VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

2 INNEHÅLL Inledning 2 Styrelsen 2 Hälso- och sjukvård 4 Administration och försörjning 24 Verksamhetsmål BILAGOR Bokslut 1-20 Verksamhetsstatistik 1-20 Personalberättelse 1-13 Layout: Anette Korpi Pärmbild: Pernilla Eriksson Foto: ÅHS fotoarkiv där inget annat anges

3 ÅLANDS HÄLSO- O INLEDNING Sjukvården på Åland har under många år prioriterats högt bland våra beslutsfattare. Resultatet av den prioriteringen är att vi kan ge ålänningarna en fullgod kvalitativ vård inom en relativt rimlig tid. Vårdgarantin som lagstiftats om i riket har på Åland utarbetats som direktiv men ambitionen är att vi skall föl upp den så att vi kan ge samma högkvalitativa vård som i våra grannregioner. Vi kan konstatera att utmaningar finns för att klara av den offentliga sjukvården. Intäkterna sjunker medan sjukvårdskostnaderna fortsättningsvis stiger. Styrelsen diskuterade och beslöt under budgetarbetet att inleda samarbete med den privata sjukvården. Samarbetet kommer förhoppningsvis att ge ÅHS fördelar men framförallt kommer det att ge patienterna ökade valmöjligheter. Av den framtida tillväxten inom sjukvården kommer privata alternativ att stå för merparten. Rekryteringen har varit ett stort bekymmer under året och främst drabbat primärvården. Vi konkurrerar i första hand med Sverige som alltmer har bört rekrytera ute i Europa. Utvecklingen inom ÅHS kommer att bli densamma, rekryteringsområdet bör utökas till hela Europa. Arbetet med att ta fram en rekryteringsstrategi har påbörts. Förhoppningsvis skall nya fina utrymmen underlätta rekryteringsarbetet framöver. Primärvårdsprojektet som varit under byggnation planeras bli färdigt sommaren Av byggprojekten återstår nu endast etapp 3 som är psykiatribyggnaden. Den har planerats under året av en planeringskommitté och byggstart blir under Budgetarbetet har tagit mycket tid och i en värld som präglas av ekonomisk osäkerhet påverkas även ÅHS. Sänkta budgetramar med nya sparbetingelser kommer att bli aktuella framöver men med gemensamma krafter skall vi även klara av det. Till sist vill g tacka all personal för det gångna året med hopp om gott samarbete i det framtida arbetet för att gemensamt utveckla den åländska hälso- och sjukvården. Torbjörn Björkman Styrelseordförande STYRELSEN Landskapsregeringen beslöt den 16 februari 2008 enligt 5 LL om hälso- och sjukvården att utse fölnde personer till styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård för perioden Ordinarie ledamot Torbjörn Björkman, ordförande Jan Salmén, viceordförande Roger Jansson Ulla-Britt Dahl Camilla Andersson Gun-Mari Lindholm Mai-Liisa Mikkola ( ) Camilla Gunell ( ) Personlig ersättare Gunnar Jansson Jonny Karlström Eva Dahlén Rai-Liisa Eklöw Gun Carlson John Hilander Rolf Söderlund Styrelsen har sammanträtt 14 ggr under året (2007: 16 ggr) och behandlat 156 ärenden (2007: 165). 2

4 CH SJUKVÅRD Vid styrelsens sammanträden är förvaltningschefen föredragande och de övriga tjänstemännen i ledningsgruppen har närvarooch yttranderätt. Lagtingsledamoten och landskapsläkaren har närvaro- och yttranderätt så också de fackliga huvudorganisationernas (AKAVA-Å, FOA-Å, TCÅ och TEHY-Å) representanter, vilka har varit närvarande vid de flesta sammanträden. Bland de ärenden styrelsen har behandlat under året kan särskilt omnämnas: Tjänsteärenden: Ändring av tjänstebenämningar; Inrättande av nya ordinarie tjänster; Ombildning av ordinarie tjänster år 2008; Utökning av arbetstiden för ordinarie deltidstjänster år 2008; Löneanslag för tillfälliga tjänster under budgetåret 2008; Högsta förvaltningsdomstolens beslut gällande förvaltningschefens lön; Tjänstetillsättning vid anestesi-, operations- och intensivvårdsenheten; Ansökan om dispens från behörighetskrav; Anhållan om att kvarstå i tjänst efter uppnådd avgångsålder; Rekrytering av förvaltningschef. Närmare detaljer om tjänsteärenden finns i personalbokslutet. Personalärenden: Förslag till alkohol- och drogpolicy för ÅHS; Utbildning till psykoterapeut i kognitiv beteendeterapi på högre specialnivå ; Personalsituationen på hälsocentralerna i Mariehamn och Godby. Anskaffningar och upphandlingar: Upphandling av el-energi. Fastighetsärenden: Daghemmet Solrosens framtid; Val av entreprenörer för centralsjukhusets om- och tillbyggnad, primärvårdsprojektet; Anhållan om byggnadslov för den nya psykiatribyggnaden; Val av el- och VVS-kontrollant för primärvårdsprojektet; Fuktproblem i Gullåsenfastigheten; Förnyande av tak på Gullåsenfastigheten; Slutredovisning gällande om- och tillbyggnaden av centralsjukhuset, etapp 1; Den fortsatta planeringen av etapp II-III; Antagande av entreprenörer för källarprojektet; Beslut om konsulter för om- och tillbyggnaden av medicinavdelningen och läkemedelscentralen samt ombyggnaden av BB-Gynekologipolikliniken och avdelningen; Tilläggsutrymmen i Godby Center; Anhållan om att få inbegära anbud för byggandet av den nya psykiatribyggnaden; Prioritering av kommande byggprojekt. Personalbostäder: Hyressubventionering av personalbostäder; Anhållan om hyresfri bostad, anestesiläkare; Anhållan om hyresfri bostad under prövotiden. Rapporter och program: Landskapsregeringens handlingsprogram; Språkpolitiskt program; Alkohol- och narkotikapolitiskt program. Yttranden och utlåtanden över: Utlåtande till Ålands förvaltningsdomstol-patientärende; Förklaring till Ålands förvaltningsdomstol; Begäran om yttrande gällande centralisering av utrymmen för skolhälsan; Förslag till ÅHS behovs- och resursplan fram till år 2020; Vårdgaranti för den offentliga hälso- och sjukvården. Bokslut, plan, budget, avgifter: Budgeten och planen för hälso- och sjukvården 2008; Bokslutet för år 2007; Budgetprocessen inför budgeten 2009; Tilläggsbudget; Avgiftsstadgan för år 2009, samt förslag till ändring av avgiftslagen; Budgeten för år 2009; Budgetuppföljning per , Anhållan om tilläggsbudget för år Övrigt: Förslag till Balanserat Styrkort för ÅHS; Avtal om vård utom Åland; Elektronisk leverantörsfakturahantering inom ÅHS; Förtroenderådets skrivelse gällande läkar-bemanningen utanför ordinarie arbetstid; Skärgårdskommunernas skrivelse gällande läkare till skärgården och läkare för skolornas behov; Skrivelse från skolhälsovårdarna; Samarbetsfrågor med Medimar Scandinavia Ab; Klinikfärdiga patienter på långvårdsenheten; Information om kvinnomottagningen; Cancervården, uppföljningen av cancerpatienterna och smärtmottagningen inom ÅHS; Klinikfärdiga patienter på långvårdsenheten. 3

5 HÄLSO- OCH SJUK ALLMÄNT CHEFLÄKARKANSLIET Under året har chefläkarkansliet fått en förstärkning med en byråsekreterare på deltid. Detta har möjliggjort att förvaltningssekreteraren och klinikcheferna har kunnat avlastas beträffande det administrativa arbetet. De nio utbildningstjänster, som är placerade på enheten, har utökats med ytterligare två tjänster för specialistutbildning vilket är mycket glädnde med tanke på rekryteringsläget inom läkarbranschen. Fortsättningsvis är chefläkaren chef för klinikcheferna (15) och de medicinskt ansvariga läkarna. Under året har det skett en framgångsrik rekrytering av klinikchef till enheten för kirurgi. Till denna post knöts dessutom ett projektuppdrag att verka som blocksamordnare för de opererande enheterna på halvtid. Projektet ska utvärderas i börn av år Det har varit svårt att finna en lämplig sökande till posten som medicinskt ansvarig läkare för primärvården. Tjänsten som klinikchef inom öronenheten har inte heller kunnat tillsättas. I rekryteringsarbetet för att finna ledande läkare till primärvården har ett bemanningsföretag varit involverat. Arbetet med rekrytering har tungt belastat chefläkarposten liksom avtalsskrivning med läkare med egna firmor som tjänstgör på enheterna. Chefläkaren deltog under november 2008 i Riksstämman i Göteborg med en rekryteringsmonter för ÅHS. Ett flertal intresserade antecknade sig för arbete inom ÅHS. År 2008 har varit ett viktigt år för fortsatt implementering av det Balanserade Styrkortet. Chefläkaren har tillsammans med övriga medlemmar i ledningsgruppen och styrelsen tagit fram styrelsens styrkort och senare styrkortet för ledningsgruppen. Under året har en kvalitetssamordnare arbetat heltid för att stöd pilotenheterna och dessutom har en konsult funnits som stöd för strategi- och implementeringsarbetet. Kvalitetssamordnaren har tillsammans med konsulten även varit ett stöd för ett projekt rörande kvaliteten inom reumavården, i vilket ett gränsöverskridande vårdprogram tagits fram. Vidare har kvalitetssamordnaren tillsammans med personalchefen tagit fram en medarbetarenkät, som kommer att genomföras under Vid nitton klinikchefsmöten har bland annat organsiation, samordning, roller, bemanning och anskaffningar diskuterats. Två av dessa möten ägde rum i Lemböte under medverkan av förvaltningschef, kvalitetssamordnare och kvalitetskonsult. 4

6 VÅRD Ett datoriserat system för hantering av avvikelser Flexite - har tagits i bruk under året. I detta arbete finns såväl kvalitetssamordnare som vårdchef med som systemansvariga. Samtliga klinikchefer och chefen för läkemedelscentralen har erbjudits utvecklingssamtal. Chefläkaren har regelbundet deltagit i vårdchefens möten med överskötarna. Vid dessa möten behandlades bl.a. frågor som rör samordning av verksamheterna. Chefläkaren är ordförande och förvaltningssekreteraren sekreterare i katastofkommittén. Komplettering av katastrofpärmen har skett under året. En arbetsgrupp bestående av chefläkaren, vårdchefen, chefen för läkemedelscentralen och en farmaceut har påbört arbetet med att ta fram direktiv för läkemedelshantering inom ÅHS i enlighet med den Nationella handboken. Under året var ledningsgruppen värdar för besök av ledningsgrupperna från Gotland och Bornholm. En första dialog beträffande gemensamt kvalitetsarbete togs upp. I och med det blev det bl.a. bestämt att ÅHS tar Gotlands personalenkät som modell för den egna medarbetarenkäten. En arbetsgrupp bestående av två politiker, chefläkaren och förvaltningschefen har vid ett par tillfällen stämt av med representanter för det privata bolaget Investesterings AB (Medimar) för att diskutera möjlig samverkan mellan ÅHS och privata sektorn. Arbetsgruppens arbete kommer att rapporteras till styrelsen. Chefläkaren har regelbundet fått handledning av konsult i Stockholm. SOCIALKURATORERNA Vid socialkuratorenheten inleddes året 2008 med full personalstyrka och planer på att utöka verksamhetsområdet till att även omfatta primärvården. Hösten präglades dock av en längre sjukskrivning i gruppen och man var tvungen att lägga planerna på is. Under senare delen av året har socialkuratorerna p.g.a. sjukfrånvaro inom gruppen arbetat synnerligen gränsöverskridande för att tillgodose behoven på de drabbade avdelningarna. BIBLIOTEK Bokvagnsronderna på medicin- och kirurgienheternas bäddavdelningar fortsatte under år Sammanlagt lånades 149 böcker under ronderna. Totalt lånades 892 böcker under året. Utomåländska fjärrlån, i huvudsak artikelkopior, uppgick till 35 stycken. Under året inköptes 45 faktaböcker. Socialkuratorenhetens rekreationsdag med jullunch på Silverskär i december Biblioteket har haft öppet sex timmar i veckan. Under bibliotekariens semestrar och sjukfrånvaro har biblioteket varit obemannat. OBDUKTIONSVERKSAMHET Medicinska obduktioner: 5 (2007: 8) Rättsmedicinska obduktioner: 55 (2007: 47) 5

7 BASENHETER med direkta hälso- och sjukvårdsuppgifter AKUTENHETEN Akutenhetens verksamhetsprofil har följt tidigare riktlinjer. Antalet besök ligger stadigt kring besök per år. Patienterna representerar alla medicinska specialiteter, de största volymerna utgörs av intern medicinsk (45 %) respektive kirurgisk (38 %) problematik. Det har skett en ökning av utnyttndet av akutens övervakningsplatser och under året skrevs 725 patienter in för 24h observation. Detta utgör 26 % av alla inskrivningar på specialsjukvårdens bäddavdelningar från akutenheten. På grund av platsbrist på avdelningarna har man tvingats utnytt akutenhetens bäddavdelningsplatser som buffert tills plats frigjorts på vårdavdelningarna. Under året har man på avdelningen implementerat nya återupplivningsdirektiv och personalen har fått utbildning i enlighet med detta. Mot slutet av året införskaffades även en LUCAS kompressions/dekompressionsapparat för att ytterligare optimera omhändertagandet vid hjärtstillestånd. Året har präglats av underbemanning på läkarsidan. Man har länge arbetat för en tredje läkartjänst för att bland annat kunna möjliggöra utvecklingsarbete och kvalitetssäkring, internutbildning, fortbildning av ambulanspersonal, strukturerad introduktion av AT-läkare och läkarbemannad ambulans på prioa-larm. Då klinikchefen (Jan Österberg) bevildes tjänstledighet , för ett år, ställdes situationen ytterligare på sin spets. Trots upprepade rekryteringsförsök är tjänsten fortsättningsvis vakant. Genom att anlita veckovikarier och inlånade AT-läkare har man ändå klarat patientflödena, dock på bekostnad av utvecklingsverksamheten. Situationen har dock till viss del balanserats av en god och stabil situation avseende bemanningen på sjukskötarsidan. Konkreta och kraftfulla åtgärder kommer att krävas för att akutenheten även framöver ska kunna garantera en tillräcklig läkarbemanning och ett medicinskt säkert omhändertagande. BARN- OCH UNGDOMSENHETEN Barn- och ungdomsenheten har haft partiell läkarbemanning sedan överläkare Heidi Fagerström gick i pension i maj. Hennes betydelse för pediatriken på Åland kan inte nog betonas och hon har gjort en beundransvärd arbetsinsats under tre decennier. Det har dock funnits god tillgång till vikarier för att ersätta bortfallet och något underlätta jourbördan. Från har alla sjukskötarvakanser varit besatta och övertidsuttaget har decimerats. Mottagningsverksamhetens volymer motsvarar tidigare år men nu tillkommer även drygt 500 besök på ätstörningsmottagningen TREAT och på BB som tidigare utförts på mottagningen eller inte alls registrerats. Avdelningens vårddygn kan inte ytterligare decimeras då efterfrågan på allt mer komplicerad och intensiv sjukvård ökar. Två externa vårdlag har i hemmet omhändertagit två kroniskt sjuka patienter med stort behov av dygnet runt assistans. Dessa sköts av barnavdelningen i samarbete med hemsjukvården. Enheten har i praktiken inga köer för högprioriterad vård. 6

8 Diabetesvårdens vårdprotokoll är under utveckling och reumatologipatienternas omhändertagande utvecklades successivt. Planer för habiliteringspatienternas diagnostik, utrednings- och vidare omhändertagande har dokumenterats i en projektplan. Regelbundet återkommande hands-on -övningar och föreläsningar för personalen från barn- och ungdomsenheten och BBavdelningen har anordnats kring återupplivning och färska guidelines. Flera sjukskötare har hospiterat på neonatalavdelningen på Sachsska Barnsjukhuset och på barnonkologiska avdelningen på UAS och alla barnskötare har deltagit i en nätverksträff för barnskötare i Sverige. Läkarna har deltagit i kongresser inom bl.a. diabetes och habilitering. Under året har habteamets verksamhet synats i sömmarna och nya planer stadfästs och verksamheten har bytt namn till Barns Utveckling och Funktionshandikapp. Grunden för en fristående habiliteringsorganisation har utretts och resulterat i en verksamhetsplan. BB- OCH GYNEKOLOGIENHETEN Enheten disponerar över nio gynekologiska och nio obstetriska platser. Fyra platser (ett rum) har kontinuerligt använts för dagkirurgiska patienters behov i kirurgienhetens regi och med deras personal. Därtill vårdades andra enheters patienter på BB-gynekologienheten. Mariehamns mödrarådgivning finns som tidigare i enhetens utrymmen. Likaså finns papa-mottagningen samt cancersjukskötaren och två socialskötare på gynekologiska polikliniken. Kommande renovering, som planerats till 2009, ska minska utrymmesbristen. Vårdjournal på data infördes från september Gynekologisk läkarbemanning normaliserades från med tre ordinarie läkare. Arbetstidsförkortningar minskar läkarinsatser men anses ändamålsenliga som personalpolitiska åtgärder. Enheten satsade på utbildning och trivsel. Vikariebehovet har kunnat tillfredställas. Hysteroskopier påbördes som ny verksamhet 2007 och utvecklades från diagnostik även till behandling. På sjukskötarsidan har flera långtidssjukskrivningar och graviditeter försvårat verksamheten då barnmorskevikarier inte har funnits att tillgå. STATISTISKUPPGIFTER BB-GYN: Antalet förlossningar var 283, varav fyra stycken var tvillingförlossningar. Antalet steg med 1.8 % (5 st) jämfört med föregående år. 79 kejsarsnitt gjordes (27.9 %), en ökning med 5.2 %. Av dessa var 48,1 % elektiva. Sugklocka lades på 4,9 % av förlossningarna (14 st). Ryggbedövning fick 37.5 % av mammorna. 71 stycken aborter gjordes under året. På gynekologiska polikliniken gjordes läkarbesök, varav 841 var obstetriska läkarbesök ultraljudundersökningar gjordes och 212 hormonspiraler sattes in. Totalt registrerades gynekologiska poliklinikbesök. På avdelningens poliklinik registrerades 814 besök. På BB-avdelningen vårdades 295 patienter och på gynekologiska avdelningen vårdades 371 patienter. Dessutom sköttes 125 dagkirurgiska gynekologiska patienter. Andra enheters vårdtillfällen på BB- och gynekologienheten registrerades till totalt 34 stycken, varav 20 var ögonenhetens. 7

9 KIRURGIENHETEN Kirurgienheten har fortfarande skött kombinationen allmän kirurgi/ortopedi på en gemensam vårdavdelning utan existerande bakjourslinje för ortopediska patienter. Den redan tidigare ökade efterfrågan för ortopediska bedömningar samt operationer har ytterligare ökat vilket skapar långa väntetider till operation p.g.a. begränsad operationskapacitet på sjukhuset. En del av dessa patienter måste därför remitteras till sjukhus utanför Åland. Kirurgienheten har nu tre ortopedöverläkare anställda och kan erbjuda högspecialiserad vård i en bredare skala än förr. Inom allmän kirurgin finns en vakant tjänst och med tanke på jourverksamhet inklusive ortopediska bedömningar har tjänsten visat sig vara svår att tillsätta. Två överläkare har dock kunnat erbjuda kvalitativ vård med korta väntetider. Utöver allmän kirurgi sköts urologi med en regelbunden stafett av specialister utifrån, men lösningen leder till större behov av vård utom Åland för att garantera patienter en rimlig väntetid i brådskande fall. Vårdavdelningen har haft en mycket hög belastning då den utöver inneliggande patienter sköter hela dagkirurgiska verksamheten för kirurgi, ortopedi, öron-, näs- och hals samt tandvård i narkos på de gemensamma kirurgiska vårdplatserna. Den ansträngande arbetssituationen, med en stor vårdtyngd, har inneburit att planerade utvecklings- och utbildningsinsatser har fått stå åt sidan vilket i längden riskerar påverka vårdkvaliteten. Kirurgienheten saknar fortfarande infektions- och komplikationsregistrering. Utbildning av AT- och ST- (Euro-) läkare pågår i samverkan med Uppsala Akademiska sjukhus och med Helsingfors universitet och efterfrågan på utbildningsplatser är stor. LABORATORIEENHETEN Laboratorieenheten har under året gett ÅHS och externa kunder den laboratorieservice som krävs av primärvården och specialsjukvården. Laboratorieenheten har som tidigare år haft svårt att få vikarier för att täcka sjukdomsfall och vintersemestrar, vilket tidvis resulterat i underbemanning. Det totala antalet beställda analyser var , vilket är en ökning med 1,0 % jämfört med Antalet beställningar från primärvården minskade med 14 %, medan beställningarna från specialsjukvården ökade med 9 %. Antalet prov som skickades bort för analys utgjorde 5,9 % av det totala antalet, vilket var en ökning med 3,5 % jämfört med föregående år. Enheten fortsatte under året utvecklandet av laboratoriets kvalitetssäkring. För detta fanns en laboratorieskötare anställd som kvalitetsutvecklare två dagar per vecka. Avsikten var att förenkla kvalitetsarbetet med hjälp av ett nytt dokumenthanteringsprogram som anskaffats. Programmet fungerade inte enligt uppställda önskemål och ibruktagandet väntar på ny programversion. Kvalitetsutvecklaren byggde upp en hemsida som förbättrade laboratorieenhetens information både utanför och inom ÅHS. På grund av tidsbrist kunde enheten däremot inte påbör arbetet med den planerade enkäten för att ta reda på hur de olika enheterna inom ÅHS upplever laboratorieenhetens service. Laboratorieenheten förbättrade under året instrumentparken för både klinisk kemi och hematologi. Dessutom utökades möjligheten att ta emot blododlingar. Det fanns inte några bortskickeanalyser som kunde tas hem i strävan att minska dessa utgifter. Överläkare Tom Kaunismaa fungerade under året som ansvarig läkare för laboratorieenheten. Foto: Ann-Marie Eriksson 8

10 LÅNGVÅRDSENHETEN GULLÅSEN Problemen med inomhusluften fortsatte under år Avdelningen Övergårds var värst drabbad och stängdes. Fr.o.m flyttades 12 patienter till Grelsby sjukhus där en avdelning stått tom. På grund av detta minskade Gullåsens patientplatser med 12. Samtidigt höjdes platsantalet med fyra stycken på avdelningen Norrgårds/Östergårds. Fyra tvåpersoners rum skulle rymma tre patienter vardera. Detta visade sig inte fungera i praktiken. Detta har också haft till följd att patientbeläggningen på Gullåsen är ca 90 %. Vårdtyngden har ökat på avdelningarna på Gullåsen eftersom de lättaste patienterna flyttade till Övergårds på Grelsby sjukhus. Tjänster som inte behövts på Övergårds har använts som extra på de andra avdelningarna eftersom vårdtyngden där stigit. Gullåsen har fr.o.m. den bört tillämpa begreppet klinikfärdig patient. 10 patienter har anmälts som klinikfärdiga inom år På Gullåsen finns hela tiden patienter som kunde vårdas på ett lättare boende. Enligt definition på klinikfärdig patient har man inte beaktat patienter med mycket hög ålder som under flere år varit inskrivna på Gullåsen och då en uppenbar risk finns att flyttning kan påverka deras tillstånd menligt. Minnesmottagningen har utvecklats. Man räknar med ca 50 personer som insjuknar i Alzheimer per år. För att klara av vårdgarantin behövs två geriatriker på plats. Under ca nio månader år 2008 har endast en geriatriker varit i arbete. Man lyckades genom omorganisering av läkarresurser fr.o.m. augusti till årets slut minska väntetiden från ca sex månader till ca en månad. Uppföljningsbesök hos sjukskötare har införts under året. I samarbete med rehabiliteringsavdelningen kan minnespatienter tas in för kortare utredning. Ett vårdprogram för demensutredningar har utarbetats. Ansvarige läkaren och sjukskötaren för minnesmottagningen analyserar vårdkedn för demenssjuka. Ett förslag till riktlinjer ska utarbetas om var patienter med demenssjukdom ska handläggas inom organisationen och i samarbetet med andra instanser. Detta väntas vara klart inom Tillgången på behörig personal har varit tillfredsställande. Sjukskötarbemanningen bör fortfarande hös för att klara av patienternas ökade medicinska vårdbehov. Patienter med speciella behov t.ex. med diagnosen Huntington ökar. Dessa kräver mycket individuella insatser av personalen, varför bemanningen tidvis måste hös för att vårdkvaliteten ska kunna garanteras. En patient i extra ordinär sjukvård, vård i hemmiljö, är inskriven på avdelningen Mellangårds. Sedan har en gemensam tillfällig avdelningsskötare funnits för de två patienterna i extra ordinär sjukvård som finns inom ÅHS. LÄKEMEDELSCENTRALEN UNDER ÅRET UTFÖRDES PÅ LÄKEMEDELSCENTRALEN: Läkemedelsberedningar (ex tempore), icke sterila Antal - olika läkemedelslösningar, utspädningar samt övriga lösningar salvor 2 - antal dospulverberedningar, förpackningar 23 (270 stycken dospulver) Patientdoser - cytostatikadoser (2007: doser) LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING TOTALT (2007: 1.498) Totalt har läkemedelsframställningen varit ca 2,9 % mindre jämfört med Detta beror troligen på att sterila läkemedelsberedningar inte har kunnat tillverkas då det aseptiska laboratoriet varit stängt hela 2008 efter Läkemedelsverkets inspektion hösten Aseptiska laboratoriet kan öppnas först då man har undersökt hur lokalen/verksamheten uppfyller gällande krav. 9

11 Under året levererades beställningsrader vilket är en ökning med ca 7,8 % jämfört med 2007, antal levererade förpackningar var ca Omsättningen under året var euro vilket är en ökning med ca 8,2 % jämfört med Kasserade läkemedel från enheterna utgjorde ca 2,9 % av omsättningen. De läkemedel som under året kasserats vid läkemedelscentralen utgjorde ca 5,4 % av lagervärdet som var euro. Andelen föråldrade läkemedel på enheterna var ca 6,2 % mindre än föregående år medan kassaktionerna vid läkemedelscentralen har varit ungefär på samma nivå de senaste åren. Målsättningen har år 2008 varit att i första hand åtgärda de brister som påvisades under Läkemedelsverkets inspektion hösten 2007 samt att upprätta direktiv i enlighet med Läkemedelsverkets nya föreskrift 7/2007 som trädde i kraft Det kan dock konstateras att med de befintliga personalresurserna har det inte varit möjligt att nå denna målsättning och den upprättade tidsplanen för åtgärdandet av bristerna i verksamheten har inte kunnat fullföls. Det Balanserade Styrkortet är nära kopplat till läkemedelscentralens arbete gällande översynen av verksamheten och under våren valde läkemedelscentralen efter en förfrågan att gå med i projektet. Projektet läkemedelsbeställningar via data framskred under hösten. Vid slutet av året kunde de flesta enheterna inom specialsjukvården samt en stor del av enheterna inom primärvården göra sina läkemedelsbeställningar direkt via det webbaserade beställningsprogrammet. Den planerade undervisningen/informationen om läkemedelshantering samt visitationer av avdelningarna har inte kunnat genomföras p.g.a. otillräckliga resurser. Farmaceut Marika Olin och chef för läkemedelscentralen Ylva Lindström har under året deltagit i arbetsgruppen för uppgörandet av Plan för säker läkemedelsbehandling där läkemedelsförsörjningen utgör en central del. Foto: Ann-Marie Eriksson

12 MEDICINENHETEN Verksamhetsåret 2008 har förlöpt utan större förändringar från tidigare år. En ombyggnad/förstoring av IVA påbördes för att dialysverksamheten ska få mer funktionsdugliga lokaler. En ST-tjänst tillkom under året och flera läkare har under året skaffat sig ytterligare kompetens i form av subspecialisering på annan ort. Sjukvårdsproduktionen har ändå kunnat hållas väsentligen oförändrad tack vare ett antal vikarier med lämpliga subspecialiteter. Situationen har varit relativt stabil vad gäller sjukskötare och övrig personal. MEDICINSKA AVDELNINGENs 30 vårdplatser har inte alltid kunnat utnytts maximalt, mest p.g.a. bristen på enkelrum. Planeringen för den nödvändiga utbyggnaden av avdelningen har avancerat. Ändamålsenliga utrymmen möjliggör säkrare patientvård, förbättrad arbetsmiljö och trivsel. Ofta förekommande korridorplatser har inte kunnat undvikas trots att avdelningen tillsammans med andra vårdinrättningar och avdelningar inom organisationen har strävat till rätt patient på rätt plats. Under hösten har ST-läkare stått för bättre kontinuitet. Tillgången till vårdpersonal har varit god och personalen har deltagit i olika utbildningar enligt de personella och ekonomiska resurser som funnits. MEDICINSKA POLIKLINIKEN Besöken på ANTIKOAGULANSMOTTAGNINGEN har under år 2008 åter ökat med 10 % till besök. Marevandoseringarna för patienter i öppenvård var stycken och doseringarna för inneliggande patienter 529 stycken. Antalet besök från utlandet eller övriga Finland var 244 stycken, varav de flesta var turister. Nämnas bör att under året har ett projektarbete om antikoagulansvård genomförts. Personal vid antikoagulansmottagningen har deltagit i fortbildning i Peroral antikoagulation i Uppsala. Målet är att intensifiera patientsäkerheten eftersom Marevan är den medicin som i Finland står för största antalet komplikationer. Vid BEHANDLINGSMOTTAGNINGEN ger sjukskötare behandlingar till patienter med sjukdomar inom reumatologi, gastroenterologi, hematologi, endokrinologi och infektionssjukdomar t.ex. Borrelia. Under året har 163 patienter fått Borreliabehandling, flertalet av dessa är tre veckors behandlingar, d.v.s. ca besök. Mottagningen har haft cirka besök under året, i snitt 87 besök per vecka, d.v.s. cirka 15 patienter per dag. Borreliapolikliniken inryms idag i den medicinska poliklinikens verksamhet och sköts koncentrerat till en läkarmottagning. En ökande tillströmning av remisser med Borreliosmisstanke ger ett stort patientflöde som kräver en diger utredning för uteslutande av annan orsak till besvären. I de flesta fall inkluderar denna utredning lumbalpunktion för adekvat diagnostisering. Tillströmningen av misstänkta Borreliosfall är inte säsongbunden utan fördelar sig rätt jämt över året, dock med dominans för höst och vinter. Den intravenösa behandlingstiden har från hösten 2008 förlängts från 14 till 21 dagar i de allra flesta fall och detta ger i sin tur ett ökat tryck på behandlingsmottagningen. År 2008 startades ca 160 behandlingar för sekundär Borrelios. DIETISTMOTTAGNINGEN öppnade i slutet av mars 2008 som en del av den medicinska polikliniken. Vid mottagningen arbetar en dietist på heltid med patienter remitterade från primär- och specialsjukvården och i nära samarbete med diabetes- och livsstilsmottagningen. Den första tiden togs endast vuxna patienter emot, men efter sommaren börde även barnpolikliniken att remittera barn och ungdomar till mottagningen. Utöver poliklinisk mottagning och konsultationer på vårdavdelningar har mycket arbete ägnats åt organisation av den nya mottagningen och åt utbildning. Föreläsningar har hållits internt samt för patientföreningar. Kostmöten har hållits för att förbättra kommunikationen mellan vårdavdelningar och kök. I september var det premiär för diabetesskola för patienter med typ 2-diabetes, där en halvdag bestod av kostundervisning. Kontakter har etablerats med dietister verksamma vid Uppsala Akademiska sjukhus samt i Stockholmsregionen och dietisten har även deltagit i externa fortbildningsdagar under året. Vid ENDOKRINOLOGI- OCH DIABETESMOTTAGNINGEN förde samarbetet med primärvården och livsstilsmottagningen mottagningen till gemensamma utrymmen i bruna villan i april. Vistelsen är dock temporär och mottagningen ser fram emot att få flytta in i gemensamma lokaler för diabetesmottagningen i primärvårdsbygget hösten Utvecklingen av CGMS-mottagningen (CGMS=kontinuerligt glukos monitoreringssystem) har fortgått. Detta har hjälpt mottagningen att få bättre kontroll och insikt i mekanismerna bakom svårbehandlade typ-1 diabetiker. Detta har i sin tur givit en förbättrad behandling och ökad livskvalitet för patienterna. Totalt har 53 patienter under året genomgått CGMS-analys. Trots den avancerade tekniken har ändå betoningen legat på pedagogik och handledning. Kompetensbekräftande studiedagar hölls för hela mottagningens personal på Södersjukhusets diabetesmottagning i mars. Tillsammans med barn- o ungdomsenhetens diabetesteam deltog personalen även i WCPD (World Congress on Prevention of Diabetes) i Helsingfors i juni. I september hölls en kurs för åtta stycken typ 2-diabetiker omfattande varierande föreläsningar under sammanlagt fyra kursdagar. 11

13 En planerad fotsårsmottagning på ÅHS fick sin börn genom en studiedag i konferenscentret i oktober, där mottagningen tog del av den kompetens som Karolinska Universitetssjukhusets DiabetesFotCentrum delgav. Ytterligare studiebesök på Huddinge sjukhus gjordes i december. Intensifierad diagnosregistrering av diabetiker har gjort att det nu finns ett diabetesregister med intressanta statisitikuppgifter. Vid årsskiftet var diabetiker registrerade på Åland. På den endokrinologiska sidan har samarbete med kirurgienheten etablerats vilket lett till att en del endokrinkirurgiska operationer som tidigare utförts på annan ort nu genomförts inom ÅHS. Överläkare, docent Kurt Gerok- Andersson från DiabetesFotCentrum Karolinska DFCK vid Karolinska sjukhuset föreläser för ÅHS personal under utbildningsdagen i Diabetes fot- och bensår som hölls i ÅHS Konferenscenter i oktober Verksamheten vid ENDOSKOPIMOTTAGNINGEN har inte genomgått några påtagliga förändringar jämfört med året innan. Med de personella resurser som finns tilldelade har mottagningen nått ett tak för antalet undersökningar. Det innebär att planerna på screening av coloncancer inte gått/går att genomföra tills vidare. Antalet ingrepp i form av polypektomier, behandling av blödningar, behandling av varicer m.m. tenderar att öka. Ett gammalt endoskop har ersatts med ett nytt. Den gastroenterologiska mottagningsverksamheten har såsom tidigare år inneburit cirka 20 patientkontakter per vecka. Den största patientgruppen är patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Olika typer av leversjukdomar är också en relativt stor grupp. Vid HJÄRTMOTTAGNINGEN har remissflödet fortsatt att öka. Av remisser kom de flesta från hälsocentralerna samt privata sektorn. Trots reducerad läkarkapacitet har antalet läkarbesök ökat jämfört med föregående år. Antalet pacemakeroperationer visar en stadig ökning. Även hjärtsjukskötarmottagningen ökar sin verksamhet. Konsultverksamheten vid HUD- OCH NEUROLOGI- MOTTAGNINGEN har även under år 2008 verkat i mycket bristfälliga och utspridda utrymmen i sjukhuset. Verksamheten har nått en nivå där antalet patienter som kan tas emot inte kan öka med nuvarande resurser. Tyvärr måste man även konstatera att personalresurserna inte är tillräckliga för optimal verksamhet och att vissa optimala behandlingsmetoder därför inte kan kan erbjudas. Under året har dr Seppo Saari avslutat sin tjänst som hitresande konsult i hudsjukdomar. Konsulten besökte ÅHS 37 gånger fram till den och har under året tagit emot 562 patienter. Hudläkare Viktoria Blomqvist börde sin konsulttjänstgöring Hudläkaren besökte ÅHS vid 10 tillfällen under året och hade 190 patientbesök. Neurolog Jan Fagius tog under året emot 209 patienter och besökte centralsjukhuset 26 gånger. Konsulterna har totalt handhaft patientärenden. Sjukskötaren har under året tagit emot patienter och utfört behandlingsordinationer. LUNGMOTTAGNINGEN har haft varierande bemanning under året, men har trots detta kunnat upprätthålla ett tillfredsställande patientomhändertagande. Verksamheten är högt specialiserad och det kan därmed vara svårt att ersätta med kompetent personal vid frånvaro. För att minska känsligheten ska personalen framöver eftersträva att efter vidareutbildning kunna rotera inom medicinska polikliniken. 12

14 Andelen kvinnor bland patienter som remitteras med kroniskt obstruktiv lungsjukdom ökar snabbt som en följd av att rökning blev vanligare bland kvinnor för år sedan. Det är för folkhälsan av största vikt att minska tobaksbruket i samhället och landskapets övriga myndigheter borde arbeta förebyggande och snarast föl ÅHS lyckade exempel och införa rökfri arbetstid för de anställda. Verksamheten vid NJURMOTTAGNINGEN har pågått oförändrad. Antalet njurtransplanterade har ökat till 12 patienter. Predialys- samt dialysbehandling visar en klar ökning sedan år Framförallt har det skett en ökning av antalet patienter med diabetes som grundorsak till njursvikt. År 2008 utfördes totalt hemodialysbehandlingar. Endast en patient blev njurtransplanterad. Man får räkna med ett ökat antal dialyspatienter i framtiden som följd av minskad tillgång på lämpliga organ för njurtransplantationer. Dialysbehandlingen på ÅCS sedan starten Verksamheten på REUMAMOTTAGNINGEN har under det gångna året präglats av ett projekt med målsättningen att strukturera och förtydliga reumavården både inom den egna verksamheten och multidisciplinärt. Projektet har utmynnat i ett vårdprogram, en ny reumablankett i datajournalen, som möjliggör uppföljning av reumapatienters mående. Verksamheten har även arbetat med patientinformation och rutiner. ONKOLOGISKA VERKSAMHETEN Antalet besök vid onkologiska verksamheten har fortsatt öka under För att uppnå synergieffekter sköts numera även alla hematologiska patienter inom ÅHS av läkare vid onkologiska verksamheten. Endast de enklaste hematologiska behandlingarna genomförs numera av sjukskötare på medicinska polikliniken. Läkemedelskostnaderna har stigit något. Detta beror på ibruktagande av nya behandlingsformer och kan motiveras ur ett totalekonomiskt perspektiv. Sjukskötarnas telefonkontakter med patienter har ökat p.g.a. att uppföljningssamtal med patienter som får cytostatika i tablettform har införts. Detta har lett till att biverkningar uppmärksammas och åtgärdas snabbare. Läkarbemanningen var bristfällig under hösten 2008 beroende på utbildning samt sjukskrivning utan att kompetenta vikarier har funnits. Arbetsbelastningen på all personal har även varit hög. Belastningen på läkarna kommer att lätta en aning framöver genom onkologkonsulter från Uppsala Akademiska sjukhus. Onkologikliniken vid Åbo Universitets centralsjukhus har under året ställt upp med värdefullt stöd i form av utbildning, telefon- och papperskonsultationer. Åländska strålbehandlingspatienter har fått vård i Åbo. 13

15 OPERATION-, ANESTESI- OCH INTENSIVVÅRDSENHETEN På OPERATIONSAVDELNINGEN har patienter opererats jämfört med patienter år Detta kan förklaras av att det tillkommit två specialister och en ST-läkare inom de kirurgiska specialiteterna. Tandvård under anestesi har tillkommit. Nyhet under året har även varit hysteroskopiska operationer och avancerade endoskopiska axeloperationer. Endoskopiska operationer har ökat i volym. För att minska traumatiseringen vid endoskopisk mjukdelskirurgi har en Harmonic ultraljudsskalpell införskaffats. Två nya operationsbord har anskaffats enligt tidigare uppgjord plan. På narkosläkarsidan har 1,5 heltidstjänster blivit besatta och detta medförde en halv tjänsts övertalighet under hösten. Sjukskötarsidan har varit fullbemannad under året och därför har fyra operationsteam kunnat utnytts de flesta veckodagarna. Sjukskötarvikarier har inte behövt utnytts. Fortsatt utveckling av operationsplanerings- och operationsbokningssystemet har pågått. Införandet av personliga utbildningsplaner, medarbetarsamtal, komplikationsregistrering och regelbundet återkommande utbildningar har inte kunnat uppfyllas p.g.a. resursbrist. Operationsavdelningen och Instrumentvården firade sitt 15-års jubileum med Öppet Hus den Sjukskötare Sussie Rugaard var en av dem som guidade ÅHS styrelse vid deras besök. INTENSIVVÅRDSAVDELNINGEN har vårdat 304 patienter med en medelvårdtid på 3,2 dygn jämfört med 2,08 dygn år Antalet respiratordygn har ökat med 39 %. Från juli till september hade IVA reducerat antal vårdplatser p.g.a. personalbrist. Behovet av uppvakningssjukvård har varit oförändrat jämfört med tidigare. Under våren tillkom flera dialyskrävande patienter varför antalet dialyser ökade från 700 till jämfört med år På grund av det ökade dialysbehovet utrustades uppvakningsavdelningen för dialysverksamhet och användes för detta behov tre dagar i veckan under semesternedragningen i den kirurgiska verksamheten. För att klara av ökningen av dialysvården bestämdes efter diskussioner att temporärt, i avvaktan på den nya IVA-dialysavdelningen, skapa en dialysenhet på kirurgiska avdelningen i anslutning till IVA. INSTRUMENTVÅRDEN har under året bistått 40 olika verksamhetspunkter med instrument och underhåll av dessa. Två nya diskdesinfektorer och ett instrumentförvaringsskåp för reservinstrument har införskaffats. Personalen består av fem heltidstjänster och en del av personalen har deltagit i utbildning i instrumenthantering. På grund av ökningen i den kirurgiska verksamheten och på grund av sjukdom har personalen haft svårt att hinna med instrumentvården efter operationer. På HYGIENKOMMITTÉNs initiativ fortsätter arbetet med att implementera hygienregler inom hela ÅHS. Hygienutbildning har hållits för ca 70 ÅHS-anställda och 250 kommunalanställda inom äldreomsorgen. Arbetet med att förhindra uppkomst av resistent bakterier fortgår. Nio hygienkommittémöten har hållits. SMÄRTMOTTAGNINGENs verksamhet har under året ändrats så att någon egentlig remissmottagning inte har kunnat hållas p.g.a. brist på smärtläkartid. Remissfall med nyupptäckt smärtproblematik har inte kunnat tas emot. Patienter med cancersmärta har hänvisats till smärtsjukskötaren för uppföljning via andra verksamheter inom ÅHS. Arbetet med att hitta en ersättare till smärtläkaren har pågått under hela året och kommer sannolikt att lösas under år Smärtsjukskötaren har 14

16 PRIMÄRVÅRDSENHETEN Personalsituationen har under året varit mycket bekymmersam, främst har tillgången på läkare varit mycket bristfällig. Situationen är densamma i våra närregioner varför det varit svårt att nyrekrytera läkare. Under slutet av året har man sett sig tvungen att anlita tillfälliga hyrläkare för att täcka upp det största behovet. Utvecklingssamtal med läkarna har inte kunnat genomföras. Även flere erfarna sjukskötare har under året valt att bör arbeta inom den privata sektorn vilket lett till att stor kunskap inom deras område försvunnit. Dessa tjänster har dock fått nya tjänsteinnehavare men det tar viss tid att bygga upp erfarenhet och kompetens. Några hälsovårdartjänster har inte fått sökande och har temporärt varit besatta med sjukskötare, vilket inneburit viss omorganisering av verksamheten. Med anledning av läkarbristen har tre-årskontrollen på barnrådgivningen och klassundersökning på femte klass tagits bort. Den givna normen 600 elever per skolhälsovårdare har dock kunnat uppfyllas. Ett initiativ har tagits från primärvården till landskapsregeringen om centralisering av skolhälsan på gymnasialstadiet och detta ärende är under beredning. Behovet av en psykolog för primärvårdens patienter har under året bekräftats efter inrättandet av tjänsten. Snabbt uppstod en stor efterfrågan. På initiativ från psykologen har det införts en ny blankett en födelseplan som ges till alla gravida. Planens syfte är att ge den gravida kvinnan möjlighet att ge uttryck för tankar kring den kommande förlossningen för att man ska kunna ge ett personligt bemötande och god omvårdnad. Screening angående depressioner har fortsatt under året. Läkarmottagningen i Mariehamn samt företags- och personalhälsovården har under året deltagit i kvalitetsprojektet Balanserat Styrkort. Barn- och ungdomsenheten fördes vid årets börn administrativt över till primärvårdens överskötare men p.g.a. för stor arbetsbelastning överfördes den tillbaka till specialsjukvården från Hemsjukvårdens budget överskreds med anledning av kostnaderna för en respiratorpatient. Riktad klamydiaspårning till pojkar har genomförts under året. Palliativvård inom hemsjukvården på hela fasta Åland fungerar vad beträffar vårdpersonalens möjligheter att ge servicen. Dock påverkas detta av läkarbristen såväl inom palliativvård som inom hemsjukvård. Brändö och Kökar har haft fortsatt beredskap dygnet runt och Kumlinge under perioden maj-augusti. Flere framtidsverkstäder inom olika distrikt och mottagningar samt nio interna studiedagar har arrangerats inom primärvården. Ämnen som bland annat berörts är blodtrycks-, hjärtoch kärlsjukdomar, kostdirektiv, cancervård, hälsosamtal, stöd till äldre och stress. Vid DIABETESMOTTAGNINGEN har en ny diabetesblankett tagits fram tillsammans med specialsjukvårdens diabetesskötare. Diabetesenheten har varit utflyttad till tillfälliga lokaler och planering av nybygge pågår. För att öka kunskapen har studiebesök till Stockholm, Södersjukhusets och Huddinges diabetesenheter ägt rum. I samarbete med specialsjukvårdens diabetesmottagning har en diabetesskola för en grupp typ-2 diabetiker i arbetsför ålder hållits. Skolan omfattade fyra hela dagar där deltagarna fick väsentlig information om sin sjukdom. FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN/PERSONALHÄLSOVÅRDEN Företagshälsovården omfattar 60 företag samt 95 lantbrukare. Totalt cirka 854 personer, varav ca 156 personer med sjukvårdsavtal. Nya företag har kunnat tas om hand, men samtidigt har ett antal företag sagt upp sina avtal av olika orsaker (företagen upphört, gått över till privat företagshälsovård m.m.). För tillfället finns ingen kö. Företagshälsovården har marknadsfört sig genom att skicka ut brev samt genom ett reportage i tidningen. Verksamheten består främst av förebyggande arbete, sjukvård i mindre skala och då mest läkarbesök. Arbetet består av arbetsplatsbesök, utredningar, gårdsbesök och hälsoundersökningar. Därtill har det varit många möten/ undersökningar angående arbetsklimat, konflikter på arbetsplatserna och fuktskadade byggnader. Personalhälsovården har personalen inom ÅHS, cirka personer inklusive långtidsvikarier, knutna till sin verksamhet. Verksamheten omfattar förutom förebyggande hälsoundersökningar (lagstadgade) även sjukvård. Verksamheten omfattar även arbetsplatsbesök, samarbete med rehabiliteringsinstanser, FPA, arbetsförmedling och omplaceringsteam. Fuktskadade byggnader inom ÅHS har fortsättningsvis genererat extra undersökningar av personal. HEMSJUKVÅRDEN I GODBY ansvarar för hemsjukvården på norra Åland, utom i skärgården. Arbetet utförs kontorstid på vardagar. Lördagar, söndagar och helgdagar har enheten tillsammans med hälsovårdare på Vårdö beredskap kl Under övrig jourtid handhar Mariehamns hemsjukvård den akuta vården. 15

17 Läkarbristen har märkts genom indragna ronder och årskontroller för hemsjukvårdens patienter på omsorgshemmen. De inplanerade mötena med hemsjukvårdens personal och läkare var 14:e dag har kunnat upprätthållas. Antalet inskrivna patienter har ökat från 148 stycken i december 2007 till 169 inskrivna i december Tre av verksamhetens anställda var långtidssjukskrivna större delen av våren och sommaren. Svårigheter att få vikarier till alla sjukvikariaten gjorde att det saknades en sjukskötare en stor del av tiden. Vid HEMSJUKVÅRDEN I MARIEHAMN finns hemsjukvårdsservice dygnet runt. Verksamheten ökar fortfarande i omfång. Allt fler svårt sjuka vill vårdas hemma, samtidigt som vårdtiden på sjukhuset förkortas, vilket gör att vårdtyngden ökar i hemmet. Målet är att den som vill vårdas hemma ska kunna få göra det även om man behöver avancerad hemsjukvård såsom dropp, smärtpumpar och dylikt. Under 2008 har hemsjukvården i Mariehamn kunnat ta emot alla patienter som önskat att vårdas hemma. Totalt har antal besök uppgått till , vilket är en ökning med från föregående år. Ett speciellt palliativt team har inte bildats men samarbetet med bland annat Norra Ålands och Södra Ålands hemsjukvård, kvällstid och nattetid fortsätter och målet är att erbjuda lika vård åt hela befolkningen, d.v.s. dygnet runt. Målet är att få rätt patient på rätt vårdnivå samt att erbjuda valmöjligheter för patienten och dess anhöriga. Hemsjukvården har haft hand om personaladministrationen kring en respiratorpatient fram till september 2008, därefter fick barn- och vuxenrespiratorvården en egen tillfällig avdelningsskötare. Vid HÄLSOCENTRALEN I GODBY börde året med god bemanning på läkarsidan med väntetider på knappt två månader för elektiva besök. Från april har läkarmottagningen däremot haft stora problem med 1 ¾ läkare och tidvis endast en läkare på 75 %. Köerna växte till över tre månader trots att akuta patienter tidvis hänvisades till hälsocentralen i Mariehamn. Receptförnyelser har skötts av en pensionerad läkare som kommit in två gånger per vecka. En närvårdartjänst har omvandlats till en sjukskötartjänst i samband med en pensionering. Detta har förenklat arbetsplaneringen och höjt kompetensen i receptionen/ växeln. Laboratoriet har varit öppet vardagar kl , utom i juli då det var stängt på fredagar. Besöken har varit många, upp till 40 per dag. Vid HÄLSOCENTRALEN I MARIEHAMN har fem erfarna sjukskötare under året sökt sig vidare till nya utmaningar. Läkarbemanningen har fortsättningsvis varit ojämn p.g.a. vakanta tjänster, tjänstledigheter och långa sjukskrivningar. Vikarier har inte stått att finna. Under sista kvartalet har läkarstyrkan förstärkts med hyrläkare från bemanningsföretag. Under sommaren fanns god tillgång på läkarvikarier som trivdes bra, mycket på grund av att det ständigt fanns tillgång till handledning. Under året har även sökande efter en ny ledande läkare pågått. Rohto-projektet, som handlar om rationell läkemedelsbehandling och ett multiprofessionellt arbetssätt, har fortsatt och har förstärkts med att två sjukskötare inlett handledarutbildningen. Under året har två workshops hållits på temat risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Som ett led i att kvalitetsutveckla verksamheten gick hälsocentralen i Mariehamn med som projektgrupp i Balanserat Styrkort. Målsättningen är att få till stånd en bättre, välfungerande arbetsplats till år 2009 då de nybyggda lokalerna tas i bruk. Till personalstyrkan vid MARIEHAMNS HÄLSOMOTTAGNING OCH SKOLHÄLSOVÅRD hör, förutom fast stationerade hälsovårdare, även läkare som har ett visst antal mottagningstimmar per verksamhet. Den ordinarie personalstyrkan har varit fulltalig inom alla verksamhetsområden. För vissa skolhälsovårdare har elevantalet fortsättningsvis varit för stort p.g.a. att det tekniskt har varit svårt att fördela eleverna från samma skola på olika skolhälsovårdare. Även på barnrådgivningen är det för många barn per hälsovårdare enligt STAKES rekommenderade normer. En av skolhälsovårdarna har utsetts till ansvarig hälsovårdare inom skolhälsovården för hela Åland, för att bl.a. ha det övergripande ansvaret för informationsspridning och fungera som mentor för nya hälsovårdare. Inom skolhälsovården har hälsovårdarna på gymnasialstadiet haft extra föreläsning om droger, samt en drive om HIV/AIDS. Ett samarbete med missbrukarvården har även genomförts på så sätt att missbrukarvårdens personal kommit till skolan var tredje vecka och tagit emot elever som haft frågor runt sina egna eller andras drogproblem. Inom preventivmedelsrådgivningen har arbetet kring förebyggande av Clamydia hos unga även detta år resulterat i ett positivt resultat; antalet clamydiasmittade bland unga sjönk från 20 år 2007 till 11 år PAPA-provtagningen som kvinnor kallas till vart femte år sker i princip helt på preventivmedelsrådgivningen > 25 år. Inom barnrådgivningen har samarbetet med barnomsorgen utökats. Möten har hållits och resulterat i en blankett som ska användas vid treårs kontroll för samarbete rådgivningdagvård-föräldrar. NORRA ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSMOTTAGNING På norra Åland har man inlett ett samarbete mellan norra Ålands kommuners daghemsföreståndare, lågstadieskolornas rektorer, skoldirektören, skolpsykologen samt kuratorn och distriktshälsovårdaren för att nå ökad förståelse för varandras arbetsuppgifter. Målet är att på sikt utveckla ett fungerande samarbete mellan daghem och barnrådgivningen samt med skolor och skolhälsovården för att i ett tidigt skede kunna fånga upp barn med speciella behov och se till att nödvändig information med föräldrarnas tillstånd kan ges och diskuteras instanserna emellan och eventuella stödbehov tillgodoses. Norra Ålands skolhälsovård är omorganiserad från hösten 2008 så att en hälsovårdare enbart har hand om skolhälsovård. Vinsten har varit att skolhälsovårdarnas nåbarhet har ökat. 16