Välkommen till Naturväktarna EKO Naturväktarna EKO tar reda på hur energi och resurser hanteras i närsamhället. I vår del av världen har det materiella välståndet ökat stort sedan andra världskriget. Många sjukdomar har försvunnit och medellivslängden har ökat. Men vårt sätt att leva tär på jordens resurser. Det har lett till en rad allvarliga skador på vår omgivning och miljö. Vi måste nu förändra samhället i en riktning, så att vi lever väl utan att miljön tar skada. Det är en viktig uppgift för både beslutsfattare och vanliga människor. Bättre miljö För att hitta gemensamma lösningar på världens miljöproblem samlades Förenta Nationerna på en konferens om miljö och utveckling i Rio de neiro år 1992. Man försökte enas om vad som behöver göras för att förbättra miljön, och hur det ska ske så rättvist som möjligt mellan olika länder. 181 länder var representerade och 110 stats- och regeringschefer kom. Innan konferensen hade man arbetat i två år med förberedelsearbeten. I detta arbete deltog en mängd ungdomsgrupper och miljöorganisationer. Hållbar utveckling Sustainable development är ett uttryck som hela tiden återkommer i samband med Rio-konferensen. Översatt till svenska blir det hållbar utveckling. Det innebär att utvecklingen i världen skall vara hållbar på lång sikt. Inga av våra verksamheter eller det vi tillverkar får alltså skada miljön för kommande generationer. Riodeklarationen - innehåller 27 principer som skall fungera som vägledning för miljö- och utvecklingsarbetet. Målet är att skapa en hållbar utveckling. En viktig princip är försiktighetsprincipen som innebär att bara misstanken om att en verksamhet kan skada miljön ska leda till någon form av miljöåtgärd. Vad hände i Rio? Rio-konferensen ledde fram till fem dokument. Sverige har skrivit under alla. Förutom Agenda 21 och Riodeklarationen skrevs Klimatkonventionen, Skogsprinciperna och Konventionen om biologisk mångfald. Agenda 21 - ett 500 sidor långt handlingsprogram som tar upp en rad olika miljöproblem och ger förslag till hur de skall åtgärdas, vem som skall göra det och i stora drag vad det kan komma att kosta. 1.
Miljön som livsstil Överenskommelserna blev ganska urvattnade och inte så skarpt formulerade som många hade önskat. Det hade varit svårt för presidenter och ministrar att skriva under Rio-dokumenten om kraven på länderna varit alltför stora. Men konferensen i Rio var ändå mycket viktig. Aldrig tidigare har så många regeringschefer och representanter för olika organisationer samlats för att diskutera miljö och utveckling. Det blev tydligt att miljön inte är en isolerad fråga utan hänger ihop med andra frågor som berör vår livsstil. I överenskommelserna finns många höga målsättningar som invånarna i de olika länderna ska försöka uppfylla i praktiken. Från Rio till Sundsvall och Gnesta Hur lever vi upp till det som sades på Rio-konferensen? I Agenda 21 står det att de bästa förutsättningarna för att lösa dagens miljöproblem finns på det lokala planet. Förändringen måste ske nära oss: hemma, i skolan, i affären och i våra kommunhus. Sveriges regering har gett kommunerna i uppdrag att ta fram lokala Agenda 21, det vill säga lokala program för en hållbar utveckling. Nu skall ni som ekoväktare försöka ta reda på vad som gjorts och vilka ambitioner som finns i er kommun för att skapa ett samhälle som är hållbart på lång sikt. Exempel på sådana frågor är: * Vad innehåller den lokala energiplanen? * Vad händer med slammet från det lokala reningsverket? * Var växer den potatis som serveras i skolbespisningen? * Vilka framsteg har gjorts inom återvinningen av sopor? * Hur miljömedveten är lokalbefolkningen? Genom att studera energi- och resurshanteringen på det lokala planet skapas en insikt om hur frågorna hanteras på det större planet, och många konkreta frågeställningar väcks till liv. Testa dig själv Hur miljömedveten är du själv? Vår egen personliga livsstil har stor betydelse för miljön. Testa dig själv med hjälp av frågorna och räkna ihop dina poäng. Kanske får du nya tips på enkla sätt att leva miljövänligt. Välj uppdrag Hur lever din kommun upp till målsättningarna i Agenda 21? Det tar Naturväktarna Eko reda på. Välj bland följande uppdrag i din kommun: * Energi och transporter * Avlopp * Livsmedel och handel * Sopor 2.
Förberedelser Innan ni ger er ut måste ni förbereda uppdraget. * Läs igenom protokollet för ditt uppdrag * Gör en tidsplan. Hur lång tid har ni på er? * Behöver ni intervjua någon? Ring upp och bestäm tid för en träff. * Finns det frågor som ni vill lägga till protokollen eller hoppa över? * De olika uppdragen ligger nära varandra. Berätta för varandra så att ni inte gör dubbelarbete. * Använd böcker från skolan, biblioteket eller kommunens miljökontor och sök på Internet. Användbara telefonnummer: Världsnaturfonden WWF: 08-624 74 00 Naturskyddsföreningen SNF: 08-702 65 00 Fältbiologerna: 08-31 56 34 Svenska kommunförbundet: 08-772 41 00 Naturvårdsverket: 08-799 10 00 Konsumentverket: 08-759 83 00 Betygsättning Enskilda människor måste tillsammans med företag och kommuner arbeta för att möjliggöra en hållbar resurshantering. Frågan är då hur väl den strävan svarar upp mot målen i Agenda 21. Som avslutande uppgift i protokollen gäller att betygsätta kvalitén och graden av måluppfyllelse för miljöarbetet. Vi är alla beroende av varandra för att nå målet med hållbar utveckling; att arbeta ensam är en omöjlighet. Affärsinnehavare är beroende av kunniga och informerade kunder liksom av förnuftiga beslut inom jordbruket, i förpackningsindustrin och så vidare. Betygsättningen skall därför inte ske av en länk i kedjan som ett visst företag, en viss affärsinnehavare eller den lokala kommunen, utan försöka avspegla en helhetsbild. Betygsättningen skall åtföljas av en motivering för det valda betyget, liksom av resonemang som förklarar vad som skulle krävas för att högsta betyget skulle kunna utdelas. Redovisa protokollens resultat! De deltagande skolornas resultat presenteras på Naturväktarnas hemsida (www.naturvaktarna.wwf.se) för att göra det möjligt att jämföra olika skolor och kommuner. Det är därför viktigt att protokollresultaten redovisas till Naturväktarna. För att gör redovisningsproceduren enklare redovisas inte alla frågor. Det betyder inte att de frågor som inte redovisas är mindre viktiga. Naturväktarna ingår även i det internationella nätverket Naturewatch Baltic tillsammans med skolor i länderna kring Östersjön. Årligen görs en internationell rapport där de olika ländernas resultat jämförs med varandra. Även denna rapport görs tillgänglig för de skolor som arbetat med Ekomaterialet och som redovisat sina undersökningsresultat. Naturväktarna är ett utbildningsprogram från Världsnaturfonden WWF Besök Världsnaturfonden WWF på: www.wwf.se 3.
HUR MILJÖMEDVETEN ÄR DU SJÄLV? Uppdrag: Här kan du testa din egen miljömedvetnenhet med hjälp av 29 frågor. Börja med att tänka efter hur många poäng du tror att du skall få. Varje rätt svar ger en poäng. Kryssa i rutorna och räkna antal kryss. Frågor: 1. Köper du läsk i returförpackning? 2. Pantar du alltid returförpackningar? 3. Har du med egen kasse, när du handlar? 4. Känner du till de fyra miljömärken som finns? 5. Köper du godis i plast/aluminiumfolie? Nej 6. Lämnar du alltid batterier till återvinning? 7. Släcker du lamporna i ett tomt rum? 8. Borstar du tänderna under rinnande vatten? Nej 9. Stänger du alltid kylskåpsdörren ordentligt? 10. Är du medlem i någon miljöorganisation? 11. Har du använt insektsgift? Nej 12. Duschar du istället för att bada? 13. Hjälper du till att återvinna glas? 14. Hjälper du till att återvinna papper? 15. Om du tvättar, gör du det med full maskin? 16. Om du tvättar, vet du hur mycket tvättmedel du skall använda t.ex. genom att läsa på paketet? 17. Stänger du av TV:n utan fjärrkontrollen? 18. Om du använder smink, använder du Ej djurtestat? 19. Har du över +19 C i ditt rum? Nej 20. Har du köpt djur/djurdelar som souvenir någon gång? Nej 21. Stänger du av elementet när du vädrar? 22. Tar du upp glasbitar ute i naturen som du hittar? 23. Väljer du hellre cykel än en moped? 24. Köper du bara miljömärkta batterier? 25. Har du hällt ut lacknafta eller bensin i avloppet? Nej 26. Har du försökt påverka familjen till att leva mer miljövänligt? 27. Väljer du bussen eller skjuts i bilen till t.ex. träningen? Buss 28. Har du satt upp en lapp på brevlådan med texten: NEJ, TACK. INGEN REKLAM! 29. Väljer du efter miljöhänsyn när du handlar mat? På nästa sida finns en bedömning av erhållna poäng. Summa kryss=poäng: 4.
Poängbedömning: 25-29 poäng: Mycket miljömedveten 15-24 poäng: På god väg Under 15 poäng: Dags att tänka till?!? Förklaring till frågorna: Fråga 1, 2, 3, 5, 13, 14 och 28: Jorden har inte obegränsat med resurser, och kan man spara på dessa så är det bra. Fråga 4 och 29: Om man känner till de godkända miljömärkningarna är det lättare att välja miljövänliga varor. Nedan finns några vanliga symboler. Svanen KRAV Bra miljöval EU-blomman Fråga 6 och 24: Vissa batterier innehåller farliga tungmetaller som t.ex. kvicksilver. Därför är det viktigt att köpa rätt och att återvinna dem. Fråga 7, 9, 12, 15, 17, 19, 21 och 27: Spara energi så sparas miljön. Fråga 11: Det sprids stora mängder gift i hemmen, t.ex. i trädgårdar. Tyvärr drabbar detta även andra djur än vad som var tänkt. Fråga 16 och 25: De egna utsläppen till reningsverket är nog så viktiga. Lösningsmedel gör så att den biologiska reningen försämras. Fråga 18: Många djur används på laboratorier för att testa t.ex. smink, så att dessa inte ger allergier. Det finns alternativ till djurtestat. Fråga 20: Att föra in sådana souvenirer är ofta olagligt, och det är ju något levande som dödats för detta. Fråga 22: Glas gör att djur kan skära sig och få infektioner. Fråga 23 och 27: Ju mindre avgaser desto bättre. Fråga 26: Alla kan påverka till det bättre, t.ex. genom sina inköp. 5.