Minnesanteckningar från möte nr 62 med Centrala Frö- och Plantrådet

MINNESANTECKNINGAR 1(8) Datum 2014-02-13 Diarienr 2014/156 Minnesanteckningar från möte nr 62 med Centrala Frö- och Plantrådet Tid: 2014-02-13 Plats: Deltagare: Naturvårdsverket, Stockholm Bengt Andersson Gull, Skogforsk Bo Karlsson, Skogforsk Clas Fries, Skogsstyrelsen (sekreterare) Ingemar Eriksson, Skogsstyrelsen Ingrid Karlsson, Jordbruksverket Jonas Bergquist, Skogsstyrelsen Jörgen Andersson, Norrplant Lena Sammeli, Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Magnus Peterson, Södra Marie-Charlotte Nilsson, SLU Max Jensen, Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Sanna Black-Samuelsson, Skogsstyrelsen (ordförande) Deltog ej: Anders Mattsson, Högskolan Dalarna Göran Rune, Skogsstyrelsen Antecknat av: Inledning Uppföljning av föregående möte Laget runt Jonas Bergquist och Clas Fries Göran var sjuk, varför Sanna öppnade mötet. Alla presenterade sig. Nya deltagare var SLU:s ordinarie ledamot, Marie-Charlotte Nilsson, och Bengt Andersson Gull, Skogforsk. Inga övriga frågor. Föregående möte (5 september 2013): Forskarskola i skogsgenetik och förädling II (tas upp av Bengt Andersson Gull). Adaptiv skogsskötsel (skjuts upp pga att Göran Rune är sjuk). Vad gör man åt törskateproblematiken? (Tas upp som övrig fråga.) Magnus Pesticiden Mogeton WB kommer att förbjudas i november (?) i år och då har man inte så mycket att bekämpa med levermossor med. Lena flikade in att det finns nog kommer att finnas ett alternativ till Mogeton WB. Hybridlärkfrö: Dålig tillgång. Mer efterfrågan på plantor än vi har frön. Inspektion i plantskolor: Etikettering var inte helt ok, men det mesta bra. Vitrysk gran: Vi ser fortsatt behov av den. (Frågan kommer upp senare.) Första 45000 granplantor från TreO-programmet kommer i vår. Världspremiär! TvåO-plantor och vitryska kommer att sättas ut så att vi får några demo-objekt. Blomning 2014: Vi tror att vi kommer att få lite mer från TreO, samt från våra

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2014-02-13 2(8) TvåO. Blomningsprognos: Klass 2 enligt Skogforsk. (Osäker prognos enligt Bo Karlsson.) STSG: Mb är en het fråga. Där pågår ett intensivt arbete. Testkörning i sommar. Ingrid Nytt förslag i maj 2013 i Bryssel om växtodlings-mtrl. I januari kom frågan fram hur skogen ska hanteras i förslaget. Behandlas f n i EU-parlamentet. Det är viktigt att förslaget behandlas i sin helhet. Det finns initiativ på att hela förslaget ska förkastas. Troligt är att hela förslaget går tillbaka för att man ska rösta om olika ändringsförslag. Det kommer troligen inte att röstas igenom i vår. Blomningsstimulering på kemisk väg. Kemikalieinspektionen har inte tagit initiativ att klassa om det gibberillinmedel som används, Vad händer nu? SJV anser att det inte är realistiskt att alla ska gå den befintliga 4-dagarskursen, som är jordbruksanpassad. Men för det krävs att medlet klassas om. Håkan Vi är angelägna om att ha tillgång till förädlat granfrö. Snytbaggebehandlingen är viktig. Många tjänstemän frågar om det. Max Det är viktigt att möjligheten att ta in vitryskt frö finns kvar. Behovet av frö är svårt att förutse eftersom blomningen (och fröproduktionen) är så varierande. Förhållandena kan ändras snabbt och läget blir då svårt för plantproduktionen i söder. Snytbaggeproblemet ständigt viktigt. LBP har inneburit att det planterats en del ädellöv och det har synts i plantskolorna. (Troligen kommer det inte tillbaka, enligt Ingemar Eriksson.) Det är viktigt med tidiga besked om sådant för planering och produktion vid plantskolor. Bo Granproduktionen: Det är viktigt att vi får frö när det blommar. Grankottrosten kan leva i tre år vilket gör att man nog ska plocka även vid lite frö (vilket kan bli dyrt). Skogforsk har generell FSC-dispens för kembehandling mot snytbagge i sina försök. Frostskador Douglasgran 2013 analyseras m a p provenienser, för ev åtgärder i plantager. Signaler om instabilitet hos ca 5 % av granarna (har synts efter stormarna). Projekt på gång. Kan bero på alltför växtliga träd o/e markberedning (som påverkar rotsystemen). Inom kort kommer en rapport om genotyp-miljösamspel för gran i södra Sverige. Mkt stort material. Det visar att det inte finns så mkt samspel, annat än om vårfroster spelar in (på försommarfrostdrabbade lokaler). Tyder på att användningsrekommendationerna kan liberaliseras för södra Sverige. Resultat-nr 2013: Fibervinkel och hur centrumutbytenas formstabilitet har ett starkt

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2014-02-13 3(8) samband. Det kan motivera urval i fröplantager. Även andra effekter/samband redovisas. En konferens arrangerad av NordGen Lillehammer i januari. Tema: Hur genetiken ska anpassas till ett förändrat klimat. Påtagligt hur alla areella näringar har engagemang inom detta. Lena Vi pratar mycket granfrö, vilket är ett stort bekymmer. Vi väntar spänt på blomningen i år. Grankottrosten kan bli ytterst besvärlig och ge dålig granfröskörd. Föreningen: Vi har följt lagförslagen för utsädesdirektiven. Bra att höra om att det kan bli ett omtag. Kemikalieinspektionen: Vi saknar f n en bra/lämplig kontaktperson, speciellt gällande preparat mot snytbagge. F n gäller för MeritForest t o m sista juli (?), eller med ett års utfasningstid t o m sista juli 2105. Dvs de tär oklart, vilket är ett bekymmer. (FSC har också tidsgränser.) Ingemar År 2013 förtydligade Skogsstyrelsen rutiner och krav som ska ställas vid plantskolekontroller. Tillsynstillfällena har varit positiva/konstruktiva. (Sanna: Tolv besiktningar 2013, två ska besökas igen (för att se att plantskolan skärpt sig ; bl a gällande märkning, stambrev). Ytterligare tio ska besökas 2014. Tillsynen är förannonserad.) Bengt TreO-anläggningen är nu nästan helt klar. Vi funderar f n tillsammans med användarna på hur vi ska fortsätta. Försök med tunneltält i Övik gav 0 % inkorsning. Kanske kan man använda detta vid granproduktionen. Klimat: På skogssidan ligger vi bra till när det gäller användning. Bra samarbete med klimatforskarna på SMHI. Resultat fån studie: Granpopulationerna i Norrland har litet släktskap och stor variation. Det innebär stor förädlingspotential. Del av nordlig granpopulation: Mtrl framtaget för eventuell framtida användning m h a SE. (Tillägg Bo: Det är viktigt att vi håller det vegetativa spåret öppet, pga risken för granfröbrist.) Jörgen Granblomning intressant för oss. Det låter som att det blir bra i år, men prognosen är nog osäker. Facit får vi när det blommar. Just nu är det främst stormfrågorna som upptar oss. Forskningspresentation Marie-Charlotte ger en övergripande forskningspresentation Bakgrund som vegetationsekolog och med grundforskningsinriktning, bred forskning: Vilket inflytande har ekosystemprocesser på föryngring och är det lika i olika typer

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2014-02-13 4(8) Genetik, fröoch plant (PPT åhörarkopior utdelade) Sanna m fl av skogsmiljöer? Påverkas olika trädslag på olika sätt? Hur påverkas föryngringen, direkt eller indirekt, av olika typer av störningar? I fält och växthus: Naturliga brandkronosekvenser, traditionella skötselsystem. Några projekt: 1. Mossorna förbisedd nyckelspelare i skogen. Ffa väggmossa, husmossa. Produktiva, yngre skogar: Träden står för störst andel av produktiviteten. Ickeproduktiva, äldre skogar: Tvärtom. Kvävefixerande cyanobakterier finns på mossorna. Mossorna: Hög mångfald av mikroflora och fauna. N-fixeringen är högst i gamla oproduktiva skogar (0,5-4 kg N/ha, år). Det enda det nya kvävet, övrigt kväve snurrar runt. Det motsvarar mossornas N-behov, dvs mossorna bygger upp kväveförrådet efter brandstörning. Doktorand: Vilken roll har mossorna på föryngringen? Vilken roll spelar skogens ålder? Implikationer för hyggesfritt skogsbruk? Hur påverkas kvävefixering av avverkning? Hyggeskronosekvens (fyra faser, fältförsök i Arvidsjaur), kvävefixeringen peakar i ungskogen (ca 13-19 år). 2. Betydelse av brandhårdhet. Doktorand. Det finns förvånansvärt lite experimentella försök från brända områden. Försök startat 2009 pp Vindelns FP: Studium av brandhårdhet (3 behandlingar). Sådd av ett flertal arter. Tydligaste resultatet: Man måste bränna hårt för stort planttillslag. 3. Träkolets egenskaper. Lab/växthusexperiment. Olika träkolssorter har olika effekter på olika trädslags utveckling. Träkol på 20 m x 20 m stora ytor, Vindeln FP. Ytspridning vs nedmyllning. Plantering tall. Kan nedgrävning/-myllning av kol leda till högre trädtillväxt och blir kolnettot positivt? 4. Multipel miljöstress och återhämtningsförmåga tall. Snytbagge-gnag och torkstress. Tre stressnivåer. Alla parvisa kombinationer. Är återhämtning från snytbaggestress sämre vid torkstress? Effekterna samverkade olika: Synergistiska, additiva, antagonistiska. De var antagonistiska (dvs). Contortatall i svensk jord och i kanadensisk jord. Ny publicering. Contortan växte bättre i svensk jord, orsakat av att mikroorganismerna i svensk jord gynnar contortan. EU-förordningarna för utsäde och kontroll: Oklart läge just nu eftersom ansvarigt utskott i Europaparlamentet inte har godkänt utsädesförordningen. Plantproducenter hålls underrättade om relevant information från rådet, kommissionen eller Europaparlamentet. Utsädesförordningen ingår i ett större paket benämn SANCO. (Se ppt-fil.) Ännu inget beslut från rådet i skogsfrågan. Tillstånd att importera vitryskt granfrö löper ut i dec 2014. Många faktorer påverkar om det är möjligt att få till ett förlängt tillstånd från EU-kommissionen. Svenska regeringens generella inställning till att handla med Vitryssland har också betydelse.

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2014-02-13 5(8) Andra medlemsstaters intresse viktigt. Tidskrävande beslutstest. (Bo: Skogsforsks odlingstester på vitrysk gran antyder att det går att bygga upp inhemsk fröproduktion av vitryskt mtrl med bra resultat.) Ett beslut om en ny EU-förordning om invasiva främmande arter kan komma att tas i EU under våren. Förslaget rör både EU-invasiva och nationellt invasiva arter inklusive skogsträd och skadegörare på skogsträd. Sanna: Snabb och smidig process inom EU. Detta kan få stor betydelse för möjligheten att odla contortatall. Skogsstyrelsen vill hantera skogsträden (dvs bedöma om t ex contortatall, sykomorlönn och andra främmande arter är invasiva). Skogsstyrelsens genbevarande. Alla inhemska skogsträd i biotopskyddsområden. Det blir en ny person under våren på frö- och plantområdet på Skogsstyrelsen. Personen ersätter Sanna i frågor som rör nuvarande regelverk om handel och användning av skogsodlingsmaterial. Arbetet omfattar tex kontakt med plantproducenterna, stambrev, in- utförsel, införseltillstånd och tillsyn. Industrial Graduate Research School in Forest Genetics and Breeding II: Inledande fråga: Varför behövs en forskarskola i skogsgenetik? - Man ser en brist på förädlare (växt och djur, nationellt och internationellt) - Biotekniken har dominerat under längre tid ( traditionella skogsträdsförädlare måste ha kunskap om bioteknikbaserad förädling ). 29 projekt föreslogs, fördelade på olika företag och Skogforsk. Finansiering 50/50, vilket gjorde att värdföretagen (doktoranderna är anställda där) är motiverade. Fem år, varav ett på värdföretaget. Forskarskolan II i skogsgenetik, redovisning av Bengt Andersson Gull Bergvik (2), Stora Enso (2), Skogforsk (2), Holmen, Sveaskog. Total omslutning 27,7 milj. kr (dock ej fullfinansierat, behövs > 3,5 milj. kr), för 8 doktorander under 5- årsperioden. UPSC/Berselii Center, UmU, SLU. Ordf. styrelsen Harry Wu, professor i skogsgenetik, SLU, Umeå. Områden (ungefärliga beskrivningar, med i vissa fall doktorandnamn och värdföretag): 1. Matcha förädlingspopulationer med miljövariabler. Gran.(Kan t ex användas för att simulera effekter av olika klimatscenarier.) Strategiska frågor, intressant för Skogforsk. Helena Gålnander. 2. Definiera förädlingsmål och vikta olika delmål (densitet, m m). Irena xx, Tjeckien. 3. Helgenomansats: Summering av genomet kopplas till trädegenskaper. Ainoxxxx. 4. Heterosis. Hur kan heterosiseffekten användas smart i förädlingen? 5. Genetisk variation i skötta bestånd, jämfört med naturskogar, och genutbyte mellan bestånd. Alexis Sullivan. Bergvik Skog. 6. Hur kan man påverka cellulosan i förädlingen. Poppel (?). Stora Enso, U. Fischer. 7. Somatisk Embryogenes. Sveaskog 8. Optimering av plantodling i plantskolor. Tar upp gödsling, arginin, kväve, m m. Holmen Skog. Julia Haas.

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2014-02-13 6(8) Bo: Skogforsk arbetar med ett förslag på en aktiv förvaltning av lövträdens genresurser. Genförvaltningen är en del i att anpassa lövträden till klimatförändringen. Förslag till handlingsprogram för olika lövträd är på gång. Förvaltning av lövträdens genresurser Utredning gjord av Ola Rosvall och L-G Stener. Bakgrund: Pekats ut som viktigt av staten, klimatförändringen går snabbare än trädens anpassning, vi kommer (kanske) att behöva träden. Utredning om lövträdens genförvaltning, redovisning av Bo Karlsson Strategier med olika ambitionsnivåer: 1. Beredskap att agera genom övervakande aktiviteter. 2. Genbevarande för att möjliggöra anpassning (t ex i ekoparker). 3. Assisterad anpassning och migration. 4. Mycket hög ambitionsnivå genom växtförädling. Metod 3 har man gått vidare med i utredningen. Den liknar cykeln för konventionell förädling: Öppen pollinering, ny generation (inte plusträd utan lämpliga träd ), genresursbestånd (3 st per art i N-S gradient), gallring (för att gynna blomning och snabb rotation). (Massförökning för användning användning.) Genresursbestånd: Tre per härkomst/proveniens läggs i en nord-sydlig gradient, för senare urval och användning (sannolikt norrut). Olika ambitionsnivåer enligt ovan för olika (löv-)trädslag (enligt tabell som redovisades). Prislapp: 1,7-2,7 milj. kr per år under en 20-årsperiod för att starta upp verksamheten. Regelbunden utvärdering för eventuella förändringar. Jonas: Det behövs att ngn ansvarig förvaltare av programmet pekas ut/utses, samt att markvärdar säkras. Hur år arbetet vidare? Den 26/3: Presentation för Dept, SKS; FORMAS, NV. Där avgörs fortsättningen. Nytt från Skogsstyrelsens skogsavdelning Nya regioner vid Skogsstyrelsen: Sedan nyåret tre regioner (Region Nord, Region Mitt och Region Syd; chefer Staffan Norin, Pär Larsson respektive Johann From). Mer processorganisation. Förtydligande av chefers roller och uppgifter. Kontakterna med Skogsstyrelsen kommer inte att påverkas av detta. Leveranser från skogsavdelningen: - Målbilder för miljöhänsyn levererat i bl a en rapport. Nu implementering. - 30 om miljöhänsyn innehåller nya skrivningar om bl a tvingande hänsyn. - Hänsynsuppföljning: Utvecklingsarbete pågår och fälttester ska göras. Föryngrings -skador, Jonas redovisar Skogsstyrelsens arbete med:

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2014-02-13 7(8) viltskadeinventering, polytax Kunskapsplattform för skogsproduktion (görs i samarbete med skogsbruket): Verklighetsbeskrivning (hur ser det ut i skogen?) Vilka skogsproduktionsproblem finns? Vilka lösningar kan vi se? Föryngring: En serie flaskhalsar bromsar upp hastigheten i föryngringsprocessen och sänker kvaliteten i arbetet: Föryngringsavverkning, plantbeställning, grot, markberedning, plantering, osv Naturlig föryngring går generellt ner. Det finns många produktionsfördelar med det. Fråga: Vad är en lämplig nivå för NF? Viltskador: Inriktningen hos skogsbruket är att detta ska skötas inom vilt(älg)förvaltningen. Inventeringsunderlag för skador är viktigt, typ ÄBIN. Säker finansiering av inventeringarna är viktig. Skogsbruket önskar en gräns för vad samhället accepterar gällande skadenivå(-er). Viltanpassad skogsskötsel: Olika uppfattningar om möjligheterna. Viltskadeinventeringar 2014: Större inventerad areal 2014 än någonsin förr; stor ekonomisk insats av skogsbruket. Specialsatsning i S Sv på 25-30 ÄFO, dvs mer än hälften av Götaland. Också anpassning till tallfattiga områden. Svårighet: Att hantera flera skadegörare (gäller särskilt söder om Gävle ). Ståndortsanpassning och föryngringsframgång: Jonas redovisade (med ett exempel från Dalsland) hur tall respektive gran fördelar sig på olika markvegetationstyper och finner att gran överanvänds i förhållande till gängse uppfattning om var trädslagen ska användas. Och att avgången tall är betydande dör tall planterats (60 % av ytorna hade 0-3 tallar dör tall planterats). Uppdatering av Rapport Svenskt skogsbruk möter klimatförändringar Version 1 skrevs 2007. Uppdatering påbörjad. Motiv: Nya klimatmodeller, ny kunskap om påverkan, strategier om hantering av effekter. Clas beskrev hur stormarna Hilde och Ivar drabbade främst mellersta Norrland och redovisade grova kalkyler på hur stora arealer som måste återbeskogas på grund av stormfällning (ca 20 000 respektive 25 000 ha). Jörgen (gäller Hilde och Ivar sammantaget): Frågan är om det behövs mer plantor än normalt. Antagligen, eftersom industrin behöver även annat virke (vilket också leder till plantbehov). Dessutom var virkesmarknaden ganska kall innan stormen. Bedöms bli en viss ökning av plantbehovet.

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2014-02-13 8(8) Övriga frågor Reflektioner Törskatefrågan Bengt: I plantager ser vi en genetisk komponent, dvs att olika provenienser/halvsyskon är olika mottagliga för svampen. I sommar ska Skogforsk närmare undersöka avkommeförsök för att kvantifiera olika grader av resistens och därefter eventuellt gallra i plantager. Forts: Ska man gallra i plantager för att ta hänsyn till törskate? Från utgångspunkten genetisk variation går det bra att allra i plantager. Gallring minskar dock produktionen. Man kan alltså komma att gallra i framtiden, med utgångspunkt från varierande mottaglighet. Första steget är emellertid att särplocka. Laget runt: Magnus: Idag relativt lite bidrag från skogsbruket. Håkan: Snytbaggefrågan är oklar. Vad gäller för snytbaggeskydden? Marie-Charlotte: Intressant att ta del av frågorna, men oklart vad jag själv ska bidra med. Max: Alltid intressant att delta på mötena. Mkt värdefull information. Bo: Laget runt är viktig. Kanske Skogsstyrelsen ska fråga näringen lite mer om vad de kan bidra med på mötena. Ingemar: Värdefull information. Bengt: Viktigt med en mötesplats där Skogsstyrelsen lyssnar av vad skogsbruket har för frågor inom området. Och att SKS informera om nyheter, regelverk, m m. Jonas: Det är bra med dialog och något vi ska vara rädda om. Sanna: Nästa gång ska vi nog ha lite mer tid för laget runt. Kanske ska vi bjuda in Kemikalieinspektionen (jfr snytbaggeskydd) att delta på nästa möte. Nästa möte Nästa möte blir 9 september kl. 10 15.30 på Naturvårdsverket i Stockholm.