningsregsitret 4 I Härryda kommun har utbildningsnivån för både kvinnor och män ökat konstant de senaste åren. Det är fler kvinnor än män i åldern 25-74 år som har eftergymnasial utbildning. År 2010 hade 45 procent av kvinnorna i kommunen eftergymnasial utbildning, vilket är en ökning med sju procentenheter sedan år 2004. Andelen män med eftergymnasial utbildning ökade från 34-38 procent åren 2004-2010. Både andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning är högre än genomsnittet i länet och riket. Förvärvsfrekvens Individens ställning på arbetsmarknaden är för många viktig för identiteten och självkänslan men även för personens sociala liv med möjlighet till integration och delaktighet. Förvärvsarbetande har generellt sett bättre hälsa än befolkningen i helhet och individer som står utanför arbetsmarknaden en längre tid har högre risk för ohälsa och lågt välbefinnande. Andel öppet arbetslösa 4 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 år 2004 år 2007 år 2010 Härryda Riket Länet Figur 3. Andel öppet arbetslösa exkluderat personer i program med aktivitetsstöd. Källa: Arbetsförmedlingen 1 Förgymnasial utbildning innefattar minst 9 år i grundskolan 2 Gymnasial utbildning innebär tre år på gymnasiet 3 Eftergymnasial utbildning innebär i det här fallet tre år eller mer på annan utbildning efter gymnasiet. 4 Definitionen av öppet arbetslösa är arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, är utan arbete, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. 6

Andelen öppet arbetslösa minskade åren 2004-2007 för att sedan successivt öka fram till år 2010. År 2004 var arbetslösheten 2,6 procent i kommunen vilket minskade åren fram till 2007 med nästan en procentenhet. År 2010 var 2,4 procent öppet arbetslösa. I genomsnitt är arbetslösheten lägre i kommunen än i länet och riket. Självskattad hälsa 16-84 år Vetenskapliga studier visar att det finns ett starkt samband mellan hur individer själva skattar sitt hälsotillstånd med framtida sjukdom och för tidig död. Andel med bra och mycket bra hälsotillstånd 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Kvinnor Män 2004-2007 2007-2010 Härryda Västra Götalands län Riket Figur 4. Andel i befolkningen 16-84 år med bra och mycket bra hälsotillstånd. Värden presenteras som 4-årsmedelvärden Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut. Åren 2004-2007 var det i snitt 73 procent av befolkningen 16-84 år i kommunen som skattade sitt hälsotillstånd som bra och mycket bra. Under denna period var både kvinnornas och männens självskattade hälsotillstånd högre i kommunen än i länet och riket. Perioden 2007-2010 försämrades kvinnors självskattade hälsotillstånd medan männens hälsotillstånd förbättrades under samma period. Det skiljde tre procentenheter mellan kvinnor och män. I jämförelse med länet och riket hade kommunen en något högre andel och kvinnor och män med bra och mycket bra hälsa. Enligt den senaste undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 hade både mäns och kvinnors självskattade hälsotillstånd ökat i kommunen vilket följer trenden i länet. År 2011 var det 75 procent av kommunens kvinnor och 77 procent av männen som skattade sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Nedsatt psykiskt välbefinnande En stor andel av Sveriges befolkning anger att de lider av olika grad av psykisk ohälsa och särskilt unga kvinnor är drabbade. Psykiskt välbefinnande av mer allmän karaktär, handlar ofta om individens förmåga att hantera olika stressituationer. En trygg uppväxtmiljö, möjlighet till en bra skolgång och goda förutsättningar för de unga att komma in i vuxensamhället med arbete och delaktighet är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Åren 2007-2010 uppgav i snitt 19 procent av kvinnorna och 13 procent av männen 16-84 år i kommunen att de hade ett nedsatt psykiskt välbefinnande vilket har motsvarat länets och rikets nivå. Det är fler kvinnor än män som uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande och skillnaderna följer samma trend som länet och riket. 7

År 2011 hade andelen kvinnor mednedsatt psykiskt välbefinnande i kommunen minskat till 17 procent medan andelen män ökade till 15 procent. I Västra Götalands län var siffrorna för år 2011 oförändrade, i genomsnitt hade 19 procent av kvinnorna och 13 procent av männen ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Övervikt och fetma Övervikt och fetma kan medföra en rad hälsoproblem i form av ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen och vissa cancerformer exempelvis tjocktarmscancer. Övervikt och fetma utvecklas genom en kombination av livsstil, miljöfaktorer och arv men det mest centrala är matvanor och i vilken mån man är fysiskt aktiv. Andel med övervikt och fetma, BMI 5 över 25 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Kvinnor Män 2004-2007 2007-2010 Härryda Västra Götalands län Riket 56 Figur 5. Andel i befolkningen 16-84 år med övervikt och fetma, med BMI över 25. Värden presenteras som 4-årsmedelvärden Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut. Det är en signifikant skillnad mellan kvinnor och män gällande övervikt och fetma. Män är i betydligt större utsträckning överviktiga än kvinnor i kommunen och även så i länet och riket. Åren 2004-2007 var i snitt 33 procent av kvinnorna och 52 procent av männen i kommunen överviktiga. Andelen överviktiga kvinnor var under denna period lägre i kommunen än länsoch rikssnittet medan männen följde både läns- och rikssnittet. Andelen kvinnor med övervikt i kommunen har under åren 2004-2010 varit bestående men har ökat något enligt den senaste undersökningen Hälsa på lika villkor. År 2011 var det 35 procent av kvinnorna i kommunen som var överviktiga vilket följer länssnittet. Andelen överviktiga män i kommunen visar på en nedåtgående trend vilket skiljer sig i jämförelse med länet där andelen överviktiga män ökar. År 2011 var 49 procent av männen i kommunen överviktiga och i länet 55 procent. Barn och ungas trygga och goda uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska, fysiska och sociala hälsan under hela livet. Förebyggande och främjande insatser under uppväxtåren är därför viktiga för att förbättra folkhälsan. De viktigaste samhälleliga förutsättningarna för barns och ungas hälsa skapas genom goda livsvillkor och genom att främja och stödja miljöer där barn och unga vistas exempelvis förskolan, skolan och hemmet. 5 BMI (Body Mass Index) är ett sätt att beskriva vikten i förhållande till längden. BMI beräknas genom formeln: vikten i kg/(längden i m)². Enligt WHO (Världshälsoorganisationen) finns det fyra viktklasser för BMI; undervikt (Under 18,5), normalvikt (19-24,9), övervikt (25-29,9) och fetma (30 och över). Gränsvärdena för BMI ska ses som ett riktmärke för att mäta hälsosam vikt. 8

Ungas självskattade hälsa Forskning visar att självrapporterade psykosomatiska besvär som nedstämdhet, irritation, nervositet och sömnsvårigheter bland barn och unga ökar. Påfrestningar under tidiga år kan leda till bestående ökad sårbarhet och därför är det viktigt att följa upp hur barn och unga mår. Hur barn i allmänhet mår 2004 2007 2010 flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar 12-15 år 3,4 3,5 3,3 3,5 3,3 3,5 16-20 år 3,2 3,4 3,3 3,4 3,2 3,5 Figur 6. Hur barn 12-20 år i allmänhet mår i Härryda kommun. Värdet är ett medelvärde på en skala 1-4, 1 är dåligt och 4 är mycket bra. Källa: Frivan, Härryda kommun Hur barn och unga (12-20 år) mår i allmänhet skiljer sig något mellan flickor och pojkar i kommunen. Trenden är att pojkar i större utsträckning än flickor uppger att de mår bra vilket överrensstämmer med trenden i riket. Värdet för flickor 12-15 år har försämrats något sedan 2004 medan värdet för pojkar i samma ålder är oförändrat. Värdet för flickor i åldern 16-20 var år 2010 samma som år 2004 men var något högre år 2007. Pojkar i åldern 16-20 år hade samma värde 2004-2007 men ökade något år 2010. Barnfattigdomsindex Nästan hälften av all ohälsa bland barn kan härledas till de omständigheter som familjen lever under. De sociala och ekonomiska villkor som föräldrarna lever under blir också barnens villkor. Hälsoproblem är vanligare i ekonomiskt utsatta grupper. Andel barn (0-17 år) som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 6 35 30 25 20 15 10 5 0 2003 2006 2009 Härryda, barn m utländsk bakgr. Härryda, barn m svensk bakgr. Riket, barn m utländsk bakgr. Riket, barn m svensk bakgr. Figur 7. Andel barn (0-17 år) med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Källa: SCB; Inkomst och taxeringsregistret I Härryda kommun är andelen barn och ungdomar 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund, som finns i ekonomiskt utsatta familjer lägre än riksgenomsnittet. Andelen barn med svensk bakgrund i ekonomiskt utsatta familjer har under perioden 2003-2009 visat på en nedåtgående trend i kommunen, från 4,5 procent till 3,1 procent. 6 Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas utrikes- eller inrikes födda med två utlandsfödda föräldrar. 9

Andelen barn med utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll är betydligt högre än barn med svensk bakgrund. År 2003 var det 14,4 procent av kommunens barn med utländsk bakgrund som levde i ekonomiskt utsatta hushåll. Denna grupp ökade år 2006 till 15,4 procent för att sedan åter minska till 14,3 procent år 2009. Skillnaden mellan barn med svensk- och utländsk bakgrund har under perioden 2003-2009 ökat med 1,3 procentenheter. Barn som har vuxen att prata med Att det finns vuxna i barn och ungas närhet, att de vuxna lyssnar på barnen och barns relationer till vuxna, är av stor betydelse för barn och ungas hälsa och välfärd. En god och förtroendefull relation mellan barn och föräldrar eller andra vuxna fungerar som en skyddsfaktor. Andel barn som anger att de har någon vuxen i sin närhet att prata med 97 96 95 94 93 92 91 90 89 88 2004 2007 2010 Flickor 12-15 år Flickor 16-20 år Pojkar 12-15 år Pojkar16-20 år Figur 8. Andel barn 12-20 år som anger att de har någon vuxen i sin närhet att prata med. Källla: Frivan, Härryda kommun År 2010 var det 96 procent av kommunens pojkar i åldern 12-20 år och 95 procent av flickorna i åldern 16-20 år som uppgav att de hade någon vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med. Flickor i åldern 12-15 år uppgav i mindre utsträckning att de hade någon vuxen i sin närhet att prata med. Sedan 2004 har antalet pojkar i åldern 16-20 år som uppgett att det någon vuxen i sin närhet att prata med ökat konstant. Antalet flickor i samma åldersgrupp sjönk något mellan 2004-2007 för att sedan öka med två procentenheter fram till år 2010. Simkunnighet Att kunna simma är en baskunskap för barns säkerhet. Att kunna simma erbjuder fler möjligheter till en aktiv fritid och skapar en trygghet i relation med vatten. Att öka simkunnigheten är, tillsammans med ökad vattensäkerhet och övervakning av små barn de viktigaste åtgärderna för att förhindra drunkningsolyckor bland barn. Kommunen genomför årligen obligatoriska simtester samt erbjuder simundervisning till dem som inte uppfyller kraven för simtestet. Till och med år 2006 var kravet att eleverna i år 5 skulle kunna simma 25 meter. Från och med 2007 är kravet 200 m på djupt vatten. 10

Andel simkunniga i Härryda kommun 97 96 95 94 93 92 91 90 89 88 87 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 Figur 9. Andel simkunniga barn i år 5 i Härryda kommun. Källa: UTK, Härryda kommun Andelen simkunniga elever i årskurs 5 minskade med några procentenheter mellan 2006 och 2008 vilket troligen beror på strängare krav. Mellan 2008-2009 ökade simkunnigheten med fem procentenheter och uppgick till 95 procent. År 2010 var andelen simkunniga oförändrad. I kommunen är andelen simkunniga högre än genomsnittet i riket. Enligt skolverket var det i genomsnitt 91 procent av eleverna i år 5 som var simkunniga år 2010. Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet ger betydande hälsovinster. Hjärtats slagvolym ökar och koncentrationen av stresshormoner i blodet minskar i vila. Hög fysisk aktivitet kan minska risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. Fysisk inaktivitet är å andra sidan en riskfaktor för ökad sjuklighet och för tidigdöd. Psykologiska effekter av regelbunden fysisk aktivitet är att de flesta upplever ett allmänt ökat välbefinnande och minskad stress. Andra effekter kan vara ökat självförtroende och ökad social kontakt med andra människor. 95 90 Andel som tränar/motionerar minst 2 ggr/vecka 85 80 75 70 Flickor 12-15 år Flickor 16-20 år Pojkar 12-15 år Pojkar 16-20 år 65 60 2004 2007 2010 Figur 10. Andelen barn 12-20 år som tränar/motionerar minst 2ggr/vecka. Källla: Frivan, Härryda kommun Andelen flickor och pojkar 12-20 år som motionerar minst två gånger i veckan i kommunen visar på en stigande trend. År 2010 var det 92 procent av flickorna, 91 % av pojkarna i åldern 12-15 år som uppgav att de motionerar minst två gånger i veckan. 11

Det var färre flickor och pojkar i åldern 16-20 som uppgav att de motionerade minst två gånger i veckan, 86 respektive 90 procent. År 2004 var det betydligt vanligare bland flickor och pojkar i åldern 12-15 år att motionera regelbundet än bland flickor och pojkar i åldern 16-20 år. År 2010 hade skillnaden mellan de två åldersgrupperna, minskat vilket tyder på en positiv utveckling. Barn och ungas matvanor Mat och måltider är centrala i våra liv och har stor betydelse för vår hälsa. Hälsosamma matvanor kombinerat med ett fysiskt aktivt liv bidrar till ett friskt och långt liv. Mat är avgörande för barns hälsa, utveckling och välbefinnande. Skolan har goda möjligheter att på ett naturligt och positivt sätt främja bra matvanor som en del av en hälsosam livsstil hos våra barn. Bra mat i skolan innebär att den smakar gott, är näringsrik, motsvarar elevernas behov och kan ätas i en trevlig miljö. Lunchen i skolan bör motsvara 30-35 procent av det dagliga näringsintaget, medan måltiderna i förskolan (frukost, lunch, mellanmål) bör motsvara 70 procent av det dagliga näringsintaget. Ätfrekvensen när det gäller skollunchen är hög i samtliga kommunens skolor. Ätfrekvensen har konstant varit runt 90 procent under flera år. Tidigaredelens skolor har generellt en något högre än senaredelens skolor. De allra flesta äter alltså sin skollunch men väldigt många äter för små portioner. Måltidsservice uppskattar att eleverna i genomsnitt äter ca 70 % av den portionsstorlek som de utifrån sin ålder och behov borde äta. Trivsel och trygghet i skolan Skolan är en arena där barn och ungdomar vistas en stor del av sin uppväxt, därför är barnens skolförhållanden viktiga att främja. Att elever trivs på sin skola är avgörande för hälsan och en förutsättning för inlärning. Trygghet, delaktighet, vuxenstöd och hur skolans byggnad är planerad är en rad faktorer som påverkar trivseln. Trygghet är ett av de starkaste och mest grundläggande behoven, vilket är viktigt för välbefinnandet. Kommunen gör årligen brukarundersökningar kring frågor som berör barn och ungas skolsituation. Brukarundersökningen har från och med 2011 ändrat struktur vilket innefattar nya skalor och åldersgrupper och därför kan inga jämförelser göras med tidigare år. Andel elever i Härryda kommun som År 5 År 8 känner sig trygga i skolan 98 98 anser att det finns vuxna att prata med 89 84 trivs i skolan 93 92 Figur 11. Andel elever som svarat 3 och 4 på en fyrgradig skala. Källa: Brukarundersökning 2011, UTK; Härryda kommun I brukarenkäten 2011 framkommer att 98 procent av eleverna i år fem och år åtta känner sig trygga i skolan. 89 procent av eleverna anser att det finns någon vuxen att prata med när det behövs jämfört med 84 procent av eleverna i år åtta. Det är 93 procent av eleverna i år 5 och 92 procent av eleverna i år 8 som uppger att de trivs i skolan. Delaktighet och inflytande i skolan Demokratin är inte bara viktig på ett politiskt plan, utan den genomsyrar hela samhället, och är lika viktig inom exempelvis skolan genom elevrådsarbete och övrigt elevinflytande. Arbetsmiljölagstiftningen liksom skollagstiftningen anger att eleverna har rätt till inflytande. Även i läroplanerna betonas betydelsen av elevernas inflytande och ansvar i skolan. 12

När elever fått ökade möjligheter att påverka arbetet i skolan har detta också visat sig främja deras skolprestationer och deras psykiska hälsa. Andel elever i Härryda kommun som År 5 År 8 uppger att lärarna tar hänsyn till deras åsikter 88 71 känner att de kan påverka hur de skall arbeta i skolan 83 64 som känner att de kan påverka vad de skall arbeta med i skolan 78 51 Figur 12. Andel elever som svarat 3 och 4 på en fyrgradig skala. Källa: Brukarundersökning 2011, UTK; Härryda kommun Av kommunens elever i årskurs fem uppger 88 procent att lärarna tar hänsyn till deras åsikter, vilket motsvaras av 71 procent i årskurs åtta. 83 procent av eleverna i årskurs fem och 64 procent av eleverna i årskurs åtta känner att de kan påverka hur elevarbetet i skolan skall utformas. 78 procent av eleverna i årskurs fem känner att de kan påverka vad de skall arbeta med i skolan, 51 procent av eleverna i årskurs åtta. Resultatet är generellt lägre för eleverna i årskurs åtta. Behörighet till gymnasiet Precis som levnadsvillkor är en av de mest avgörande faktorerna för människors framtida hälsa, spelar utbildning en avgörande roll, dels för att individen ska kunna hävda sig i ett framtida arbetsliv och dels för den personliga utvecklingen. Barn och ungdomar med goda skolprestationer har i allmänhet bättre hälsa, både under uppväxten och senare i livet. Bristande baskunskaper kan leda till utanförskap i samhället och är därför ett skäl som gör det angeläget att förebygga skolmisslyckanden. 98 96 Andel elever som är behöriga till gymnasiet 7 94 92 90 Härryda Västra Götalands län Riket 88 86 84 2004 2007 2010 Figur 13. Andel elever som är behöriga till gymnasiet. Källa: Skolverket Härryda kommun har under åren 2004-2010 haft en stigande trend gällande andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan. 2010 var 97 procent av eleverna i kommunen behöriga till gymnasiet. Kommunen har avsevärt fler elever som är behöriga till gymnasiet än både läns- och rikssnittet. 7 För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska dom andra språk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs nio utan slutbetyg ingår således) 13

Enligt uppgifter från grundskolan i Härryda kommun hade andelen behöriga till gymnasiet minskat till 94 procent år 2011. Att andelen behöriga elever till gymnasiet har minskat kan ha att göra med införseln av den nya skollagen då behörighetskraven är förändrade. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket och arbeta för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupp för till exempel alkohol, narkotika och spel. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste därför, för att bli effektivt, behandlas i ett sammanhang. Kommuner, landsting/regioner, länsstyrelser och frivilligorganisationer har en viktig roll i ett förebyggande och hälsofrämjande arbete kring dessa frågor. Ungdomars alkoholvanor Omfattande forskning visar att ungdomar som tidigt debuterar med alkohol riskerar att hamna i problem både på kort- och lång sikt varför det är angeläget att arbeta för att senarelägga alkoholdebuten och minska alkoholbruket bland ungdomar. Andel alkoholkonsumenter år 9 och år 2 gymnasiet 8 100 90 80 70 60 flickor år 9 pojkar år 9 flickor år 2 pojkar år 2 50 40 2003 2007 2010 Figur 14. Andel alkoholkonsumenter år 9 och år 2 gymnasiet i Härryda kommun Källa: Drogvaneundersökningen 2003, 2007 och CAN 2010 Härryda kommun. En positiv trend kan skönjas i Härryda kommun under perioden 2003-2010 gällande pojkar år 9 och flickor år 2 på gymnasiet. Andelen pojkar år 9 som konsumerar alkohol har under perioden 2003-2010 minskat från 79 till 61 procent. Andelen alkoholkonsumerande flickor i år 2 på gymnasiet minskade under samma period från 94 till 85 procent. År 2004 var det fler pojkar än flickor i år 9 som uppgav att de konsumerade alkohol. Från år 2007 har trenden varit att flickor i högre utsträckning konsumerar alkohol än pojkar i år 9. År 2010 uppgav 74 procent av flickorna i år nio att de konsumerade alkohol. Av dem var det 24 procent som var intensivkonsumenter, vilket innebär att man vid ett och samma tillfälle dricker en hel flaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl eller en halv halvflaska (18 cl) starksprit. Motsvarande för pojkar i samma ålder var 21 procent. 8 För att bli klassifierad som alkoholkonsument är det tillräckligt att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker alkohol i form av öl (ej lättöl), cider, alkoläsk, vin eller sprit. 14

Andelen intensivkonsumenter ökar kraftigt från år 9 till år 2 på gymnasiet. År 2010 var det 38 procent av flickorna och 53 procent av pojkarna som var intensivkonsumenter av alkohol. Andelen intensivkonsumerande pojkar i år 2 på gymnasiet har konstant minskat sedan 2003. Andelen intensivkonsumerande flickor i samma åldersgrupp minskade åren 2003-2007 men var oförändrad år 2010. Enligt CAN:s (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning ) årliga undersökning om drogutvecklingen i Sverige har andelen alkoholkonsumenter i stora drag minskat kontinuerligt sedan mätningar bland niondeklassarna startade 1971. År 2010 var det i genomsnitt 65 procent av flickorna och 56 procent av pojkarna i år 9 i riket som konsumerade alkohol. Härryda kommun ligger betydligt högre än rikssnittet både för flickor och pojkar i motsvarande ålder. Kommunen följer rikssnittet gällande andelen alkoholkonsumerande flickor i år 2 på gymnasiet medan pojkarna i motsvarande ålder är sex procentenheter högre i kommunen än rikssnittet. Unga som blir bjudna på alkohol hemma Enligt CAN:s undersökning 2010 är det mest förekommande att ungdomar får tag i alkohol genom kamrater, men det förekommer att föräldrar och andra vuxna förser ungdomar med alkohol. Det finns hos föräldrar olika uppfattningar kring bjudvanor av alkohol, vissa tycker att det är självklart att man inte bjuder minderåriga på alkohol medan andra tycker det är okej att låta dem få smaka hemma. I Sverige är det inte tillåtet att förse minderåriga under arton år med alkohol vilket är ett viktigt argument för föräldrar och andra vuxna att inte bjuda unga på alkohol. Forskning visar att föräldrars attityder till alkohol har en stor inverkan på debutålder och omfattningen av alkoholkonsumtion bland unga. Andel som blir bjudna på alkohol hemma (år 2010) 70 60 50 40 30 Härryda Riket 20 10 0 flickor år 9 pojkar år 9 flickor gym 2 pojkar gym 2 Figur 15. Andel flickor och pojkar år 9 och år 2 gymnasiet som blir bjudna på alkohol hemma Källa: CAN 2010 Härryda kommun. 2010 uppgav 55 procent av flickorna och 49 procent av pojkarna år 9 i kommunen att de blir bjudna på alkohol hemma, vilket är betydligt högre än genomsnittet i riket. Av gymnasieeleverna i år 2 var det 59 procent av flickorna och 63 procent av pojkarna som blev bjudna på alkohol i hemmet. Andelen flickor i gymnasiet år 2 ligger något lägre än rikssnittet medan pojkarna i samma ålder ligger betydligt högre. Det är fler flickor än pojkar i år 9 som blir bjudna på alkohol hemma. Däremot är det fler pojkar än flickor bland gymnasielever år 2 som blir bjudna på alkohol hemma. 15

Riskbruk av alkohol Riskbruk av alkohol innebär ett bruk som är eller kan bli skadligt, men där beroende inte föreligger. Mer än var fjärde ung kvinna och nästan var tredje ung man dricker alkohol på ett sätt som kan ge ohälsa eller sociala problem. Men riskdrickandet kan i många fall åtgärdas om det uppmärksammas i tid. Andel med riskabla alkoholvanor 9 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kvinnor Män Kvinnor Män 2004-2007 2007-2010 Härryda Västra Götalands län Riket Figur 16. Andel i befolkningen 16-84 år med riskabla alkoholvanor. Värden presenteras som 4-årsmedelvärden Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut. Diagrammet visar att det är en stor skillnad i kommunen mellan kvinnor och män 16-84 år gällande riskabla alkoholvanor. Könsskillnaderna är det samma i länet och i landet som helhet. Det är betydligt fler män än kvinnor som har riskabla alkoholvanor, nästan det dubbla. Under perioden 2004-2007 var det en något högre andel kvinnor med riskabla alkoholvanor i kommunen än i länet men samma procentuella nivå som rikssnittet. Andelen män med riskabla alkoholvanor var något mindre än länssnittet och något högre än rikssnittet. I kommunen har det under perioden 2004-2010 varit en neråtgående trend gällande riskabla alkoholvanor hos kvinnor och män. Enligt senaste undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 har andelen kvinnor och män med riskabla alkoholvanor ökat i jämförelse med tidigare. År 2011 var det 9,6 procent av kvinnorna och 18,9 procent av männen i kommunen som hade riskabla alkoholvanor vilket är en ökning med knappt två procentenheter i båda fallen. I länet ligger andelen kvinnor och män med riskabla alkoholvanor kvar på ungefär samma nivå. Tobaksbruk Tobaksbruk är det enskilt största folkhälsoproblemet som går att förebygga och behandla. Det är vetenskapligt belagt att rökning har ett samband med ett 40-tal olika sjukdomar, bland annat lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Det är dessutom en av de stora orsakerna till skillnad i ohälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Exempelvis så är dagligrökning mer än dubbelt så vanligt bland arbetslösa och personer med sjuk/aktivitetsersättning. 9 Andelen med riskabla alkoholvanor har beräknats utifrån en sammanslagning av fyra frågeställningar; Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? Hur många glas dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? Hur ofta dricker du sex glas eller fler vid samma tillfälle? Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna druckit så mycket alkohol att du varit berusad? 16

Andel som röker dagligen 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kvinnor Män Kvinnor Män 2004-2007 2007-2010 Härryda Västra Götalands län Riket Figur 17. Andel i befolkningen 16-84 år som röker dagligen. Värden presenteras som 4-årsmedelvärden Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut. Tobaksrökningen bland befolkningen 16-84 år har nationellt sett minskat långsamt de senaste åren. I kommunen har det under perioden 2004-2010 konstant varit ca 12-13 procent kvinnor som röker medan andelen rökande män i samma åldergrupp har minskat från 15 till 13 procent. Det har varit färre kvinnor som röker i kommunen jämfört med genomsnittet i länet och riket till skillnad från andelen rökande män som varit högre i kommunen än genomsnittet i både länet och riket. Könsskillnaderna har minskat sedan 2004 och perioden 2007-2010 var det lika stor andel kvinnor och män (13 procent) som rökte. Enligt Hälsa på lika villkor 2011 hade andelen rökande kvinnor och män minskat i kommunen. År 2011 var det nio procent av kvinnorna och sju procent av männen 16-84 år som uppgav att de röker vilket innebär en sänkning med fyra respektive sex procentenheter Tobaksrökning skiljer sig mellan olika åldrar och inom vissa åldersgrupper är det fler som röker. Enligt CAN 2010 så röker 35 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna i år 9 i kommunen vilket har ökat sedan 2003. Det är betydligt högre andel flickor som röker i kommunen än genomsnittet i riket som är 28 procent. Pojkarna följer rikssnittet. I gymnasiet är det ännu vanligare att röka, 41 % av flickorna och 30 procent av pojkarna i år 2 på gymnasiet röker vilket är något lägre än rikssnittet i båda fallen. Rökning bland flickor och pojkar i år 2 på gymnasiet har minskat i snitt fem procentenheter sedan 2003. Snus påverkar hälsan genom att det, precis som cigaretter, innehåller flera cancerframkallande ämnen. Det är betydligt vanligare bland män än kvinnor att snusa. Perioden 2004-2010 var det i snitt 21 procent män och 4 procent kvinnor i kommunen som snusar vilket har legat på samma nivå som genomsnittet i riket. År 2011 hade andelen snusande kvinnor i kommunen ökat till 5,6 procent och andelen män minskat till 17,7 procent vilket kan tyda på en ny trend. Cannabis Cannabis i form av hasch och marijuana är den vanligaste förekommande narkotiska drogen i Sverige. Det är svårt att ge en precis och entydig bild av narkotikaproblemets omfattning, bland annat eftersom all ickemedicinsk befattning med narkotika är kriminaliserad. Narkotikaanvändning medför kraftigt ökade risker för skador av olika slag. Skadorna kan vara medicinska eller sociala och de kan vara akuta eller uppstå först efter en längre tids användning. 17

I Härryda kommun har andelen användare av cannabis 16-84 år varit konstant under perioden 2004-2010, omkring en procent av kvinnorna och tre procent av männen har uppgett att de använt eller använder cannabis. Enligt senaste undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 har andelen kvinnor i kommunen som använt cannabis ökat till 2,1 procent medan andelen män däremot minskat till 1,3 procent. I jämförelse med Västra Götalands län så är andelen kvinnor som använt eller använder cannabis i kommunen något högre och andelen män något lägre än länssnittet. Enligt CAN 2010 var det 9 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna i år 9 som angav att de någon gång använt narkotika. Den form av narkotika som var vanligast förekommande var cannabis. Det var mer vanligt bland gymnasieelever än bland elever i år 9 att använda narkotika, 24 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna i år 2 på gymnasiet hade använt narkotika. Cannabis var även i denna åldersgrupp den mest förekommande drogen. I jämförelse med riket så var andelen pojkar och flickor år 9 i kommunen i nivå med riket men andelen pojkar år 2 i gymnasiet var högre än rikssnittet (21 procent). Andelen flickor i kommunen var lägre än risksnittet (15 procent). Spelvanor Skadliga effekter av spel om pengar hänger bland annat samman med hur mycket man spelar, mönstret i spelbeteendet, individens socioekonomiska situation samt kön och ålder. Det finns många likheter mellan spelproblem och andra missbruk som alkohol, tobak, narkotika och dopning. En stor del av de mer generella riskfaktorerna är gemensamma för både spel och alkohol. Andel med riskabla spelvanor 10 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kvinnor Män Kvinnor Män 2004-2007 2007-2010 Härryda Västra Götalands län Riket Figur 18. Andel i befolkningen 16-84 år med riskabla spelvanor Värden presenteras som 4-årsmedelvärden Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut. Perioden 2004-2007 var det är vanligare bland män än kvinnor med riskabla spelvanor i kommunen likaså i länet och riket. Skillnaden mellan könen har under senare år minskat i kommunen medan skillnaderna består i länet och riket. 10 För att få fram ett mått på spelproblem och spelberoende beräknas ett summaindex utifrån de tre delfrågorna; Har du någon gång under de 12 senaste månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel? Hur mycket pengar har du satsat på spel de senaste 7 dagarna? Hur många gånger har du under de senaste 12 månaderna.a) försökt minska ditt spelande? b) känt dig rastlös och irriterad om du inte kunnat spela? c) ljugit om hur mycket du spelat? Folkhälsoinstitutet redovisar spelvanor enligt sammanställning av frågorna ovan samt redovisar andelen av de med riskabla spelvanor som försökt minska sitt spelande, dvs svarsalternativ a) på följdfrågan om man under de senaste 12 månaderna. 18

Under perioden 2007-2010 var det lika stor andel kvinnor som män (2 procent) i kommunen som hade riskabla spelvanor. I kommunen har andelen kvinnor med riskabla spelvanor varit bestående sedan 2004 men hade enligt Hälsa på lika villkor 2011 minskat till en procent. Andelen män med riskabla spelvanor hade däremot ökat till 4,7 procent år 2011. Hälsosamt åldrande Gruppen äldre blir en allt större andel av befolkningen och hälsofrämjande insatser under hela livet blir då allt viktigare för att ha en god hälsa och kunna leva självständigt med en god livskvalitet så länge som möjligt. Samhället kan också stödja och uppmuntra val som innebär ett hälsosamt sätt att leva och genom olika åtgärder kan samhället göra det möjligt för äldre att leva utan funktionsnedsättningar och beroende. På så sätt kan den äldre befolkningen både behålla och öka sin livskvalitet. Bland äldre människor finns det stora skillnader, både när det gäller förutsättningarna för ett gott åldrande och hur åldrande faktiskt ser ut. Många människor över 65 år fortsätter att arbeta och de flesta är oberoende och klarar sig bra långt upp i åldern. Benämningen äldre avser i denna skrivelse personer som är 65-84 år. Självskattad hälsa Ju högre ålder desto färre är det som upplever en god hälsa. Nationellt sett så uppger kvinnor och män i åldern 75-84 år i mindre grad att deras hälsotillstånd är bra. Andel med bra och mycket bra hälsotillstånd 70 60 50 40 2007 2011 30 20 10 0 Härryda Västra götalands län Riket Figur 19. Andel i befolkningen 65-84 år med bra och mycket bra hälsotillstånd Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut. År 2011 skattade 58,4 procent av befolkningen i kommunen 65-84 år sitt hälsotillstånd som bra vilket var något lägre än 2007. Det skattade hälsotillståndet är högre bland de äldre i kommunen än länet och riket. Fysisk aktivitet Idag motionerar äldre människor mer än tidigare generationer och demt har positiva effekter på välbefinnandet och bidrar till att människor kan vara friska och vitala högt upp i åldrarna. En god rörelseförmåga är av central betydelse för att kunna klara sig på egen hand. Fysisk aktivitet främjar en god funktionsförmåga. Nationellt sett är män i åldersgruppen 65-74 år mer fysiskt aktiva än kvinnor i motsvarande ålder samt kvinnor och män som är 75 år och äldre. Undersökningar visar att fysisk aktivitet i åldern 75-84 år minskar, mer bland kvinnor än bland män. Jämfört med befolkningen i stort har fler människor i åldern 75-84 år en stillasittande fritid och en lägre andel som är fysiskt aktiva. 19

Andel fysiskt aktiva minst 30 min/dag 80 70 60 50 40 30 20 10 0 härryda Västra Götalands län riket 2007 2011 Figur 20. Andel i befolkningen 65-84 år som är fysikt aktiva minst 30 min per dag. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut. 2011 var 66 procent av kommunens befolkning 65-84 år fysiskt aktiva minst 30 min per dag, vilket har minskat med drygt en procentenhet sedan 2007. Kommunen har en högre andel aktiva äldre än både länet och riket. Trots att andelen fysiskt aktiva är hög i kommunen har en femtedel av de äldre en stillasittande fritid. I kommunen har andelen äldre med stillasittande fritid ökat åren mellan 2007-2011 från 17 till 21 procent. År 2007 hade kommunen lägre andel äldre som var inaktiva än läns- och rikssnittet men sedan 2011 har kommunen en högre andel inaktiva äldre än både länet och riket. Övervikt och fetma Med stigande ålder minskar kroppens behov av energi. För en del äldre kan det vara svårt att anpassa sig till det minskande energibehovet, vilket ökar risken för övervikt. Fetma innebär en hög belastning på både hjärta och kroppens rörelseorgan och särskilt för äldre kan fetma minska möjligheterna att röra sig och klara sin vardag. Övervikt har blivit vanligare bland de äldre liksom i den övriga befolkningen även om övervikt bland äldre nationellt sett inte har ökat lika mycket som bland yngre. Andel med övervikt och fetma 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 2007 2011 härryda Västra Götalands län Figur 21. Andel i befolkningen 65-84 år med övervikt och fetma, BMI över 25 (Se förklaring av BMI sidan 8) Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut. Andelen äldre med övervikt och fetma har ökat kraftigt i kommunen åren 2007-2011 från 44 till 54 procent. Kommunen har en lägre andel äldre med övervikt och fetma i åldern 65-84 år än länet och riket men skillnaden minskar. 20