VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

INNEHÅLL Inledning 2 Styrelsen 2 Hälso- och sjukvård 4 Administration och försörjning 26 BILAGOR: Bokslut 1-21 Verksamhetsstatistik 1-20 Personalberättelse 1-12 Verksamhetsmål 2009 32 Layout: Anette Korpi Pärmbild: Pernilla Eriksson Foto: ÅHS fotoarkiv där inget annat anges

ÅL O INLEDNING Styrelsearbetet under det gångna året har präglats av budgetarbete med ständiga krav på inbesparingar. En första tilläggsbudget presenterades redan i börn av året där ÅHS hade som uppdrag att spara 1,5 miljoner. En ökad kostnadsmedvetenhet hos hela organisationen har gett resultat. Primärvårdsbygget färdigställdes under året och nya ändamålsenliga lokaler har kunnat tas i bruk. För att möta den hårdnande konkurrensen vid rekryteringen av främst läkare utarbetas en rekryteringsstrategi. Där kommer också nya ändamålsenliga arbetsutrymmen ha en betydelse i rekryteringsprocessen. Rekryteringen kommer att vara en ständig utmaning för ÅHS som bör vara konkurrenskraftigt och kunna erbjuda arbetsvillkor jämbördiga med våra närregioner. Byggnationerna fortsätter och näst i tur är psykiatribygget som påbörts och beräknas bli klart under hösten 2011. Nya krav på utrymmesbehov samt krav från myndigheter gör att byggprocesserna fortsätter. Det som står i tur är bl.a. ombyggnad av medicinska avdelningen, ombyggnad av läkemedelscentralen, nya utrymmen för IVA och dialys samt långvårdsenheten Gullåsen. Hur processerna fortgår avgörs utgående från de investeringsanslag som lagtinget bevilr. Landskapsrevisorerna beställde under året en utvärdering av ÅHS organisation som utarbetades av Håkan Fant vid företaget Audiator-Utveckling. Styrelsen har tillsatt en arbetsgrupp, under ledning av styrelseledamot Roger Jansson, som kommer att utarbeta ett förslag till reviderad organisation samt nytt reglemente för att uppnå ett tydligare ledarskap och ansvar för verksamheten och ekonomin. Nya utmaningar möter oss ständigt och det är också en viktig ingrediens för att vi alla ska utvecklas i våra arbetsuppgifter och klara av de krav som samhället ställer på oss. Slutligen vill g rikta ett stort tack till all personal för det gångna året och hoppas på ett fortsatt gott samarbete under 2010. Torbjörn Björkman Styrelseordförande STYRELSEN Landskapsregeringen beslöt den 16 februari 2008 enligt 5 LL om hälso- och sjukvården att utse fölnde personer till styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård för perioden 01.03.2008-28.02.2010. Ordinarie ledamot Torbjörn Björkman, ordförande Jan Salmén, viceordförande Roger Jansson Ulla-Britt Dahl Camilla Andersson Gun-Mari Lindholm Camilla Gunell Personlig ersättare Gunnar Jansson Jonny Karlström Eva Dahlén Rai-Liisa Eklöw Gun Carlson John Hilander Rolf Söderlund Styrelsen har sammanträtt 15 ggr under året (2008: 14 ggr) och behandlat 163 ärenden (2008: 156). Vid styrelsens sammanträden är förvaltningschefen föredragande och de övriga tjänstemännen i ledningsgruppen har närvaro- och yttranderätt. Landskapsregeringsledamoten och landskapsläkaren har närvaro- och yttranderätt så också de fackliga huvudorganisationernas (AKAVA-Å, FOA-Å, TCÅ och TEHY-Å) representanter, vilka har varit närvarande vid de flesta sammanträden. 2

ANDS HÄLSO- CH SJUKVÅRD Bland de ärenden styrelsen har behandlat under året kan särskilt omnämnas: Tjänsteärenden Inrättande av nya ordinarie tjänster år 2009; Ombildning av ordinarie tjänster år 2009; Löneanslag för tillfälliga tjänster under budgetåret 2009; Anhållan om undantag från behörighetskrav; Anhållan om att få fortsätta i tjänst efter uppnådd pensionsålder; Utvärdering av tillfälliga tjänster; Uppsägning från chefläkartjänst; Rekrytering av chefläkare; Anhållan om tjänstledighet och uppsägning från chefläkartjänst. Närmare detaljer om tjänsteärenden finns i personalbokslutet. Personalärenden Rekryteringsstrategi för ÅHS; Anställningsförfarande från och med mars 2009; Annonsering av lediga tjänster; Tjänstledighetsprinciper för alla anställda inom ÅHS; Personalresurserna inom vårdpersonalen 2010; Avtal om samarbete mellan arbetsgivare och personal; Arbetarskyddet vid ÅHS; Personalens avgiftsfria hälso- och sjukvårdstjänster. Anskaffningar och upphandlingar Upphandling av läkemedel, avtal med egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt; Avtal om tvätteritjänster för 01.01.2010-31.01.2012. Fastighetsärenden Planeringskommittén för om- och tillbyggnaden av centralsjukhuset etapp II-III, samt byggnadskommittén för primärvårdsprojektet; Val av entreprenörer för psykiatrins nybyggnad; Entreprenadförhandlingar för psykiatrins nybyggnad; Byggnadskommitté för psykiatrins nybyggnad; Antagandet av kontrollanter, psykiatribygget; Medicinavdelningens om- och tillbyggnad; Anhållan om att ÅHS tomten något förstoras och anhållan om uppdatering av detaljplan; Investeringsanslag för hisskapacitet; Ombyggnad av öronrespektive ögonavdelningen; Planering av yttre ytor vid psykiatribyggnaden; Kompletteringar av representanter i planeringskommittén och psykiatrins byggnadskommitté. Personalbostäder Hyressubventionering av personalbostäder. Yttranden och utlåtanden över Yttrande gällande utredning om sammanhållen hemvård; Utlåtande gällande privat vård i offentliga lokaler; Utlåtande gällande ny lagstiftning om landskapets ekonomiförvaltning. Bokslut, plan, budget, avgifter Budget och verksamhetsplan för år 2009; Budgetprocessen inför budgeten 2010; Tilläggsbudgeten för 2008; Sparåtgärder i budgeten för 2009; Genomgång av överskridningarna i budgeten för 2008; Bokslutet för år 2008; Budgetramen för år 2010; Tilläggsbudget I, 2009; Budgetuppföljning per mars 2009; Budgetuppföljning per april 2009; Budgeten för år 2010; ÅHS plan för hälso- och sjukvården och budget för år 2010; Budgetuppföljning per augusti 2009; Avgiftsstadgan för år 2010; ÅHS budget och hälso- och sjukvårdsplan 2010. Övrigt Information om kvinnomottagningen; kösituationen i december 2008; Skrivelse från Mariehamns stad gällande utskrivningsbesked rörande medicinskt färdigbehandlade patienter; Avtal gällande läkarservice till De Gamlas Hem; Kostnaderna för helikopterverksamheten och för vård utom Åland för år 2008; Projekt blocksamordnare för den opererande verksamheten; Samarbetsfrågor med Medimar Scandinavia Ab; Vård utom Åland; Gullåsen i framtiden; Tillsättande av arbetsgrupp för översyn av avgiftsstadgan inför år 2010; Utvecklingen inom habiliteringen; Kösituationen i april 2009; Kösituationen i augusti 2009; Svenska språket i vården; Ändring av vårdplatsantal; Det Balanserade Styrkortet. Ytterligare bör noteras att styrelsen vid sammanträdet 27.11.2009 tillsatte en arbetsgrupp, ROR-gruppen, med uppgift att framlägga förslag till reviderad organisation och reglemente för ÅHS. Syftet är att uppnå ett tydligare ledarskap och ansvar för verksamhet och ekonomi. Arbetet beräknas bli klart till sommaren 2010. Under året gjorde styrelsen tillsammans med ledningsgruppen ett studiebesök till Norrtälje sjukhus (Vårdbolaget TioHundra) för att diskutera gemensamma aktuella ärenden. Rapporter och program Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2008; Projektet med syfte att minska sjukfrånvaron på långvårdsenheten 2006-2007. 3

H O ALLMÄNT CHEFLÄKARENHETEN Under hösten avgick chefläkare Margareta Bondestam och t.f. chefläkare blev Kai Fagerström i väntan på att ny ordinarie chefläkare skulle tillsättas. Invånar- och patientperspektiv Byråsekreteraren på chefläkarens kansli följer regelbundet upp kösituationen på enheterna och dessa rapporter delges regelbundet styrelsen och landskapsregeringen. Till stora delar har vårdgarantin kunnat förverkligas, dock finns det områden framför allt inom ortopedin där kötiderna ökat markant och kräver närmare analys. Till en del förklaras dessa köer av bristande läkarbemanning på kirurgienheten. I det kvalitetsarbetet ingår för chefläkaren återkommande kontakter med patienter och anhöriga. Anmälningar inkommer även via patientombudsmannen och rättsskyddscentralen. I systemet med datorbaserade avvikelserapporter uppmärksammas verksamheten på risker som behöver åtgärdas. Allvarliga händelser handläggs av chefläkaren i samråd med kvalitetsgruppen. Intressentperspektivet Under året har chefläkaren deltagit i en av styrelsen tillsatt arbetsgrupp för planering av en försöksverksamhet för det privata bolaget Investerings AB (Medimar). I slutet av året genomfördes tre operationer i privat regi i ÅHS utrymmen. Denna verksamhet har utvärderats och en fortsatt verksamhet diskuteras. Chefläkaren har tillsammans med förvaltningschefen följt upp ramavtal och reviderat ingångna avtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala, medan uppföljning av avtal på fastlandet inte hunnits med. Personalperspektivet Chefsrekryteringen är ett växande bekymmer. Under året har det med hjälp av ett rekryteringsbolag skett en framgångsrik rekrytering av en läkare med medicinskt ansvar för primärvårdsenheten. Klinikchefen på akutenheten sade upp sin tjänst som kunde tillsättas genom internrekrytering. Tjänsten som klinikchef inom öronenheten har inte kunnat tillsättas, men under året har ett par läkare provtjänstgjort under längre tider på enheten. Detta har gett förbättrad kontinuitet och köerna har minskat. Klinikchefen på kirurgienheten, som även hade projektuppdraget som blockchef, sade upp sitt klinikchefskap och ny klinikchef utsågs genom internrekrytering. Under året startade förvaltningen upp ett utvecklingsarbete av företagshälsovården under en planeringsdag. Processperspektivet Under året fortsatte implementeringen av det Balanserade Styrkortet. Under första halvåret hade kvalitetssamordnaren stöd av en extern konsult för planeringen av arbetet. På en del avdelningar har arbetet kommit långt och dessa är till stora delar självgående. För samtliga finns nu en plan hur implementeringen på enheten ska fortsätta. Vårdchefen, som fick i uppdrag att överta ordförandeskapet efter chefläkaren i kvalitetsarbetsgruppen, är nu ett viktigt stöd tillsammans med övrig förvaltningsledning för kvalitetssamordnaren i det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssamordnaren har samarbetat med personalchefen vid genomförandet av medarbetarenkäten och diskussionen rörande resultaten på enheterna. Kvalitetssamordnaren stöttar även personalen i hantering av det datoriserade avvikelsesystemet Flexite och står som systemansvarig för det tillsammans med vårdchefen. En inkludering av infektionskomplikationer i det databaserade avvikelsesystemet har diskuterats, men man beslutade sig tillsvidare att föra en manuell rapportering. 4

ÄLSO- CH SJUKVÅRD Vid klinikchefsmöten och läkarmöten har bl.a. organisation, samordning, roller och bemanning behandlats. Chefläkaren har från och till deltagit i vårdchefens möten med överskötarna. Vid dessa möten har man bl.a. behandlat frågor som rör samordning av verksamheterna. Vidare deltar chefläkaren regelbundet i möten gällande datastöd till verksamheterna och prioriteringar av dessa. Under året har de datoriserade tillväxtkurvorna nu gjorts tillgängliga i det patientadministrativa systemet Medix. Chefläkaren är ordförande och förvaltningssekreteraren sekreterare i katastrofkommittén. Komplettering av katastrofpärmen har skett under året. En arbetsgrupp bestående av chefläkaren, vårdchefen, chefen för läkemedelscentralen och en farmaceut har tagit fram förvaltningens direktiv för läkemedelshantering inom ÅHS i enlighet med den Nationella handboken. Arbetet fortsatte under året på enheterna. Vid läkarnas fortbildning har diskussioner förts om utredningsgången vid olika sjukdomstillstånd för att minska onödig provtagning och röntgen samt MR-undersökningar. Under året hade ledningsgruppen möte med kollegorna från Gotland och Bornholm på Bornholm. Dialogen beträffande gemensamt kvalitetsarbete fortsatte. Ekonomiperspektivet Ett allt kärvare ekonomiskt klimat har lett till flertal möten med enheterna rörande möjliga besparingsåtgärder. Ett nytt avtal som innebär inskränkning av biblioteksverksamheten har skrivits. Vård utom Åland och rutinerna för helikopterbeställningar har granskats. Fördelning av medel för anskaffningar och fortbildning har skett kontinuerligt under året utifrån diskussioner med berörda. HHR-PROJEKTET Under året har ett HHR projekt (Hjärt-Hjärn-Räddning) startats. Målet med projektet är att all personal inom ÅHS ska kunna grundläggande HHR, användning av hjärtstartare och åtgärder vid luftvägsstopp. För att kunna tillgodose en välorganiserad och övergripande HHR-verksamhet har två personer utbildats till huvudinstruktörer i svenska HLR-rådets koncept. Dessa har sedan utbildat 30 nya instruktörer under hösten 2009, vilka sedan hållit HHR-kurser ute på sina enheter. Fram till den 15.12.2009 har 224 ur personalen utbildats i HHR. Utbildningarna hålls i ett ändamålsenligt rum med tillgång till träningsmaterial såsom övningsdockor, övningsdefibrillatorer etc. Det har även inom projektet införskaffats 11 stycken halvautomatiska defibrillatorer (hjärtstartare), vilka har utplacerats på strategiska platser på centralsjukhuset. Projektet fortgår under 2010 då primärvårdsenheten, psykiatriska enheten och personal inom administration och försörjning kommer att utbildas. HHR-kurs pågår. Från vänster: Mika Taskinen, Gunni Mattsson, Beatrice Lundén och Patricia Landström. 5

OBDUKTIONSVERKSAMHET Medicinska obduktioner: 6 (2008: 5) Rättsmedicinska obduktioner: 38 (2008: 55) SJUKHUSBIBLIOTEK Under 2009 gjordes 1 237 lån från biblioteket, vilket var en ökning från föregående år med cirka 300 lån. Ökningen beror troligtvis på att fler böcker köpts in tack vare en höjning av inköpsanslaget. 77 faktaböcker köptes in under 2009 och patienter har även donerat böcker. Patientlånen under bokronderna på kirurgiska- och medicinska avdelningarna uppgick till 131 stycken. Antalet fjärrlån, oftast beställningar av artikelkopior från antingen Sverige eller fastlandet, fortsätter att minska och var endast 18 stycken. Tillgängligheten på tidskriftsartiklar och andra källor ökar hela tiden i takt med att mer och mer läggs ut på internet samtidigt som fler lär sig använda denna möjlighet. Under året har Mariehamns stadsbibliotek bört låna ut e-böcker. Alla med ett lånekort i ett åländskt bibliotek kan utnytt möjligheten. Under våren utvärderades verksamheten vid sjukhusbiblioteket. Mariehamns stadsbibliotek och ÅHS enades om en nedskärning av verksamheten fr.o.m. 2010, främst p.g.a. stora sparkrav på ÅHS. Från 2010 är bibliotekarien på plats endast på tisdagar. Som bibliotekarie har Hans-Erik Ramström verkat och under 2009 var bibliotekarien på plats måndag, tisdag och torsdag förmiddag, förutom under semestrar och sjukledigheter då biblioteket var obemannat. SJUKHUSKAPELLET Foto: Siv Törnblom-Carlsson Sjukhuskapellet har fått en ansiktslyftning fr.o.m. maj 2009 eftersom behovet funnits en längre tid. En ny katafalk, ett altare och gardiner införskaffades. Familjemedlemmar och nära anhöriga kan ta farväl av avlidna i kapellet som finns i centralsjukhusets källarvåning. Hit förs avlidna som vårdats på sjukhuset eller vid andra vårdinrättningar, men också personer som avlidit i sina hem. Vaktmästaren förbereder och sköter visningen av den avlidna i kapellet, även begravningsbyråerna ordnar visningar. Upprustningen har planerats och genomförts av klädvårdschefen, en överskötare och vaktmästarna. Välsignelse av kapellet utfördes av nuvarande sjukhusprästen och hennes företrädare. Sjukhuspräst Maria Båsk, klädvårdschef Margareta Hassel och överskötare Christel Lindberg i det nyinredda sjukhuskapellet. SOCIALKURATORERNA För socialkuratorerna inleddes år 2009 med fokus på att utveckla och uppdatera gruppens informationsmaterial. Under våren färdigställdes socialkuratorernas hemsida och broschyr. Gruppen har även tagit del i framställandet av ÅHS handlingsplan vid sexualbrott. Under året har socialkuratorerna påbört arbetet med det Balanserade Styrkortet. Under april höll socialkuratorerna en planeringsdag. Vid detta tillfälle beslöts att påbör statistikföring för att belysa gruppens arbete. I maj påbördes arbetet med att statistikföra gruppens arbete elektroniskt. Vid årets slut kan konstateras 6

att socialkuratorerna har mest kontakt med inneliggande patienter, vilka utgjorde 73 % av patientbesöken. Vidare kan konstateras att fler kvinnor än män kontaktar socialkuratorerna. Av det totala antalet besök till socialkuratorerna var 60 % kvinnor. Statistiken visar även att majoriteten av patienter som kontaktar socialkuratorerna via öppenvården är mellan 18-64 år medan majoriteten av de inneliggande patienterna som kontaktar socialkuratorerna är 75 år eller äldre. Socialkuratorerna har under året deltagit i flera utbildningstillfällen angående kvinnofrid och våld i nära relationer. Gruppen har även deltagit i fortbildning gällande Huntingtons sjukdom och i två tillfällen som behandlade sorgearbete när barn dör. I november besökte socialkuratorerna äldreomsorgsmässan i Stockholm. Detta år hade mässan temat I dödens närhet pågår livet, ett tema gruppen kommer i kontakt med i sitt arbete med svårt sjuka och döende patienter. ÖVERSKÖTARKANSLIET Under hösten kunde samtliga överskötare flytta till gemensamma nyrenoverade lokaler. Fördelen med detta arrangemang är att verksamheten blir mindre sårbar då överskötarna kan vikariera varandra, det blir ett bättre samarbete samt att rutiner och principer för beslut kan förenhetligas. Under året har nya fördelaktiga rutiner skapats: Gemensamt veckobrev skickas ut till de olika verksamheterna. Gemensamma interna utbildningstillfällen för vårdpersonalen har införts. Utvecklingssamtal som sedan länge varit införda inom primärvårdsenheten och psykiatrienheten har även införts inom den somatiska specialsjukvården. Överskötarna och flera vårdgrupper inom vårdpersonalen har erhållit handledning och coaching. Det har varit ett bra verksamhetsår men det har även inneburit en stor utmaning p.g.a. det rådande sparkravet. Tillgången på vårdpersonal har i stort sett varit bra, dock har viss brist på sjukskötare varit uppenbar inom psykiatrin och långvården. Överskötarna och avdelningsskötarna/distriktshälsovårdarna deltog i sjukskötardagarna i Vasa, för att utveckla vården och få nya erfarenheter. Överskötarna har under året bört arbetet med Balanserat Styrkort, bl.a. har rutiner för kontakt och information till vårdstuderanden förändrats.

BASENHETER med direkta hälso- och sjukvårdsuppgifter AKUTENHETEN Akutenhetens verksamhetsprofil har följt tidigare riktlinjer. Akutenheten hade ca 9 500 patientbesök under året, vilket är något färre än året innan. Alla medicinska specialiteter finns representerade bland patienterna, intern medicinsk- (44 %) och kirurgisk- (41 %) problematik utgör de största patientvolymerna. På akutenhetens övervakningsplatser har sammanlagt 667 vårddygn registrerats. Bland dessa ryms såväl korttidsobservationspatienter, patienter som varit kvar av praktiska skäl i väntan på undersökningar samt patienter som väntat på plats på avdelningarna och där akutenheten använts som buffert. Klinikchef Jan Österberg, som varit tjänstledig under året, sade upp sig 01.09.2009 och Petter Westerberg tillträdde som t.f. klinikchef. Trots intensiva rekryteringsinsatser har en av enhetens två ordinarie läkartjänster varit fortsatt vakant under året. Mottagningsverksamheten har klarats med hjälp av korttidsvikarier och inlånade AT-läkare. På sjukskötarsidan har bemanningssituationen varit stabil. Under året har man tillsammans med Mariehamns räddningsverk satsat på en formalisering av ambulanspersonalens delegeringar. En ambulansgrupp med representanter från akuten och räddningsverket har tillsatts med mål att åstadkomma en strukturerad fortbildning för ambulanspersonalen med inriktning på prehospital sjukvård. Ett första konkret resultat av detta arbete var den studiedag som hölls på Räddningsverket under hösten. Målet är att arrangera två gemensamma studiedagar i året. En delegeringstentamen arrangerades i slutet av året med såväl teoretiskt som praktiskt prov. Helikopterverksamheten har följt tidigare riktlinjer. Utöver primärtransportuppdragen (61 stycken) där helikoptern bemannas med personal från räddningsverket, utfördes 237 sekundärtransporter med SHT s helikopter och sjukskötare från ÅHS helikopterjourgrupp som följeslagare. Helikopterjourgruppen har under året ordnat skolningstillfällen och praktiska övningar. En ny transportjournal har tagits i bruk och man har även tagit fram en ny beställningsblankett för helikoptertransporter för förbättrad statistik och uppföljning avseende sekundärtransporterna. Ett kontinuerligt arbete för formaliserat patientomhändertagande vid olika akuta tillstånd pågår. Strokegruppen med representanter från akut-, medicin-, rehab- och röntgenenheterna har tagit fram ett vårdprogram för trombolysbehandling vid akut hjärninfarkt som under året tagits i bruk. Traumagruppen med representanter från kirurg- och anestesienheterna har tagit fram en traumamanual och traumaövningar har hållits på akuten. Ett vårdprogram för omhändertagande av patienter som utsatts för sexuella övergrepp och sexualbrott har tagits fram i samarbete med gynekologienheten. HHR-projektet med representanter från akut- och medicinenheterna har under året arbetat för en strukturerad utbildning i hjärt-lungräddning för all ÅHS-personal. Akutens personal har under året genomgått utbildning med sikte på att under 2010 starta upp den så kallade akutgruppen som ska tillkallas vid alla intrahospitala hjärtstopp. Under året har man på akuten övergått till en ny produkt, X-lite, vid stabilisering av frakturer. Detta ersätter tidigare gips och glasfibermaterial och är mer patient- och miljövänligt. Akutens personal har under året fått utbildning i gipsning med X-lite. Fortbildningsarbetet pågår kontinuerligt. Två utbildningsdagar med interna föreläsare har hållits under året. ATSS-kurser (akut traumasjukvård för sjukskötare) har arrangerats vid två tillfällen av ATSS-fakulteten med representanter från intensivvårdsavdelningen, operationsavdelningen och akutenheten. ATSS-kursen har varit uppskattad och förutom kursdeltagare från ÅHS har man även haft förmånen att utbilda personal från andra sjukvårdsdistrikt. 8

BARN- OCH UNGDOMSENHETEN Personalsituationen En vakant läkartjänst har haft god tillgång till vikarier vilket underlättat jourbördan betydligt och verksamheten har kunnat drivas med full kapacitet. Från sommaren 2009 har alla sjukskötartjänster varit tillsatta och övertidsuttaget har minskat. Patientsituationen Mottagningsverksamhetens volymer motsvarar tidigare år men nu tillkommer även 839 besök på ätstörningsmottagningen Treat och BB-avdelningen som fram till februari 2009 registrerats bristfälligt. Avdelningens vårddygn kan inte ytterligare decimeras och efterfrågan på allt mer komplicerad och intensiv sjukvård ökar. Två externa vårdlag har i hemmet omhändertagit två kroniskt sjuka patienter med stort behov av dygnet runt assistans. Vårdlaget som barn- och ungdomsenheten bemannade kunde upplösas efter midsommar eftersom patientens tillstånd förbättrats. Kösituationen är fortfarande utmärkt, d.v.s. enheten har i praktiken inga köer för högprioriterad vård. Samarbetet mellan barn- och ungdomsenhetens läkare, rehabs tal-, ergo- och fysioterapeuter samt BUPs psykolog och läkare har fördjupats och verksamheten har organiserats och strukturen och uppdraget förtydligats under ledning av habiliteringskoordinatorn. Teamarbetet har blivit en egen verksamhetspunkt vid namn Barns Utveckling och Funktionshinder (BUF). Nya riktlinjer för hur habiliteringsplanerna ska uppgöras har utarbetas i samarbete med FPA. Reumamottagning var 3-4:e månad ledd av konsulterande barnreumatologen Stefan Hagelberg och mottagningsskötarnas hospitering i Stockholm har inneburit att kvaliteten på omhändertagandet förbättrats och kunskapsnivån höjts inom enheten. Antalet mottagningsbesök på barn- och ungdomsmottagningen var 3 396, telefonbesöken 903. Antalet mottagningsbesök på ätstörningsmottagningen Treat var 443 och antalet konsulterande besök på BB var 396. Alla astmatiker sköts fortfarande av barn- och ungdomsmottagningen men med färre läkarbesök och större andel sjukskötarbesök. Den länge planerade större ombyggnaden på avdelningen sköts fortsättningsvis på framtiden, vilket försämrar vårdkvaliteten och försämrar patientsäkerheten speciellt för de kritiskt sjuka barnen. Regelbundet återkommande hands-on -övningar och föreläsningar för personalen från barn- och ungdomsenheten och BB-avdelningen har anordnats kring återupplivning enligt guidelines. Två sjukskötare har hospiterat på Karolinska sjukhuset inom reumatologi och sjukskötare och läkare har deltagit i utbildningar inom diabetesvård och läkarna deltog i Svenska Barnläkarveckan. Guldkorn under året 2009 var att trakeostomerade illbattingen och energiknippet i hemvård - se bild - lyckades ta sig ur enhetens våld och numera med farfars benägna hjälp klarar att köra traktor och sköta gårdssysslorna. Även tillfället då en respirator i ryggsäck med tillhörande assistent drunknade i ett gyttjehål vid en badstrand men andningsassistenterna snabbt ingrep och undvek en katastrof får räknas till årets guldkorn. 9

BB- OCH GYNEKOLOGIENHETEN Enheten disponerar över nio gynekologiska och nio obstetriska platser. Sedan 2008 har fyra platser (ett rum) använts för dagkirurgiska patienters behov i kirurgienhetens regi med deras personal. Städning och bäddning har BB- och gynekologienheten bistått med. Därtill vårdades andra enheters patienter på BB- och gynekologiavdelningen. Mariehamns mödrarådgivning inhyses som tidigare i enhetens utrymme. Likväl finns PAPA-mottagningen på gynekologiska polikliniken. Cancersjukskötaren och socialkuratorerna flyttade hösten 2009 från gynekologiska polikliniken. Starten av den planerade renoveringen blev skjuten till framtiden, vilket fördröjer planen på en centrerad kvinnomottagning. Balanserad Styrkort påbördes under hösten på polikliniken, starten på avdelning planeras till våren 2010. En multidisciplinär samarbetsgrupp har tillsatts för att planera vårdkedn för inkontinens. Gynekologiska verksamhetens läkarbemanning försämrades från mitten av september 2009. Vikarier anställdes för 20 veckor under året. Detta täcker 38 % av ordinarie läkarnas frånvaro. Enheten satsade på utbildning och trivsel. På sjukskötarsidan var börn av året färgat av flera långtidssjukskrivningar och graviditeter. Från mars-april syntes resultatet av intensivt rekryteringsarbete då alla vikariat kunde tillsättas. Detta möjliggjorde att man kunde genomföra HHR-utbildning för hela personalen utom för läkarna. Två barnmorskor var på hospitering i två månader till Danderyds sjukhus. STATISTISKUPPGIFTER BB-GYN: Antalet förlossningar var 262, varav 3 var tvillingförlossningar. Antalet sjönk med 7,4 % (21 stycken). 59 stycken kejsarsnitt gjordes (22,5 %, en minskning med 5,0 %). Av dessa var 49,1 % elektiva. Sugklockor lades 12 gånger (4,5 %). Tänger användes vid två tillfällen. Ryggbedövning fick 29 % av mammorna. 65 aborter gjordes, en minskning med 7 % från 2008. Polikliniska läkarbesök var 4 120 varav obstetriska läkarbesök 599 stycken. 3 156 ultraljudundersökningar gjordes. Totalt registrerades 5 217 besök på gynekologiska polikliniken. På avdelningens poliklinik fanns 1 034 besök. 219 stycken spiraler sattes in. På BB-avdelningen vårdades 282 patienter och på gynekologiska avdelningen 547 patienter. Dessutom sköttes 126 dagkirurgiska gynekologiska patienter. Andra enheters vårdtillfällen registrerades till totalt 22 stycken, varav 18 var ögonenhetens. LABORATORIEENHETEN Laboratorieenheten har under året gett ÅHS och externa kunder den laboratorieservice som krävs av primärvården och specialsjukvården. Laboratorieenheten har som tidigare år haft svårt att få vikarier för att täcka sjukdomsfall och vintersemestrar, vilket tidvis resulterat i underbemanning. Det totala antalet beställda analyser minskade med 5,8 % jämfört med 2008. Antalet beställningar från primärvården minskade med 13 %, medan beställningarna från specialsjukvården minskade med 3,5 %. Antalet beställningar från externa beställare ökade med 7 % jämfört med 2008. Antalet prov som skickades bort för analys utgjorde 6,3 % av det totala antalet, vilket var en ökning med 0,8 % jämfört med föregående år. Enheten fortsatte under året med utvecklandet av laboratorieenhetens kvalitetshandbok. För detta arbete var en laboratorieskötare anställd som kvalitetsutvecklare två dagar/vecka. För att förbättra olika delområden deltog hela personalen i arbetet med Balanserat Styrkort. Laboratorieenheten utförde även en enkätstudie för att ta reda på hur de olika enheterna inom ÅHS upplever laboratorieenhetens service. För att öka säkerheten inom hematologin infördes ett autovalideringssystem där alla hematologiska provsvar validerades automatiskt enligt nationellt uppgjorda regler. I sin ständiga strävan till att försöka ta hem bortskickeanalyser för att reducera kostnader och ge snabbare svar kunde laboratorieenheten inte genomföra några förändringar då det skulle ha gett ett merarbete som man inte skulle klarat av med befintlig personalstyrka. Överläkare Tom Kaunismaa fungerade under året som ansvarig läkare för laboratorieenheten. Enheten hade kontinuerliga möten med honom för att diskutera olika kliniska problemställningar. Samarbetet upplevdes positivt och utgjorde en bra kontakt mellan enheten och läkarkåren. 10

LÅNGVÅRDSENHETEN GULLÅSEN Avdelningen Övergårds har varit utlokaliserad till Grelsby sjukhus sedan år 2008 vilket innebär att långvårdsenheten fortsättningsvis har 12 patientplatser färre än tidigare. Patientplatserna som samtidigt utökades med fyra på avdelningen Norrgårds-Östergårds visade sig inte fungera i praktiken. Det har varit svårt att hitta tre långvårdspatienter som passar ihop i samma rum. Detta har också haft till följd att patientbeläggningen vid långvårdsenheten har sjunkit till ca 90 %. Vårdtyngden har ökat på de övriga avdelningarna eftersom de lättaste patienterna flyttade till Övergårds på Grelsby sjukhus. Tjänster som inte behövts på Övergårds har använts som extra resurs på de andra avdelningarna eftersom vårdtyngden där stigit. Under 2009 har nio patienter anmälts som klinikfärdiga. Minnesmottagningen har under året haft full bemanning med två geriatriker och en sjukskötare på deltid. Patientbesöken har varit 215 stycken med ett snitt på sex besök i veckan. Därtill kommer uppföljning hos sjukskötare samt minnesrådgivning. Väntetiderna för nybesök har varit omkring 5-6 veckor. En anpassningskurs för insjuknade i demens och deras närstående har planerats tillsammans med Demensföreningen och Folkhälsans dagcenter. Kursen genomfördes under hösten 2009 vid åtta tillfällen på Lemböte lägergård. Responsen var god från kursdeltagarna. Utvidgade minnesutredningar görs i samarbete med ergoterapin och primärvårdsenhetens psykolog. Behov finns även av socialkuratortjänster. Tillgången på behörig personal har varit tillfredsställande. Sjukskötarbemanningen bör fortfarande hös för att klara av patienternas ökade medicinska vårdbehov. Läkarsituationen har som helhet varit god under året med undantag av några veckor. Nytt från hösten är att AT-läkare nu gör en del av sin primärvårdsplacering inom geriatriken. Detta har initialt upplevts som ett bra tillägg till den ordinarie läkarbemanningen. Gruppen patienter med speciella behov, t.ex. med diagnosen Huntington ökar. Dessa kräver mycket individuella insatser av personalen, varför bemanningen tidvis måste hös för att vårdkvaliteten ska kunna garanteras. En patient i extra ordinär sjukvård, vård i hemmiljö, är inskriven på avdelningen Mellangårds. Sedan 15.09.2008 har en gemensam tillfällig avdelningsskötare funnits för de två patienterna i extra ordinär sjukvård som finns inom ÅHS. Denna resurs har en viktig koordinerande funktion. Arbetsgruppen för Gullåsens utveckling startade under hösten 2009 och beräknas vara färdigt med sitt arbete under våren 2010. LÄKEMEDELSCENTRALEN UNDER ÅRET UTFÖRDES PÅ LÄKEMEDELSCENTRALEN: Läkemedelsberedningar (ex tempore), icke sterila Antal - olika läkemedelslösningar, utspädningar samt övriga lösningar 141 - salvor 3 - antal dospulverberedningar, förpackningar 9 (90 stycken dospulver) Patientdoser - cytostatikadoser 973 (2008: 1 270 doser) LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING TOTALT 1 126 (2008: 1 456) Totalt har den egna läkemedelsframställningen minskat med ca 22,7 % jämfört med 2008. Till viss del kan det bero på att sterila läkemedelsberedningar inte har kunnat tillverkas då det aseptiska laboratoriet varit stängt alltsedan hösten 2007 efter Läkemedelverkets inspektion i november 2007. En minskning jämfört med tidigare år kan även ses gällande antalet beredda cytostatikadoser, vilket dock kan antas vara en tillfällig nedgång. Under året levererades 36 528 beställningsrader vilket är en minskning med ca 5,9 % jämfört med 2008. Omsättningen under året var 2 387 224 euro vilket är en minskning med 2,9 % jämfört med 2008. Ca 52 250 förpackningar distribuerades under året till enheterna vilket är en ökning med ca 4,5 % från föregående år. 11

De läkemedel som under året kasserats vid läkemedelscentralen utgjorde ca 4,8 % av lagervärdet vilket var 434 474 euro. Summan gällande kassaktionerna av föråldrade läkemedel vid läkemedelscentralen har varit på samma nivå de senaste åren. Kostnaderna för kasserade läkemedel från enheterna utgjorde ca 3,95 % av omsättningen. Summan för föråldrade läkemedel ute på enheterna ökade med ca 24 % jämfört med 2008 vilket är en betydande ökning. Målsättningen med att minska kostnaderna för läkemedel som blir föråldrade ute på enheterna kunde därmed inte uppnås. Orsaken till den stora ökningen berodde troligen på att flera dyra läkemedel, som måste finnas tillgängliga, blev föråldrade och kasserades under året. Den övergripande målsättningen har under året varit att fortsättningsvis åtgärda de brister som påvisades under Läkemedelsverkets inspektion hösten 2007 samt att upprätta direktiv i enlighet med Läkemedelsverkets föreskrift 7/2007 som trädde i kraft redan år 2008. Som en extra resurs för att kunna fullföl ovanstående arbete skulle en farmaceut på projektbasis anställas. Svårigheterna med att få personal till en tillfällig tjänst visade sig då den extra farmaceuttjänsten endast var tillsatt några få månader eftersom det fanns möjlighet att få ordinarie tjänst på annat håll. Detta medförde att målsättningen att åtgärda bristerna i verksamheten i enlighet med den upprättade tidsplanen inte heller detta år kunde fullföls. Den planerade undervisningen/informationen om läkemedelshantering samt visitationer av avdelningarna har därmed inte heller kunnat genomföras p.g.a. otillräckliga resurser. Läkemedelscentralens verksamhet påverkades under året av pandemin svininfluensa A (H1N1). I oktober kom de första doserna vaccin mot svininfluensa A (H1N1) till Finland. Vaccinet kom sedan veckovis till Finland och fördelades och distribuerades vidare till olika enheter i landet. På Åland var det läkemedelscentralen som tog emot vaccinleveranserna. Detta innebar att en stor del av läkemedelscentralens resurser under hösten upptogs av att i samarbete med främst primärvårdsenheten organisera, fördela och distribuera vaccinet i enlighet med de direktiv som utfärdats av myndigheterna såsom Institutet för Hälsa och välfärd. Två nya utrymmen har under året kunnat tas i bruk. Infusioner som är tunga och skrymmande har alltid lagrats inne på läkemedelscentralen där det inte har funnits ändamålsenliga lagerutrymmen för denna typ av produkter. En strävan har alltid funnits att få ett pallager för infusioner och efter många års väntan och planerande kunde äntligen ett nytt infusionslager tas i bruk under våren. Att ha ett ändamålsenligt utrymme (d.v.s. jourlager) för läkemedel som enheterna behöver under jourtid när läkemedelscentralens personal inte är på plats har över tio år funnits med i planeringen. Under våren togs ett nytt utrymme för jourläkemedel i bruk. Upphandling av läkemedel är en resurs och tidskrävande process och den som har hand om upphandlingen bör vara väl insatt i såväl juridik som i farmaceutisk sakkunskap. För en liten enhet som läkemedelscentralen är det svårt att upprätthålla den kompetens som bör finnas för att genomföra upphandlingen på rätt sätt. Sjukhusapoteket vid ÅUCS besitter den kompetensen och en förfrågan riktades till dem om ÅHS skulle kunna inleda ett samarbete med dem gällande upphandling av läkemedel. Under året anslöt sig därefter ÅHS till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt upphandlingsring i vilken även Satakunda sjukvårdsdistrikt ingår. Samarbetet inleddes med förberedelse för den första gemensamma upphandlingen av läkemedel för perioden 2010-2011. Chef för läkemedelscentralen Ylva Lindström och farmaceut Nina Österlund under Öppet hus på Läkemedelscentralen 22 oktober 2009 då besökarna fick delta i frågerunda och blev bjudna på lite tilltugg. 12

MEDICINENHETEN Verksamhetsåret 2009 har förlöpt med en relativt god personalsituation. Alla läkartjänster har inte varit tillsatta men verksamheten har kunnat fortgå väsentligen oförändrat p.g.a. god tillgång på specialistvikarier och inhyrda konsulter. Produktionen av sjukvårdstjänster ligger på ungefär samma nivå som de senaste åren. MEDICINSKA AVDELNINGENs 30 vårdplatser har inte alltid kunnat utnytts maximalt, mest p.g.a. bristen på enkelrum. Ofta förekommande korridorplatser har därför inte kunnat undvikas trots att avdelningen tillsammans med andra vårdinrättningar och avdelningar inom organisationen har strävat till rätt patient på rätt plats. Den nödvändiga utbyggnaden av medicinska avdelningen som skulle avhjälpa detta har tyvärr skjutits på framtiden. Avdelningen behöver ändamålsenliga utrymmen som möjliggör säkrare patientvård, förbättrad arbetsmiljö och trivsel. Tillgången till vårdpersonal har varit god och personalen har deltagit i olika utbildningar enligt de ekonomiska resurser som funnits. Ojämnheten i avdelningens bemanning med sjukhusläkare har tidvis stört kontinuiteten i vården och påverkat patientsäkerhet och vårdkvalitet. MEDICINSKA POLIKLINIKEN ANTIKOAGULANSMOTTAGNINGEN är en sjukskötarbaserad mottagning med två heltidstjänster. Verksamheten ökar kontinuerligt. Besöken ökade med 2 659 stycken jämfört med 2008. Ökningen av doseringar i öppenvård var 877 stycken jämfört med 2008 medan dosering av inneliggande patienter var på samma nivå som 2008. Ökningen av turistbesök var 23 stycken och telefonbesöken ökade med 360 stycken. Under året har två sjukskötare fått utbildning i användandet av coagucheck-mätare i Uppsala. För tillfället utbildas två patienter för egenmätning. Mottagningen ser fram emot användandet av det nya läkemedlet Pradaxa för, framför allt, patienter med förmaksflimmer vilka utgör den största gruppen patienter. Mottagningens strävan har varit ett tryggare och enklare förhållande för patienter med antikoagulationsbehandling. Vid BEHANDLINGSMOTTAGNINGEN ger sjukskötarna behandlingar till patienter med sjukdomar inom reumatologi, gastroenterologi, hematologi, endokrinologi och infektionssjukdomar t.ex. Borrelia samt assisterar läkare vid lumbalpunktioner, sternalpunktioner och biopsier. Mottagningen har haft ca 3 728 behandlingar under året, i snitt ca 14 patienter/dag. Utveckling sker ständigt eftersom det kommer nya läkemedel. Borreliamottagningen sköttes liksom år 2008 till största delen koncentrerat till en läkarmottagning, med fyra vanliga och en akut remisstid per vecka. Remisstillströmningen år 2009 har varit något lägre än år 2008 vilket i förlängningen inneburit ett minskat antal startade intravenösa behandlingar. År 2008 hade mottagningen 160 intravenösa behandlingsstarter mot 123 stycken år 2009. Behandlingstiden har varierat mellan 14 och 21 dagar beroende på den kliniska bilden och eventuell konstaterad neuroborrelios. 131 lumbalpunktioner har utförts på denna mottagning, därtill ett flertal extra på andra medicinska mottagningar, akutenheten och medicinska avdelningen i syfte att diagnostisera neuroborrelios. Behandlingsrutinerna har varit oförändrade. I slutet av året har reviderade behandlingsrutiner, med möjlighet till enbart oral behandling i vissa fall, tagits fram för att startas under våren 2010. DIETISTMOTTAGNINGENs verksamhet har vidareutvecklats under året. Den kliniska verksamheten är väldigt bred med kostbehandling av många olika diagnoser och patienter från alla åldersgrupper. Studiebesök vid Akademiska Barnsjukhuset, Överviktsenheten i Uppsala samt ÅUCS har företagits för att utvidga kontaktnätet, utbyta erfarenheter och fördjupa kunskaperna i nutritionsbehandling för barn samt obesitaskirurgi. Deltagandet vid Dietisternas Riksförbunds kongressdagar i mars innebar ett kunskapslyft och intressanta diskussioner med många svenska dietistkollegor. Övrig fortbildning har också skett inom områden som ätstörningar och mjölkproteinallergi. Dietistmottagningen börde under året journalföra nutritionsdiagnoser då det var möjligt. Tillsammans med livsstilsmottagningen har ett hälsoformulär utarbetats, i syfte att få patienterna att förbereda sig inför besöket. Dietistmottagningen har även varit delaktig i utarbetandet av ett nytt vårdprogram för obesitaskirurgi som kommer att tas i bruk under 2010. I augusti inleddes samarbete med TREAT-teamet. Dietistmottagningen har främst varit involverad i behandlingen av anorexia nervosa, som kräver kontinuerlig kontakt med täta intervaller. I september flyttade dietistmottagningen tillsammans med diabetes- och livsstilsmottagningen in i nya lokaler, en mycket efterlängtad flytt. Efter flytten utökades samarbetet med onkologiska verksamheten. Under 2010 planeras förebyggande kostrådgivning i grupp för cancerpatienter. Kostmöten mellan kök och avdelningar hölls vid två tillfällen. Dietistmottagningen initierade arbetsgruppen Näringsrådet som kommer att sammankallas under 2010, med bl.a. utvärdering och kvalitetssäkring av nutritionsbehandling som syfte. Under året har flera föreläsningar hållits och i december presenterades kostrekommendationer för daghem, där dietistmottagningen stod för sammanställandet av dessa. 13

Vid ENDOKRINOLOGI- OCH DIABETESMOTTAGNINGEN har samarbetet med primärvårdens diabetessjukskötare och livsstilsmottagning fortgått. Rutiner för behandling och uppföljning av diabetespatienter har etablerats och samarbetet med dietistmottagningen har fortgått och utvecklats. Patientantalet har under året ökat med framför allt fler nydiagnostiserade typ-2 diabetiker. Personalsituationen har varit god men behovet av en fotvårdsspecialist har blivit alltmer påtaglig. Flytt till nya lokaler skedde under hösten vilket betydligt förbättrat arbetsförutsättningarna. Under året har diabetesmottagningen varit delaktig i en världsomfattande medicinsk studie avseende immunologisk behandling av nydebuterade typ-1 diabetiker. På den endokrinologiska sidan har samarbete med kirurgienheten etablerats avseende rutiner kring utredning och remittering för obesitaskirurgi. Under hösten gjordes ett besök, tillsammans med dietisten vid ÅHS, på ÅUCS obesitaskirurgimottagning. Arbetet med vårdprogram påbördes och beräknas bli klart under börn av 2010. Verksamheten vid ENDOSKOPIMOTTAGNINGEN har inte genomgått några större förändringar under året. Antalet remisser och undersökningar ökade något från föregående år. Primärvården och privatläkare står tillsammans för cirka 40 % av remisserna. Liksom tidigare år har en del investeringar gjorts i ny apparatur för att ersätta gammal sådan. Någon expansion av verksamheten är inte möjlig med nuvarande personalsituation. På HJÄRTMOTTAGNINGEN togs under året ett nytt ultraljudsprogram i bruk som medför möjligheter till on-line överföring av hjärtultraljudsundersökningar till Akademiska sjukhusets klinisk fysiologiska enhet. Även patienter med arytmiproblematik har gagnats av att allt fler pacemakeroperationer kan utföras vid ÅHS. Antalet pacemakerbärande patienter har ökat till totalt 123 varav de flesta patienter fått sin pacemaker insatt vid ÅHS. Antalet defibrillatorer, s.k. ICD-patienter har ökat till 15 stycken. Under året byttes namnet för konsultverksamheten till HUD- OCH NEUROLOGIMOTTAGNINGEN. I september 2009 fick verksamheten äntligen flytta in i nya fräscha, ändamålsenliga utrymmen. All verksamhet, som tidigare varit i källaren, kunde flyttas upp i markplan. Efterfrågan på hudläkartjänster har, som tidigare nämnts, bara ökat från år till år. Man kunde redan förra året konstatera att personalresurserna både på läkar- och sjukskötarsidan inte var tillräckliga för en optimal hudläkarmottagning. Vissa behandlingsmetoder har inte kunnat erbjudas. Under våren sköttes hudläkartjänsten provisoriskt av tre hitresande konsulter i dermatologi. Sedan augusti besöks ÅHS av hudläkare Viktoria Danielsson från Hangö samt Peter Wallberg från Stockholm. Hudläkarkonsulterna har under året haft mottagning 35 dagar och tagit emot 887 patientbesök. Neurologen har haft mottagning 25 dagar och tagit emot 394 besök. Sjukskötaren har under året tagit emot 505 patientbesök. Foto: Caroline Eriksson 14

Vid LUNGMOTTAGNINGEN har personalen under året analyserat den egna verksamheten för att bibehålla en god kvalitet i omhändertagandet av ålänningar som lider av lungsjukdomar eller sömnapné. Lungmottagningen har dessutom utökat verksamheten med allergivaccinationer (s.k. hyposens) för vuxna i form av läkarledd sjukskötarmottagning. Denna verksamhet bedrevs tidigare på öron-, näs- och halsenheten, som dock inte påbört nya behandlingar på flera år p.g.a. bristande läkarkontinuitet. MAG- OCH TARMMOTTAGNINGENs verksamhet fortgår som tidigare med mycket knappa resurser på läkarsidan. 75 % av patientkontakterna sker per telefon. Fokus ligger på patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och leversjukdomar av allvarligare karaktär. För tredje året i rad har samtliga nya fall av IBD (inflammatorisk tarmsjukdom) inkluderats i en prospektiv populationsbaserad epidemiologisk studie i samarbete med Uppsalaregionen. Det finns ett stort tryck från patienter med även mindre allvarliga tillstånd att få träffa en specialist vilket inte kan tillgodoses. Besöken ökade från 2008 med 16 % och telefonkontakterna med 13 %. Utvecklingen är inte hållbar utan fler patienter måste tas om hand i primärvården. Vid NJURMOTTAGNINGEN har ombyggnaden av intensivvårdsavdelningen medfört en klar förbättring av dialys-verksamheten både för patienter och för personal. En ökning av dialysplatsernas antal till fem stycken har lett till en mera rationell och personalsparande verksamhet. Antalet dialysbehandlingar har ökat kraftigt. REUMAMOTTAGNINGENs verksamhet har fortlöpt i banor enligt reumaprojektet 2008. Arbetsrutinerna och samarbetet med övriga enheter har förtydligats vilket också syns i det dagliga arbetet. Behandlingarna har ökat i och med nya biologiska läkemedel som ytterligare förbättrat reumavården. Tillströmningen av nya patienter är jämn och såsom tidigare är återremittering svår. Dialysbehandlingen på ÅCS sedan starten 1980. ONKOLOGISKA VERKSAMHETEN Under året som gått har onkologiska verksamheten haft endast 0,5 av två tjänster tillsatta. Detta har berott på svårigheter med rekryteringen samtidigt som ordinarie överläkare har varit halvtid i Åbo för specialiseringsstudier i onkologi. Som en följd av detta har verksamheten varit tvungna att ta in dyra konsulter från Uppsala. Med hjälp av dessa samt med en stabil sjukskötarbemanning har verksamheten kunnat fullföl uppdraget på ett acceptabelt sätt. Sekreterartjänsten som äskades om blev inte förverkligad och det behovet kvarstår. De patienter som inte har kunnat skötas på Åland har för det mesta remitterats till Åbo, i mindre grad till Uppsala och Helsingfors. Överläkare Tom Kaunismaa har utnyttt tiden i Åbo till att delta i det rikliga utbudet av kurser som finns där samt deltagit i ett flertal nationella och internationella kongresser inom både hematologi och onkologi. Sjukskötarna har deltagit i seminarier och studiedagar både i Sverige och i Finland. I september 2009 flyttade verksamheten in i nybyggda, ändamålsenliga lokaler. Detta har inneburit en stor förbättring av vårdmiljön för patienter och anhöriga. Onkologiska verksamheten kan nu betydligt bättre garantera patientintegriteten och -sekretessen. Även arbetsmiljön och trivseln för personalen har förbättrats. 15

OPERATION-, ANESTESI- OCH INTENSIVVÅRDSENHETEN Inom enheten har man under året arbetat mycket med den psykosociala arbetsmiljön. Stämningen och trivseln har ökat betydligt mot slutet av året efter systematisk genomgång av problem, tydlig kommunikation samt ombyggnation. Under 2009 deltog fem sjukskötare i ASLAK-kurser. Kursen har visat sig vara en bra insats för att stöd arbetsförmågan. Personalen fick även nya arbetskläder efter att under flera år ha önskat det. Personalen fick påverka valet och är nöjda. HYGIENARBETET Implementeringen av hygienregler fortsätter vid de olika verksamheterna inom ÅHS. Intern utbildning har hållits för 234 anställda vid 11 olika tillfällen. Hygienskötaren har också varit behjälplig med utbildning inom kommunal verksamhet. På 14 enheter har det utsetts ansvarspersoner för hygien- och instrumentfrågor. Förebyggande arbete för att förhindra resistenta bakterier i sjukvården fortgår hela tiden. Dessutom skärptes handhygienen i all vård och omsorgsverksamhet i.o.m. pandemin med svininfluensa A (H1N1). Hygienkommittén har sammankommit fem gånger under året. INTENSIVVÅRD, UPPVAK OCH DIALYS På intensivvårdavdelningen har 341 patienter vårdats under året med en medelvårdtid på 1,91 dygn jämfört med 304 patienter med en medelvårdtid på 3,2 dygn 2008. Skillnaden i vårddygn kan delvis bero på en omfördelning mellan kirurgiska och medicinska intensivvårdspatienter jämfört med året innan. Antalet respiratordygn har legat oförändrat på ca 60 och likaså antalet uppvakningspatienter på ca 1 400. Till följd av det ökade behovet inom dialyssjukvården öppnades en ny dialysenhet i anslutning till kirurgiska avdelningen. Under året har 1 730 hemodialyser inkluderande 40 akuta dialyser genomförts. Detta är en total ökning med 36 % jämfört med året innan. En ny Servo-I respirator och en uppgraderad Servo-I respirator har införskaffats, den senare tillsammans med barn- och ungdomsenheten. Personalmässigt har enheten varit underbemannad under ¾ av året p.g.a. rekryteringsproblem. Två anestesiläkare har tilldelats ansvarområden på enheten. Förberedelserna för en eventuell svininfluensa A (H1N1) pandemi har tagit mycket tid. Som slutresultat konstaterades att ÅHS inte har ändamålsenliga utrymmen för att vårda isolerade intensivvårdspatienter. Beträffande verksamhetsmålen pågår arbetet med alla uppsatta mål förutom utvecklandet av kompetenssteg för personalen som inte har kunnat genomföras p.g.a. resursbrist. Målet var att under året uppdatera riktlinjer för intensivvården skrivna år 2006-2007. Vissa riktlinjer, t.ex. för sepsis och respiratorisk insufficiens blev uppdaterade. För arbetet med de övriga riktlinjerna kunde personalresurser inte lösgöras. Medarbetarsamtal har genomförts med 29 personer. INSTRUMENTVÅRDEN fortsätter att serva verksamheterna med instrument och underhåll av dessa. 40 olika verksamhetspunkter använder instrumentvårdens tjänster. Personalen består av 4,5 tjänster. Under de två sista månaderna har personalen förstärkts med en anställd som extra resurs och inskolning för framtiden. Under året har instrumentvården fått en ny diskdesinfektor installerad. Dessutom har instrumentvårdsverksamhet påbörts på operationsavdelningen. Målsättningen att investera i T-DOC och SAI har inte kunnat genomföras p.g.a. resursbrist. Konsekvenserna är att instrumentinnehavet inom ÅHS ännu inte kan kontrolleras, samt att registreringen av infektioner är bristfällig. Gunilla Häggblom, avdelningsskötare vid Instrumentvården OPERATION- OCH ANESTESI På operationsavdelningen har 2 318 patienter opererats, således en knapp ökning jämfört med 2008. Öppen korsbandskirurgi, insättning av arteriovenösa fistlar och perifer arteriell kärlkirurgi är nya metoder som har införts. Inom höftproteskirurgin har den gamla Biomedprotesen blivit utbytt till Linkprotesen p.g.a. många fördelar hos den. Genom utökning av sortimentet inom frakturkirurgi och införandet av nya metoder har mer avancerad frakturkirurgi kunnat utföras jämfört med tidigare. 16

Genom inköp av två nya operationsbord är alla operationsborden utbytta. Operationssalen för akuta åtgärder har utrustats med nya operationslampor. Operationsverksamheten var neddragen under en period på våren inom allmän kirurgi och ortopedi p.g.a. infektionsproblematik i dessa patientgrupper. Under 30 % av arbetsåret har antalet operationsteam varit reducerade från fyra till tre jämfört med året innan till följd av pensionsavgång och moderskapsledigheter. P.g.a. rekryteringssvårigheter har sjukskötarvikarier inte utnyttts under sommaren. Fortsatt utveckling av operationsplanerings- och operationsbokningssytemet har pågått. Övriga utstakade mål har inte kunnat uppfyllas p.g.a. resursbrist. Rekrytering av narkosläkare har pågått under hela året utan att det medfört något nettotillskott. SMÄRTMOTTAGNINGEN har varit stängd sedan 25.05.2009. I nuläget är det osäkert om och när den kan öppnas igen p.g.a. avsaknad algologkompetens på läkarsidan. PRIMÄRVÅRDSENHETEN Den största händelsen för primärvårdsenheten har varit invigning av det nya primärvårdshuset. Tio år efter flytten från Norragatan har nu hälsocentralen, barnrådgivningen, företags- och personalhälsovården, förebyggande hembesök samt livsstils- och diabetesmottagningen fått flytta in i moderna, ändamålsenliga utrymmen. Även onkologiska verksamheten från specialsjukvården ryms in i huset. I och med de nya utrymmena har även distriktsindelning kunnat verkställas. Två distrikt finns placerade i nya hälsocentralen; Mariehamns och Södra Ålands distrikt finns placerade i varsin flygel. Norra Ålands distrikt finns som tidigare vid på hälsocentralen i Godby. Inom distrikten har man områdesansvar och till distrikten har knutits fastställda sjukskötare. Börn av året kännetecknades fortsättningsvis av bristen på läkare och hyrläkare måste anlitas i hög grad. Situationen förbättrades dock under sommaren och hösten. Tre-års granskningen på barnrådgivningen och klassunder-sökning för klass fem har med anledning av läkarbristen inte kunnat återinföras. Tillgången på vårdpersonal och sekreterare har i stort sett varit god. Viss brist på hälsovårdare har dock periodvis förekommit, speciellt i skärgården. Vaccination mot svininfluensa A (H1N1) har ägt rum under hösten och de praktiska arrangemangen har skötts av primärvårdsenheten. Enligt statistik har ca 8 000 vaccinationer givits. Denna kampanj har krävt mycket resurser men genomförandet har gått oerhört smidigt både till personalens och patienternas tillfredsställelse. Dock har detta påverkat all vanlig verksamhet och krävt mycket stor flexibilitet av medarbetarna. Den kostnadsfria vaccinationskampanjen mot TBE (fästingburen encefalit) har fortsatt under året med nya åldersgrupper. Primärvårdens kvalitetsgrupp Disa har under året tagit fram en guide för bemötande av personer med funktionshinder vilken finns utlagd på ÅHS intranät. Foto: Caroline Eriksson Club Kul verksamheten har åter startat med nya grupper i samarbete mellan skolhälsovårdarna, Ålands Idrottsförbund r.f. och Ålands motionsförbund r.f. Denna verksamhet går ut på att inaktiva barn/ungdomar får motionsrecept via skolhälsovården. Under året har tidigt hälsosamtal införts på mödrarådgivningarna. Detta för att så tidigt som möjligt stärka hälsosamma levnadsvanor och lägga tyngdpunkt på det förebyggande arbetet. Skärgårdsberedskapen har under året varit oförändrad. Brändö och Kökar har haft dygnet runt beredskap, så även Kumlinge under sommartid. Framtidsverkstäder inom olika distrikt och mottagningar har arrangerats. Interna utbildningar har hållits vid sex tillfällen under året. Ämnen som behandlats är HBTperspektiv i vården, diabetes och graviditet, vaccination mot livmoderhalscancer, tidigt hälsosamtal, alkoholprevention, samarbete med barnomsorgen och barn i sorg. 17

FÖRETAGS- OCH PERSONALHÄLSOVÅRDEN Företagshälsovården omfattar 60 företag och 95 lantbrukare. Totalt cirka 751 personer, varav ca 172 personer med sjukvårdsavtal. Nya företag har kunnat tas om hand, men samtidigt har ett antal företag sagt upp sina avtal p.g.a. olika orsaker (företagen upphört, gått över till privat företagshälsovård m.m.). För tillfället finns ingen kö. Företagshälsovårdens verksamhet består främst av förebyggande arbete, sjukvård i mindre omfattning och då mest läkarbesök. Arbetet består av arbetsplatsbesök, utredningar, gårdsbesök och hälsoundersökningar. Därtill har det varit många möten/undersökningar angående arbetsklimat, konflikter på arbetsplatserna och fuktskadade byggnader. Planer fanns för en hälso-temadag i november som tyvärr omkullkastades p.g.a. vaccinationskampanjen mot svininfluensa A (H1N1). Personalhälsovården har personalen inom ÅHS, ca 1 200 personer inklusive långtidsvikarier knutna till sin verksamhet. Verksamheten omfattar förutom förebyggande hälsoundersökningar (lagstadgade) även sjukvård, arbetsplatsbesök, samarbete med rehabiliteringsinstanser, FPA, arbetsförmedling samt omplaceringsteam. Flytten till nya utrymmen i september var enhetens stora händelse. HEMSJUKVÅRDEN I GODBY ansvarar för hemsjukvården i Finström, Geta, Sund och Saltvik, d.v.s. för 5 723 invånare. Belastningen på hemsjukvården ökar kontinuerligt. Antalet inskrivna har legat mellan 160-170, vilket är ungefär samma antal som år 2008. Antalet besök har däremot ökat från 5 741 år 2007, 6 237 år 2008 till 6 510 besök år 2009. Hemsjukvården har dessutom blivit mer avancerad. Detta genererar mycket övertid. Läkarbristen på hälsocentralen har drabbat hemsjukvården hårt, 15 minuters konsultationstider/kommun var 14:e dag har kunnat upprätthållas. I mars inbjöd hemsjukvården i Godby hela Ålands hemsjukvård till en Framtidsverkstad där temat var frågeställningar som: hur möta dagens och framtidens utmaningar?, hur utforma arbetsrutiner på bästa sätt?, hur göra för att inte utsätta personalen för så hårt slitage?, hur samarbeta bäst med olika instanser/hem? Totalt deltog 22 personer och en uppföljning ägde rum i september. Arbetet med att utveckla samarbetet mellan hemvård/ hemsjukvård och specialsjukvård/hemsjukvård pågår kontinuerligt i det dagliga arbetet vid vårdplaneringsmöten och vid samrådsmöten. Hemsjukvården har gjort studiebesök till Pargas och Nagu där hela gruppen deltog. Man har även deltagit i primärvårdsenhetens egna studiedagar. Trots den höga arbetsbelastningen är trivseln, enligt medarbetarenkäten våren 2009, god vid hemsjukvården i Godby. Vid HEMSJUKVÅRDEN I MARIEHAMN finns hemsjukvårdsservice dygnet runt. Verksamheten ökar fortfarande i omfång. Allt fler svårt sjuka vill vårdas hemma, samtidigt som vårdtiden på sjukhuset förkortas, vilket gör att vårdtyngden ökar i hemmet. Målet är att den som vill vårdas hemma ska kunna få göra det även om man behöver avancerad hemsjukvård såsom dropp, smärtpumpar och dylikt. Under 2009 har alla patienter som önskat att få vårdas hemma kunnat tas emot. Totalt antal besök har uppgått till 18 946 stycken, vilket i stort sett är samma som i fjol. Samarbetet med bland annat Norra- och Södra Ålands hemsjukvård, kvällstid och nattetid fortsätter som tidigare och har ökat i slutet av året. Målet är att erbjuda lika vård åt hela befolkningen, d.v.s. dygnet runt. Ett annat mål är att få rätt patient på rätt vårdnivå samt att erbjuda valmöjligheter för patienten och dess anhöriga. Från september har hemsjukvården i Mariehamn fått utökade läkarresurser från 1 h/vecka till 8 h/vecka (delat på ca 250 patienter) som även inkluderar möjligheten till hembesök med läkare. Detta har gjort att patienter kunnat undvika besök på hälsocentralen eller akutenheten, samt förbättrat och gjort vården av palliativa och svårt sjuka patienter i hemmet smidigare. Vid HÄLSOCENTRALEN I GODBY var läkarsituationen mycket ansträngd under nuari-juni med i snitt 1,5 läkartjänster av tre tillsatta (inklusive Brändö). Detta gjorde att köerna växte. Från juli och till årsskiftet har situationen blivit bättre på alla sätt. Läkarbemanning har ökat till 2,5 läkare. Köerna har sakta kunnat förkortas och var per 31.12.2009 tre månader. Sjukskötarmottagningen har ökat under året, bl.a. på grund av att nya vårddirektiv för blodtryckspatienter gör att en stor grupp patienter numera följs upp på hälsocentralen, istället för på sjukvårdsmottagningen. Kompetensen hos vårdpersonalen har höjts genom fortbildningar och studiedagar som t.ex. sårvård under två dagar i Stockholm, kvinnofridsarbete under en dag i Mariehamn, sjuksköterskeföreningens studiedagar under två dagar i Vasa, studiebesök på RFSU under en dag i Stockholm samt deltagande i primärvårdsenhetens egna studiedagar. En sjukskötare har även i år deltagit i landskapets operativa drogförebyggande grupp. Laboratoriet, som är nödvändig för verksamheten, har varit öppet vardagar mellan 8.00-12.00, med några undantag. Sammanfattningsvis är Godby hälsocentral en enhet med kunnig och intresserad personal med en enligt medarbetarenkäten konstaterad god trivsel trots läkarbrist, inbesparingar och nedläggningshot under året. Vid HÄLSOCENTRALEN I MARIEHAMN har läkarbristen varit tongivande under året p.g.a. långtidssjukskrivningar och pågående tjänstledigheter. Läkarbristen har täckts med hyrläkare framförallt under våren. Detta har givetvis ökat arbetsbördan på ordinarie personal för uppföljning av tagna prover och skrivna remisser, såväl på läkarsidan som på sjukskötarsidan. Verksamheten tyngs även av de geografiska distriktens storlek, för närvarande 2 700 patienter/distrikt. Under hösten återkom två sjukskrivna läkare åter i tjänst, vilket gjorde situationen något ljusare. Hälsocentralen flyttade i slutet av året in i nya, rymliga lokaler och i samband med detta genomfördes en övergång till separata geografiska distrikt samt läkar/sjukskötarteam. 18

Avsikten med detta är att förbättra kontinuitet gentemot patienterna, tydliggöra läkarnas patientansvar och förhoppningsvis även öka tillgängligheten och tryggheten. På grund av svininfluensa A (H1N1) epidemin öppnades en influensamottagning i juli vilken hölls öppen fram till årsskiftet då influensafallen minskade. Under hösten har svininfluensa A (H1N1) vaccineringen krävt stora personalresurser. ROHTO-verksamheten (multiproffessionell internutbildning i workshop-format) innehöll endast en workshop p.g.a. tidsbrist. Dock har även två sjukskötare utbildat sig till gruppledare, vilket bådar gott för verksamheten i framtiden. Vid MARIEHAMNS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING samt SKOLHÄLSOVÅRD har, av den ordinarie personalstyrkan, en hälsovårdare varit tjänstledig under hela 2009. Det har funnits en vikarie hela tiden, så personalstyrkan har ändå varit fulltalig. Hälsovårdaren på preventivmedelsrådgivningen för under 25-åringar har bevilts utbildning till uroterapeut i Sverige. Detta har inneburit några veckolånga teoriutbildningar samt några praktikavsnitt utanför Åland. För dessa tillfällen har det varit mycket svårt att få tag på en vikarie, vilket medfört längre väntetider samt mer intensiva mottagningar under vissa perioder. Inom skolhälsovården har mycket tid gått åt till vaccinationskampanjen för svininfluensa A (H1N1). Själva vaccineringarna har föregåtts av mycket förberedande arbete, bl.a. har inhämtande av samtycke för vaccinering från föräldrarna samt förmedlande av information varit tidskrävande. Även genomförandet av vaccineringarna i skolorna har krävt mycket planeringstid tillsammans med lärarna och övrig skolpersonal. Denna vaccinationskampanj har naturligtvis satt sina spår på det övriga arbetet inom skolhälsovården. Under vaccinationskampanjen låg allt annat skolhälsovårdsarbete nere. Förebyggande screeningsarbete har inte kunnat genomföras som vanligt och kommer att vara svårt att hinna ikapp med helt under läsåret 2009-2010. För övrigt så har skolhälsovårdarna på gymnasialstadiet, årskurs 1, tillsammans med Röda Korset dragit en kampanj om HIV/AIDS. Droginfo har getts till alla årskurs 1:s föräldrar på gymnasialstadiet. Extra pengar har bevilts av landskapsregeringen för detta ändamål. Inom mödrarådgivningen har man startat upp tidigt hälsosamtal. Detta innebär att kvinnan ges möjlighet att komma på ett halvtimmeslångt samtal tidigt i graviditeten för att få information och diskutera levnadsvanor som har betydelse för fostrets och moderns hälsa redan tidigt i graviditeten. Nya direktiv för konstaterande och uppföljning av kvinnor med graviditetsdiabetes har utarbetats. Barnrådgivningen fick i september flytta in i nya lokaler i nya primärvårdsbyggnaden. Flyttveckan samt vaccinationskampanjen för svininfluensa A (H1N1) har medfört längre väntetider än vanligt under hösten. På barnrådgivningen i Mariehamn vaccinerades alla barn från Mariehamn samt södra Åland i åldern 6 månader och upp till skolåldern. Samarbetet med dagvården har utökats, dels har 3-års frågeformuläret som är ett samarbete mellan dagvård/hem/ barnrådgivning tagits i bruk och besök till stadens daghem har gjorts för att utöka samarbetet. Överlag blir väntetiderna till alla tidsbeställda rådgivningsmottagningar längre p.g.a. ökad invandring. Språksvårigheter, kulturella olikheter samt personer med olika levnadsbetingelser behöver allt mer stöd. Stöd som hör hemma inom primärvårdsenhetens serviceområde, men som är både tids- och kompetenskrävande. Inom barnrådgivningen är för många barn inskrivna per hälsovårdare och för distriktshälsovårdaren som är stationerad på barnrådgivningen åtgår även administrationstid, vilket gör att väntetiderna även av den anledningen blir längre. Vid NORRA ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING har hälsovårdarna som arbetar med mödrarådgivning utbildats i Stockholm om alkoholens skadeeffekter på det födda och ofödda barnet. Detta för att skola personalen inför den nya uppgiften förebyggande hälsosamtal och stärka det förebyggande arbetet med de gravida. Invigningen av nya primärvårdshuset 09.11.2009. Lantråd Roger Nordlund klipper bandet som hålls av avdelningsskötare Siv Hohenthal och klinikchef/överskötare Birgitta Hermans. Skönsjungande ÅHS:are underhöll under invigningen. 19