VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

2

3 INNEHÅLL Inledning 4 Styrelsen 5 Linjeorganisationen 6 Stabsorganisationen 30 Verksamhetsmål BILAGOR: Bokslut 1-22 Verksamhetsstatistik 1-19 Personalberättelse 1-15 Layout: Anette Korpi Foto: ÅHS fotoarkiv där inget annat anges

4 ÅLANDS HÄLSO- OCH INLEDNING Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) ansvarar för den offentliga hälso- och sjukvården på Åland, inklusive tandvård. Omfattningen på verksamheten bestäms av den budget som landskapsregeringen fastställer och ÅHS utgör landskapets enskilt största utgiftspost. ÅHS har mer än 1100 anställda, ca 1000 av dessa är i tjänst och ca 850 har fast tjänst. De resurser som landskapet avsätter till sjukvård skall användas så att de gör största möjliga nytta, vilket gör att prioriteringar är nödvändiga. Vid prioriteringar finns tre viktiga principer; människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att det inte är etiskt riktigt att använda resurserna till en verksamhet om det finns ett alternativt användningsområde som genererar mer patientnytta. Ett nytt reglemente för ÅHS togs i bruk Det nya reglementet innebär ett tydligare ledarskap och multiprofessionellt sammansatta klinikledningar. Bemanningssituationen har förbättrats ytterligare under året och kan som helhet betecknas som mycket god. Alla tänkta läkarspecialiteter är nu bemannade, den sista vakansen fanns inom öron-, näs- halssjukdomar. Även andra nyckelpersoner har kunnat rekryteras, t.ex. IT-chefen. Patientombudsmannens statistik visar glädnde ett minskat antal klagomål gentemot ÅHS från en redan tidigare låg nivå, orsaken kan inte fastställas men det finns indikationer att såväl förbättrad tillgänglighet som förbättrat bemötande ligger bakom förändringen. En stor händelse under året har varit invigningen av den nya psykiatriska kliniken på sjukhusområdet som möjliggör en samlad psykiatrisk verksamhet med ökad effektivitet och minskad stigmatisering av personer med psykisk sjukdom. I de nya lokalerna startade barn- och ungdomskliniken i samarbete med psykiatriska kliniken ätstörningsmottagningen Treat i syfte att förbättra omhändertagandet av unga med ätstörningar. Tillsammans med ett antal kommuner har projektet sammanhållen hemvård genomförts med lyckat resultat. Ett gränsöverskridande samarbete har gett förbättrad kostnadseffektivitet kombinerat med förbättrad service, en icke obetydlig bieffekt har varit ökad arbetsglädje när arbetstagaren får utnytt hela sitt kompetensområde. Jag har nu nämnt några exempel på förbättringar inom sjukvården, men inom snart sagt varje område har framsteg skett, dessa finns att läsa om längre fram i denna verksamhetsberättelse under respektive verksamhetspunkt. Bokslutet för 2011 visar ett positivt resultat, vilket ökar möjligheterna att göra nödvändiga investeringar och nysatsningar inom olika verksamhetsområden. ÅHS är ett kunskapsföretag där personalen är den största tillgången, den medicinska utvecklingen är snabb, nya kunskaper måste inhämtas och nya behandlingsmetoder startas. Men det är också viktigt att avveckla verksamheter när ny kunskap visar att dessa inte är kostnadseffektiva. Jag vill tacka all personal för ett väldigt fint genomfört arbete under Peter Rask Hälso- och sjukvårdsdirektör 4

5 SJUKVÅRD STYRELSEN Landskapsregeringen beslöt den 21 april 2010 enligt 5 LL om hälso- och sjukvården att utse fölnde personer till styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård för perioden Ordinarie ledamot Torbjörn Björkman, ordförande Jan Salmén, viceordförande Ulla-Britt Dahl Gun Carlson Roger Jansson Gun-Mari Lindholm Camilla Gunell Personlig ersättare Gunnar Jansson Henry Lindström Rai-Liisa Eklöw Runar Karlsson Eva Dahlén John Hilander Rolf Söderlund Styrelsen har sammanträtt 16 ggr under året (2010: 14 ggr) och behandlat 129 ärenden (2010: 123) Styrelsen har under året haft sexton möten och arbetet har till stor del präglats av förslaget till ny organsation och reglemente. Syftet med revideringen har bl.a. varit att få ett tydligare ledarskap inom organisationen. Samtidigt har det pågått en revidering av ny lagstiftning inom området och den nya lagen om hälso- och sjukvård trädde i kraft vid årsskiftet. ÅHS har således en ny modern organisation och lagstiftning och arbetet med implementeringen har påbörts inom organisationen. Erfarenheter från både fastlandet och Sverige har visat att organisationsförändringar sällan resulterat i rationaliseringsvinster på kort sikt. Reglementet är dock ett viktigt styrdokument för hela organisationen och ska på lång sikt visa att vi kan få en effektivare och mer rationell organisation där alla ska känna ett ansvar för sin verksamhet. Styrelsen har besökt skärgårdskommunerna Brändö och Kökar och diskuterat hälsovården i skärgården i samråd med representanter för kommunerna. Fokusen har legat på skärgårdsberedskapen och akutsjukvården. Den nya psykiatribyggnaden invigdes och en milstolpe har således uppnåtts inom den psykiatriska vården. Av byggprojekten är nu den geriatriska kliniken prioriterad och styrelsen har utsett en planeringskommitté för att ta fram underlag för vidare process. En ny styrelse har tillträtt och för egen del vill g å den gamla styrelsens vägnar tacka all personal för gott samarbete under de gångna åren. Det har tidvis varit intensiva diskussioner vilka handlat, som så ofta, om ekonomiska inbesparingar. Det ekonomiska resultatet har varit tillfredsställande men nya utmaningar står för dörren - utmaningar som är till för att lösas. Det fordras dock allas hjälp för att kunna utveckla den viktigaste sektorn inom den offentliga förvaltningen. Torbjörn Björkman Styrelseordförande 5

6 LINJEORGANISATIONEN ALLMÄNT CHEFLÄKARENS KANSLI Chefläkaren är chef för klinikcheferna och linjeorganisationens enhetschefer, socialkuratorerna, utbildningsläkarna samt personalen vid chefläkarens kansli och en kvalitetssamordnare. Under 2011 har chefläkaren fattat 524 beslut i olika löneoch personalärenden. I mars 2011 tillträdde Dick Sjögren som vikarierande chefläkare för den resterande perioden av Peter Rasks tjänstledighet som ordinarie chefläkare. Detta har medfört en stabilitet jämfört med föregående höst med flera personbyten. Arbetet med att färdigställa en patientenkät i syfte att öka kvaliteten i mötet mellan vårdgivare och vårdtagare togs fram under Denna har lagts ut vid mottagningar inom ÅHS för att vårdtagare skall kunna lämna synpunkter. Gällande användandet av det databaserade systemet för avvikelsehantering, Flexite, har det under 2011 märkts en viss nedgång i rapporteringen inom organisationen. Detta har medfört att kvalitetsutvecklaren, i samarbete med vårdchefen, har påbört planering för en förnyad utbildningsinsats för att öka utnyttndet. Det har inom ÅHS saknats en samlad enhet för infektions- och hygienfrågor. Till denna enhet bör en hygiensjukskötare och en överläkare inom infektionsmedicin knytas. Dessa frågor måste ägnas större kraft, varför det under 2011 har påbörts ett arbete för att skapa en sådan enhet. Hanteringen av anmälningsärenden har kontinuerligt fortsatt under året och regelbundna kontakter med patient- och klientombudsmannen har skett. Regelbundna kontakter med privata vårdgivare på Åland har fortsatt under 2011 och ett gott samarbete med det under året startade privata sjukhuset Medimar har kunnat etableras. Det arbete som kontinuerligt pågår när det gäller uppföljning, utveckling och upprättande av olika avtal har även fortsatt under Avtal med olika uthyrningsfirmor för läkare har under året kunnat minskas framför allt beroende på en gynnsam utveckling inom ortopedin och öron-, näs- och hals. Under 2011 kunde en framgångsrik rekrytering av en docent till tjänsten som överläkare vid öron-, näs- och halskliniken slutföras. Under året har en käkkirurg knutits till ÅHS. Detta i syfte att kunna behandla de patienter som har bettfel och är i behov av kirurgisk korrektion. Dessa har tidigare skickats till ÅUCS (Åbo universitetscentral-sjukhus) men kan nu behandlas inom ÅHS. Därutöver har också fyra patienter med ansiktsfrakturer kunnat behandlas utan att behöva sändas för vård utom Åland. Utvecklingssamtal har genomförts i begränsad omfattning under året. Den under många år väl fungerande AT-läkarutbildningen på Åland i samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala har fortsatt under Under slutet av året hotades dock denna verksamhet av information från Socialstyrelsen i Sverige 6

7 till chefläkaren om att denna verksamhet skulle upphöra under Skälet, enligt Socialstyrelsen, var att regelsystemet inte gav möjlighet till AT utbildning utomlands, trots att det fortgått i mer än tio år på Åland utan tidigare kritik. Arbetet för att kunna påverka situationen påbördes tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala under slutet av året. Ärendet fortsätter under Under året har kontakt tagits med Finska Medicinarförbundet, FMF, i syfte att presentera ÅHS för deras medlemmar för framtida rekryteringar. Överföringen av arbetsuppgifter från laboratoriepersonal till vårdpersonal har genomförts under året och har lett till att antalet prover kunnat minskas inom ÅHS. OBDUKTIONSVERKSAMHETEN Antalet obduktioner under år 2011 bestod av sex stycken medicinska samt 49 stycken rättsmedicinska obduktioner. SOCIALKURATORERNA Året 2011 har ur ett personalperspektiv varit ett stabilt år med samtliga tjänster besatta. Socialkuratorerna har erbjudit socialkurativa insatser för den somatiska vården och sporadisk även för primärvården. Den kartläggning av behovet av socialkuratorer inom primärvården som initierades 2010 har under 2011 fortsatt och visar att med nuvarande personalresurser kan socialkuratorerna inte erbjuda socialkurativa insatserna inom primärvården i enlighet med det faktiska behovet. Utifrån socialkuratorernas patientstatistik kan konstateras att gruppen under 2011 haft dryga 1600 patientärenden, vilket motsvarar ca 6 % ökning jämfört med Liksom tidigare år består ca 80 % av kontakter med inneliggande patienter. I statistiken kan ses att patientflödet varit större under mars, augusti och november månad. Under år 2011 har socialkuratorerna deltagit i konferensen Vem vårdar vem, vilken Finlands kommunförbund ordnade i samarbete med Svenska pensionärsförbundet i Finland. Utöver detta har socialkuratorerna deltagit i utbildningar inom ramen för det åländska kvinnofridsarbetet samt i utvecklandet att riktlinjer för demensvård i landskapet. 7

8 KLINIKERNA AKUTKLINIKEN Under 2011 har akutkliniken haft färre besök än 2010, vad dessa siffror beror är svårt att förklara med tanke på befolkningens åldersstruktur. Siffrorna kan kanske förklaras av det kontinuerliga triagearbete kliniken haft med primärvården, där kliniken kontinuerligt strävar till att triagera patienter till rätt vårdnivå. En förklaring kan också vara det goda patientarbete som görs på många polikliniker, där patienter lär sig att förstå sin sjukdom och i högre grad kan sköta sin sjukdom själv och söka vård i tid. Flera allvarliga sjukdomstillstånd har minimerats under de senaste åren. Alternativt beror dessa siffror på en normal fluktuation. Patientflödet till avdelningarna har försämrats under Där det sedan tidigare varit svårt med internmedicinska patienter har nu läget blivit detsamma med kirurgiska och ortopediska patienter. Detta medför att handläggningstiderna för patienterna förlängts. Det finns för få bäddavdelningsplatser, vilket medför att akutkliniken får svårt att klara av att sköta sin avsedda verksamhet. Akutkliniken har vårdat mest patienter med internmedicinsk karaktär (42 %). Under år 2011 börde även statistik föras över ortopediska patienter vilka tidigare redovisades under kirurgi. Enligt specialitet har kliniken vårdat 34 % kirurgiska och 8 % ortopediska patienter. Av verksamhetsmålen finns det ett flertal som inte kunde uppnås under Klinikchefen har varit tjänstledig och på utbildning vilket bidragit till försämrad läkarbemanning. Sköterskebemanningen har varit god. Av verksamhetsmålen har inte akutmedicinska vårdprogram blivit skrivna och ingen utredning över hypotermibehandling efter hjärtstillestånd har genomförts. Ultraljudsutbildning för akutklinikens läkare har däremot genomförts. Personalen på akutkliniken har fortbildat sig i A-HLR och det gångna året har hjärtstoppsgruppen fortsatt att utvecklas. Vid hjärtstopp på sjukhuset larmas läkare och sjukskötare på akutkliniken för att rycka ut och hjälpa till vid hjärtstopp. Det har hållits två utbildningsdagar för personalen. Fyra sjukskötare deltog i akutsjukvårdsdagar i Stockholm och ATSS (Akut Trauma Sjukvård för sjuksköterskor) kurs har hållits. Fyra sjukskötare deltog i kursen klinisk bedömning, vilken hölls i samarbete med primärvården och öppna högskolan. Kursen kommer att leda till delegeringar i det kliniska arbetet. Detta arbete fortsätter under 2012 och ska bli en återkommande utbildning. Ett kontinuerligt arbete pågår med akutklinikens referensbibliotek. Tre sjuksköterskor har gått utbildning till hjärtsjuksköterskor på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Två av akutklinikens sjuksköterskor jobbar deltid med HLR-projektet för hela ÅHS. 8

9 HLR UTBILDNINGEN har kontinuerligt fortgått under året med utbildning för ny personal och repetition för redan utbildad personal. Ambulanspersonalen har påbört sin HLR utbildning och har under hösten utbildats i grund HLR. Hjärtstoppsgruppen som utgår från akutkliniken har under året haft 13 stycken utryckningar vid hjärtstopp inom ÅCS. HLR-gruppen gästades under våren av Svenska HLR rådets ordförande professor Leif Svensson. Besöket var uppskattat och givande, då han bl.a. berättade om pågående forskning inom HLR i Sverige. På bild till höger professor Leif Svensson, sjukskötare Susanne Sjövall och sjukskötare Anne-Marie Sporre. AMBULANSVERKSAMHETEN Ambulanssjukvården som upprätthålls av Mariehamns Räddningsverk har under 2011 genomfört uppdrag där man kan klassificera ca 40 % av dessa som akuta ärenden. Som helhet tenderar antalet uppdrag öka för varje år som går. Trots detta kan ålänningarna idag tryggt räkna med att få den hjälp de behöver, när den behövs. Detta tack vare en flexibel räddningsorganisation. Under det gångna året uteblev två fortbildningsdagar för ambulanspersonal, som normalt ordnas av ÅHS akutmottagning, p.g.a. att läkarna varit överbelastade. En annan form av utbildning har istället erbjudits ambulanspersonalen. Under hösten 2011 startade HLR-utbildningen för hela räddningsverket och för den personal som bemannar ambulanserna ges utbildning i samtliga HLR-steg (D-, S- och A-HLR). En annan positiv nyhet var att kliniken under hösten också kunnat knyta till sig PHTLS utbildningen (Pre Hospital Trauma Life Support). Denna kommer att genomföras i mars månad 2012 i Mariehamn och går hand i hand med det ATSS (Avancerad Trauma Sjukvård för Sjuksköterskor) koncept som idag används på akutmottagningen. Ett likriktat omhändertagande av traumapatienter fås således. En annan nyhet var att Mariehamns Räddningsverk under året, på eget initiativ, bildade en sjukskötartjänst i syfte att föl med i den stora kompetensutveckling som skett inom ambulanssjukvården både i Finland men också runt om i Norden. HELIKOPTERVERKSAMHETEN Helikoptergruppen, vilken sköter sekundära transporter för ÅHS, jobbar fortsatt aktivt för att bli en egen verksamhet med de resurser det förutsätter att bedriva denna verksamhet. Helikoptern har utrustats med ny övervakningsmonitor, samt en transportventilator. Man utförde fler transporter med bemanning dagtid under 2011 (242 stycken) än under 2010 (179 stycken). Antalet transporter med andra operatörer ökade under 2011 (76 stycken) jämfört med år 2010 (52 stycken). Helikopterverksamheten är fortsatt en verksamhet som inte riktigt har hittat sin form på ett administrativt plan, medan den verksamhet som bedrivs håller en bra standard med de resurser man satsat. 9

10 BARN- OCH UNGDOMSKLINIKEN Inom barn- och ungdomskliniken har personalsituationen gällande läkare och vårdpersonal inte förändrats under året. Även patientsituationen har varit stabil och jämförbar med tidigare år. ÄTSTÖRNINGSVERKSAMHETEN TREAT startade upp verksamheten den första september med tre sjukskötare och klinikchefen på halvtid de första tre månaderna. Parallellt med omhändertagande av befintliga ätstörda, utarbetades nya rutiner och samarbetsformer för Treat-teamet och sjukskötarna utbildades, dels externt via Åbo Akademi, och dels internt via genomgång av det vårdprogram som utarbetats under KBT-utbildningen av klinikchefen. Studieresor till Stockholms Centrum för Ätstörningar och Jakobstad samt Karleby vidgade vyerna och inspirerade. En samarbets- och informationsträff för skolor, fältare och öppenvårdens personal arrangerades och uppslutningen var närmast total. Tillströmningen av nya patienter vidtog under med hösten och merparten av de nya klienterna är mellan 18 och 25 år gamla. Samarbetet kring habiliteringsbarnens utredning BUF (Barns Utveckling och Funktionshinder) och uppföljningen av habiliteringsverksamheten utvecklades mot egen specialiserad verksamhet i och med att BUF fick egna utrymmen i nya psykiatrihuset. Projektet Habilitering utan gränser startades upp den och planeras vara slutfört under första halvan av inkommande år. Projektet är stödfinansierat av Europeiska Socialfonden och Ålands landskapsregering. Målsättningen är att kartlägga hur habiliterings-arbetet fungerar i dagsläget samt vilka möjligheter som finns till att ytterligare utveckla samarbetet med privatpraktiserande terapeuter, daghem, skolor och specialomsorg. Projektet har vuxit fram ur resultatet av det utvecklingsarbete som har gjorts kring BUF-teamets verksamhet under de senaste åren. BUFteamet är ett verksamhetsöverskridande samarbete. Habiliteringsinsatser gör störst nytta när de integreras i barnens vardagsliv, vilket gör att bl.a. daghem och skolor är en stor och viktig del av barnens habilitering. Ett välut-vecklat samarbete och ett adekvat informationsutbyte mellan BUFteamet, privatpraktiserande terapeuter och personalen vid daghem och skolor är därför en förutsättning för att habiliteringsinsatserna ska ge ett bra resultat. Daghemspersonal som deltagit i projektet Jag kan samlade efter ett av handledningstillfällena. Bakre raden från vänster: Ann-Sofie Polviander och Deciré Bergman från daghemmet Vinkelboda samt Lena Rönnberg och Maria Brandt från Godby daghem. Nedre raden från vänster: Christina Jansson och Marika Sund från Vinkelboda. Personal från projektdaghemmet Söderhagen kunde inte delta vid detta tillfälle. I samarbete med Ålands Barnfond och Rädda Barnen arrangerades ett utbildningstillfälle för hela daghemspersonalen på Åland i pedagogiken g kan. Upphovsmakaren Ben Furman föreläste i dagarna två och handledde personalen på tre projektdaghem. Vikarierande lekterapeuten och klinikchefen vid barn- och ungdomskliniken fungerar som lokala handledare. Regelbundet återkommande hands-on -övningar med iscensatta scenarion (återupplivning av nyfödda) har anordnats varje fredag. Dr Hanna Soukka, som initierat verksamheten i Finland, var med och startade upp verksamheten med klinikens nya simulatordocka SimNew Baby (döpt till Hanna ). Perinatala veckovisa samarbetsmöten med obstetrikerna initierades för att förbättra kommunikationen kring riskgraviditeter och förlossningar. Tyngdpunkten inom övrig utbildning har legat på fortbildning i cancervård och klinisk vård av barn och unga. 10

11 BB-GYN KLINIKEN Kliniken disponerar över nio gynekologiska och nio obstetriska platser. Därtill vårdades andra klinikers (ögon-, kirurgioch medicinkliniken) patienter på BB-gyn avdelningen. Mariehamns rådgivning och södra Ålands mödrarådgivning inhyses i klinikens utrymmen som tidigare. Likväl finns PAPA-mottagningen och preventivmedelsrådgivningen på gynekologipolikliniken. Renoveringen av gynekologipolikliniken inleddes på hösten vilket betyder att verksamheten numera är belägen på våning 1 vid Ålands centralsjukhus. Renoveringen berör i viss mån även BB-avdelning och ska bli färdig i mitten av sommaren Kliniken samarbetar med hälsocentralens uroterapeut. En grupp med representanter för primärvården och specialvården har tagit fram rutiner för att fånga upp patienter med problem i ett tidigt skede och remittera dem till henne. Fosterscreening kom i gång i september. Inom gruppen för sammanhållen kvinnohälsa jobbade man fram rutiner för att erbjuda alla blivande mödrar möjlighet till fosterscreening. Som ett led i detta gjordes ett besök på ÅUCS (Åbo universitetscentralsjukhus) där klinikchefen och gynekologiklinikens avdelningsskötare deltog. Läkarbemanningen normaliserades från med tre ordinarie läkare i tjänst, dock jobbade två av tre läkare enbart fyra dagar. Åldersstrukturen på kliniken, med förestående pensioneringar, är en utmaning. Personalbemanningen på avdelningen har varit problematisk. Två ordinarie barnmorskor har sedan tidigare varit moderskapslediga och under hösten har ytterligare två gått på ledigt. I börn av året gick en barnskötare i pension och i slutet av året gick en barnmorska och avdelningsskötaren i pension. Under året har två barnmorskor varit på hospitering i två månaders perioder, en på Danderyd sjukhus och en på Akademiska sjukhuset i Uppsala. En barnskötare har varit två veckor på amningsmottagningen på Danderyds sjukhus. Dessutom har vårdpersonalen deltagit i flera utbildningstillfällen både i Sverige och på fastlandet. Under året har man också kommit igång med att säl förlossningsvård till ryska blivande mödrar. Hittills har sex ryska mammor fött barn på ÅHS. De erbjuds samma vård som alla födande. Arrangemanget runt mammorna sköts av en privat firma som köper tjänsterna från ÅHS och betalar de faktiska kostnaderna utgående från en på förhand fastslagen tariff. GERIATRISKA KLINIKEN Ett namnbyte från Långvårdsenheten till Geriatriska kliniken skedde för att spegla utvecklingen mot multiprofessionell specialiserad vård av äldre personer. Kliniken har 68 bäddplatser. Tyngdpunkten i verksamheten har legat på rehabilitering och palliativ vård. I syfte att specialisera vården på avdelningarna har omstruktureringar genomförts. Avdelningen Mellangårds har inriktat sig mer på rehabilitering efter stroke och frakturer. Avdelningen Västergårds har inriktat sig på minnespatienters rehabilitering och avdelningen Öster-/ Norrgårds på internmedicin och kirurgisk rehabilitering (inte ortopedi), subakuta patienter som kräver multiprofessionell handläggning och palliativ vård. Sysselsättningsterapin har fungerat som stödfunktion för patienternas vård- och rehabilitering. Med hjälp av ett pilotprojekt har man identifierat hinder och resurser utgående från nuvarande resurser i befintliga lokaler för att genomföra omstrukturering mot geriatrisk vård. Rehabiliteringsavdelningens personal har varit delaktig i projektet. De medicinska vårdbehovet har ökat på avdelningarna. Omsättningen har varit hög på kliniken, antalet in- och utskrivna patienter har varit 487 stycken jämfört med 400 år Patientflödet har fungerat och det har funnits bra tillgång till lediga vårdplatser vilket synts i att kliniken har kunnat ta emot patienter snabbare än tidigare för bl.a. rehabilitering, palliativ vård och för utredning. Större interna fortbildningstillfällen har genomförts vid fyra olika tillfällen. Arbetet med Balanserat Styrkort har inletts. Sedan har begreppet klinikfärdig patient tillämpats. 13 patienter har varit klinikfärdiga under 2011, en 11

12 betydlig minskning från år Till klinikfärdiga har man inte räknat patienter med mycket hög ålder som under flera år varit inskrivna på kliniken och för vilka det finns en uppenbar risk att flyttningen skulle påverka deras hälsotillstånd menligt. År 2011 fanns 15 patienter av denna kategori på kliniken. Cirka patienter vid kliniken har behov av långvarig sjukhusvård. Minnesmottagningen har under året skötts av två geriatriker och en sjukskötare. Patientbesöken har varit 239 stycken, med ett genomsnitt på fem besök i veckan. Därtill kommer uppföljning hos sjukskötare samt minnesrådgivning. Väntetiden för nybesök har varierat mellan tre till tio veckor. Tillgången till behörig personal har varit tillfredsställande. Sjukskötarbemanningen är dock låg med tanke på patienternas ökade medicinska vårdbehov och då antalet patienter med speciella medicinska vårdbehov har ökat. Dessa patienter har krävt mycket individuella insatser av personalen och därför har bemanningen tidvis höjts för att garantera vårdkvaliteten. Erfarenheterna av att ha en ergoterapeut som medverkat i rehabiliteringsprocessen om som varit placerad på avdelningen har varit goda. Läkarsituationen har varit acceptabel tack vare att AT-läkarna numera gör ca fem veckor av sin primärvårdsplacering inom geriatriken och tack vare tillgång till vikarier. KIRURGIKLINIKEN När verksamhetsplanen för 2011 upprättades fanns ingen ortopedisk verksamhet utöver enstaka hyrläkarveckor. På grund av detta är verksamhetsplanen av begränsat värde för att utvärdera resultatet, vilket snarare bör ställas mot klinikens grunduppdrag: att förse Ålands befolkning med bästa möjliga kirurgiska, ortopediska och urologiska vård, som de ekonomiska ramarna tillåter. Möjligheterna att uppfylla denna plan var under 2010 begränsade vad gäller ortopedi, goda inom allmänkirurgi och osäkra inom urologi. Utifrån ovanstående resonemang har 2011 kännetecknats av god måluppfyllelse inom verksamhetens alla delar. Detta innebär särskilt att den ortopediska verksamheten kunnat förändras så att i stort sett all behövlig vård kunnat erbjudas på Åland. Under 2011 har all behövlig allmänkirurgisk och urologisk vård kunnat erbjudas ålänningarna. Patienter med diagnoser som räknas kräva programstyrd vård, där stora delar av behandlingen handläggs vid universitetskliniker, har skickats till framför allt ÅUCS (Åbo universitetscentralsjukhus) och Akademiska sjukhuset i Uppsala. All icke högspecialiserad vård har kunnat bedrivas på Åland, inom urologi ofta med hjälp av konsulter från bemanningsföretag. Inga direkta kvalitetsproblem har dock uppstått. Vid ingången av 2011 fanns en stor mängd obokade ortopediska nybesöksremisser och den beräknade väntetiden var ca 15 månader. Under året ledde det målmedvetna arbetet för att korta köerna till att väntetiderna var under tre månader vid ingången av Under 2011 har, tack vare en till polikliniken knuten sjukskötare med operationssjukskötarutbildning, en välfungerande poliklinisk operationsverksamhet etablerats. Detta har möjliggjort en viss överföring av dagkirurgi som inte kräver narkos till kirurgiska polikliniken och har varit en väsentlig del i det arbete som gjorts för att minska väntetiderna för ortopediska patienter. En hantering av dagkirurgipatienter utanför vårdavdelningen har länge diskuterats. Flera olika projekt för detta har diskuterats och under 2011 har en modell förberetts och ett pilotprojekt inom artroskopisk kirurgi planeras. Konsultverksamhet inom ryggkirurgi har etablerats. Detta innebär att ryggkirurgipatienter som inte behöver insättande av stag eller andra instrumenteringar kan slutbedömas och opereras på Åland. En betydande förändring har kunnat ske vad beträffar den ortopediska verksamhetens innehåll. En skärpning av operationsindikationen avseende diagnostiska och enklare terapeutiska artroskopier, som tidigare har utgjort en betydande del av den ortopediska verksamheten, har skett. Resurser har därför kunnat omfördelas till framför allt protes- och ryggkirurgi som tidigare har remitterats bort. Kliniken har i dag en välbalanserad läkarbemanning, dock med en oroande numerär brist inom allmän kirurgi/ 12

13 urologi. Den nuvarande läkarbemanningen är mycket stark i relation till klinikens storlek, men för liten, särskilt inom allmänkirurgi, för att kunna uthålligt bedriva en heltäckande verksamhet inom ansvarsområdet. Ingen ordinarie urolog finns. Flera diskussioner försiggår med olika till sjukhuset tidigare knutna medarbetare. Svårigheter att nå en tillräcklig bemanning och en adekvat rumstilldelning på kirurgiavdelningen har tillsammans gjort att planerade operationer relativt rutinmässigt tvingats strykas. Kirurgavdelningens bemanning och lokaler utgör i dag det största interna problemet för att kunna bedriva en optimal vård. Kliniken saknar två till tre allmänkirurger för att kunna driva en långsiktigt hållbar jourlinje samt en ortoped på % och en urolog på % för att kunna driva en optimalt effektiv verksamhet. Inom allmänkirurgin är en allmän brist på tillräckligt brett kompetenta specialister problemet. LABORATORIEENHETEN Laboratoriet har under året gett både ÅHS och externa kunder den laboratorieservice som krävs. Det totala antalet beställda analyser sjönk för fjärde året i rad och stannade i år på , en minskning med 1,0 % jämfört med Antalet prov som skickades bort för analys utgjorde 10,5 % av det totala antalet och hade minskat med 1,0 % jämfört med föregående år. Laboratoriet minskade under året provtagningsverksamheten på avdelningarna genom att endast ta prover på morgonen. Övrig tid skötte avdelningarna själva provtagningen. Laboratoriet fortsatte under året med utvecklandet av laboratoriets kvalitetshandbok. I sin ständiga strävan till att försöka ta hem bortskickeanalyser för att reducera kostnader och ge snabbare svar kunde laboratoriet detta år inte göra något, eftersom det samtidigt skulle ha gett ett merarbete som man inte skulle klara av med befintlig personalstyrka. Laboratoriet anskaffade under året ett nytt instrument för koagulationsanalyser och uppdaterade blodgasinstrumenten. Nytt kylskåp för blodprodukter anskaffades akut då det befintliga gick sönder. Laboratoriet bytte under året urinodlingsplattorna vilket resulterade i förenklad diagnostik, snabbare svar och mindre kontaminerade odlingar. Under 2011 kunde upphandlingen av PAD-tjänster med HUSLAB slutföras då laboratoriets upphandlingsbeslut godkändes av marknadsdomstolen. Laboratoriet genomförde en uppgradering av laboratoriets datasystem (Safir blev Analytix). Klinikchefen för medicinkliniken fungerade som medicinsk chef för laboratoriet och kontinuerliga möten hölls för att diskutera olika kliniska problemställningar. 13

14 LÄKEMEDELSCENTRALEN Totalt har läkemedelsframställningen under 2011 varit på ungefär samma nivå som år Till 56 utdelningspunkter inom ÅHS levererades under året förpackningar fördelat på beställningsrader/expeditioner vilket är en ökning med ca 6,4 % ( ) förpackningar och ca 3,8 % ( ) beställningsrader jämfört med Omsättningen d.v.s. värdet på läkemedelsleveranserna till klinikerna var under året ca 2,8 miljoner euro vilket är en ökning med ca 19,5 % (+ ca euro) jämfört med Den läkemedelsgrupp där kostnaderna ökat mest är de läkemedel som är grupperade under ATC-koden L Tumörer och rubbningar i immunsystemet där kostnaderna ökade med ca 29 % (+ ca euro) jämfört med Farmaceut Marika Olin fyller på en av klinikernas infusionsvagnar i läkemedelscentralens infusionslager. Lagret togs i bruk sommaren Föråldrade läkemedel i läkemedelscentralens lager utgjorde ca 7,1 % av lagervärdet vilket var euro Kassaktionerna av föråldrade läkemedel i läkemedelscentralens lager var därmed på ungefär samma nivå som år Kostnaderna för returnerade läkemedel från klinikerna som måste kasseras utgjorde totalt ca 2,5 % ( euro) av läkemedelscentralens omsättning, vilket är en ökning med ca 15,9 % (+ ca euro) jämfört med motsvarande summa år Målsättningen att minska kostnaden för läkemedel från klinikerna som måste kasseras kunde därmed inte uppnås. Det fortsatta arbetet att åtgärda bristerna som påvisades vid Fimeas (tidigare Läkemedelsverket) inspektion 2007 och att utveckla verksamheten så att de fyller de krav som finns i Fimeas föreskrift 7/2007 har under året inte kunnat fullföls p.g.a. bristande personalresurser då personalsituationen tidvis under året varit sådan att farmaceutvikarie inte kunnat rekryteras. Därmed har inte heller planerna på att utöka samarbetet/informationen till personalen på klinikerna/avdelningarna samt uppföljningen av läkemedelsanvändningen kunnat genomföras. De lagstadgade inspektionerna av avdelningarna påbördes däremot i slutet på året i enlighet med planen. Arbetet med att klargöra ansvarsfördelningen inom enheten i enlighet med Fimeas föreskrift 7/2007 fortsatte under året. Målsättningen att anordna två fortbildningstillfällen uppnåddes. Farmaceut Nina Österlund i läkemedelscentralens jourlager, som togs i bruk sommaren I jourlagret kan klinikerna hämta vissa läkemedel under jourtid då läkemedelscentralen har stängt. Planeringen att förnya läkemedelscentralens utrymmen som påbördes redan under tidigare år fortsatte under året. Läkemedelscentralens personal på rekreationsdag. 14

15 MEDICINKLINIKEN Medicinklinikens verksamhet har fortgått utan större förändringar Bemanningssituationen har totalt sett varit bra men utnyttnde av vikarier och konsulter har som tidigare varit nödvändigt. Om och tillbyggnad av medicinavdelningen har påbörts och kommer att färdigställas under 2012, vilket är mycket positivt. Stora delar av den polikliniska verksamheten lider dock av otillräckligt dimensionerade lokaler. MEDICINAVDELNINGEN har under 2011 haft samma, för dagens verksamhet oändamålsenliga, utrymmen. Det har inte funnits lämpliga patientrum eller arbetsrum för personalen. Badrummet har använts som isoleringsrum kontinuerligt. Alla vårdtjänster har varit besatta med kompetenta vikarier, utom under sommaren 2011 då det fanns för få kompetenta sjukskötare. Utan den ordinarie personalens välvil och flexibilitet hade det inte fungerat. Vårdpersonalen har inom budgetramar deltagit i olika utbildningar både internt och externt. Samarbetet med Högskolan på Åland och Vårdinstitutet har fungerat bra. Avdelningen har haft studerande kontinuerligt och det har varit både krävande och stimulerande och är en väldigt bra rekryteringsmöjlighet. Hela personalen har deltagit i en planerings eftermiddag under hösten 2011 med syftet att trygga och effektivera patientvården samt att personalen kan uppleva sina arbetsuppgifter meningsfulla. Utvärderingen sker i mars Samarbetet med Kardiologen i Uppsala har fungerat bra. Ytterligare en positiv sak har varit tillkomsten inom ÅHS av en transportkoordinator som ökat effektiviteten och som ibland ordnat det omöjliga. MEDICINPOLIKLINIKEN ANTIKOAGULANSMOTTAGNINGEN har under hösten 2011 genomfört flera omfattande förändringar och skapat ett mera strukturerat arbetssätt. I december 2011 slutade personal på mottagningen besöka avdelningarna för att dosera hemgående patienter. Läkarna får nu sköta doseringen och en blankett som sedan ges till antikoagulansmottagningen har utformats för ändamålet. Blanketten finns på intranätet. Även scheman på Marevan- och Fragmindosering har utarbetats och finns på intranätet som hjälp vid doseringen. Utvärderingen av denna förän-dring sker i februari-mars Mottagningen har även infört att de nya assistentläkarna ska komma på informationsbesök till anitkoagulansmottagningen för att få se hur verksamheten fungerar och för att få doseringen så bra som möjligt. Ändringar har också gjorts när det gäller antikoagulansplaneringen inför operationer/ ingrepp/ undersökningar. 12 stycken coaguchek-mätare för självtest hemma har införskaffats och två skolningsdagar är planerade till februari Detta sker i samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Roche. Man arbetar även på att antikoagulerade patienter ska få en egen märkning i journalen så att informationen syns tydligt och snabbt. Vid BEHANDLINGSMOTTAGNINGEN ges behandlingar till patienter med sjukdomar inom reumatologi, gastroenterologi, hematologi, endokrinologi och infektionssjukdomar t.ex. Borrelia. Mottagningen utför även lumbalpunktioner, sternalpunktioner samt biopsier. Cirka behandlingar har givits under året. Totalt registrerade besök gjordes till sjukskötare. Under året har även infusioner för demens givits. Utveckling sker ständigt eftersom det kommer nya läkemedel. Borreliaverksamheten har fortsatt verka inom den medicinska polikliniken och sköts till största delen koncentrerat till en läkarmottagning, bemannad med en läkare på halvtid. Det finns en hög tillströmning av remisser med frågeställningar kring borrelia. Detta sker fördelad över hela året, men detta år syntes en markant topp mellan augusti och oktober då flera nya remisser inkom dagligen vilket innebar extraarbete och övertid. En kontinuerlig diagnostisk utveckling pågår, och borreliaverksamheten har deltagit med blod och liquorprov för den metodutveckling (Immudexstudien), som Bimelix står för. Man forskar i och utvecklar sätt att påvisa borreliaspecifika T-celler i blod, samt signalsubstanser och sjukdomsmarkörer i liquor, specifika för neuroborrelios. Behandlingsrutinerna har inte ändrats sen 2010 men antalet intravenösa Ceftriaxon behandlingar har minskat till 70 stycken för år De övriga med säker eller starkt misstänkt sekundärborrelios har behandlats med antibiotika i tablettform. Liksom tidigare år har DIETISTMOTTAGNINGEN behandlat patienter i olika åldrar och med varierande diagnoser. Dietistmottagningen deltog vid Dietisternas Riksförbunds kongress i Göteborg i april och i juni vid Nordiska dietist- 15

16 dagarna i Helsingfors, vilka erbjöd ett mycket varierande och intressant innehåll. I oktober deltog mottagningen vid en mycket intressant seminariedag om ätbeteende vid fetma och beroendesjukdomar i Stockholm. En åländsk dietiststuderande från Göteborgs universitet hade sin verksamhetsförlagda praktik vid dietistmottagningen under tre veckor i maj. Då ätstörningsverksamheten Treat inledde sin dagvårdsverksamhet under hösten utökades arbetet i teamet, med bl.a. intern utbildning av sjukskötare vid Treat. Föreläsningar har hållits för patientföreningar samt om cancer och nutrition som del av en högskolekurs. Dietistmottagningen har fortsättningsvis deltagit i nätverksmöten för dietister verksamma inom diabetes i Stockholmsområdet. Dessa möten är väldigt värdefulla för att hålla sig uppdaterad, även inom andra områden än diabetes. Verksamheten på ENDOKRINOLOGI- OCH DIABETES- MOTTAGNINGEN har fortgått såsom föregående år. Samarbetet mellan primärvårdens- och specialsjukvårdens diabetesskötare fungerar fortsättningsvis väl. Under året har samarbetet med kirurg/ortopedmottagningen förstärkts på ett konstruktivt sätt. Även samarbetet med gynekologipolikliniken och primärvårdens mödrarådgivning har stärkts kring arbetet med graviditetsdiabetes. Patientantalet har ökat vilket framför allt påverkat belastningen på diabetesskötaren för primärvården. Detta har medfört att behovet av en fotterapeut blivit alltmer påtagligt. På ENDOSKOPIMOTTAGNINGEN har antal och typ av undersökningar varit väsentligen oförändrade. Kösituationen har inte ändrat på något drastiskt sätt och mottagningen har även detta år kunnat ta hand om högre prioriterade fall inom rimlig tid. På HJÄRTMOTTAGNINGEN har verksamheten fortgått som tidigare med hög belastning. Antalet patienter på sjukskötar- och läkarmottagningarna var totalt Även en ökning av interna och externa remisser har lett till ökat antal undersökningar och åtgärder. Samarbetet med Akademiska sjukhuset i Uppsala har lett till att överremittering av allvarligt sjuka patienter kunnat påskyndas. Med ny IT-teknik kan hjärtultraljudsbilder överföras omedelbart efter att undersökningen har genomförts. Även samarbetet med ÅUCS (Åbo universitetscentralsjukhus) samt HUCS (Helsinfors universitetscentralsjukhus) har fortgått oförändrat. Postoperativa kontroller av klaffoperationer sker numera vid ÅHS. Antalet pacemakerpatienter ökar ständigt. Under år 2011 utfördes sammanlagt 21 pacemaker/icd ingrepp. En ökning av pacemaker operationer kan anas i framtiden på grund av byte av äldre pacemakerdos. HUD- OCH NEUROLOGMOTTAGNINGEN har som tidigare år skötts av konsulter. Docent Jan Fagius avslutade sin mottagning i neurologi i september 2011 då istället en på orten boende neurolog börde. Neurologen har haft en mottagningsdag per vecka och behovet är stort att få utöka denna tjänst. Hudmottagningen har under året skötts av tre konsulterande dermatologer. Mottagningsdagarna har varit 61 stycken till antalet. Patientantalet under dessa dagar har varit stycken, d.v.s. en ökning med 152 besök sedan år Hudskötaren har under året haft patientkontakter och utfört de olika behandlingsordinationerna. Vid LUNGMOTTAGNINGEN har verksamhetsåret präglats av varierande bemanning med stundtals långa väntetider för patienterna. Personalen har prioriterat att i samarbete med kirurgkliniken kunna erbjuda rökslutarhjälp inför en rökfri operation. Den mediala uppmärksamheten kring ålänningars sömnapnébehandling har medfört många nya remisser och en ökning av antalet CPAP-behandlingar. Verksamheten vid MAG- OCH TARMMOTTAGNINGEN har inte genomgått några särskilda förändringar under Fokus ligger på IBD samt leversjukdomar. Tidsmässigt räcker inte nuvarande läkarkapacitet till då endoskopiverksamheten tar största delen av arbetstiden. De flesta patientkontakter sker per telefon vilket inte alltid är helt tillfredsställande. Deltagande i IBD-studien i samarbete med Uppsalaregionen fortgår och publikationer i internationella tidskrifter är på gång. Antalet patienter på NJURMOTTAGNINGEN har varit oförändrat genom åren. Antalet hemodialyspatienter har ökat kraftigt sedan 1980 då dialysbehandlingen startade vid Ålands centralsjukhus. Då var hemodialysbehandlingarna till en börn 40 stycken medan de under år 2011 var stycken. Antalet dialysplatser har utökats till fem. De flesta behandlingarna utförs polikliniskt. Som ny behandlingsform påbördes HD-dialys behandling i hemmet där patienten utför hela behandlingen själv utan medverkan av sjukhuspersonal. Man beräknar att ca 10 % av alla dialyspatienter kan överflyttas till hem-hd behandling i framtiden. Under det gångna året har endast en dialyspatient blivit njurtransplanterad. Under år 2011 har medicinkliniken förstärks med 16

17 ytterligare en njurspecialist. I enlighet med tidigare målsättningar har verksamheten på REUMAMOTTAGNINGEN präglats av åtgärder som ska leda till, om möjligt, remission hos patienter med reumatoida sjukdomar. Detta förutsätter täta patientkontakter och har även lett till ökning av användandet av remissionsframkallande biologiska läkemedel. väntetiderna till mottagningen är klart inom ramarna för vårdgarantin. Samarbetet med primärvården har förbättrats och patienter utan behov av specialistvård har kunnat återföras till primärvården efter konsultation. Samarbetet fortsätter med Ålands Reumaförening r.f. i form av kvällsmöten och föreläsningar för olika diagnosgrupper. Tillströmningen av nya patienter är kontinuerlig men ONKOLOGISKA VERKSAMHETEN har fullföljt sitt uppdrag att erbjuda specialistvård genom onkologkonsulter från Akademiska sjukhuset i Uppsala två dagar i veckan fram till sommaren och under hösten genom en onkologkonsult från Åbo. Under hela året har en läkare från medicinkliniken, specialist i inre medicin, tjänstgjort heltid på onkologiska verksamheten och då även skött hematologpatienterna. Cancersjukskötaren arbetar i team med onkologiska verksamhetens personal. Tyngdpunkten i arbetet är psykosocialt stöd för patienter och anhöriga. Sjukskötarbemanningen, med kompetent personal, har varit stabil under året. Samtliga sjukskötare har under året fortbildat sig inom cancervård via en uppdragsutbildning genom Ålands Högskola. Onkologkonsulterna har kontinuerligt under året hållit internutbildningar i form av föreläsningar inom området onkologi. Kvalitetsarbetet genom Balanserat Styrkort pågår kontinuerligt. Patientflödet har ökat och behandlingsmöjligheterna utvecklas ständigt vilket resulterat i att behandlingarna kan pågå långt in i sjukdomsförloppet. Olika behandlingskombinationer har tillkommit med cytostatika och antikroppsbehandling. Specifika hematologiska undersökningar har under året bört utföras inom onkologiska verksamheten. Både onkologtjänsten och hematologtjänsten kommer att vara tillsatta inför OP-, ANESTESI OCH IVA-KLINIKEN TOTAL OPERATIONSTID I TIMMAR PER KLINIK OP-AN-IVA klinikens verksamhet har ökat under Det har skett en ökning i operationstid (total tid) med 23 %. Medeloperationstiden har ökat från 1,47 timmar till 1,65 timmar vilket sannolikt speglar det faktum att det framförallt är de relativt längre ortopediska ingreppen som ökat under året (64 % ökning från 364 till 599 enskilda ortopediska ingrepp). Volymökningen har skett i stort sett utan förändringar i grundbemanning och med en måttlig ökning i driftskostnaderna (ca 11 %). Det har möjliggjorts i första hand genom förändrade rutiner. Den ökade operationsvolymen har satt fokus på behovet av balanserad expansion även av de understödnde verksamheterna runt den rent operativa verksamheten om den nuvarande volymen ska kunna upprätthållas. Under året har man tvingats till neddragningar på grund av svagheter i delar av operationskedn, t.ex. beroende på att vårdavdelningarna inte haft resurser till eftervård av det ökade antalet nyopererade patienter, p.g.a. att instrumentvården saknat personal eller på grund av sommarneddragning. Perioder med sjukskrivning eller personalomsättning har direkt påverkat operationskapaciteten då det inte finns någon reservkapacitet i nuvarande organisation som egentligen dimensionerats för en mindre operationsvolym. 17

18 Omstrukturering av personalens arbetstider har skett. Fler personer är nu i tjänst veckans fyra första dagar än på fredag vilket lett till mindre övertid och bättre kapacitet under dagar med hög belastning. Arbetstiden varje dag har också differentierats så att en del av personalen börr tidigare för att första operation för dagen kan startas tidigare och andra börr senare så man kan arbeta något längre varje dag inom ordinarie arbetstid. För att förbättra utnyttndet av operationsresurserna har man under våren 2011 infört en operationsplaneringskonferens varje vecka. Där träffas alla opererande kliniker och planeringsansvariga från operationsavdelningen för att gå igenom operationsprogrammet några veckor framåt i tiden. En koordinatorstjänst har också införts i projektform. Koordinatorn samordnar operationsbehovet på längre sikt med tillgängliga resurser och ser till att operationskapaciteten optimeras varje dag. Koordinatorn kallar också patienten till operation och samordnar förberedelserna inför operation. Än omfattas i huvudsak bara ortopedi och kirurgi av denna koordinatorsfunktion men förhoppningen är att verksamheten kan utvidgas att omfatta fler kliniker då den hittills fungerat mycket bra och inneburit betydligt jämnare operationsbeläggning och bättre samarbete mellan de olika avdelningarna. Sedan koordinatorsfunktionen infördes har i stort sett all tillgänglig tid utnyttts och resursutnyttndet ligger nära maximalt. Under september-oktober 2011 bedrevs kirurgisk verksamhet motsvarande 748 timmar operationstid. Det utgjorde 95 % av teoretisk maxtid som kan presteras med nuvarande resurser. Den höga beläggningsgraden innebär att när ytterligare kirurgi tillförs så måste därför någon annan kirurgi minska. OPERATIONSAVDELNINGEN har i första hand prioriterat bemanningen av operationssalarna för att genomföra dagsprogrammen. Under första halvåret 2011 saknades personal på grund av sjukskrivningar och personalomsättning. Under hösten återställdes dock bemanningen till den normala och med nuvarande bemanning klarar man aktuell volym. DAGKIRURGISK VERKSAMHET skiljer sig från kirurgi av inneliggande patienter. Effektiv dagkirurgi bygger på relativt korta ingrepp med minsta möjliga förberedelsetid och kortast möjliga vårdtid efter ingrepp. Patienten förväntas gå hem samma dag. För att uppnå en effektiv dagkirurgisk dagverksamhet krävs separata lokaler och vårdpersonal. Beräkningar från Sverige visar att minst 50 % av de ingrepp som utförs på en operationsavdelning kan ske vid en dagkirurgisk enhet. Inom ÅHS hanteras denna kategori på samma sätt som den kirurgi som görs för inneliggande patienter på grund av begränsningar i lokaler och personal. Försök har gjorts under året för att åstadkomma separata flöden för de dagkirurgiska patienterna men det har dock inte lett till några effektivitetsvinster att inom ramen för nuvarande lokaler bryta ut dessa patienter. INSTRUMENTVÅRDEN har under året dragits med underbemanning beroende på sjukskrivning och personalomsättning. Mellan september och december uppgick arbetskraftsunderskottet till 60 timmar/vecka vilket ledde till begränsningar i vissa typer av operationer då man inte hann med att sterilisera instrument i tillräcklig omfattning. Läget har nu förbättrats med två nyanställda under inskolning. Ergonomin i arbetet har förbättrats då man fått individanpassade packbord som är höj- och sänkbara. Ålderstigna autoklaver har bidragit till driftsstörningarna och utbyte av dessa kan förhoppningsvis inledas under Under börn av 2011 förekom frekventa och kostsamma förseningar på grund av att sterilt emballage skadades under steriliseringsprocessen eller vid transport. Efter byte till aluminiumlådor för dessa instrument har detta problem i stort sett eliminerats. 18

19 INTENSIVVÅRDSAVDELNINGENs beläggning har under 2011 varit i stort sett oförändrad jämfört med året innan. Alla patientgrupper har minskat marginellt utom gruppen hjärtpatienter som ökat med 14 % jämfört med ANTAL INTENSIVVÅRDSPATIENTER GRUPPVIS IVA-avdelningen har fortsatt det interna utvecklingsarbetet under året och har utvecklat plan för säker läkemedelshantering, påbört uppdateringsarbetet av den omfattande PM-samlingen och deltagit i både interna och externa utbildningsdagar. Möjlighet till hospitering på andra intensivvårdsavdelningar har kunnat erbjudas. Genom extra anslag har delar av den livsviktiga men föråldrade utrustningen bytts ut. Alla gamla respiratorer är nu ersatta och även den mer än 20 år gamla övervakningsutrustningen på uppvakningsavdelningen har bört bytas ut. Resultatet av den medarbetarenkät som gjordes i mars 2011 lyfte fram behovet av förbättring av den fysiska arbetsmiljön, ett förbättringsarbete som ännu inte inletts. Eftersom personalresurserna är gemensamma för IVA, uppvakningsavdelning, helikopter och dialys, måste prioriteringar och omfördelning mellan dessa verksamheter göras när personalresurserna inte räcker till. Tack vare stor flexibilitet hos avdelningens personal har verksamheten drivits utan större neddragningar, förutom vid sommarneddragningen, eller störningar trots periodvis personalbrist och toppar i verksamheten. Genom framgångsrik rekryteringen är nu alla ordinarie tjänster och vikariat besatta. Trots ökad operationsverksamhet har UPPVAKNINGSAVDELNINGEN hanterat flödet utan att utgöra flaskhals. Endast fem gånger under året har patienter blivit placerade i IVA-utrymmen för att platserna på uppvakningsavdelningen inte har räckt till. Musik som evidence-baserad metod för att förbättra det postoperativa omhändertagandet har introducerats. 19

20 PRIMÄRVÅRDSKLINIKEN Personalsituationen har under året varit rätt god. Dock har det varit svårt att få vikarier för kortare och plötslig frånvaro. Tjänstebeteckningen distriktshälsovårdare är från 2011 officiellt ändrad till avdelningsskötare. Områdesansvarsmodellen har funnit sin form och fungerar bra. Alla distrikt har sitt eget vårdteam bestående av läkare, sjukskötare/hälsovårdare och sekreterare. Centraliseringen av studerandehälsan är nu slutförd och sedan augusti har de psykologer och kuratorer som tjänstgjort på gymnasialstadiet överförts till primärvårdskliniken. Inom studerandehälsan tjänstgör även hälsovårdare, skolläkare och där hålls även preventivmedelsmottagning. Denna centralisering har inneburit en bättre tillgänglighet och god kontinuitet för de studerande. Läkarkontroller av eleverna i klass fem har under hösten återinförts eftersom bemanningen på läkarsidan varit bättre. Hemrehabilitering har påbörts den Detta är ett samarbetsprojekt mellan Mariehamns stad och ÅHS och studerande vid Arcada som ska sköta utvärderingen av projektet. Målsättningen är att skapa snabbare patientflöden för vissa patientgrupper och sålunda frigöra institutionsplatser och förlänga möjligheten till boende hemma. Målgruppen är patienter över 65 år med frakturer, strokepatienter och äldre som råkat ut för fall eller har fallrisk. Pilotförsöket med sammanhållen hemvård startade sin verksamhet och resultatet har varit positivt, visar en första utvärdering. Delegering av vissa sjukvårdsuppgifter har givits från ÅHS till hemvårdspersonalen och hemsjukvården har utfört vissa hemvårdsuppgifter. Fyra kommuner startade upp i projektet och under hösten tillkom ytterligare sex kommuner. Sedan erbjuds alla gravida på Åland tidig fosterscreening vilken utförs vid ÅUCS (Åbo universitetssjukhus). Screeningen sker med blodprov och ultraljud. Genom att kombinera dessa identifierar man de foster vilkas risk för kromosomavvikelse är förhöjd. Ungefär en tredjedel av de blivande föräldrarna har tillsvidare utnyttt denna möjlighet. Den avgiftsfria vaccineringen mot TBE har fortsatt under året och medel för detta har bevilts av Social- och hälsovårdsministeriet. Målgruppen har utökats och åldersgränsen sänkts så att vaccineringen börr från tre års ålder. Åland har som första region i landet beslutat köpa in vaccin mot livmoderhalscancer och kondylom. Under året har flickorna på årskurs nio erbjudits detta vaccin. Drygt 90 % har låtit vaccinera sig. Skärgårdsberedskapen har under året varit oförändrad. Brändö, Kumlinge och Kökar har haft beredskap kl under vardagar och kl under lördagsöndag. Föglö och Sottunga kl under lördagsöndag samt under perioden även vardagar kl Uppdragsutbildning i samarbete med Högskolan på Ålands har under hösten inletts med sitt första block - småtrauman. Framtidsverkstäder har under året hållits med tyngdpunkt på det förebyggande arbetet och hemsjukvården samt diskussioner kring hur intentionerna i den kommande nya hälso- och sjukvårdslagen ska kunna uppfyllas. Vid DIABETESMOTTAGNINGEN har arbetet med att bygga upp ett kvalitativt omhändertagande av patienter med typ-2 diabetes fortsatt. Samarbetet med primärvårdens läkare har utvecklats under året. Ett recallsystem till läkare har införts, så att alla patienter med typ-2 diabetes får kallelse till årlig diabeteskontroll. Patienterna kallas till mottagningen av hälsocentralens sekreterare och detta frigör flera mottagningstider för diabetesskötaren. Patientantalet på diabetesmottagningen ökar stadigt. Under 2011 besökte 573 patienter diabetesmottagningen, en ökning med 11 % från FÖREBYGGANDE HEMBESÖK har erbjudits alla åländska seniorer, i landskommunerna vid en ålder av 75 år och i Mariehamn vid en ålder av 77 år. Klinikens ergoterapeut har utfört hembesöken tillsammans med en representant från respektive kommun. Under hembesöket, som är frivilligt och avgiftsfritt, har samtal förts om hälsa och livskvalitet. Råd och stöd har givits i olika vardagslivsfrågor, sociala serviceformer och rättigheter. Uppföljning av besöken har oftast skett genom ett telefonsamtal. FÖRETAGS- OCH PERSONALHÄLSOVÅRDEN Företagshälsovården omfattar cirka 55 företag och 95 lantbruksföretagare. Totalt cirka 772 personer, varav ca 134 personer med sjukvårdsavtal. Nya företag har tagits emot från kölista, samtidigt som ett antal företag sagt upp sina avtal p.g.a. olika orsaker (företagen upphört, gått över till privat företagshälsovård, avsaknad av möjlighet att erbjuda fysio- och ergoterapeuttjänster, arbetspsykologtjänster, sjukvårdsavtal m.m.). För tillfället finns kö. 20