Minnesanteckningar från möte nr 63 med Centrala Frö- och Plantrådet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum Diarienr 2014/1976 Minnesanteckningar från möte nr 63 med Centrala Frö- och Plantrådet Tid: Plats: Deltagare: Norra Latin/Folkets Hus, Stockholm Anders Mattson, Högskolan Dalarna Bengt Andersson Gull, Skogforsk Clas Fries, Skogsstyrelsen Claes Uggla, Skogsstyrelsen Göran Rune, Skogsstyrelsen (ordförande) Håkan Lagesson, Norra skogsägarna Ingemar Eriksson, Skogsstyrelsen Ingrid Karlsson, Jordbruksverket Jonas Bergquist, Skogsstyrelsen Jörgen Andersson, Norrplant Magnus Peterson, Södra Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn, SLU Pernilla Åhrlin, Kemikalieinspektionen Sanna Black-Samuelsson, Skogsstyrelsen (sekreterare) Antecknat av: Sanna Black-Samuelsson Inledning och uppföljning av föregående möte Alla presenterade sig. Nya deltagare var Claes Uggla och Pernilla Åhrlin. En övrig fråga hade anmälts i förväg och gällde minderårigas hantering av behandlade skogsplantor. Göran gick igenom minnesanteckningarna från föregående möte (5 september 2013). Punkten om Adaptiv skogsskötsel följdes upp under eftermiddagen. Laget runt Ingrid: Jordbruksverket har upphävt den föreskrift som handlar om emballage och märkning av betat utsäde eftersom reglerna finns i bekämpningsmedelsförordningen. En viktig konsekvens är att kravet på den gula rutan som omges av en svart ram försvinner och att man i märkningen även ska ange den eller de verksamma substanser i preparatet som utsädet är betat med 1. Diskussion: Betraktas skogsplantor som betade? Ingrid kommer att med en av Jordbruksverkets jurister ta upp frågan om märkningsreglerna är tillämpliga för skogsplantor. Om märkningsreglerna även gäller skogsplantor bör Jordbruksverket och Skogsstyrelsen fundera på hur man ska informera slutanvändare på skogssidan. Anders: Högskolan Dalarna arbetar löpande med uppdragsverksamhet mot 1 tkravpautsadesforpackningar.5.37e9ac46144f41921cd26429.html

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) skogsbranschen genom att vetenskapligt pröva och utvärdera teknik vad gäller plantodling, lagring och plantetablering i fält. Utöver detta är ett stort EU-projekt med 11 länder aktuellt där ett 20-tal arter testodlas under olika spektrum av LED-ljus. Syftet är att utveckla en mobil odlingsenhet där plantor odlas vid hög planttäthet under LED ljus med energitillförsel genom solpaneler och en miljöstyrning baserad på trådlösa sensorer. Forskningsprojektet kan få stor potential och siktet är att tekniken släpps nästa år. Idag drivs även ett stort KK projekt (Kunskaps- och Kompetensutveckling) drivs idag tillsammans med ett stort antal skogplantproducenter. Syftet är att finna metoder som skulle förbättra logistik och hantering av plantor samt kvalitetskontroll i plantskolan. Detta innefattar bl. a. skaderisker vid UV exponering i samband med utsättning av plantor från växthus till friland, långnattsbehandling av granplantor, leverans av plantor från kyl/fryslager eller friland, omskolning av täckrotsplantor efter förodling där behov finns att utveckla metoder för bedömning av lagringsbarhet och vitalitet för unga plantor. Dessutom ingår effekter av skyddsbehandling mot snytbagge. Jörgen: Pelle Gemmel har slutat och gått tillbaks till Alnarp. Ny skogsvårdschef är Ola Kårén. Det finns några aktuella problem för Norrplant: Tillgången på förädlat granfrö är dålig även i år. Dessutom finns sork i plantskola och fält i en oväntat stor omfattning vilket kan bli problematiskt. Det är mycket arbete med att röja upp efter stormarna, det rör sig om en avverkning på fem miljoner kubik av stormvirke där små mängder stormvirke ligger utspritt överallt. Det är viktigt att bevaka granbarkborren, annars kan en hel del virke stryka med. Magnus: Plantskolorna är oroliga att de snart inte får använda Mogeton från november och Pirimor från bitande/sugande insekter är redan förbjuden. Båda ärendena är under behandling av KemI eftersom skogsplantproducenterna har lämnat in dispensansökan. Frö av vårtbjörk från Ekebo 4 är snart slut. Om det inte blir skörd nu finns inte längre förädlat björkfrö av samma höga kvalitet och sämre material måste väljas. Planer finns att eventuellt anlägga en ny björkfröplantage på friland tillsammans med Svenska Skogsplantor. Vidare är hybridlärkfrö svårt att få tag på. I år uteblev skörden av granfrö men frö främst från TvåO finns fortfarande i lager. Även lite gransticklingar produceras. Det går framåt med mekaniska plantskydd, ökningstakten för täckrotsplantor är snabb. Södra inför nu skydd och Holmen arbetar intensivt med frågan. På barrotssidan används vax. Ett stort EU-projekt finns på vax där bl a SLU är involverad. SLU ser en ökning av bastborren i södra Sverige och Kristina Wallertz funderar på en förstudie under hösten. Om insekticider inte används kan rotskadorna öka eftersom de mekaniska skydden inte skyddar rotsystemet. Håkan: Oron är stor över bristen på plantagefrö av gran. Konsekvensen av begränsad tillgång på förädlat granfrö blir att man istället kan behöva använda beståndsfrö, men man tappar då förädlingseffekten. Avverkningen efter stormarna fortsätter någon vecka till, det har inte gått att få ut allt virke i tid, d v s före 15 juli. I storleksordningen en miljon plantor av en ny typ, Svepot Air 30, testas för närvarande. Plantan har utvecklats av Svenska Skogsplantor. För övrigt använder Norra skogsägarna en hel del mindre plantor sedan tidigare, Powerpot, som odlas av Norrplant. Detta är effektivare då fler

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) plantor kan bäras med av en plantör vid planteringen vilket minskar kostnaderna. Den mindre plantstorleken har ingen effekt på tillväxten. Ingemar: Skogsstyrelsens stöd för ädellövskog gäller sedan 1a juli även för att röja eller gallra fram ädellövskog ur blandskog och för att anlägga ny ädellövskog på mark där det tidigare inte varit ädellövskog 2. Stöd ges även till åtgärder för natur- och kulturmiljövård i skogen (Nokås) 3. Pengar finns fortfarande, passa på och sök! Marie-Charlotte: Diskussioner förs just nu om möjligheter till forskningsinsatser med tanke på branden. Angelägna forskningsfrågor rör exempelvis föryngring, historik och naturvård. Samarbetsprojekt och lämpliga försöksytor ska identifieras. Ett exempel är avverkningsinsatser där t ex Sveaskog är markvärd. Vad kan vi lära oss av branden? Det är även viktigt att ta in skogsägarnas erfarenheter, t ex beteendeperspektiv, efter branden. Bengt: Olika saker är på gång på Skogforsk, bland annat: i) En EU-ansökan med bl.a. Uppsala universitet om att utveckla förädlingsstrategier och bevara och bruka genetiska resurser. INRA är koordinator; ii) TREEPLAN extra insatser att vässa systemet för svenska förhållanden; iii) I forskarskolan för skogsgenetik och förädling arbetar en ny doktorand med grananalyser av alla genetiska försök och gör modeller för att förklara tillväxt, skador etc med kopplingar till klimat; iv) Möte med norra TREO-gruppen i oktober angående uppföljning och framtida skötselplaner. Även ett samlat grepp för alla TREO-grupperna om uppföljning och framtiden efter TREO; v) IUFRO-möte nyligen i Prag angående förädling. Klimatfrågan är central och Sverige har en bra ansats här. Frågorna under mötet rörde generellt resistens och robusthet för att möta klimatförändring. En hel del om fröplantager som också i framtiden ses som den största källan till föryngringsmaterial. Fortfarande operativt för kostsamt med DNA-analyser för att implementera i förädlingen; vi) Ny VD från 1 januari 2015, Charlotte Bengtsson, nu enhetschef på SP Trä. Presentation och information om tillsyn (Claes) Claes har en forskarbakgrund med ett doktorandprojekt om växthormoner och vedbildning hos tall. Efter Umeå-åren arbetade Claes på BioAgri AB med biologiska växtskyddsmedel inom ogräs och stråsäd. Därefter följde arbete med patent på olika företag. Sedan ett par år arbetar Claes på Skogsstyrelsen med stöd genom Skogsriket. Från och med maj ansvarar Claes för handel med och användning av skogsodlingsmaterial enligt nuvarande regelverk. Arbetet omfattar exempelvis kontakt med plantproducenter, hantering av stambrev, in- och utförsel och införseltillstånd. Presentation CFOP 9 sept 2014.pptx

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) En viktig del är tillsynen av skogsplantsföretagen. Syftet är att kontrollera att skogsodlingsmaterial saluförs under rätt identitet och att märkningen följer Skogsstyrelsens föreskrifter. Vid tillsyn tas bland annat stickprov på förpackningar i frölager och märkning kontrolleras vid sådd och odling. Vid saluföring kontrolleras märkning på etikett, följesedel eller faktura. Tillsynen är avgiftsfinansierad och sker ungefär var fjärde år. Skogsstyrelsen gör årligen ett tiotal tillsynsbesök. Planen är att fortsätta Skogsstyrelsens arbete med att få en enhetlig och skarp tillsyn. Det är viktigt att få tydlighet och transparens för slutanvändaren. Önskvärt är att skogsägaren sparar dokumentationen om materialet så att det finns tillgängligt under beståndets utveckling. Pernilla Åhrlin - miljöriskbedömare från Kemikalieinspektionen (KemI) och ny kontaktperson på KemI för skogssektorn - berättade om växtskyddsmedel som kan användas inom skogsnäringen. CFOP möte 9 september 2014.ppt Aktuellt kring växtskyddsmedel (Pernilla Åhrlin) Pernillas kompletteringar till presentationen: Danmark har ansvaret för att utreda om Merit Forest kan få ett fortsatt godkännande eller inte. Än så länge har det inte kommit något beslut från denna utredning. Ett beslut kan komma i slutet av detta år eller början av nästa. Vidare är i artikel 50.2 i förordningen 1107/2009/EC innebörden av begreppet "allmän användning" oklar. Det finns ingen praxis idag och kan behöva testas i domstol. Det finns en möjlighet att artikeln kan användas vid en omprövning av snytbaggemedlen, men det kan bli en lång process. I dagsläget är det inte troligt att det kommer användas men man ska vara medveten om att möjligheten finns. KemI arbetar med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det görs på olika sätt. Inom området för produktgodkännande av växtskyddsmedel är KemIs roll att pröva en produktansökan. Det görs genom att KemI utreder och baserar sin bedömning på den dokumentation som sökande skickar in. KemI utför alltså inga egna riskbedömningar. Det är alltid sökande som har ansvaret att visa att produkten inte medför någon oacceptabel risk för människa och miljö. För övrigt är det stor resursbrist på KemI, varför omprövningsbeslut, dispenser, villkorsändringar etc kan ta tid. Vidare är det KemI som äger och ansvarar för bekämpningsmedelsregistret, vilket baseras på beslutet för godkännande av produkten. Registret för bekämpningsmedel omfattar inte statistik, detta finns hos skogsbrukets plantskyddskommitté, där Pernilla för övrigt är tillfällig ledamot och representant för Kemikalieinspektionen. Diskussion: Jonas informerade att Skogsstyrelsen har fått föreskriftsrätt efter Naturvårdsverket vad gäller definition av punktbehandling. Göran påpekade att det skulle vara bra att synkronisera uppgifter om växtskyddsmedel för både myndigheter och användare. Dessutom vore det bra att med en viss regelbundenhet bjuda in KemI till CFOP, det ger en mental beredskap för plantproducenter och skogsägare. Genetik, fröoch plant Nytt om förordningar: i) Fortfarande oklart läge för EU-förordningarna för utsäde och kontroll, men en hel del tyder på att skogen förhoppningsvis plockas bort ur båda

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) (Sanna) förordningarna; ii) En ny EU-förordning om invasiva främmande arter kommer att antas. Tre nivåer är aktuella: invasiva arter inom EU (fokusområdet), regionalt och nationellt. En räcka av åtgärder föreslås för att hantera värstingarna, dvs de utan kommersiellt värde och som har de allvarligaste konsekvenserna för människa och miljö; och iii) En EU-förordning för att reglera skyldigheter och vinstdelning av genetiska resurser antogs i våras (511/2014). Sanna kontaktar i höst Skogforsk och SLU för att identifiera vilka konsekvenser för t ex dokumentation som förordningen kan få för skogliga fältförsök och förädling. Skogsgenetik: En utredning om vegetativt förökat material visar att nuvarande regelverk är enkelt att tillämpa och mycket generöst. Det är mycket (!) långt kvar till odlingstaket. Det är viktigt att berörda plantproducenter påminner skogsägare att anmäla odling över 0.5 ha till Skogsstyrelsen. Framtidsspaning: FAO publicerade i våras den första globala aktionsplanen för skogsgenetiska resurser. Strategiska prioriteringar rör även nationella åtgärder för att uthålligt bevara och bruka skog. Hur, vad och när är ännu oklart. CFOP Sanna, sept 2014.pdf Dialogprojektet: Göran informerade inledningsvis att dialogprojektet har avslutats. Nu ska det bli verkstad med en gemensam syn på målbilder. En förvaltningsgrupp med representanter från t ex SI, LRF, Riksantikvarieämbetet, HaV & Naturvårdsverket har tagit vid efter projektets avslut. Adaptiv skogsskötsel (Göran) Adaptiv skogsskötsel: Ett stort komplicerat regeringsuppdrag som sker i samverkan med SLU 4,5. Finansiering finns till 2015, men uppdraget fortsätter därefter inom ramen för befintlig finansiering. Syftet är att få bättre kunskap om viktiga skogsskötselåtgärder, att göra mer inom ramen för befintlig skogspolitik och med en bra balans mellan ökad produktion och förbättrad miljöhänsyn. Diskussioner förs med intressenter och med en beredningsgrupp. Två modeller för adaptiv skogsskötsel diskuteras: en grundmodell där hyggesfritt skogsbruk testas och en förenklad modell där markägare via Skogsstyrelsens hemsida kan anmäla intressanta förslag på områden att studera vidare. Ett antal utredningar görs också inom ramen för uppdraget. Adaptiv skogsskötsel.ppt Minderåriga och hantering av Frågan gäller om minderåriga får hantera plantor som behandlats med fungicider. Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter (AFS 2012:03, Bilaga 1, punkt 7) rör både insekticider och fungicider i klass 1 och 2. AV har inte beviljat dispens för SCA vad

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) behandlade plantor (Jörgen) gäller fungicider. Enligt AV ställs krav på arbetsgivaren (SCA) att genomföra riskanalyser genom nedbrytningsstudier innan minderåriga, t ex skolungdomar och idrottsföreningar, sysselsätts med att hantera behandlade skogsplantor. SCA svarade AV i maj att de genom riskanalyser kommer verifiera att skogsplantorna inte har halter av fungicider eller herbicider vilka kan ha negativ påverkan på minderårigas hälsa. Dock kan det med nuvarande precisa mättekniker ta flera veckor innan halten av fungicid är noll. AV har ännu inte bekräftat att de mottagit SCAs brev varför SCA känner en tveksamhet att sysselsätta minderåriga trots att riskerna med mycket låga halter av fungicider inte är hälsofarligt. Diskussion: Rekommendationen från CFOP till och börja med är att SCA tar kontakt med AV igen. Göran bad Jörgen att informera CFOP om hur frågan utvecklar sig. Kunskapsplattform för skogsproduktion görs i samverkan med skogsbruket, inom regeringsuppdraget Adaptiv skogsskötsel. Plattformen syftar till att ge en verklighetsbeskrivning över hur det ser ut i skogen, identifiera problem i skogsproduktionen och föreslå lösningar 6. Nyheter från Skogsstyrelsen (Clas, Jonas) Lägsta slutavverkningsålder (LÅF): Ett underlag en utredning har tagits fram som leder till slutsatsen att en sänkning av LÅF i norra Sverige till samma nivå som i södra Sverige (d v s med 5-10 år, olika för olika ståndortsindex) sannolikt inte skulle medföra annat än små konsekvenser vare sig för framtida avverkningsmöjligheter eller andra av skogens värden. Troligen går arbetet vidare med en formell process att landa frågan och eventuellt ändra föreskrifterna. Återväxter efter branden i Västmanland: Sådd kan nog fungera som huvudmetod, även om planteringen kommer att dominera. På Skogsstyrelsen.se läggs information löpande ut om branden, där finns även faktablad 7. Snart kommer rekommendationer om lämpliga åtgärder efter branden angående t ex markberedning, sådd och plantering. Marie-Charlotte beskrev resultat från egen forskning där bränning så att 2.5 cm av humuslagret återstod gav det bästa såddresultatet. Där humuslagret helt tagits bort fungerade återväxten sämst. Kunskapsläget om återväxt efter brand är emellertid begränsat och det viktiga är nu att - utifrån befintligt kunskapsläge - komma fram till lämpliga rekommendationer för den sådd som bör påbörjas våren Översyn av 5,6 och 10 Översynen av dessa paragrafer bottnar i Regeringens proposition (2013/14:141) om en svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. För att få ett variationsrikt skogsbruk ska Skogsstyrelsen utvärdera i vad mån föreskrifter och allmänna råd till 5,6 och 10 försvårar lämpliga skogskötselformer. På grund av tidspress hann inte Jonas informera om älgbetesinventeringen i södra Sverige (sydäbin) och frågan om konkurrensstatus RASE (rönn, asp, sälg och ek). Se

7 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (7) PPT för information. Clas F - CFOP möte 9 sept 2014.ppt 5 o10 mm.pptx Reflektioner laget runt Nästa möte Göran: Inför nästa möte är det bra om alla funderar över CFOPs roll och funktion. Vilka förväntningar finns? Anders: Informationen från KemI uppskattades. Frågan om återväxt efter brand är viktig för CFOP. Marie-Charlotte: Intressant ta del av praktiska frågor och utmaningar. Pernilla instämmer med Marie-Charlotte. Magnus: Bra förberedda punkter med avrapportering med utredningar, plant- och genetikinformation och 5-10 kurvorna. Räcker ett CFOP-möte per år? Sanna: Vi får fundera lite på dagordning, innehåll och förberedelser inför möte om vi minskar ner till ett CFOP-möte per år. Redan idag har vi en ganska späckad agenda. Jörgen: Ett bra möte. Bra med laget runt, många intressanta punkter. Syftet är information, ska vi även kunna ta beslut? Ingemar: Skön kombination av vetenskap och juridik med många aktörer involverade. Göran: Rätt frågor tas upp. Bra för Skogsstyrelsen att få synpunkter och råd. CFOP är en arena som ska hållas vid liv. Kanske kan vi ha ett möte i vinter med webbkamera? Nästa möte blir tisdag den15 september 2015 kl på Naturvårdsverket i Stockholm. Återkommer inom kort med förslag på mötestid i början av 2015, då via Lync.