Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen

Relevanta dokument
Detta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Senior alert är ett kvalitetsregister via webben. Registret är nationellt och har funnits sedan 2008

Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

Trycksår - handlingsplan

Senior alert. Ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg. Så här kan din organisation gå med

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Samverkansmöte 27/9. Agenda

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

Pedagogiska måltider Förbättringsarbete inom Lessebo kommun. Annelie Andersson Nina Fransson Ann-Kristin Joelsson Carina Jacobsson

PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall

Vårdprevention problembeskrivning

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Dokumentnamn: TryggVE rutin Berörd verksamhet: Välfärd - ÄO Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Samordnare TryggVE Enhetschef SSK

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017

Hur kommer SeniorAlertregistreringen

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.

- En kartläggning i slutenvården

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Kap 1.5 Lars har hemtjänst (a)

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2016

Granskning av förekomsten av riskbedömningar i vården Uppföljningsgranskning

Riktlinje för förebyggande arbetssätt för länets kommuner och Örebro läns landsting inom områdena fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Teamets namn Datum Ljungby

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Författare Avd Telefon Datum Version Sid Helena Håkansson, Lotta Sjökvist FS (8)

Patientsäkerhetsberättelse gällande den kommunala hälso-och sjukvården 2014

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

PAL Alvesta Väckelsång

Planeringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation

Författare Avd Telefon Datum Version Sid

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Registrering av blåsdysfunktion i Senior alert

Senior alert och palliativ vård

Bättre liv för sjuka äldre

Team 4 Team 5 Team 6

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Examination. Esther förbättringscoach ANEBY EKSJÖ NÄSSJÖ SÄVSJÖ TRANÅS VETLANDA YDRE KOMMUNER

Rapport om hälso- och sjukvårdsindikatorer på Solberga och Kristallgårdens vård- och omsorgsboenden samt Älvsjö servicehus 2017

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

PLAN webbutbildning för att komma igång med vårdprevention och Senior alert

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

Förebyggande arbete kring brukaren

Senior alert. En beskrivning av våra rapporter. Vårdprevention och utfall Enhetens koll på läget.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Smärtskattning är guld värd

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar. Handlingsplan

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Med Senior Alert som verktyg gör vi skillnad

Vitsippans gruppboende i Holmsund

Team Tingsryd. Christel Isljung Maria Wiltz Viola Persson Pernilla Risberg Pia Lundqvist Ingela Grönevik Eva Löthgren Maria Hertzman / Sara Jönsson

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera

Patientsäkerhetsberättelse för Elinsborgs äldreboende

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Samordnad va rdplanering - rutin

Starta inte datorerna Folkhälsa och sjukvård

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Planeringsunderlag Vårdbegäran samt patientinformation

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Region Norrbotten Trycksår PPM 2017

Sammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden

Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016

Patientsäkerhetsberättelse

Rapport analysarbete Norrbotten 2012

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring

Omvårdnadsförvaltningen Enhet/Handläggare Raili Karlsson. Datum Rev: Rutin Hemmateam

Patientsäkerhetsberättelse

Transkript:

Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen Av: Hanna Gustafsson, Ewy Magnusson, Liselott Svanberg, Jenny Andersson, Gunilla Benjaminsson Handledare: Per-Henrik Nilsson, Malin Larsson

Bakgrund I den här gruppen arbetar alla gruppmedlemmar på Växjö respektive Ljungby lasarett. De avdelningar som är representerade är kirurgen, infektionskliniken och medicinkliniken. Då samtliga deltagare i gruppen är ansvariga för Senior alert på sin avdelning har vi valt att göra ett förbättringsarbete om detta. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister där man identifierar risk för trycksår, undernäring och fall hos individer över 5 år. En riskbedömning görs genom att använda sig av Modifierad Nortonskalan, SF MNA och Downton Fall Risk Index. Har en risk identifierats ska åtgärder sättas in. Exempel på en åtgärd kan vara att en patient med identifierad fallrisk erhåller halksockar. Inom slutenvården görs en riskbedömning inom h efter det att patienten anlänt till avdelningen. Då patienterna är på en vårdavdelning väsentligen kort tid är det svårt att se någon egentlig förbättring av de åtgärder som satts in. Under den tid vi arbetat med Senior alert och riskbedömningar har vi noterat att en stor andel äldre har risk för undernäring. Malnutrition hos äldre är ett viktigt område att belysa då det är något som kan leda till flera komplikationer. Med anledning av detta har vi valt att inrikta vårt arbete på just undernäring. Mål och syfte Alla Linnéor med identifierad risk för undernäring enligt Senior alert med hemsjukvård ska få sin risk överrapporterad. Mätning Först gjordes en testcykel där det genomfördes en mätning på patienter med identifierad risk för undernäring enligt Senior alert som inte hade kommunala insatser. Patienterna skulle ha varit vårdade på respektive avdelning under september månad och vara över 75 år. Vi hade en uppfattning av att de patienterna ej följdes upp. Det visade sig dock att dessa patienter var väl uppföljda av dietist eller i primärvården. Här fanns alltså inget behov av något förbättringsarbete. Därefter gjordes testcykel nummer två där mätningen genomfördes på patienter vårdade under september månad, över 75 år, med risk för undernäring enligt Senior alert och med hemsjukvård. Patienter som passade in i denna mall valdes slumpmässigt ut från registret. Mätningen innehöll följande: Kontroll av omvårdnadsepikris. Är det angivet att det finns en identifierad risk för undernäring och vilka åtgärder som satts in. Kontroll av samordnad vårdplan i LINK. Är det angivet att det finns en identifierad risk för undernäring och kommer kommunen att följa upp. Intervju med ansvarig distriktsjuksköterska. Se bilaga 1 för frågor. Intervju med Linnéa. Se bilaga 1 för frågor. Grundtanken var att välja fem patienter från varje avdelning, alltså tjugo patienter, men urvalet begränsades på grund av antalet registrerade riskbedömningar gjorda på vissa avdelningar under mätmånaden. Mätningen gjordes därför på tolv patienter.

Efter genomfört förbättringsarbete (som finns att läsa om under nästa rubrik) genomförders ytterligare en mätning inom testcykel två. Denna mätning gjordes på tolv slumpmässigt utvalda patienter vårdade under december månad. Mätningen utfördes på samma sätt som den första men utan intervjuer. Förändringar och förbättringar som testats Efter genomförda mätningar konstaterades att vi inom slutenvården är bristfälliga i rapporteringen till kommunen vad beträffar risk för undernäring. Utifrån detta utarbetades en lathund. Lathunden utarbetades för att vara ett enkelt hjälpmedel vid hemgångsplanering för patienter med identifierad risk för undernäring. Under november månad introducerades och spreds lathunden på de fyra aktuella avdelningarna. De placerades väl synliga vid datorerna på samtliga sjuksköterskeexpeditioner. Lathunden, var god se bilaga. Information om förbättringsarbetet och lathunden har spridits på arbetsplatsträffar, via mejl samt i det dagliga arbetet. Andra aktiviteter Studiebesök på Ljungberga i Ljungby. Vi har även inom gruppen besökt varandras arbetsplatser. Resultat Risk för undernäring nämnd i omvårdnadsepikris: 1 Risk nämnd Risk ej nämnd Efter införandet av lathunden nämns risken för undernäring i fler omvårdnadsepikriser. Dock är detta något som fortfarande glöms i viss utsträckning.

Insatt åtgärd nämnd i omvårdnadsepikris: 1 Åtgärd nämnd Åtgärd ej nämnd Det visade sig att insatta åtgärder nämns mer frekvent än att det finns en identifierad risk för undernäring både före och efter införandet av lathund. Detta är något anmärkningsvärt med tanke på att det för läsaren av omvårdnadsepikrisen kan tänkas vara intressant att veta varför en åtgärd satts in. Utskrivningsvikt finns med i omvårdnadsepikris: 1 Finns Finns inte Vad beträffar vikten sågs glädjande resultat redan innan införandet av lathund. Undernäring nämnd i LINK: 1 1 Ja Nej

Under granskningen av LINK observerades att konversationerna där var väldigt inriktade på praktiska saker. Exempelvis när patienten kan komma hem, att Apodosen ska vara uppdaterad, att omvårdnads- och medicinskepikris ska vara klara och signerade osv. Senior alert eller identifierade risk nämns inte. I den samordnade vårdplanen som patienten får med sig i handen står ofta bara att samma insatser som tidigare gäller och vilken Vårdcentralsdoktor som patienten kan vända sig till efter utskrivning. Som komplettering till journalgranskningen har intervjuer med ansvariga distriktssköterskor gjorts. Även de utvalda patienterna har kontaktats efter det att de blivit utskrivna. Dessa intervjuer genomfördes före införandet av lathunden på avdelningarna. Intervjuerna gav i stort sett samma resultat som journalgranskningen. Ingen distriktssköterska hade fått information om att det fanns en identifierad risk för undernäring enligt Senior alert. Dessutom var det endast en av de utvalda patienterna som riskbedömts på nytt vid hemkomst. Anledningarna till att riskbedömningen inte gjorts av hemsjukvården var flera. Bland annat var det på många distrikt som de ännu inte infört Senior alert bland vårdtagare boende i hemmet eller hade distriktssköterskorna bedömt att en ny riskbedömning inte var nödvändig. I intervjun med Linnéorna framgick att de flesta var nöjda med mathållningen hemma. Merparten visste att de hade fått näringsdryck när de låg på lasarettet men inte många visste varför. Knappt hälften utav Linnéorna hade även fått näringsdryck hemma. I stort sett hade ingen blivit vägd hemma, endast ett fåtal hade vägt sig själva. Vilka effekter har resultatet på respektive verksamheter Resultatet i sig har ingen större effekt på respektive avdelning. Däremot har antalet riskbedömningar ökat på samtliga avdelningar. Om överrapporteringen av identifierade risker och insatta åtgärder förbättras, är det lättare för kommunen att följa upp. Allt för att göra vardagen bättre för Linnéa. Hur går vi i teamet vidare Genom att medverka i Linnéaprojektet har intresset och medvetenheten för Senior alert ökat på avdelningarna. Riskbedömning och åtgärder har diskuterats mer flitigt på arbetsplatsträffar, sjuksköte- och undersköterskemöten. Detta arbete har fokuserat på nutrition, men lathunden fungerar även för trycksår och fall. Vi kommer att fortsätta att försöka förbättra oss på att rapportera över identifierade risker och utförda åtgärder till kommunen.

BILAGA, 1 LINNEA, 11, frågor till distriktsköterska och Linnea Frågor till ansvarig dsk: Fick du veta om att det fanns en identifierad risk för undernäring? Har det gjorts någon ny riskbedömning enligt senior alert? Om ja: Finns det fortfarande risk för undernäring? Har det satts in några förebyggande åtgärder? Om nej: Varför? Frågor till Linnea: Vad äter du hemma? Fick du näringsdryck när du låg inne på lasarettet? Om ja: Har du fått någon näringsdryck även hemma? Vet du varför du fick näringsdryck på lasarettet? Har du vägt dig någon gång sedan du kom hem?

BILAGA, Att tänka på vid hemgångsplanering för patienter registrerade i Senior Alert med identifierad risk för undernäring Innan VPL skickas: - Gör uppdaterat status - Om risk för undernäring upptäckts skriv det under nutrition och skriv också om utförda åtgärder som t ex näringsdryck Vid vårdplaneringen: - Ta upp risk för undernäring och utförda åtgärder I omvårdnadsepikrisen under sökordet nutrition ska det finnas med: - Risk för undernäring finns - Vilka åtgärder som är utförda - Utskrivningsvikt