Åtgärdsprogram för Tisaren-Sottern-Kolsnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 1(42)
Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Telefon 010-224 90 00 Hemsida www.vattenmyndigheterna.se 2(42)
Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett delområde av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i delområdet Tisaren-Sottern-Kolsnaren i Nyköpingsåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar. www.viss.lansstyrelsen.se 2 5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(42)
Sammanfattning Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde utgör den översta delen av Nyköpingsåns åtgärdsområde och omfattar 683 km 2, knappt 20 procent av hela åtgärdsområdet. Tisaren-Sotterns- Kolsnarens avrinningsområde ligger i Södermanlands och Örebro län. Kommuner som berörs av området är Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro. Inom området finns 19 ytvattenförekomster varav elva vattendrag och åtta sjöar. 13 av dessa uppnår inte god ekologisk status. De största miljöproblemen är övergödning, fysisk påverkan och försurning. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesreglering är betydande påverkanskällor för vattnens hydromorfologiska förhållanden. De största påverkanskällorna för övergödning är jordbruk, enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk. Två ytvattenförekomster har förhöjda halter av miljögifter, Näsnaren och Tisaren, som innebär att god kemisk status inte uppnås. De ämnen som förorsakar nedklassnigen är bland annat antracen, fluoranten och bens(a)pyren. Två grundvattenförekomster av totalt 16 stycken riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 på grund av miljögifter och påverkansrisk. För att följa miljökvalitetsnormerna i Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 2200 hektar åkermark stukturkalkas och 12 hektar anpassade skyddszoner och 6 hektar fosfordammar anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruket. Vingåkers, Katrineholms, Askersunds, Hallsbergs och Örebros kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn, och Länsstyrelserna i Södermanland och Örebro bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att stimulera åtgärdstakten. Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att ca 1000 stycken enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 1000 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att öka åtgärdstakten av enskilda avlopp, och Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen dagvatten. Naturvårdsverket kan komma att besluta om nya styrmedel för att stimulera åtgärder som minskar fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Södermanlands län och Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner, inom sitt arbete med föroreningsskadade områden och tillsyn, åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av miljögifter, utsläppsminskning av miljögifter från miljöfarlig verksamhet, anläggande av båtbottentvättar och dagvattenrening. Länsstyrelsen i Örebro län och Askersunds kommun behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder av förorenade områden 4(42)
i anslutning till Åsbro gamla och nya impregnering samt sanering av förorenade sediment i Tisaren Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro kommuner samt Länsstyrelserna i Södermanland och Örebro behöver dessutom utföra kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelserna i Södermanland och Örebro bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 10 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Länsstyrelserna i Södermanland och Örebro bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att sten, block och lekgrus läggs ut i ett vattendrag och att två vattendrag som är rensade och rätade restaureras. Länsstyrelserna i Södermanland och Örebro bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att flöden ska miljöanpassas eller få minimitappningar i 4 vattendrag Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro kommuner utföra restaureringsåtgärder i 12 hektar vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. Föreslagna åtgärder för att minska tillförseln av fosfor till vattnen i området kommer inte att räcka för att nå god ekologisk status i flera vattenförekomster. Fem vattenförekomster har därför fått miljökvalitetsnormer med tidsundantag till 2027 på grund av tekniskt omöjligt. Orsaken till påverkan i dessa vattenförekomster behöver utredas av Länsstyrelsen i Södermanland samt Vingåkers och Katrineholms kommun. Ytterligare åtgärder behöver därefter föreslås av Länsstyrelsen i Södermanland och genomföras senast år 2024. 5(42)
Åtgärdsprogram för Tisaren-Sottern-Kolsnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde - samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av avrinningsområdet... 7 1.1 Status och miljöproblem... 10 1.2 Miljökvalitetsnormer... 14 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten... 17 2.1 Övergödning... 17 2.2 Försurning... 21 2.3 Miljögifter... 23 2.4 Främmande arter... 25 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan... 25 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten... 34 3.1 Näringsämnen... 34 3.2 Miljögifter... 34 3.3 Klorid... 34 3.4 Förändrade grundvattennivåer... 34 4 Otillräckligt dricksvattenskydd... 35 4.1 Nulägesbeskrivning... 35 4.2 Åtgärder... 35 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning... 36 5.1 Natura 2000-områden... 36 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet... 36 5.3 Nitratkänsliga områden... 36 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig... 37 6(42)
1 Beskrivning av avrinningsområdet Nyköpingsåns avrinningsområde är ett åtgärdsområde som har delats upp i fem delområden. Delområdet Tisaren-Sottern-Kolsnarens är den översta delen av Nyköpingsåns avrinningsområde, och omfattar 683 km 2, knappt 20 procent av hela avrinningsområdet (figur 1). Tisaren-Sotterns- Kolsnarens avrinningsområde ligger i Södermanlands och Örebro län. Kommuner som berörs av området är Vingåker, Katrineholm, Askersund, Hallsberg och Örebro. Området består av ca 70 procent skogsmark, 16 procent jordbruksmark, 2 procent tätort och 1 procent vatten. Inom området finns 19 vattenförekomster varav 11 vattendrag och 8 sjöar (figur 2). Dessutom finns 16 grundvattenförekomster i området. 7(42)
Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(42)
Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(42)
1.1 Status och miljöproblem 1.1.1 Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Delområdet Tisaren-Sottern-Kolsnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde omfattar 19 ytvattenförekomster, varav 13 inte uppnår god ekologisk status 2015. De största miljöproblemen är övergödning, fysisk påverkan och försurning. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesreglering är betydande påverkanskällor för vattnens hydromorfologiska förhållanden. De största påverkanskällorna för övergödning är diffusa källor (främst jordbruksmark) och lokalt vissa punktkällor (främst avloppsreningsverk och enskilda avlopp). I den preliminära statusklassningen har vi inte tagit hänsyn till fysisk påverkan. Om fysisk påverkan vägs in i klassningen av ekologisk status så skulle Vingåkersån från Ölångssjön till Högsjön och Vingåkersån från Högsjön till sammanflödet med Gammalån sänkas till minst måttlig ekologisk status (Fig 3). 10(42)
Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status I Vattenförekomsterna Näsnaren och Tisaren har halter av antracen, benzo(k)fluoranten, benzo(b)fluoranten, fluoranten och bens(a)pyren uppmätts över gränsvärden. Samtliga vattenförekomster har klassificerats till sämre status än god på grund av kvicksilver, precis som i resten av Sverige. 11(42)
Figur 4. Kemisk status (exklusive kvicksilver) i ytvatten. 12(42)
1.1.2 Grundvatten Figur 5. Riskerar att inte uppnå god kemisk status 2021. Kemisk status och risk Samtliga 16 förekomster har god status. Två förekomster, (SE653993-145691 och SE654469-147508), riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 främst på grund av påverkansrisk från väg och impregneringsanläggning som läcker krom, arsenik och koppar (figur 5). Kvantitativ status och risk Den kvantitativa statusen är i överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, t ex om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora 13(42)
uttag. Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom Tisaren- Sottern-Kolsnaren avrinningsområde. 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I avrinningsområdet finns 1 dricksvattentäkt som omfattas av direktivet. (SEA7SE653485-157428) Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Stora delar av delområdet Tisaren-Sottern-Kolsnaren inom Nyköpingsåns åtgärdsområde omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Svennevadsån, Sotterns skärgård, Dovrasjödalen och Näsnaren. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormer för vatten formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år 2015. Beslut om miljökvalitetsnormer tas av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats www.vattenmyndigheterna.se. 14(42)
1.2.1 Ytvatten Endast vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status idag har miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015. Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag för att nå god ekologisk status till 2021 eller 2027 på grund av orimliga kostnader; bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering (se tabell 1). Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitets- Orsak Estaboån Vattendrag från Södra Dovrasjön till Tibons utlopp Tisaren Kullasjön Brevensån Sottern Näsnaren Sjöholmsån Skogaån Högsjön Morjanån Kolsnaren Vingåkersån från sammanflödet med Gammalån till Kolsnaren Gammalån SE654138-145639 SE654193-145421 SE654333-146623 SE654348-149083 SE654356-148738 SE654370-148479 SE654403-151922 SE654452-151759 SE654470-146778 SE654543-149599 SE654576-151044 SE654601-151038 SE654748-150470 SE655161-149575 norm God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet, Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Konnektivitet, Morfologiska förändringar, Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet, Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet, Morfologiska förändringar, Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) 15(42)
Samtliga vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Miljökvalitetsnorm med undantag för kemisk status för vattenförekomster i delområdet som inte uppnår god kemisk status visas i Tabell 2. Vattenförekomsten Näsnaren har ytterligare tidsundantag till 2021 för de prioriterade ämnena antracen, benzo(k)fluoranten och benzo(b)fluoranten. Vattenförekomsten Tisaren har ytterligare tidsundantag till 2021 för de prioriterade ämnena antracen, fluoranten och bens(a)pyren. Ytterligare utredningar behöver genomföras för att kartlägga påverkan och vilka åtgärder som eventuellt är möjliga. Det är därför tekniskt omöjligt att nå god status till 2015, skälet är tekniskt omöjligt. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status 2015 Vattenförekomst Näsnaren Tisaren ID SE65440 3-151922 SE65433 3-146623 Miljökvalitets -norm God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 Undantag Ämne År Motivering Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt antracen, benzo(k)- fluoranten och benzo(b)- fluoranten antracen, fluoranten och bens(a)- pyren 2021 Ytterligare utredningar behöver genomföras för att kartlägga påverkan och vilka åtgärder som eventuellt är möjliga. Det är därför inte möjligt att uppnå god kemisk status till 2015. 2021 Ytterligare utredningar behöver genomföras för att kartlägga påverkan och vilka åtgärder som eventuellt är möjliga. Det är därför inte möjligt att uppnå god kemisk status till 2015. 1.2.2 Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status 2015. 1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden Inga kompletterande krav för skyddade områden är nödvändiga i delområdet. Bevarandemålen för gynnsam bevarandestatus sammanfaller med god ekologisk status. 16(42)
2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning 2.1.1 Tillstånd 11 vattenförekomster har miljöproblemet övergödning (figur 6). Det är sjöarna Näsnaren och Kolsnaren samt vattendraget Sjöholmsån som har sämst värden för näringsämnen i vattenkemiprovtagningarna (dåligt eller otillfredsställande). Sjön Sottern har fått måttlig status eftersom växtplanktonprovtagningarna visar näringspåverkan. 17(42)
Figur 6. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning. 2.1.2 Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 3600 kg (figur 7). Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. 18(42)
Figur 7. Status med avseende på näringsämnen och fosforbeting för enskilda vattenförekomster/ grupper av vattenförekomster eller delavrinningsområden för att nå god status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen. 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av Figur 8 så är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande källan i området. Lokalt kan även andra källor som enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk vara betydande källor. Sjön Näsnaren kan vara påverkad av internbelastning av näringsämnen från sediment, men det finns inga undersökningar som visar hur mycket det kan vara. 19(42)
5% 12% 8% 7% Enskilda avlopp Dagvatten 11% Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt 57% Figur 8. Källfördelning av fosfor för området. 2.1.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder I tabell 3 redovisas de åtgärder som föreslås för att nå god status i delområdet. Åtgärderna som redovisas här omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar, minskat läckage vid spridning av stallgödsel och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning för att minimera de totala kostnaderna. Strukturkalkning är en både effektiv och billig åtgärd i all lerhaltig jordbruksmark. Den förbättrar åkermarkens struktur och ger därmed högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid brukning av jorden. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i delområdet uppskattas leda till en minskning med 2500 kg fosfor. Det är ca 1100 kg mindre än vad som behövs för att nå god status (3600 kg fosfor). Även om beräkningarna är ungefärliga visar det att behovet av åtgärder är stort och det indikerar att det blir svårt att nå god ekologisk status genom att bara utföra de mest kostnadseffektiva åtgärderna. 20(42)
Tabell 3. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning 2 200 Hektar 310 0 0 Anpassade skyddszoner på åkermark 12 Hektar 220 120 000 550 Våtmark - fosfordamm 5,5 Hektar 370 270 000 730 Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk Installera kemisk P-fällning för bräddat avloppsvatten 270 440 000 1 700 1 Antal 61 220 000 3 500 0 Ton 520 2 000 000 3 800 1 Antal 87 500 000 5 800 Kalkfilterdiken 840 Hektar 78 530 000 6 800 Skyddszoner, 0-2 meter 21 Hektar 4,7 42 000 8 900 Skyddszoner, 2-6 meter 41 Hektar 4,7 84 000 18 000 Åtgärdande av enskilda avlopp (EA) till normal skyddsnivå Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 990 Antal 330 6 100 000 18 000 980 Antal 48 900 000 19 000 Våtmark för näringsretention 290 Hektar 240 4 600 000 19 000 Skyddszoner, 6-10 meter 41 Hektar 4 84 000 21 000 SUMMA 2 600 16 000 000 Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 2.2 Försurning 2.2.1 Tillstånd Inom avrinningsområdet har en preliminär vattenförekomst, vattendraget från Södra Dovrasjön till Tibons utlopp (SE654193-145421) miljöproblemet försurning och ingår i åtgärdsområde för kalkning. 2.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats genom ph- 0,4, där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status. 21(42)
Kalkning är en grundförutsättning för att god status ska uppnås med avseende på försurning i de vattenförekomster där det finns aktiva åtgärdsområden för kalkning idag. I åtgärdsområdet finns en preliminär vattenförekomst med förbättringsbehov med avseende på försurning. Skillnaden mellan dagens ph och ph för god status i vattenförekomsten bedöms vara 0,1. Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsten i området. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. 2.2.3 Källor till påverkan Nedfallet av svavel är ca 2,7 kg/ha och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängd (ca 2,5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 3,0 kg/ha och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är ytan avverkad skog ca 4 procent skog per år. 2.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster har under perioden 2010-2013 genomförts per år med ca 4 ton kalk. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. Omfattningen och kostnaden per år för kalkningen för att uppnå ph-mål enligt kalkningsprogrammet bedöms vara i stort sett oförändrad även under perioden 2016-2021 (Tabell 5). Berörd huvudman för kalkningarnas genomförande är Örebro kommun. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen: http://kalkdatabasen.lansstyrelsen.se/ Tabell 4. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden 2016-2021 Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med flyg 1 4,2 5 400 Länsstyrelsen Örebro Summa: 1 4,2 5 400 Berörd kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att minimera skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 22(42)
2.3 Miljögifter 2.3.1 Tillstånd Inom avrinningsområdet är den kemiska statusen sänkt med avseende på antracen, benzo(k)fluoranten och benzo(b)fluoranten i sediment i vattenförekomsten Näsnaren, vid Katrineholms tätort. Vid klassificeringen har möjligheten till expertbedömning nyttjats, genom användandet av alternativa matriser (sediment), i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens skrivelse (201309273). I anslutning till sjön Tisaren, har impregnering av träprodukter pågått i drygt 100 år (vid Åsbro gamla- och nya impregnering). I processen har använts CCA-medel (koppar, krom och arsenik) samt kreosot. Mark och sediment vid den gamla impregneringen är mycket kraftigt förorenade av framförallt kreosot och arsenik. Den nya impregneringen är inte lika väl undersökt, men delar av området är kraftigt förorenat av kreosot och arsenik. Vid en provtagning år 2013 överskreds föreslagna gränsvärden (QS-sediment) för antracen, bens(a)pyren och fluoranten i sedimenten. Undersökningen visar också på höga halter av koppar, krom och arsenik i vissa sedimentproppar. Inga av de mätningar av metaller och andra ämnen som analyserats har överskridit gränsvärdena i ytvatten. Vid provtagningen av Tisarens bottenfauna 2012 påträffades flera fjädermygglarver med mundelsskador vid provtagningsstationen nära Åsbro. Missbildningsfrekvensen var mycket hög, och dessutom var artantalet lågt på denna station vilket indikerar en miljögiftspåverkan som sannolikt kan härledas till impregneringsverksamheten. På de två övriga stationerna i Tisaren påträffades inga missbildade individer, vilket tyder på att påverkan från miljögifter var begränsad till den västra delen av sjön. Värt att notera är att samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i vattenförekomsten finns publicerade i VISS4. Underlaget för statusklassificering av miljögifter är bristfälligt. Många ämnen har inte kunnat klassificeras då det inte finns undersökningar/mätningar eller att gränsvärden saknas för aktuell matris (sediment tex). Undersökningar av miljögifter som utförts i området är bland annat screeningundersökning av prioriterade ämnen i vatten, undersökning av sediment och vatten i Näsnaren, screening av till exempel läkemedel. PCB:er är ett exempel på föroreningar som förekommer i Näsnaren och PFOS är uppmätt i höga halter i utter som påträffats i närheten. I vattendrag i Södermanlands län har bekämpningsmedel påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Det är möjligt att det stundtals förekommer bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen i åtgärdsområdet. Ytterligare undersökningar behöver genomföras för att bedöma om fler ämnen behöver åtgärdas, t.ex. PFOS. Åtgärdsarbetet bör fokuseras på att dels åtgärda föroreningar i sediment som bedöms påverka statusen på vattenförekomsten samt arbeta förbyggande vid utsläppskällan med utsläppsreducering av miljögifter. Vilka åtgärder som är rimliga att genomföra behöver utredas vidare. 3 Skrivelse med rekommendationer angående klassgränser för Särskilda Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassning. Havs- och Vattenmyndigheten. 2013-09-27. 4 http://www.viss.lansstyrelsen.se/ 23(42)
2.3.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anger skillnaden mellan nuvarande status och miljökvalitetsnormerna uttrycks som halter i vatten vilka behöver reduceras eller sediment som behöver saneras. Inom avrinningsområdet finns förbättringsbehov för antracen, benzo(k)fluoranten och benzo(b)fluoranten i Näsnaren samt antracen, fluoranten och bens(a)pyren i Tisaren. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till förslag på gränsvärde (QS). (se tabell 5). Tabell 5. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde Vattenförekomst Näsnaren: SE654403-151922 Tisaren: SE654333-146623 Parameter/ Uppmätt halt Gränsvärde/ Matris Förbättringsb kvalitetsfaktor QS-sediment ehov Antracen 53 µg/kg TS 24 µg/kg TS Sediment 29 µg/kg TS Benzo(k)fluora 86 µg/kg TS 67,5 µg/kg Sediment 18 µg/kg TS nten TS Benzo(b)fluora nten 150 µg/kg TS 70,7 µg/kg TS Sediment 79 µg/kg TS Antracen 1214 µg/kg TS 24 µg/kg TS Sediment 1190 µg/kg TS Fluoranten 6730 µg/kg TS 2000 µg/kg TS Bens(a)pyren 972 µg/kg TS 91,5 µg/kg TS Sediment Sediment 4730 µg/kg TS 880 µg/kg TS 2.3.3 Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller från berggrunden. Inom avrinningsområdet återfinns förorenade områden, industrier, deponier och större jordbruk samt avloppsreningsverk. Nedanstående tabell 6 visar potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet som angetts ha betydande påverkan på respektive nedklassad vattenförekomst. Tabell 6. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor Vattenförekomst Näsnaren: SE654403-151922 Tisaren: SE654333-146623 Parameter/ kvalitetsfaktor Antracen Benzo(k)fluoranten Benzo(b)fluoranten Antracen Fluoranten Bens(a)pyren Påverkanskälla 1. Punktkällor 2.1 Diffusa källor - Urban markanvändning 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark Kommentar Impregnering med CCA-medel och kreosot 24(42)
2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Efterbehandling har genomförts i Lasstorpsdiket som rinner till Näsnaren i Katrineholm som var förorenat. Även andra förorenade områden i Katrineholm har efterbehandlats. Föreslagna åtgärder Det är oklart vilken åtgärd som är den mest kostnadseffektiva för att nå god kemisk status i Näsnaren. En påverkans- och åtgärdsutredning bör föregå eventuella saneringar av sediment i Näsnaren. Efterbehandling av förorenade områden i anslutning till Åsbro gamla och nya impregnering samt sanering av förorenade sediment i Tisaren föreslås för att god kemisk status ska uppnås i Tisaren (se tabell 7). Ytterligare undersökningar behövs för att avgöra om fler områden och ämnen behöver åtgärdas för att nå god kemisk status i delområdet. Tabell 7. Föreslagna fysiska åtgärder för att nu god status Vattenförekomst Näsnaren: SE654403-151922 Tisaren: SE654333-146623 Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättringsbehov Åtgärd Kostnad Antracen 29 µg/kg TS Efterbehandling av förorenade områden som bidrar med spridning av miljögifter till Näsnaren. Benzo(k)fluora 18 µg/kg TS Utsläppsreduktion miljögifter till nten Näsnaren Benzo(b)fluora nten 79 µg/kg TS Dagvattenåtgärder för minskning av påverkan på Näsnaren. Efterbehandling av förorenade sediment i Näsnaren Antracen 1190 µg/kg TS Efterbehandling av miljögifter Fluoranten 4730 µg/kg TS Åsbro gamla och nya impregnering inkl. sedimenten i Tisaren Bens(a)pyren 880 µg/kg TS 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i form av signalkräfta i vissa vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom mer data finns tillgängligt. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker. Vid klassificeringen har de hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen 25(42)
av ekologisk status och inte ensamma påverkat utfallet. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade liksom behovet av åtgärder. Nästan alla vattenförekomster i Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde har fysiska förändringar (figur 9). Det största problemet avseende fysisk påverkan bedöms vara vandringshinder och markanvändning. Figur 9. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 2.5.1 Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, 26(42)
hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. Konnektivitet I Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde finns 17 artificiella vandringshinder, samtliga i vattenförekomster (figur 10). Vandringshindren utgörs av dammar. Statusklassningen i Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde visar att 8 vattendrag har sämre än god status, med avseende på konnektivitet. När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas, för dålig status saknas 95 procent av förväntade arterna enligt de klassgränser som finns i bedömningsgrunderna (bilaga 3, HVMFS 2013:19). Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. 27(42)
Figur 10. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. 28(42)
Hydrologisk regim Statusklassningen i Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde visar att 3 vattendrag har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim (figur 11). Detta innebär att flöde och volym avviker mer än 15 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet förändras snabbare än 0,15 m per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god. Bedömningarna baseras på modellerade data och behöver verifieras med mätdata för att få en högre tillförlitlighet. Klassificeringarna har utförts av SMHI och baseras på beräkningar av dygnsvärden av vattenföring för vattendrag respektive vattenstånd för sjöar, för perioden 1981-2010. Beräkningarna har utförts med den hydrologiska modellen S-HYPE. Modellberäkningarna fångar årsregleringen i landets större magasin men tar inte hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering. Ytterligare kartläggning behövs för att öka tillförlitlighet verifiera modellresultaten. Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna: volymsavvikelse, flödets förändringstakt samt vattenståndets förändringstakt, samt specifik flödesenergi. 29(42)
Figur 11. Status avseende hydrologisk regim i sjöar och vattendrag. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- eller vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga 30(42)
påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan intill vattendraget eller sjön, vilket bildas genom återkommande översvämningar. För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, använts vid bedömningen. Dessa parametrar har sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Statusklassificeringen är genomförd utifrån en GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark. Analyserna visar på sämre än god status för samtliga vattendrag och en sjö i avrinningsområdet med avseende på morfologiskt tillstånd. Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Det finns förbättringsbehov med avseende på konnektivitet som totalt berör elva vattenförekomster i delområdet Tisnare-Sottern-Kolsnaren. Flödesförändringar Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns för två vattendrag. Det har angetts som medellågvattenföringen (MLQ) för vattendrag alternativt som miljöanpassade flöden. Morfologiska förändringar Det finns förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar för tre vattenförekomster. 2.5.3 Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Vandringshinder är ett stort problem i Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde, då vandringshinder hindrar vattenorganismer att ta sig fram i vattendrag. Med vandringshinder avses bland annat dammar med både aktiv och vägtrummor. Konnektivitetsförändringar utgör betydande påverkan i 15 vattenförekomster (figur 12). Flödesförändringar Flödesförändringarna utgör betydande påverkan i fem av avrinningsområdets vattenförekomster (figur 12). Aktiv reglering av dammar är det största problemet med avseende på flödesförändringar. Förändrad hydrologisk regim ger påverkan på såväl morfologi och konnektivitet och därmed livsmiljöerna i vattenförekomsterna vilket i sin tur påverkar den ekologiska statusen. Morfologiska förändringar I Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde är det 13 vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar (figur 12). Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. Kartläggningen av morfologiska förändringar i åtgärdsområdet grundar sig främst på GIS-analyser av påverkan i svämplan och närområde, som endast i enstaka fall kunnat verifieras med fältdata. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som generellt är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Avsaknaden av dataunderlag gör att miljöproblemet morfologiska förändringar troligen är underskattat. 31(42)
Figur 12. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar i Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde åtgärdsområde. 2.5.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Föreslagna åtgärder För att uppnå god ekologisk status med avseendet på fysisk påverkan krävs åtgärder riktade framförallt mot konnektivitets- och morfologiska förändringar. I båda fallen krävs vidare utredning och prioriterinagar av arbetets genomförande och kostnader. Konnektivitetsförändringar Inom Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde i Nyköpingsåns åtgärdsområde finns 10 vandringshinder som behöver åtgärdas (tabell 8). I åtgärdsförslagen är antalet vandringshinder per vattendrag angivna. Dessa kommer att bearbetas vidare till ett förslag per vandringshinder och då även innehålla kostnader. Flödesförändringar Inom åtgärdsområdet behöver miljöanpassade flöden införas vid ett kraftverk och minimitappningar ske vid tre vattenkraftverk (tabell 8). Morfologiska förändringar Föreslagna åtgärder är restaurering av rensade vattendrag samt anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner. En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och för att uppskatta kostnader. En möjlig åtgärd för att åtgärda närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Med kantzoner avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan 15-30 meter. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material 32(42)
och en filtrering av sediment, närsalter, vatten m.m. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Kantzonenen anpassas till området och kan vara öppen mark, betesmark, bevuxen med buskar eller skog. Generellt gäller att en varierad strandzon förbättrar livsmiljön i vattenförekomsten. Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Flödesförändringar Miljöanpassade flöden 1 1 Kubikmeter 86 000 Flödesförändringar Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Utläggning av sten, block och lekgrus 3 15 Meter 260 000 10 30 Meter 570 000 1 5 Hektar 9 300 2 3 Hektar 48 000 1 4 Hektar 65 000 SUMMA 18 1 000 000 33(42)
3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet. 3.2 Miljögifter 3.2.1 Tillstånd Förekomsten SE654469-147508 har hög påverkansrisk från väg (olycksrisk), potentiellt förorenade områden och SE653993-145691 riskeras att förorenas av impregneringsanläggning som läcker krom, arsenik och koppar till grundvattnet. 3.2.2 Förbättringsbehov Minska halter av arsenik, krom och koppar till förekomsten SE653993-145691. 3.2.3 Källor till påverkan Riksväg 51 löper längs med hela sträckningen av SE654469-147508 och impregneringsanläggning vid SE653993-145691. 3.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder 2010-2015 Föreslagna åtgärder Efterbehandling av förorenade områden. 3.3 Klorid Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, t ex om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. 34(42)
4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster som ger mer än 10 m3 i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Befintliga vattenskyddsområden i avrinningsområdet beskrivs i tabell 9. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över. Siffrorna i tabellen är inte kvalitetsgranskade och kommer att revideras till beslutsversionen och är beroende av information från kommuner, speciellt antal allmänna vattentäkter inklusive reservvattentäkter. Tabell 9. Befintliga vattenskyddsområden i avrinningsområdet. Berörd kommun Antal allmänna vattentäkter Hallsberg 1? 1 Skydd enligt Miljöbalken Örebro 1 Askersund 2? 1 1 Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd 4.2 Åtgärder Se över de vattenskyddsområden som inrättades med stöd av vattenlagen. Inrätta nya vattenskyddsområden i samråd med berörda kommuner vid behov. 35(42)
5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Vilka naturtyper och arter som berörs finns beskrivet i bevarandeplanerna för områdena. Vi har inte hunnit med att göra en sammanställning till det här dokumentet. Komplettering kommer att göras under samrådsperioden. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Komplettering kommer att göras under samrådsperioden. 5.3 Nitratkänsliga områden De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd. 36(42)
6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala åtgärdskostnaden för att nå god status i Tisaren-Sottern-Kolsnarens avrinningsområde uppgår till 27 miljoner kronor. Som framgår av tabell 10 är det åtgärder mot övergödning som är mest omfattande. Nästan 60 procent (16 miljoner kronor) av de totala uppskattade åtgärdskostnaderna är relaterade till övergödning medan miljögifter står för drygt 36 procent (9,6 miljoner kronor). Resterande åtgärdskostnader är främst kopplade till fysisk påverkan (1 miljon kronor) samt i mindre utsträckning till otillräckligt drickvattenskydd. Tabell 10. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning 8 16 000 000 Fysisk påverkan 7 1 000 000 Miljögifter 2 9 600 000 Otillräckligt dricksvattenskydd 5 150 000 Summa 27 000 000 a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4procent. I tabell xx visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december 2018. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen 2021. 37(42)