Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla

Kvalitetsredovisning & Verksamhetsberättelse 2010 1

INNEHÅLL Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 3 Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka 6 God och säker vård 8 Patientsäkerhetsberättelse 8 Samsyn och samverkan inom palliativ vård 10 Ledarskapet, en viktig framgångsfaktor 12 Geriatrisk vård, minnesmottagning, rehabilitering och avancerad hemsjukvård 15 ASIH, palliativ vård, rehabilitering och husläkarmottagning 21 Vård- och omsorgsboende 32 Med kunskap i fokus 39 Miljö 40 IT 40 Kvalitet som helhetsupplevelse 41 Medicinsk revision 42 2

Idén med verksamheten inom Stockholms Sjukhem har varit i stort densamma under över 140 år. Den inställning som fanns redan 1867 att förena professionalism med ett mänskligt engagemang lever kvar och är mer aktuell än någonsin. Men vården har också förändrats och förbättrats. I det moderna Stockholms Sjukhem pågår ett ständigt arbete för att fortsätta utveckla vården för långvarigt eller obotligt sjuka där vi särskilt beaktar behovet av en hemlik miljö. Mötet mellan människor är kärnan i vår verksamhet. Ett möte som präglas av omtanke, respekt och kunskap. Kvalitet som gör skillnad är en vinst för alla 2010 har varit ännu ett händelserikt år för Stockholms Sjukhem. Vi har fått avtal inom nya verksamhetsområden och förlängda avtal inom andra. Ledning och styrning sker enligt principen planera, genomföra, utvärdera och förbättra. Vår miljöcertifiering innebär att vi tydligare visar vårt ansvar för en hållbar utveckling som främjar människors hälsa. Vårdens resultat visar att vi når våra kvalitetsmål. Och vi har tagit ytterligare ett steg i vårt kvalitetsarbete genom att förbereda en kvalitetscertifiering i början av 2011. Det är viktigt för oss att redovisa resultat och kvalitet för våra intressenter patienter, boende, brukare, närstående, principaler, beställare, remittenter och andra vårdkedjepartners. Genom att öka kunskapen om den vård och omsorg vi erbjuder skapar vi samtidigt en platt form för att ta del av synpunkter och idéer från våra intressenter i nätverk med beställare och specialister samt i möten med intresseorganisationer vilket bidrar till utveckling av vården inom våra profilområden. Vi kan också använda våra resultat för att jämföra oss med andra och lära av varandra. Öppna jämförelser av vårdens kvalitet fortsätter att vara i fokus och det stimulerar vår utveckling. Vi ser också att kvalitet betonas i upphandlingar och utgör underlag för vårdval och kundval. Det stimulerar vår utveckling och våra förbättringar. Fokus på kvalitet ger resultat Det nya vårdavtalet för rehabilitering startade i januari 2010 och innebär att vi fördubblat antalet sjukvårdsplatser på Kungsholmen. Vid samma tidpunkt infördes även vårdval för planerad rehabilitering och vi är en av de vårdgivare som nu är auktoriserade inom planerad neurologisk rehabilitering. Vi har också fått förnyat förtroende med ett nytt avtal i vårdkedjan för ryggmärgsskadade samt förlängda vårdavtal inom specialiserad palliativ slutenvård och ASIH på Kungsholmen. Vårt fokus på kvalitet gav i år resultat i Stockholms stads upphandling i form av tilldelning för profil- och korttidsboende. Kundval inom vård- och omsorgsboende har bekräftat intresset för ett val av boende hos oss. Vi får goda resultat i enkäter och öppna jämförelser för vård- och omsorgsboendet, vilket också öppet redovisas för att våra äldre ska kunna jämföra och välja. Även vår husläkarmottagning har nöjda patienter vilket redovisas i öppna jämförelser baserade på Stockholms läns landstings patientenkäter. Verksamheten vid Träningscenter M.E.R.A, arbetsterapi och sjukgymnastik för vuxna med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder, är efterfrågad och enkä ter visar att deltagarna är mycket nöjda med vårdtjänsten. Under året har vi vidareutvecklat vårt nätverkssam SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 3

arbete med de olika intresse- och handikapporganisationer som kommer i kontakt med vår verksamhet. Den avancerade hemsjukvården (ASIH) vid Brommageriatriken och på Kunghsolmen får ett högt betyg i den enkät som Stockholms läns landsting genomför via Indikator. Det preliminära resultatet visar att 100 procent av patienterna är nöjda med vården som helhet. Händelserikt år Viktiga projekt i verksamheten under året har varit arbete med kvalitetscertifiering och nytt intranät med dokumenthantering. Många processer har kartlagts både inom vården och i de stödjande funktionerna. Vi har genomfört en enkät bland medarbetarna angå ende patientsäkerhetskultur för att få ett bra underlag för fortsatt utveckling av vårt arbete med en god och säker vård. Sammantaget utgör detta viktiga byggstenar i det ledningssystem som ska vara ett effektivt vårdstöd och säkerställa kvaliteten i vår verksamhet. I januari 2010 startade projektet Samsyn och samverkan inom palliativ vård vid Stockholms Sjukhem i syfte att stärka processarbetet och ytterligare utveckla den palliativa vården vid våra verksamheter i Bromma och på Kungsholmen med stöd av FoUU. Projektet fortsätter under 2011. Under våren arrangerade vi tillsammans med Ersta Diakoni, Ersta Sköndal Högskola och Nationella Rådet för Palliativ vård den 1:a Nationella Konferensen i Pallia tiv Vård. Konferensen väckte stort intresse och vi planerar för en ny nationell konferens om palliativ vård under våren 2012. Den SPUR-inspektion som genomfördes under våren 2010 på Brommageriatriken gav sammantaget ett gott betyg. Bedömningen gav en bra bild av styrkor och svagheter i vår ST-läkarutbildning, och ett bra underlag i vår fortsatta utveckling av utbildningen. Brommageriatriken har fortsatt sitt arbete med olika samverkansprojekt under 2010. Under året har bland annat ett samverkansprojekt med akutkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus, rörande direktövertagning från akuten till geriatriken, permanentats. Ett intressant projekt om vårdplanering på distans genom teknikutnyttjande befinner sig i slutfasen. Vårdplaneringsprojektet är en del av ett utvecklings- och samverkansprojekt för vård och omsorg om äldre, Trygga Goda Sammanhang (TGS) som drivs av Brommageriatriken, Bromma stadsdelsförvaltning, Stockholms läns landsting och Legevisitten AB. I september invigdes vårt nya kök och vår nya restaurang, vilket ingår som en del i vårt stora projekt att bygga ett nytt vård- och omsorgsboende. Vår satsning på ett nytt kök innebär att vi kan fortsätta erbjuda en vällagad och näringsrik kost till boende, patienter och besökare. Stiftelsens stora projekt med att bygga en ny fastighet för ett hemlikt vård- och omsorgsboende i enlighet med dagens krav engagerar många medarbetare som bidrar med sin kompetens i planeringen. Den nya byggnaden beräknas stå klar vid årsskiftet 2012/2013 och gör att vi kan bereda fler boende, bl a gruppen yngre dementa, lägenhet hos oss. Vi får då även möjlighet att erbjuda fler 4 SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT

slutenvårdsplatser med kompetent personal till Stockholms läns befolkning i en tid med stor vårdplatsbrist. Våra utmaningar inför 2011 2012 är att få förtroende från våra beställare att utföra mer vård till bästa kvalitet! Vår satsning på ett nytt kök innebär att vi kan fortsätta erbjuda en vällagad och näringsrik kost till boende, patienter och besökare. Vårt sätt att arbeta Inom Stockholms Sjukhem planerar vi årets arbete med stöd av gemensamma mål och strategier i våra verksamhetsplaner. Ledning och medarbetare är engagerade i verksamhetsplaneringen, som bygger på de fyra perspektiven: kund/marknad, medarbetare, process/utveckling och ekonomi. För varje perspektiv fastställer vi mål, strategier, nyckeltal och aktiviteter. Dessa delar i verksamheten hör samman och vi följer också våra mål och resultat per perspektiv i månatliga verksamhetsrapporter. Strategier, mål, aktiviteter och resultat kommuniceras regelbundet till alla medarbetare och ger grunden för engagemang och delaktighet. Alla medarbetares insats och kompetens för att erbjuda en säker vård och omsorg av hög kvalitet till patienter och boende blir synlig i våra gemensamma resultat. Vi följer regelbundet upp vår kvalitet och genomför de förbättringar som behövs för att nå våra resultat. Utgångspunkt för förbättringsarbetet är dels inkomna förslag, synpunkter och klagomål, dels månatligt resultat vid mätning av våra kvalitetsparametrar. Aktuella kvalitets parame trar hämtas ur kvalitetsregister, vårdprogram, vårdavtal och vår egen specialistkompetens. För att säkerställa vårdens kvalitet med rätt insatser och kompetens fortsätter vi arbetet med våra vårdprocesser. Vi kartlägger aktiviteter i vården, säkerställer lagkrav, vårdprogram och tydliggör kompetenskrav. Allt i syfte att undvika dubbelarbete i de tvärprofessionella teamen och att intensifiera vårt arbete med ständiga förbättringar. Vi analyserar vad vi ska göra, hur vi ska utföra arbetet, beslutar om kvalitetsmål och inför förbättringar baserat på våra resultat och de krav som ställs på vården. Ett värdefullt stöd i arbetet är vår FoUU-enhet som bedriver forskning samt stödjer kvalitetsutveckling och införandet av ny kunskap i processerna. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda medarbetarna en utvecklande miljö. FoUU och vården knyts närmare varandra i vårt processarbete och i vår kommande satsning på kompetenscentrum inom rehabilitering och palliativ vård. Vårt processinriktade arbetssätt ska utvecklas ytterligare och vara ett gott stöd i vårt förbättringsarbete och i vårt ledningssystem. Under 2011 ser vi fram emot att fortsätta arbetet med ständiga förbättringar som resulterar i den bästa vården för våra patienter, boende och brukare. Våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap får aldrig bli tomma ord vi kan visa vår kvalitet och vi kan vara stolta över våra resultat! Elisabet Wennlund, sjukhusdirektör SJUKHUSDIREKTÖRENS ÖVERSIKT 5

Stiftelsen Stockholms Sjukhems inriktning har sedan starten 1867 varit att erbjuda vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka i en stimulerande och hemlik miljö. Vi driver idag högkvalitativ vård inom fem områden: geriatrik, palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning samt vård- och omsorgsboende. Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka På Kungsholmen driver Stockholms Sjukhem palliativ vård, rehabilitering, husläkarmottagning, medicinsk fotsjukvård, träningscenter för rörelsehindrade samt vårdoch omsorgsboende. Vi har 72 vårdplatser fördelade på tre slutenvårdsavdelningar samt 87 platser i vård- och omsorgsboende. Under 2009 deltog vi i upphandlingen av rehabilitering och fick tilldelning av neurologisk respektive kirurgisk rehabilitering motsvarande cirka 40 vårdplatser. Vårdavtalet trädde ikraft 2010-01-01. Stockholms Sjukhems geriatriska vård bedrivs på Brommageriatriken, ett geriatriskt sjukhus för befolkningen i västra Stockholm och på Mälaröarna. Sjukhuset har 115 vårdplatser fördelade på fyra vårdavdelningar. Vid Brommageriatriken finns även minnesmottagning, dagrehabilitering och stroketeam samt en enhet för avancerad hemsjukvård (ASIH). Vårdavtal 2010 Vi har vårdavtal med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset. Vi erbjuder också vård på enskilt vårdavtal. Avtalen speglar verksamhetens huvudprofiler. Alla vårdavtal är så kallade ramavtal, som inte erbjuder någon garanterad vårdvolym. Avtalet på Brommageriatriken är baserat på områdesansvar kopplat till både fast och rörlig ersättning. Geriatrik Stockholms läns landsting Geriatrisk vård, avancerad hemsjukvård, demensutredningar samt öppenvårdsrehabilitering på Brommageriatriken. Avtalet gäller till och med 2012-04-30. Palliativ vård Stockholms läns landsting Avtal för specialiserad palliativ slutenvård och avancerad hemsjukvård (ASIH). Avtalet gäller till och med 2012-04-30. Rehabilitering Karolinska Universitetssjukhuset Rehabilitering i sluten vård av patienter med ryggmärgsskador. Stockholms läns landsting Avtal för sjukgymnastik och arbetsterapi för vuxna personer med medfödda eller tidigt förvärvade rörelsehinder. Avtalet gäller till och med 2013 med möjlighet för Stockholms läns landsting att erbjuda förlängning två år. Avtal för specialiserad och profilerad rehabilitering för patienter efter vård på akutsjukhus. Avtalen gäller till och med 2013 med möjlighet för Stockholms läns landsting att erbjuda förlängning två år. 6 VÅRDVERKSAMHETEN

Vård- och omsorgs boende Stockholms stad Särskilt boende för personer över 65 år. Avtalet gäller till 2011-05-30 med möjlighet för Stockholms stad att erbjuda förlängning ett år i taget under tre år. Övrigt Stockholms läns landsting Husläkarmottagning. Auktorisationen gäller tills vidare. Medicinsk fotsjukvård. Auktorisationen gäller tills vidare. Läkartjänster i särskilda boenden. Auktorisationen gäller tills vidare. Återkommande specialiserad rehabilitering inom området neurologi i sluten vård och dagsjukvård. Auktorisationen gäller tills vidare. Enskilda avtal Enskilda avtal om sluten vård med privatpersoner, kommuner eller landsting. Vårdvolym 2010 Avtal Vårddygn Vårddygn 2010 2009 Vård- och omsorgsboende 30 673 31 104 Palliativ vård SLL 9 462 10 974 Palliativ vård Karolinska 1 007 1 480 Palliativ vård SLL (ASIH Kungsholmen): målgrupp 1 (vårddygn) 11 602 11 033 målgrupp 2 (besök) 3 330 2 869 Postoperativ rehabilitering (ÖAK, NAK) 839 2 746 Profilerad rehabilitering, SLL 3 630 Specialiserad rehabilitering, SLL 5 163 Ryggmärgsskador 473 300 Privat vård 106 173 Övrigt 350 410 Geriatrisk vård, SLL 40 661 40 218 ASIH, SLL (Bromma): målgrupp 1 (vårddygn) 24 171 22 094 målgrupp 2 (besök) 6 210 7 595 Antal Antal 2010 2009 Husläkarmottagningen (listade) 2 653 2 193 Fotsjukvård (besök) 1 378 1 344 Träningscenter M.E.R.A., SLL Intensivbehandlingsveckor 735 759 Individuella uppföljningsbesök 230 164 Gruppbehandlingar 2 561 1 603 VÅRDVERKSAMHETEN 7

Kvalitet är graden till vilken verksamheten uppfyller ställda krav. Vi har många och detaljerade krav från våra uppdragsgivare men vi ställer också ytterligare, höga krav på oss själva. Några krav är enkla att mäta medan andra är mer komplicerade. God och säker vård Vår vård är baserad på kunskap och lång erfarenhet inom alla våra vårdområden. Omtanke och respekt är grundläggande värderingar. Ett gott bemötande är en viktig patientsäkerhetsaspekt. Vi utgår i varje möte från den enskilda personens individuella behov hans eller hennes fysiska, psykiska och sociala såväl som existentiella och estetiska behov. Vår grundsyn är tanken om alla människors lika värde. Processarbetet fortsätter Det processarbete som inleddes 2008 har under de senaste åren utvecklats och successivt kopplats allt tydligare till vårt sätt att leda och utveckla verksam heten. Flera av huvudprocesserna har hunnit revideras ett flertal gånger och många nya processer har kartlagts och införts. Förbättringsförslag och nya rön förs in kon tinuerligt genom att processerna alltid kopplas till senaste gällande vårdprogram och riktlinjer. Samtliga medarbetare utbildas i processarbete, i form av en basutbildning. Utbildningen kommer att erbjudas nya medarbetare regelbundet. Patientsäkerhetsberättelse Avvikelser i vården Patientsäkerhetsfrågor har fått mycket fokus under 2010. Det systematiska patientsäkerhetsarbetet har utvecklats framför allt när det gäller förmågan att se, rapportera och ställa till rätta saker som gått fel i verksamheten. Avvikelserna analyseras under respektive verksamhetsområde. Det man kan konstatera är att avvikelserapporteringen har ökat överlag, men markant framför allt inom sjukvårdverksamheterna, vilket är mycket positivt. Inom vård- och omsorgsboendet, som berör betydligt färre individer årligen, var rapporteringsfrekvensen redan tidigare hög. TOTALT ANTAL REGISTRERADE AVVIKELSER 700 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 Sjukvård Kungsholmen Brommageriatriken Vård och Omsorg Klagomål Att ta emot synpunkter på verksamheten positiva och negativa är ett av de bästa förändringsinstrument som står till buds. En viktig framgångsfaktor för att lyckas med det systematiska förbättringsarbetet är att skapa ett klimat som gör att patienter, närstående och medarbetare ser varje synpunkt som en gåva och en utgångspunkt för förbättringar. Synpunkter omhändertas hela tiden i vården men möjligheten till systematisk förbättring kommer när vi kan tydliggöra synpunkter, klagomål och förbättringsförslag på ett sätt som gör att vi kan ur skilja mönster och trender. Under de senaste tre åren har betydelsen av detta blivit tydligare och registreringen har ökat. 8 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

TOTALT ANTAL REGISTRERADE KLAGOMÅL 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 Sjukvård Kungsholmen Brommageriatriken Vård och Omsorg Mätning av patientsäkerhetskultur Under hösten 2010 genomfördes en mätning av patientsäkerhetskulturen inom sjukvårdsverksamheten. Undersökningen gjordes av Indikator med en validerad metod som medger jämförelser mellan enheter och med omvärlden. Resultatet av mätningen var glädjande ur flera aspekter. En hög svarsfrekvens uppnåddes, cirka 80 procent av alla medarbetare besvarade enkäten och det var ett högt deltagande inom samtliga yrkesgrupper. Resultatet visade att det finns ett utbrett säkerhetstänkande, en individuell ansvarskänsla och att medarbetarna inte känner någon tveksamhet att rapportera om man ser något som inträffat eller som skulle kunna innebära en patientrisk. Flera förbättringsområden identifierades i resultatet. Det mest tydliga rör vårt sätt att göra patienter och närstående delaktiga när något inträffat. Varje enhet arbetar under 2011 vidare med att ta fram handlingsplaner för förbättringsarbetet. Kvalitetsregister Under 2010 rapporterade vi i följande register: Svenska Palliativregistret Riks-Stroke Nationella diabetesregistret SveDem När det gäller Svenska Palliativregistret så är det framför allt ASIH och den specialiserade palliativa vården som rapporterar i registret. Till Nationella diabetesregistret rapporterar framför allt Husläkarmottagningen. Etik Stockholms Sjukhem har sedan många år tillbaka en aktiv Etikgrupp som leds av sjukhusprästen. Uppdraget utgår från sjukhusdirektören och deltagarna utses av de olika verksamhetscheferna. Gruppen har en bred sammansättning med olika erfarenheter representerade. Etikgruppen träffades fyra gånger under 2010 och grup pen har nu konsoliderats och identifierat viktiga teman för det fortsatta arbetet. Under hösten inleddes planeringen för nästa års tema: Vad innebär det att vara professionell vårdare. Under 2010 genomfördes också etiska reflektioner på flera av vårdavdelningarna på Brommageriatriken. Resultat I PROCENT, mätning av patientsäkerhetskultur Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Benägenhet att rapportera händelser 80 67 60 56 62 Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 72 55 40 20 55 63 Överlämningar och överföringar av patienter och information Lärandeorganisation 61 0 60 Samarbete mellan vårdenheter Samarbete inom vårdenheten 81 75 Öppenhet i kommunikation Återföring och kommunikation kring avvikelser 76 55 55 55 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 9

Samsyn och samverkan inom palliativ vård På uppdrag av Stockholms läns landsting (SLL) bedriver Stockholms Sjukhem specialiserad palliativ vård i öppen (avancerad sjukvård i hemmet, ASIH) och sluten vård. ASIH verksamhet finns i Bromma och på Kungsholmen. Sammanlagt har vi helhetsansvar för vården av cirka 100 palliativa patienter i hemsjukvård. Alla patienter som uppfyller kriterierna för att få ett helhetsomhändertagande i hemmet har vid behov tillgång till en plats inom specialiserad palliativ slutenvård. Både vid den palliativa verksamheten i Bromma och på Kungsholmen har man lång klinisk erfarenhet och hög kompetens. Det finns också en omfattande kompetens inom området palliativ vård i vår FoUU-verksamhet. Trots detta kunde vi konstatera att senaste rön inte alltid nådde hela vägen ut till patienterna, i hela organisationen. Det fanns skillnader vad gäller arbetssätt, kunskap och kompetens, dels mellan öppen och sluten vård, dels mellan enheterna i Bromma och på Kungsholmen. Vid årsskiftet 2009/2010 inleddes därför ett tvåårigt projekt med syfte att stärka ett gemensamt synsätt, ett gemensamt arbetssätt och en gemensam kompetensplattform inom den specialiserade palliativa vården till gagn för såväl patienter och närstående som verksamhetsutveckling och verksamhetsutövare. Målet är att vi efter två år ska ha en sammanhållen verksamhet med ett gemensamt arbetssätt, som utgår från huvud- och delprocesser, samt att vi ska ha tillgång till likvärdig kompetens överallt inom den specialiserade palliativa vård som bedrivs av Stockholms Sjukhem. Projektet bedrivs i samarbete mellan verksamheterna i Bromma och på Kungsholmen och leds av en stygrupp bestående av verksamhetscheferna och en FoUU-representant (professor Peter Strang). Några av delmålen, varav flera redan uppnåtts, är t ex: 1. Att ta fram en gemensam process för specialiserad palliativ slutenvård 2. Att öppna två slutenvårdsplatser för specialiserad palliativ vård på Brommageriatriken inom ramen för Kungsholmens avtal 3. Arbetsrotation/auskultation för olika yrkeskategorier 4. Gemensamma utbildningsseminarier för läkare. 1. Den specialiserade palliativa huvudprocessen Det viktigaste delmålet var att kartlägga och implementera en gemensam huvudprocess för den specialiserade palliativa vården. Syftet är att ny kunskap garanterat ska nå patienterna samt att patienter och närstående till patien ter som vårdas omväxlande i de olika verksamheterna, inte ska uppleva skillnader i mål och arbetssätt. Målet för den specialiserade palliativa vården, det vill säga det som vårdprocessen syftar till att uppnå, definierades som: 10 PALLIATIVA PROJEKTET

HÖGSTA MÖJLIGA VÄLBEFINNANDE FÖR PATIE NT OCH NÄRSTÅENDE KÄNSLA AV MENING upprätthålla viktiga relationer behålla så mycket vardag som möjligt existentiella reflexioner skapande verksamhet FYSISKT VÄLBEFINNANDE Behandling av smärta, illamående etc TRYGGHET tillgänglighet socialkurativ hjälp välja vårdform 2. Specialiserade palliativa slutenvårdsplatser i Bromma PSYKISKT VÄL- BEFINNANDE bemötande information delaktighet kontinuitet depression ångest Inom ramen för det avtal om specialiserad palliativ slutenvård som Stockholms Sjukhem har med SLL har två slutenvårdsplatser inrättats på Brommageriatriken i anslutning till avd 2 som har en onkologisk inriktning. Två enkelrum har fått en mer hemlik framtoning och där finns övernattningsmöjligheter för närstående, något som alltid brukar erbjudas i palliativ vård. Remissbedömningen sker gemensamt med avd 4 på Kungsholmen och patienterna kommer i hög utsträckning från ASIH i närområdet. Under tiden 2010-06-01 2010-12-31 vårdades 28 individer på dessa platser. 23 av dem avled och medelvårdtiden var 8,9 dygn, medianvårdtiden 5 dygn. Medelåldern var 77,5 dvs. något högre än för Kungsholmspatienterna där medelåldern var 72 år. 3. Arbetsrotation/auskultation för olika yrkeskategorier En grundläggande förutsättning för att förstå varandras verksamheter är att vistas i och arbeta i dem. Inom pro jektets ram har det funnits utrymme för utbyten av olika längd och med olika inriktning. Utbytet startade med sjuksköterskor under 2010 och under 2011 ska även läkare och andra yrkeskategorier involveras. 4. Gemensamma utbildningsseminarier för läkare Under hösten inleddes seminarier i palliativa frågeställningar en timme varje vecka. Seminarierna är riktade till alla läkare som arbetar med palliativ vård, men är öppna för alla intresserade. En gång i månaden hålls en s.k. Journal club, där alla läser en i förväg utlämnad aktuell vetenskaplig artikel och diskuterar utifrån denna. Seminarieserien leds av medarbetare från FoUU som också arbetar kliniskt. Projektet fortgår även under 2011. PALLIATIVA PROJEKTET 11

Stockholms Sjukhem har drygt 700 medarbetare. Antalet medarbetare har ökat något under 2010 och det är främst nya avtal inom Sjukvård Kungsholmen som förklarar ökningen. Av medarbetarna är 87 procent kvinnor och inom chefsbefattningarna utgör kvinnorna 78 procent. Ledarskapet, en viktig framgångsfaktor Under 2010 har vi arbetat fram en jäm ställd hetsplan och genomfört en lönekartläggning för att fastställa att det inte finns några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Arbetet med att skapa en god arbetsplats har fortsatt under hela 2010, med fokus på att utveckla ledarskapet. Vår övertygelse är att medarbetare som förstår vad som förväntas av dem, får möjlighet att vara delaktig i utveckling av verksamheten och känner ansvar för sin egen kompetens bidrar på allra bästa sätt. För att kunna bidra på bästa sätt krävs ett tydligt ledarskap. För oss tar ett tydligt ledarskap avstamp i våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap. Trygga ledare skapar trygga medarbetare. När verksamhetens mål förankras med stor delaktighet hos medarbetarna och medarbetarsamtalet hanterar den ständigt pågående uppföljningen och utvecklingen av individen, då syns resultat i verksamheten. Hos oss är varje individ, tillsammans med sin chef, ansvarig för sin egen utveckling. Under 2010 har vi arbetat med att utveckla både ledarskapet och medarbetarskapet genom att använda de verktyg och processer som stöder utvecklingen. Medarbetarsamtalet, lönekriterier, feedback och gemensamma spelregler är exempel på aktiviteter som vi har hanterat i olika grupper under året. Flera av dessa aktiviteter har varit direkt avgörande för det framgångsrika resultatet av våra organisationsförändringar. Med hjälp av ett utvecklat ledarskap har förändringsarbetet blivit en del av vardagen och ständigt pågående. Dialog och delaktighet är viktiga ledord för förändringsprocessen. Systematiskt arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl i organisationen. Årets skyddsronder genomfördes omsorgsfullt och med stort engagemang. Resultatet föranledde inte några koncernövergripande aktiviteter, däremot har varje enhet tagit fram sin årliga handlingsplan utifrån resultatet. Chefer och medarbetare tycker att både fysiskt och psykosocialt arbetsmiljöarbete är viktigt och engagerar sig i arbetet. Under året har vi, som processen beskriver, genomfört två koncerngemensamma samverkansmöten. Vårens möte ägnades i huvudsak åt koncernens systematiska arbetsmiljöarbete där vi redovisade och diskuterade sjukfrånvaro, personalomsättning, arbetsskador, skyddsrond och övriga aktiviteter som vi gör för att bibehålla en bra arbetsmiljö. Vid den årliga medarbetarundersökningen var svarsfrekvensen 86 procent, vilket var en ökning mot föregående år (83 procent 2009, 80 procent 2008). Det är en svarsfrekvens som vi är mycket nöjda med. Resultatet av medarbetarundersökningen pekade på en viss återgång för våra värderingar och det föranledde handlingsplaner för att åter fokusera på det som vi tycker är viktigast i vården och omsorgen, men även i mötet med varandra omtanke, respekt och kunskap. 12 ENGAGEMANG OCH KUNSKAP

Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador var totalt 70 under 2010 (att jämföra med 37 under 2009 och 45 under 2008). Ökningen kan härledas till den utökning av verksamheten, med ett ökat antal medarbetare, som skett under 2010 samt att vi under året arbetat aktivt med att öka kunskapen om vikten av att anmäla både arbetsskador och tillbud. Antalet tillbudsanmälningar har glädjande nog också ökat vilket leder till ett effektivare arbete med att förebygga arbetsskador. Stickskador och våld från patient/närstående är den vanligaste arbetsskadan. Endast nio fall av de anmälda arbetsskadorna, har lett till sjukskrivning. Friskvård Vi har fortsatt vårt friskvårdsarbete genom att erbjuda olika aktiviteter via en friskvårdsleverantör. Antalet valbara aktiviteter ökar och leverantören av själva tjänsten utvecklar sin verksamhet till att inte enbart fokusera på träning utan även på rådgivning och tips på aktiviteter som hjälper medarbetare att göra hälsosamma val. Sjukfrånvaron fortsätter att minska och är på en väldigt låg nivå i jämförelse med omvärlden. Resultat 2010 2009 2008 Andel som använt friskvårdsförmån 56 % 51 % 45 % Antal tillfällen som personalstöd/ rådgivning har använts 47 st 46 st 18 st Total sjukfrånvaro 4,6 % 5,6 % 6,1 % Kompetensförsörjning Stockholms Sjukhem har som helhet en relativt låg personalomsättning. Personalrörligheten under 2010 var 5,6 procent, vilket kan jämföras med 7,7 procent 2009 och 7,2 procent 2008 (inkl pensionsavgångar). Under året har vi rekryterat en ny verksamhetschef till vård- och omsorgsboendet då den tidigare verksamhetschefen gick i pension vid årsskiftet 2010/2011. En större genomlysning av vår organisation för fastighet, inköp och service har genomförts under 2010. Under 2010 har vi genomfört två introduktionsdagar för nyanställda. Vi har också analyserat en potentiell svårighet att rekrytera på några nyckelbefattningar i framtiden och startat ett arbete med tema Attraktiv arbetsgivare. Kompetensutveckling Stockholms Sjukhem är en utpräglad kunskapsorganisation. För att skapa en helhetsbild av vår samlade kompetens har vi under 2010 genomfört en koncernövergripande kompetenskartläggning. Denna utgör en grund för planering av kompetensutveckling och en grund för rekrytering. Under året har vi även arbetat fram en process för strategisk kompetensutveckling. Processen beskriver det systematiska arbetssätt som ska tillämpas vid kompetensutveckling inom koncernen. Processen styrs bl a av krav i vårdavtal, kvalitetsresultat, lagar och våra värderingar men beaktar även den enskilda medarbetarens behov via medarbetarsamtalet. Målet med vårt strategiska kompetensarbete är att säkerställa att vi vid varje givet tillfälle har rätt kompetens för uppgiften. För oss tar ett tydligt ledarskap avstamp i våra grundläggande värderingar omtanke, respekt och kunskap. Trygga ledare skapar trygga medarbetare. Planering och uppföljning av koncernövergripande utbildningsaktiviteter sker i utbildningsrådet. Utbildningsrådet leds av FoUU-chefen och medverkar gör representanter för alla verksamheter. För att få en sammanhållen bild av alla utbildningsaktiviteter görs en koncernövergripande utbildningsplan som omfattar verksamhets-, enhets- och individnivå. Kompetensutveckling som tema har under året tagits upp vid höstens Samverkande ledning liksom vid höstmötet för stiftelsens principaler. Ledarutveckling 2010 års ledardagar har varit mycket uppskattade och har genomgående hållit en hög kvalitet. Värdet av att samla hela organisationens ledare till en gemensam heldag två gånger om året är mycket stort. Under dessa dagar läggs grunderna för vårt gemensamma ledarskap och våra olika ledarskapsroller. Ledarna coachar varandra i problemlösning och bygger sitt nätverk. Men den viktigaste utvecklingen av ledarskapet sker inte på ledardagar, den sker i vardagen. Vi har under året genomfört aktiviteter som hanterar konkreta problem och svårigheter i vardagen. Medarbetarsamtalet och lönesamtalet samt kommunikation och konflikter i arbetsgrupper är exempel på ämnen som vi jobbat med. ENGAGEMANG OCH KUNSKAP 13

14

Verksamheten vid Brommageriatriken omfattar geriatrisk vård och rehabilitering samt avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). I uppdraget ingår även minnesmottagning och öppen vårdsrehabilitering. Uppdraget innebär ett befolkningsansvar för personer fyllda 65 år (för ASIH finns ingen åldersgräns) som är i behov av geriatrisk vård eller avancerad hemsjukvård. Ansvaret gäller för dem som är bosatta i de västra stadsdelarna i Stockholms stad (Bromma, Hässelby-Vällingby, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista) samt inom Ekerö kommun. Geriatrisk vård, minnesmottagning, rehabilitering och avancerad hemsjukvård Brommageriatriken tillhandahåller också utbildningsplatser som en del av uppdraget. Vi har sex läkare under specialistutbildning. Under året har vi haft 55 sjuksköterskor, 45 undersköterskor samt 29 läkarkandidater under utbildning. Till det kommer fyra sjukgymnaststudenter, sju logopedstudenter, fyra arbetsterapeutstudenter samt en socionomstudent. Dessutom har vi haft fyra läkare under randutbildning. Våra huvudprocesser Brommageriatrikens huvudprocesser är geriatrisk vård, minnesutredning och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Geriatrisk vård Inriktningen inom den slutna vården är allmängeriatrisk vård och rehabilitering, vilket bedrivs vid fyra vårdavdelningar med sammanlagt 115 vårdplatser. Vårdavdelningarna är delvis specialiserade inom ortopedisk rehabilitering, hjärt/kärl- och lungsjukdomar, onkologi och palliativ vård samt rehabilitering efter stroke. Vårdproduktionen har ökat med 1,3 procent. Medelvårdtiden har minskat något. Två vårdplatser har öppnats för specialiserad palliativ slutenvård. Sluten vård totalt 2010 2009 2008 Antal remisser 4 932 4 669 - Antal vårddygn 40 661 40 218 41 620 Antal vårdtillfällen 3 635 3 586 3 489 Medelvårdtid (antal dagar) 11,19 11,22 11,93 Medelbeläggning 96,4 % 95,8 % 97 % Medelålder 84 år 85 år - Andelen kvinnor 64,2 % 64,3 % - Andel patienter från hemmet /SÄBO 18,7 % 19,2 % - Andel patienter från akutmottagning 28,4 % 19,4 % - Andel patienter från akutsjukhusens slutenvårdsavdelningar 52,9 % 61,4 % - Samverkan i vårdkedjor är avgörande för att säkerställa en god kvalitet i vården för våra ofta multisjuka och åldrade patienter. Vi har återkommande möten med stadsdelsförvaltningarna i området, Ekerö kommun, primärvården, Radiumhemmet samt Capio S:t Görans Sjukhus. En gemensam samverkans-överenskommelse har träffats mellan samtliga stadsdelar, Ekerö kommun samt Capio S:t Görans Sjukhus. Under året har även ett samverkansprojekt mellan akutkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus, Brommageriatriken och Stockholmsgeriatriken, rörande direktövertagning från akuten till geriatriken, permanentats. Trygga Goda Sammanhang (TGS) är ett utvecklingsoch samverkansprojekt för vård och omsorg om äldre. TGS drivs tillsammans av Bromma geriatriken, Bromma stadsdelsförvaltning, Stockholms läns landsting samt Legevisitten AB. Vi är nu i slutfasen av ett projekt som undersöker möjligheterna för vårdplanering på distans BROMMAGERIATRIKEN 15

genom teknikutnyttjande. Syftet är en ökad kvalitet och säkerhet för patienterna i övergången mellan slutenvården och hemmet. Brommageriatriken har en intagningssköterska som tar emot alla remisser och håller i kontakter med remitterande enheter. Varje vårdavdelning har en vårdplaneringssköterska som tidigt tar kontakt med närstående och eftervårdande enheter för att säkerställa en trygg övergång till hemmet efter vårdtidens slut. Kvalitetsresultat Vi bedriver ett processorienterat förbättringsarbete och vårdens kvalitet utvärderas kontinuerligt dels utifrån de kvalitetsmål som uppdragsgivaren Stockholms läns landsting har, dels utifrån interna kvalitetsmål, klagomål, förbättringsförslag och avvikelser. I denna uppföljning ingår bland annat bedömning av risk för trycksår, fall, undernäring och att individuell vårdplan upprättats. Vi följer också upp andelen vårdrelaterade infektioner mätt som punktprevalens. Vi mäter och följer kontinuerligt att vi har en god följsamhet till riktlinjerna när det gäller MRSA, basala hygienrutiner och klädregler. Vår tillgänglighet har varit god men på grund av ett ökat remissinflöde har vi haft svårt att bereda plats inom 24 timmar från akutsjuk husens slutenvårdsavdelningar. Kvalitetsområde 2010 2009 2008 Andelen vårdtillfällen då patienten vid inskrivning har riskbedömts för trycksår 97 % 93 % 80 % Andel vårdtillfällen då övergripande vårdplan finns upprättad inom fyra vardagar 98 % 95 % - Andel tillfällen då vårdplanen utvärderats 97 % 99 % - Andel vårdtillfällen där näringsstatus är bedömt 100 % 91 % 87 % Andel vårdtillfällen där fallriskbedömning är gjord 98 % 95 % - Andel vårdtillfällen där vikt angivits i epikris vid hjärtsvikt 91 % 92 % 89 % Andel patienter med vårdrelaterad infektion mätt som punkt prevalens 13 % 17 % 22 % Följsamhet till Kloka Listan (DU90, Drug Utilization 90 %) Recept 90 % 86 % 88 % Följsamhet till Kloka Listan (DU90, Drug Utilization 90 %) Rekvisition 86 % 81 % Andel vårdtillfällen då plats erbjudits inom 6 tim från akuten, hemmet, eller närsjukvården. 100 % 98 % - Andel vårdtillfällen då plats erbjudits inom 24 timmar från akutsjukhusens vårdavdelningar. 62 % 94 % - Andel riskpatienter där MRSA-odling genomförts 94 % 96 % 90 % Andel korrekta basala hygienrutiner och klädregler 39 % - - Andel vårdtillfällen med läkemedelsberättelse i epikris 89 % - - Resultatet när det gäller basala hygienrutiner och klädregler kommer från den punktprevalensmätning som gjordes under hösten 2010. Resultatet behöver förbättras, vid en jämförelse ligger vi strax under medelvärdet inom Stockholms läns landsting som är 44 procent. När det gäller följsamhet till klädreglerna har vi gjort en satsning med månatliga kontroller under 2010 och resultatet visar 88 procent följsamhet. Under 2011 gör vi en motsvarande satsning i form av egna kontroller av basala hygienrutiner. När det gäller våra patienters uppfattning om vården har vi valt att inte använda egna enkäter utan följa lands tingets mätning via Institutet för kvalitetsindikatorer. För 2010 har Stockholms läns landsting inte genomfört en sådan enkätundersökning. män Kvin. Helhetsintryck 2009 2008 2009 2009 Korrigerad svarsfrekvens 53 % 70 % Nöjd med vården som helhet 85 % 86 % 83 % 84 % Fick tillräcklig information om tillstånd 43 % 48 % 42 % 43 % Blev bemött med respekt och hänsyn 77 % 80 % 76 % 76 % Kände sig delaktig i beslut om vård 49 % 48 % 52 % 44 % Anser sitt aktuella behov av sjukvård tillgodosett 71 % 69 % 67 % 72 % Skulle rekommendera enheten till andra 70 % 72 % 78 % 66 % Utifrån enkätresultat har en handlingsplan upprättats för 2010. Vi har förbättrat och infört kvalitetsmål i vissa processer utifrån enkätens frågor. Resultatet av arbetet följs upp under 2011 då ny enkät planeras. Förbättringsarbete Vi har under året gjort ett omfattande arbete med att ta fram riktlinjer och struktur för vår ST-utbildning. En SPUR-inspektion genomfördes under våren för att få en objektiv bedömning och ett underlag för fortsatt förbättringsarbete, vilket har pågått under hösten. Under 2010 har alla huvudprocesser och delprocesser kartlagts och implementerats. Processerna och de kvalitets- och resultatmål som är fastställda utgör grunden för förbättringsarbetet. Vi har slutfört arbetet med läkemedelsberättelser i patientjournalen och följer nu detta som ett kvalitetsnyckeltal. Möten med omtanke, respekt och kunskap är en satsning med tema bemötande som har påbörjats under året. Satsningen omfattar utbildning och framtagande av ett arbetskoncept. 16 BROMMAGERIATRIKEN

Det tidigare samarbetsprojektet med ambulanssjukvården har under året permanentats då erfarenheterna från projektet var goda. Vi har tagit emot 241 patienter direkt via ambulansen under 2010. Månadsvis mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har införts för att förbättra våra rutiner och sätta fokus på vårdhygien. Minnesmottagning Minnesutredning är en av Brommageriatrikens huvudprocesser. Mottagningen har under 2010 slutfört 336 minnesutredningar (2009 slutfördes 329 utredningar). Totalt 217 patienter har fått en demensdiagnos och därmed registrerats i kvalitetsregistret SveDem. Kvalitetsresultat Väntetid i genomsnitt 2010 2009 Andel patienter som fått tid inom 15 dagar 73 % 59 % Väntetid från remiss till erbjuden tid för första besök 11,7 dagar 12,1 dagar Utredningstid i genomsnitt (SveDem) 2010 2009 Brommageriatriken 120 dagar 82 dagar Övriga länet 120 dagar 96 dagar Behandling och stöd anhöriga 2010 2009 Andel utredningar där anhöriga fått stöd 32 % 3 % Behandling och stöd Brommageriatriken Stockholms län Andel patienter med demensdiagnos som får behandling 64 % 40 % Vi tar initiativ till stöd för patienten från kommunen 83 % 70 % Vi intar i år en tredje plats avseende antalet inregistrerade i SveDem i Stockholms län. 2010 ökade andelen patienter som ej får demensdiagnos vid en utredning från 23 procent till 36 procent. Medelåldern för de som får en demensdiagnos är 83 år jämfört 82 år 2009. Vid diagnos har 23 procent mycket mild demens, 43 procent mild demens och endast 5 procent har svår demens. Förbättringsarbete Minnesmottagningens processer är nu kartlagda och kvalitetsmålen i dessa följs kontinuerligt. Under året har Socialstyrelsen presenterat nya nationella riktlinjer för demens och arbete har utförts för att anpassa verksamheten till dessa. Förberedelser för att starta anhöriggrupper på mottagningen har pågått under året. Anhöriggrupper på mottagningen är ett samverkansprojekt med kommunen som startar 2011. För att förbättra samverkan och vårdkedjan kring den demenssjuka och hans/hennes anhöriga har vi under året deltagit i Tranebergsprojektet där primärvård, kommun, primärvårdsrehab och Brommageriatriken ska skapa ett gemensamt vård- och samverkansprogram. Öppenvårdsrehabilitering Den paramedicinska enheten erbjuder rehabilitering i sluten och öppenvård. Efter utskrivning från slutenvården kan vid behov fortsatt rehabilitering ske inom öppenvården. Rehabiliteringen sker i direkt anslutning till slutenvårdstillfället. I vissa fall kan hemrehabiliterings- eller stroketeam ta över redan vid det hembesök som sker i samband med hemgång från slutenvården. Detta skapar trygghet för patienten och bibehåller kontinuiteten i vårdkedjan. Rehabiliteringen fortsätter sedan i hemmet till dess att patienten är färdigrehabiliterad eller skrivs in på Dagrehabiliteringen. Här rehabiliteras patienter med olika diagnoser intensivt under 6 8 veckor. För patienter med ett varaktigt funktionshinder som är i behov av återkommande rehabiliteringsperioder finns sedan 2007 ett särskilt projekt Återkommande rehabilitering för äldre. Träningen sker i perioder som omfattar cirka sex veckor och patienten kan träna i två perioder per år. För de patienter som kan träna på egen hand finns ett seniorgym som är öppet fyra dagar i veckan. Bassängträning kan erbjudas i begränsad utsträckning. Öppenvårdsbesök 2010 2009 Dagrehabiliteringen 5 260 5 942 Stroketeamet 7 292 6 997 Återkommandeprojektet 2 120 2 341 Totalt öppenvårdsrehabiliteringen 14 672 15 280 Förbättringsarbete De fyra paramedicinska huvudprocesserna är kartlagda och implementerade. Förflyttningsskolan som startades under förra året har framgångsrikt fortsatt och utvecklat sitt arbete att utbilda slutenvårdspersonal i förflyttningsteknik. Take Cares kalenderfunktion har införts på Dagrehab för att boka patienter. Intern remittering mellan vårdenheter sker i ROS (remiss och svar). För att säkerställa att information gällande t ex aktuell förflyttningsstatus når omvårdnadspersonalen, förmedlas detta numera via vårt journalsystem BROMMAGERIATRIKEN 17

Avancerad sjukvård i hemmet Brommageriatrikens avtal för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) har två målgrupper. Målgrupp 1 avser patienter i livets slutskede där vården jämställs med den slutna vården och ska ersätta inneliggande vård. Målgrupp 2 avser patienter som behöver kortare medicinska insatser i hemmet. ASIH ASIH ASIH ASIH ASIH ASIH målgrupp 1 målgrupp 2 målgrupp 1 målgrupp 2 målgrupp 1 målgrupp 2 2010 2010 2009 2009 2008 2008 Vårddygn 24 171-22 094-23 246 Besök - 6 210-7 595 7561 Andel kvinnor ASIH totalt 55 % - - - - - Medelålder ASIH totalt 69,8 år - 69,5 år - 67 år - Avlidna i hemmet 40-31 - 35 Antal individer 256 178 252 190 266 329 Kvalitetsresultat Vårdens kvalitet utvärderas kontinuerligt och resultaten är fortsatt på en mycket hög nivå. När det gäller vissa parametrar inriktar vi oss på att bibehålla den höga nivån och för övriga arbetar vi med förbättringar i aktuella processer. Kvalitetsområden 2010 2009 Andelen vårdepisoder då patienten vid inskrivning riskbedömts för trycksår 96 % 97 % Andel riskpatienter där MRSA-odling genomförts 97 % 97 % Andel patienter som registrerats i Svenska Palliativregistret 100 % 100 % Andel vårdtillfällen då övergripande vårdplan finns upprättad 96 % 98 % Andel tillfällen då vårdplanen utvärderats 96 % 99 % Andel tillfällen då skattning av smärta sista veckan i livet gjorts 90 % 100 % Andel tillfällen då skattning av smärta gjorts vid inskrivning 96 % 100 % Andel då informerande samtal förts under den sista tiden i livet 92 % 85 % Andel tillfällen då vid behovsläkemedel har ordinerats senast ett dygn före dödsfallet 89 % 88 % Samtliga patienter som avlidit inom verksamheten 2010 har registrerats i Svenska palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister för vården under den sista tiden i livet. Tre av de kvalitetsparametrar som är kopplade direkt till palliativregistret har en något lägre procentsats än tidigare år. Detta beror på oväntat korta vårdtider, vilket medfört att vissa moment inte har kunnat genomföras. När resultaten ligger på en hög nivå och det rör sig om relativt få individer får utfallet för enstaka patienter ett stort procentuellt genomslag. Tillgänglighet 2010 2009 Andel remisser som har besvarats inom 24 timmar 97 % 100 % Andel som erbjudits inskrivning inom 24 timmar från remiss erhållits (målgrupp 1) 99 % 100 % Tillgängligheten är mycket god och vårt mål är att bibehålla den höga nivån. Under 2010 har vi inte genomfört någon egen patient enkät, utan avvaktar resultatet av den utvidgade enkät som Stockholms läns landsting för första gången genomfört via Indikator under året. Delar av det preliminära resultatet visas nedan och indikerar tydligt att ASIH Bromma är en välfungerande verksamhet ur ett patientperspektiv. 18 BROMMAGERIATRIKEN

Helhetsintryck 2010 (% nöjda) Bromma Länet Nöjd med vården som helhet 100 % 99 % Nöjd med ASIH:s tillgänglighet per telefon 98 % 99 % Blev bemött med respekt och hänsyn 98 % 96 % Kände sig delaktig i beslut om vård 95 % 88 % Känner förtroende för ASIH personalen som vårdar i hemmet 99 % 95 % Får hjälp inom överenskommen tid 93 % 95 % Har fått tillräcklig hjälp med smärtlindring 77 % 83 % Har fått tillräcklig hjälp vid oro och ångest 69 % 78 % Har fått tillräcklig hjälp vid andra symptom som illamående och andnöd 81 % 78 % Förbättringsarbete Ett omfattande projekt för samverkan och samsyn i palliativ vård inom Stockholms Sjukhem har pågått under året. En stor del av förbättringsarbetet inom ASIH har skett inom ramarna för projektet vars syfte är att skapa en sammanhållen verksamhet med gemensam värdegrund, gemensamt arbetssätt och ge tillgång till likvärdig kompetens i palliativ vård. Huvudprocessen Specialiserad palliativ vård är till största delen definierad under året. Processen omfattar flera delprocesser såsom processer för smärta, närstående, nutrition, läkemedel, fall och sårvård. Liverpool Care Pathway for care of the dying (LCP), ett vårdprogram som används för att säkerställa en god och säker vård de sista dygnen, har införts i arbetet. God och säker vård Avvikelserapportering är en viktig del i vårt kvalitetsoch patientsäkerhetsarbete. De lärdomar vi får genom att aktivt följa och analysera avvikelser ger oss ett underlag för förbättringsarbete i processerna och bidrar till att vi kan erbjuda en god och säker vård. Under året har vi aktivt arbetat med att stimulera rapportering av avvikelser och dessa har också ökat. Vi arbetar med händelseanalyser för att stärka underlaget till förbättringar i vårdprocesserna. Likaså är synpunkter och klagomål från patienter och närstående viktiga för oss. Avvikelser 2010 2009 2008 Fall 307 262 261 Frakturer - - 5 Läkemedel 80 53 19 Riskhändelse 96 64 - Omvårdnadsrelaterade händelser 69 22 - Övriga avvikelser 86 51 62 Klagomål 47 1 - Lex Maria 0 2 0 Patientnämnden 1 3 - Analys En handlingsplan är utarbetad utifrån de samlade avvikelserna. Många avvikelser är enstaka händelser och något systematiskt fel kan inte utläsas. Handlingsplanen följs upp. Fallprocessen är kartlagd och vi jobbar i processen med fokus på fallprevention. Vi bedömer att ökningen beror på en ökad rapportering även om en ökning av antalet fall inte går att utesluta. Läkemedelsavvikelserna är sannolikt för få. Tre avvikelser har föranlett händelseanalyser och förändringar i vår lokala läkemedelsinstruktion. Antalet trycksår under året är registrerade till 80, analys av detta är påbörjad och vi har kunnat konstatera att ett relativt stort antal av dessa har funnits redan när patienten kommer. Under 2011 gör vi en utbildningssatsning när det gäller bedömning och prevention. Anmälan enligt Lex Maria Socialstyrelsen har behandlat de två Lex Maria anmäl ningar gällande förväxling av läkemedel som gjordes under 2009. Utifrån Socialstyrelsens beslut har vi upprättat rutiner för riskhantering och egenkontroll i enlighet med gällande regelverk och säkerställt att dessa är kända och efterlevs av personalen. Klagomål Antalet registrerade klagomål har ökat jämfört med tidigare år. Ökningen är ett resultat av en förbättrad klagomålshantering och bedöms inte motsvara en reell ökning av antalet klagomål. Under året har vi haft ett rapporterat klagomål via Patientnämnden. Klagomålet gällde journalföring, en händelseanalys är genomförd och förbättringsförslag implementerade. BROMMAGERIATRIKEN 19

Kom pete n s utveckli ng Vi arbetar aktivt med kompetensutveckling och vår modell bygger på en struktur med såväl gemensam som enhetsspecifik och individuell kompetensutveckling. En strukturerad kompetensinventering på individnivå har slutförts under året och resultatet ligger till grund för planeringen av kompetensutveckling i verksamhetsplanen. Gemensam Brandutbildning Föreläsningar via FoUU-enheten Förflyttningsutbildning Miljöutbildningar Vårdhygienutbildning HLR Processutbildning Etiskt reflekterande samtal Bemötandeutbildning Enhetsspecifik (urval) Handledarutbildning Läkemedelsföreläsningar för sjuksköterskor och läkare Svårläkta sår Basutbildning onkologi Basutbildning palliativ vård Strokeutbildning AMPS bedömningsinstrument Lymfterapi, Akupunktur, Funktionell träning Individnivå (urval) Geriatrisk specialistutbildning, sjuksköterska Smärt- och demenskonferens Teambaserad rehabilitering efter stroke Geriatriskt forskarforum Läkardagarna i Örebro EAPC i Glasgow EUGMS i Dublin Geriatriskt forum Svenska Demensdagarna Ledarskapsutbildning KI Livsmedelshygien 20