1 Anvisningar och schema till delkursen Psykoterapeutisk fördjupning Kognitiv beteendeterapi III Psykologprogrammet termin 9: VT 2017 6 hp Termin: VT17 Period: 1-3, Studietakt: 100%, Nivå: Avancerad, Poäng: 6 hp, Språk: Svenska Förkunskaper För tillträde till kurs 9.2 delkurs III krävs att den studerande uppnått godkända resultat på kurs 9.2 delkurs I och II. Innehåll för delkursen Delkursen innehåller en teoretisk och praktisk fördjupning vad gäller beteendeanalys och terapeutiska färdigheter samt vad gäller behandling inom mer komplexa problemområden: Teoretisk fördjupning i beteendeanalys sker genom undervisning i FAP (Functional Analytic Psychotherapy). FAP fungerar också till viss del som teoretisk inramning till undervisning i övriga KBT-modeller (se sedan), undervisning i normkritisk KBT samt för praktisk fördjupning vad gäller terapeutiska färdigheter (momentet Att möta utmaningar i terapirummet, se nedan). Teoretisk och viss praktisk fördjupning sker genom undervisning i KBT-modellerna för parterapi, psykos, ätstörningar, borderline personlighetsstörning, autism samt sexuell problematik. Denna undervisning leds av psykologer som är experter inom respektive område. Att möta utmaningar i terapirummet I detta moment ingår undervisning i FAP och handlar om hur man hanterar utmanande terapeutiska situationer. Vi kommer att tillsammans arbeta med beteenden som är vanliga i psykoterapi, exempelvis motstånd, bristande motivation, starka emotioner och fåordighet. Först ges en introduktion till FAP och sedan arbetar studenten på egen hand med dessa principer genom att analysera eget klientmaterial. Slutligen övas principerna på ett konkret sätt genom rollspel. Som en del av detta moment ingår ett kort skriftligt inlämningsarbete (se schema för sista inlämningsdatum). Utförlig information ges vid kursintroduktionen. Gemensamt moment (fd Ramkurs ) Som en del av delkursen finns också under terminens gång undervisningstillfällen som är gemensamma för såväl PDT som KBT och som berör kliniskt relevanta teman oavsett inriktning (se schema). Observera att meningsfullt deltagande i undervisningen förutsätter att man läst relaterad litteratur innan (se nedan för litteraturlista, särskilda läsanvisningar ges vid kursintroduktionen). Se nedan för examination av gemensamt moment. Parallellt med denna delkurs fortsätter kursen Handledd psykoterapi. Handledd psykoterapi och telefonintervjuer på mottagningen På termin 9 är handledningen förlagd till varannan vecka (samma dag som föregående terminer). För övrig information vad gäller handledningen hänvisas till kursansvarig Gunilla Berglund. Under inledningen av terminen deltar studenterna på termin 9 också i det löpande arbetet på mottagningen genom att göra telefonintervjuer. Mottagningsansvarig Anna-Clara Hellstadius ansvarar för information om detta och kommer att handleda i samband med varje bedömningstillfälle. Se särskilt schema som Anna-Clara ansvarar för.
2 Delkursansvarig Jan Bergström, universitetslektor Med dr, leg psykolog, leg psykoterapeut Rum C311 jan.bergstrom@psychology.su.se 08-16 39 10 Kurskrav Godkänt moment Att möta utmaningar i terapirummet inklusive inlämning av skriftlig uppgift och aktivt deltagande i gruppövningar (se schema). Godkänt gemensamt moment (se nedan). Undervisning är ej obligatorisk (förutom när det anges i schemat) men allt undervisningsinnehåll kan komma att examineras. Examination Innehållet i delkursen examineras genom skriftlig salstentamen (se schema). Gemensamt moment - examination Vad gäller gemensamma föreläsningar är närvaro ej examinerande (obligatorisk) men rekommenderas starkt. Examination sker genom inlämning av kort skriftlig sammanfattning av respektive dags tema (kunskapsinnehåll) samt en egen kort självständig reflektion/diskussion. Referera även till minst en artikel/övrig litteratur/material i din framställning (som tex föreläsaren kan ha refererat till). Max 500 ord per respektive tema. Bedöms G/IG. Senaste inlämningsdatum: Se schema. Lärare Therese Anderbro (TA) Gunilla Berglund (GB) Jan Bergström (JB) Peter Csatlos (PC) Ann Fridner (AF) Anna Lindström (ALi) Lars Klintwall Malmqvist (LK) Thomas Parling (TP) Alexander Rozental (AR) Mårten Tyrberg (MT) Katarina Görts-Öberg (KÖ) Leg psykolog, leg psykoterapeut, docent Leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Leg psykolog, leg psykoterapeut, docent Leg psykolog, leg psykoterapeut Leg psykolog, fil dr Leg psykolog, doktorand Leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand
3 OBLIGATORISK LITTERATUR Huvudbok för kursen är Kanter et al (fetstil) (all övrig obligatorisk kurslitteratur består av artiklar, förutom Pope, nedan *) Cochran, S.D et al (2003) Prevalence of mental disorders, psychological distress and mental health services use among lesbian, gay and bisexual adults in the United States. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 71(1): 53-16. Christensen, A., Atkins, D., Wheeler, J. (2004) Traditional Versus Integrative Behavioral Couple Therapy for Significantly and Chronically Distressed Married Couples. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 72, 176 191. Christensen, A., Atkins, D., Baucom, B et al. (2010) Marital Status and Satisfaction Five Years Following a Randomized Clinical Trial Comparing Traditional Versus Integrative Behavioral Couple Therapy. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 78, 225 235. Feigenbaum, J. (2008). Dialectical behaviour therapy. Psychiatry 7 (3), 112 116 Gonzalez Castro, F., Barrera M., & Holleran Steiker, L.K. (2010). Issues and Challenges in the Design of Culturally Adapted Evidence-Based Interventions. Annu. Rev. Clin. Psychol., 6, 213 239 Hatzichristou D.H. et al (2004). Clinical Evaluation and Management Strategy for Sexual Dysfunction in Men and Women. Journal of Sexual Medicine, 1, 49-57. Huey, S.J., Tilley, J.L., Jones, E.O. & Smith, C.A. (2014). The Contribution of Cultural Competence to Evidence-Based Care for Ethnically Diverse Populations. Annu. Rev. Clin. Psychol., 10, 305 338. Kanter, J.W., Tsai, M., & Kohlenberg, R.J. (ed). (2010/2012) The Practice of Functional Analytic Psychotherapy. New York: Springer (finns som e-bok via SUB) * Pope, K.S. et al (2006). What Therapists Don't Talk About and Why: Understanding Taboos That Hurt Us and Our Clients. Washington: American Psychological Association. (finns som e-bok) Ramnerö, J. & Törneke, N. (2014). On Having a Goal: Goals as Representations or Behavior. Psychological Record, August 2014, 1-11 Sivec, H. J., & Montesano, V. L. (2013). Clinical process examples of cognitive behavioral therapy for psychosis. Psychotherapy, 50, 458-463. Tsai, M., Yard, S., & Kohlenberg, R. J. (2014). Functional analytic psychoterapy: A behavioral relational approach to treatment. Psychotherapy, 51 (3), 364-371. Turkington, D., Wright, N., & Tai, S. (2013). Advances in cognitive behavior therapy for psychosis. International Journal of Cognitive Therapy, 6, 150-170. Ytterligare artiklar kan tillkomma enligt senare/lärares anvisningar. Samtliga artiklar hittar ni och laddar ni ned själva (http://www.sub.su.se/ - Logga in - Artiklar) REFERENSLITTERATUR Anderbro, T. & Svirsky, L. (2014). Par i beteendeterapi. Förhållningssätt och metoder. Stockholm: Gothia Fortbildning. Farmer, R.F. & Chapman, A.L. (2008). Behavioral Interventions in Cognitive Behavior Therapy: Practical Guidance for Putting Theory into Action. Washington: American Psychological Association. García R, Aguayo L, M. Montero C. (2006) Application of functional analytic psychotherapy: clinical analysis of a patient with depressive disorder. The Behavior Analyst Today. 7(1). Jacobson, N.S., & Christensen A. (1998). Acceptance and Change in Couple Therapy: A Therapist's Guide to Transforming Relationships. New York: W. W. Norton & Company. Kafka, M.P. (2009). Hypersexual Disorder: A Proposed Diagnosis for DSM-V. Arch Sex Behav, 10, 1-24. Koerner, K. (2012). Doing Dialectical Behavior Therapy. A Practical Guide. New York: Guilford Press.
4 Kohlenberg, R., Tsai, M. (2007) Functional Analytic Psychotherapy: Creating intense and curative therapeutic relationships. New York: Springer. Ramnerö, J., & Törneke, N. (2006). Beteendets ABC. En introduktion till behavioristisk psykoterapi. Lund: Studentlitteratur. Betygskriterier För betygssättning tillämpas följande sjugradiga skala. A B C D E Fx F Studenten kan definiera och mycket utförligt redogöra för omfattar. Vidare kan studenten mycket väl jämföra och diskutera områdets centrala frågeställningar. Studenten kan definiera och utförligt redogöra för omfattar. Vidare kan studenten väl jämföra och diskutera områdets centrala frågeställningar. Studenten kan definiera och väl redogöra för centrala begrepp och teorier inom det område som kursen omfattar. Vidare kan studenten tillfredställande jämföra och diskutera områdets centrala frågeställningar. Studenten kan definiera och redogöra för centrala begrepp och teorier inom det område som kursen omfattar. Vidare kan studenten i viss utsträckning diskutera områdets centrala frågeställningar. Studenten kan redogöra för centrala begrepp och teorier inom det område som kursen omfattar. Studenten kan inte i tillräcklig utsträckning redogöra för omfattar. Studenten kan inte alls redogöra för centrala begrepp och teorier inom det område som kursen omfattar. Lärandemålen har uppfyllts till fullo Utmärkt mycket hög utsträckning. Mycket bra hög utsträckning. Bra tillfredsställande utsträckning. Tillfredsställande Lärandemålen har uppfyllts trots vissa brister. Tillräckligt Lärandemålen har inte helt uppfyllts. Åtgärd: komplettering Lärandemålen har inte alls uppfyllts. Åtgärd: omskrivning
5 Plagiat, fusk och otillåtet samarbete Som en del i ditt ansvar som student ingår att känna till de regler som finns för examination. Utförlig information finns både på institutionens och Stockholms universitets hemsida www.su.se/regelboken Lärare är skyldiga att anmäla misstanke om fusk och plagiat till rektor och disciplinnämnden. Plagiat och fusk blir alltid ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (gäller även enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Detta gäller även texter du själv skrivit tidigare (självplagiat). Till fusk räknas till exempel att ha med otillåtna hjälpmedel, som mobil, på prov. Att ha studiegrupper tillsammans är utvecklande och tidsbesparande, men när det kommer till examinationsuppgifter måste du vara noggrann med att arbeta själv (om inte annat tydligt anges) för att inte riskera att det ska räknas som otillåtet samarbete.