Kunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen Målsättning: Jag skall föröka belysa hur ett traditionellt kunskapsbegrepp förhåller sig till vetenskap och vetenskaplig teoretisering. med några exempel belysa gemensamma komponenter mellan kunskap och vetenskap. försöka visa att en den traditionella (filosofiska) kunskapsteorin och vetenskapen delvis båda är motiverande av en strävan efter säker kunskap. Jämförelsen mellan det traditionella kunskapsbegreppet och vetenskap/vetenskaplig metodologi ger en antydan om hur frågan vad är vetenskap? kan besvaras.
Vad är kunskap? En traditionell uppledning mellan olika former av kunskap. 1. Deklarativ kunskap (propositionell kunskap). Beskrivande kunskap som kan uttryckas i påstående form. Att veta att..p Ex. Pelle vet att Hitler begick självmord 1945. Deklarativ kunskap är relaterad till sk. faktakunskap 2. Kunskap via bekantskap (Bertrand Russell). Alternativ formulering: kunskap via upplevelse. Kunskap som nödvändigtvis inte behöver (kunna) uttryckas deklarativt. Ex. att veta hur det är att vara en fladdermus. Man kan argumentera för att varje deklarativ beskrivning nödvändigtvis utelämnar något väsentlig komponent om det som man förväntas ha kunskap om. Ex 2. Att veta hur färgen röd ter sig för en observatör. Ex 3. Att veta hur det är att vara gravid. En möjlig konflikt mellan deklarativ kunskap och kunskap via upplevelse. Läkaren och den gravida kvinnan som inte kan enas om vem av dem som har mest kunskap om graviditet.
3. Procedurell kunskap. Alternativa formuleringar: tyst kunskap eller praktisk kunskap (praxis). Att veta hur man gör x Några paradigmatiska exempel på 3: Cykla, simma, skriva, läsa, tala grammatiskt korrekt osv. Procedurell kunskap är relaterad till nyckelbegrepp som förståelse och färdigheter. Procedurell kunskap är ofta mycket svår att verbalisera i deklarativ form. Tänk på följande exempel: Att i påståendeform försöka förklara för någon hur man gör när man håller balansen på en cykel. Ex. 2. Att veta hur man gör när man skriver en uppsats eller doktorsavhandling. Relationerna mellan 1-3 är mycket komplicerade. T.ex. även om avhandlingsskrivande till stora delar involverar procedurell kunskap så kommer samtliga viktiga forskningsresultat i den skrivna avhandlingen att uttryckas som deklarativ kunskap. Detta kan vara fallet trots att avhandlingen kanske handlar om just procedurell kunskap.
Deklarativ kunskap Att veta att något är fallet (i kontrast mot att blott tro eller ha en uppfattning om att något specifikt är fallet) En traditionell karakteristik (eller analys) som återfinns redan hos Platon. Om något skall kvalificera som kunskap så måste minst tre villkor vara uppfyllda. Kunskap = välgrundad, sann uppfattning 1. Man måste tro att P (t.ex. att det regnar). Alternativt ha en uppfattning eller trosföreställning om P. 2. Jag måste vara berättigad (eller rättfärdigad) i min tro att P. 3. P måste vara sant. Några exempel: - jag tror att det regnar. På frågan hur vet du det? svarar jag jag bara tror det. Endast villkor 1 är uppfyllt men det finns inget berättigande. - Jag tror att Runar och kronprinsessan träffas under romantiska former i smyg. Hur vet jag det Jag hörde det av en välinformerad källa.
Jag har uppfyllt två villkor: jag har en välgrundad uppfattning. Men uppgiften om Runar och kronprinsessan visade sig vara falsk vid närmare granskning. Slutsats. Jag trodde att jag visste hur det låg till men jag hade fel jag hade alltså ingen kunskap. En viktig skillnad mellan att blott: - tro att p - att veta P Former av berättigande - att observera att P - att kontrollera uppgiften med andra observationer - Undanröja felkällor Alla tänkbara svar på frågan: hur vet du det?. En trosföreställning eller ett påstående kan vara mer eller mindre berättigat eller välgrundat.
Påståendet måste också vara sant för att kunna kvalificera som kunskap annars trodde jag endast att jag visste P. (jag håller något för sant som visade sig vara falskt. Sanning = def Att om sakerna säga så som det är Falskhet = def att om sakerna säga så som det inte är (Aristoteles) Gettierfall Gettier har försökt visa att det finns fall som man kan påvisa där alla villkor är uppfyllda men att vi inte skulle gå med på att dessa exemplifierar kunskap. S.k. Gettierexempel. Jag läser i en vederhäftig morgontidning att ett JAS-plan har störtat under en provflygning i sthlm.
Till saken hör att journalisten som skrev artikeln i ett anfall av sinnesförvirring har hittat på hela händelseförloppet. Till saken hör också att (vilket varken jag eller journalisten visste någonting om) att det faktiskt har störtat ett JAS-plan i sthlm under en provflygning precis så som det beskrivs i artikeln (dvs, det är sant). Problem: Alla villkor verkar uppfyllda (sann, berättigad tro) trots bär det emot att uppfatta saken som ett uttryck för kunskap. Ex2: Runar och kronprinsessan. Det verkar mer naturligt att säga att man trodde att man visste, men att man hade fel. Gettier visar på den traditionella analysens begränsningar. Men mer precist vad?
Möjligtvis: att det faktum som gör påståendet sant bör vara relaterat till trosföreställningen och berättigandet. Vad kan man veta? Problemet med den mänskliga kunskapens omfattning och begränsningar. Descartes (1641) Det metodiska tvivlet: vad är det möjligt att tvivla på? jag har haft felaktiga uppfattningar så många gånger Metoden: tvivla på allt som går att tvivla på. En sats som Descartes argumenterade för att han inte kunde meningsfullt betvivla: Jag tänker. Descartes ger uttryck för en kunskapsteoretisk fundamentalism. Projektet: Kunskapen bör ges en säker och stabil grund.
Tänk på att följande exempel är konstruerade för att adressera frågan om vad som är möjligt att ha kunskap om i princip (inte i första hand vilka frågor som roar oss..). Ex. Kan vi veta att vi inte drömmer just nu? Chuang-Tzu: Jag drömde att jag var en fjäril. -Kan vi veta om vår upplevelsevärld är en systematiskt illusion eller ej The Matrix. Hjärnor i näringslösning. -Hur vet vi att världen inte kom till för en sekund sedan komplett med minnen och allt (dvs, alla fakta som tycks göra det rimligt att anta t.ex. en evolutionshistoria är illusoriska) Kan vi överhuvudtaget ha kunskap om dessa företeelser? Slutsatser: vissa frågor tycks inte kunna besvaras i termer av säker kunskap.
Två kunskapstraditioner 1. empirism (betonar erfarenhetens roll i samband med kunskap) Ex. satsen: Det regnar - Tigern är ett rovdjur - Solsystemet har 9 planeter (Jorden har 1 måne) Hög grad av säkerhet 2. Rationalism. Betonar förnuftet och logikens roll i samband med kunskap. a priori kunskap (före erfarenheten) ex1: Alla ungkarlar är ogifta. Ex2: 2+2=4
Modern vetenskap har integrerat element från både empirism och rationalism. Båda traditioner är delvis motiverade av en strävan efter säker kunskap. Empiristernas kritik av rationalisternas kunskapsideal: - a priori kunskap är (billig) trivial eftersom den inte säger något intressant om världen (som vi inte redan visste). Rationalisternas kritik av empiristernas kunskapsideal: Kunskapsanspråk a posteriori är i princip felbar. Det är i svårt att en gång för alla etablera den empiriska kunskapens giltighet (sanning) eftersom det man på nuvarande grunder håller för sant kan visa sig vara falskt i framtiden.
Empirism och rationalism: vetenskaplig metodologi Några verktyg: Rationalism: Deduktion (Logik läran om korrekta resonemang) Modus ponens: - Alla människor är dödliga - Sokrates är en människa. Slutsats: Sokrates är dödlig Det ovan angivna exemplifierar ett giltigt resonemang. Om premisserna är sanna (hypotetiskt) så är också slutsatsen sann. Deduktion har sanningsbevarande egenskaper.
Ex 2. - Några filosofer är lärare - Filip är filosof.. Slutsats: Filip är lärare (felaktig slutledning) Ex. 3. - Alla bankrånare är rika - Filip är rik.. Filip är bankrånare (felaktig slutledning) Modus tollens Alla filosofer är lärare Filip är inte lärare Slutsats: Filip är inte filosof Observera att sanningen hos påståendena bland premisserna är oberoende av slutledningarnas korrekthet.
Ex. - alla planeter består av ost - jorden är en planet.. slutsats: Jorden består av ost Om premisserna är sanna så garanterar en korrekt härledning en sann slutsats. Huruvida premisserna är sanna eller falska kan inte avgöras med logikens hjälp! Induktion: sanning hos generella påståenden Ex. 1. en observerad svan är vit 2. observerad svan är vit 3. observerad svan är vit n observerad svan är vit. Slutsats: generell lag alla svanar är vita
Premiss: Alla svanar jag har observerat är vita Slutsats: Alla svanar är vita Notera att slutsatsen är inkorrekt på rent logiska grunder. Hur många observationer vi än gör så har vi ingen logisk garanti för att vår slutsats verkligen är korrekt. Summering av induktion: 1. Det går inte att etablera en allmän lags giltighet enligt schemat det gäller för alla x att de har egenskapen E, hur många bekräftande observationer som än görs. 2. Men kan däremot falsifiera en generell lag genom en enda observerad motinstans. (t.ex. en observerad svart svan) Det råder en asymmetri mellan sanning och falskhet i samband med induktiva slutledningar. Tänk på tillit: Svårt att etablera men lätt att bli av med.
Den hypotetisk-deduktiva metoden: en inflytelserik modell som integrerar induktion och deduktion. Skapande fas: formulera en generell hypotes Deduktiv fas: avgöra vilka slutsatser om enskilda fall som följer från hypotesen. Empirisk fas: observera de enskilda fallen och se om det observerade överensstämmer med hypotesens konsekvenser. Utfall Alternativ 1: alla observerade fall stämmer med hypotesen Slutsats: hypotesen kan vara sann Alternativ 2. Något observerat fall stämmer inte med hypotesen. Slutsats: hypotesen är falsk.
Exempel: Francesco Redi (Florens 1688) Rådande föreställning: maskar alstras spontant i ruttet kött. Redi misstänkte att flugor som ofta var i kontakt med köttet var relaterat till maskarnas närvaro. Jag blev övertygad när jag lade märke till att innan köttet blev fullt av maskar, svärmade det flugor kring det av just samma slag som senare föddes i det. Tro som inte bekräftas av försök är fåfäng. Därför lade jag en (död) orm, lite fisk och en skiva kalvkött i tre stora kolvar med vid hals. Dessa tillslöt och förseglade jag. Sedan fyllde jag samma antal kolvar på samma sätt men lämnade dem öppna. Flugor sågs ideligen passera in och ut i de öppna kolvarna. Köttet och fisken i dem blev bemängda med maskar. I de slutna kolvarna fanns inga maskar, trots att innehållet nu var ruttet. Sålunda kan köttet av döda djur inte alstra maskar utan att ägg från de levande läggs inuti det. Eftersom luften hade utestängts från de slutna kolvarna gjorde jag ett nytt försök för
att utesluta alla tvivel. Jag lade kött och fisk i en bägare som täcktes med gasväv. För att ytterligare skydda den mot flugor placerade jag den i en gastäckt bur. Jag såg aldrig några maskar i köttet trots att det fanns många på buren och flugor hela tiden landade på den yttre gasväven och placerade sina maskar där. Summering Teori = def (generell definition): en uppsättning deklarativa satser (en enskilda och generella företeelser) Vilseledande uppdelning: 1. Naturvetenskap 2. Humanvetenskap Man kan bedriva humanvetenskaplig forskning med många av de metoder som används inom naturvetenskaperna.
En mer upplysande uppdelning: 1. Positivistisk vetenskapsteori (ej detsamma som logisk positivism) - Fokus på empiri och kvantifiering över observerbara företeelser. 2. Hermeneutisk vetenskapsteori - Tolkning och förståelse av människans livsvärld. Observera att båda traditioner betonar att kunskapen behöver berättigas (med reservationen att berättigandet ser ut på olika sätt). Minimal (vid) definition av vetenskap som välgrundade antaganden. Hur säkra dessa antaganden är står i proportion till hur välgrundade de är. - logisk (garanterat säker) sanning säger ingenting innehållsmässigt om hur världen är beskaffad.
- Empirisk kunskap är i princip felbar (eller reviderbar) men ger oss i bästa fall upplysningar om hur världen kan vara beskaffad. En metafor: Målsättnigen att grunda den vetenskapliga kunskapen är analogt med att driva ner pålar i ett träsk. Ju längre ner de drivs ner ju säkrare men de kan inte drivas ned till ett fundament som garanterar säkerheten hos våra teoretiska konstruktioner på en högre nivå. Priset som betalas för informativ empirisk kunskap är att det inte finns någon giltig garanti för kunskapens säkerhet den empiriska kunskapens är i princip felbar.