SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15hp

GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Enheten för Audiologi SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE I AUDIOLOGI, 15hp VT 2014 Grundnivå Titel Audionomers syn på standardiserade mätmetoder en enkätstudie inom Västra Götalandsregionen Författare: Johanna Gullberg Cecilia Törnblom Handledare: Maria Hoff Examinator: AnnKristin Espmark Sammanfattning Bakgrund: Inom audiologisk diagnostik används flera olika tester för att kartlägga patientens hörselstatus. Främst utförs ton och talaudiometri. Vad som är utmärkande för både ton och talaudiometri är att det är subjektiva tester. Vid sådana tester är det extra viktigt att en specifik metod efterföljs för att uppnå reliabla resultat. Det finns en metodstandard inom audiologisk diagnostik i Sverige, SAME, som kan ses som ett informellt styrdokument, som baseras ISO 6189, 1983. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl den följs av verksamma audionomer. Detta gjordes genom en webbenkät som riktades till legitimerade audionomer inom Västra Götalandsregionen. Resultat: 44 av 45 deltagare uppgav att de ibland frångår den standardiserade metod som finns i SAME. De vanligaste anledningarna att frångå metoden uppgavs vara erfarenhet (73,3%) och tidsbrist (33,3%). Samtidigt så var det närmare 75% av deltagarna som uppgav att det finns tillräckligt med tid för att mäta enligt SAME. Diskussion: Studien visade på att det inte var många audionomer som helt och fullt följer vad som står i SAME och i ISO dokumenten. Men det finns ofta goda anledningar till att frångå dessa metoder. Audionomerna i Västra Götalandsregionen som deltog i studien uppgav att de sätter patientens bästa före de standarder som finns. Men tycker samtidigt att det är viktigt med standardiserade mätmetoder. Sökord: audiologisk diagnostik, audionom, standard, metod, tonaudiometri, talaudiometri, enkät, erfarenhet

University of Gothenburg The Sahlgrenska Academy Institute of Neuroscience and Physiology Division of Audiology Spring 2014 BACHELOR RESEARCH THESIS IN AUDIOLOGY, 15ECTS Basic level Title Audiologists approach to standardized measurement techniques a questionnaire study in Västra Götalandsregionen Authors: Johanna Gullberg Cecilia Törnblom Supervisor: Maria Hoff Examiner: AnnKristin Espmark Abstract Background: Within audiological diagnostics there are several different tests to investigate the patient's hearing status. The tests that are mainly performed are tone and speech audiometry. Characteristic of both tone and speech audiometry is that they are subjective tests. In such tests, it is especially important that a specific method is followed to achieve reliable results. There is a standard method in audiological diagnostics in Sweden, SAME, this can be viewed as an informal guidance document and it is based on ISO 6189, 1983. Purpose: The purpose of the study was to examine how well it is followed by active audiologists. This was done through an online survey addressed to certified audiologists in the Västra Götaland region. Results: 44 out of 45 participants responded that they did not always use the standard method available. The most common reasons for deviating from the recommended procedure according to the participants was that they have a lot of experience (73.3 %) and not enough time (33.3 %). At the same time, it was nearly 75% of the participants that stated that they think there is enough time to measure according to SAME. Discussion: The study showed there are not many audiologists who fully follow what is in the SAME books and in the ISO documents. But there are often good reasons to abandon these practices. Audiologists in the Västra Götaland region stated that they put the patient's best before the standards. In spite of this, participants think that it is important with standardized methods. Keywords: audiological diagnostics, audiologist, standard, method, tone audiometry, speech audiometry, survey, experience

FÖRORD I denna studie har de två författarna i stort sett arbetat gemensamt med samtliga delar däremot så har Johanna Gullberg haft ett större ansvar över själva enkäten och distributionen av denna. Cecilia Törnblom hade ett större ansvar över layout och grafisk design. Författarna har under hela projektets gång arbetat gemensamt på samma plats och diskuterat innehåll och formuleringar fortlöpande. Ett varmt tack Till de audionomer som valde att delta i enkätundersökningen och möjliggjorde vår studie Till vår handledare Maria Hoff som hjälpt oss under arbetets gång

Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 1 1.1 Evidensbaserad praktik... 2 1.2 Professionell hållning... 4 1.3 Skyldigheter inom kåren... 4 1.4 Kvasimetoder... 4 1.4.1 Markera tontröskel som säker vid färre än tre svar... 5 1.4.2 Ingen ommätning av 1000Hz vid tonaudiometri... 5 1.4.3 Mäta maximal taluppfattning i brus FB S/N+4 direkt efter luftledd tonaudiometri... 5 1.4.4 Att direkt sätta på maskeringsluren vid tonaudiometri via benledning... 5 1.5 Tidigare forskning... 6 2. SYFTE... 6 2.1 Specifik frågeställning... 6 3. MATERIAL & METOD... 7 3.1 Urval... 7 3.2 Forskningsansats... 8 3.3 Bortfall... 8 3.4 Etiska överväganden... 8 3.5 Genusperspektiv... 8 3.6 Litteraturgenomgång... 8 4. RESULTAT... 10 4.1 Fråga 1 Hur många år har du arbetat som audionom?... 10 4.2 Fråga 2 Ungefär hur stor del av din arbetsvecka består av ton talaudiometri? (Sett till senaste året)... 10 4.3 Fråga 3 Vilka av följande alternativ till metoden enligt SAME inom audiologisk diagnostik känner du till?... 11 4.4 Fråga 4 Vilka av dessa alternativ till metoden använder eller har du använt dig av?... 12 4.5 Fråga 5 Om du använder dig av någon av de ovanstående metoderna, hur ofta gör du det då?... 12 4.6 Fråga 6 Av vilken anledning använder du någon av dessa alternativa metoder?... 13 4.7 Fråga 7 Känner du att det finns tid till att utföra ton samt talaudiometri enligt metoden i SAME vid ett standard besök.... 14 4.8 Fråga 8 Hur viktigt tycker du det är att det finns en standardiserad mätmetod?... 14 4.9 Fråga 9 Känner du att det finns något du vill tillägga?... 15 5. DISKUSSION... 16 5.1 Metoddiskussion... 16

5.2 Resultatdiskussion... 18 5.2.1 Eventuella konsekvenser av ej standardiserade mätningar... 21 5.2.2 Projektets betydelse... 21 5.2.3 Framtida forskning... 22 6. SLUTSATS... 22 7. REFERENSER... 23 BILAGA 1... 26 BILAGA 2... 27 BILAGA 3... 29

1. BAKGRUND db (Jerlvall m fl. m fl., 2004a). 7 assiste seda mottagningar och andra som visat intresse. Dessa intressenter fick komma med ta (Almqvist m fl., 2004b). 1

fl. m ett informellt styrd tri ut. ISO är en internationell organisation som består av flera nationella organisationer som arbetar för att ta fram standarder inom olika områden. Medlemsorganisationerna finns över hela världen och det är totalt 162 medlemsländer. ISO grundades 1947 och har sedan dess publicerat 14 700 olika standarder inom flera olika områden till exempel inom medicin, sjukvård, produktion och livsmedelshantering och många fler (International Organization for Standardization [ISO], 2014). 1.1 Evidensbaserad praktik Att arbeta evidensbaserat innebär att de metoder som används utgår från beprövad och väl studerad metodik. En vedertagen definition av evidensbaserad praktik inom hälso och evidence in (Sackett, Rosenberg, Muir Gray, Haynes & Richardson, 1996, s.71). Inom evidensbaserad praktik integreras utövarens erfarenhet med brukarens upplevelser kombinerat med det kliniska bevisläget som finns tillgängligt (Moodie m fl., 2011). Det krävs mycket forskning och arbete för att ta fram kliniska riktlinjer som är evidensbaserade. Idealet är att ett representativt urval av yrkesutövare, med tillräcklig kunskap för att självständigt granska litteratur som redogör för det aktuella forskningsläget inom det specifika yrkesområdet och sedan graderar den utifrån en fastställd skala med sex olika nivåer. Graderingarna används för att sammanställa litteraturen (Dollaghan, 2007). 2

Finns det tillräckligt många högkvalitativa studier minskar behovet av expertutlåtande vilket leder till ett starkare evidensläge (Hyde, 2005). En arbetsgrupp går igenom sammanställningen och försöker skriva riktlinjer utifrån denna och undvika att lägga in egna utlåtanden (Moodie m fl., 2011). De riktlinjer som finns inom audiologi är framtagna på ovanstående sätt. American according to best clinical practices for making decisions about the diagnosis, treatment, and management of persons with hearing and balance disorders, based on the integration of individual clinical (Moodie m fl., 2011, s.7). Kritik angående kliniska riktlinjer som forskare framfört diskuteras av Moodie m fl. (2011) och handlar bland annat om upplevelsen hos audionomen och patienten, tidsbrist, resursbrist och inlärningstid samt individuella förutstättningar hos patienten. Hur audionomen uppfattar det patienten berättar om och hur patienten uppfattar sin leda till att man missar viktigt information, vilket leder till att man inte behandlar patienten på det bästa sättet och då inte arbetar evidensbaserat (Moodie m fl., 2011). Tidsbrist, resursbrist på avdelningen och inlärningstid hos personalen påverkar också hur smidigt det är att införa evidensbaserade rutiner. Att lägga om inkörda rutiner kräver kunskap och intresse. Det är enklare att arbeta på samma sätt som tidigare jämfört med att lära om och ersätta aktuell metod mot evidensbaserad praktik (Rochette, KornerBitensky, & Thomas, 2009). Individuella förutsättningar hos patienten påverkar möjligheten att helt basera behandlingen på evidens. Detta eftersom varje patient är unik, till exempel så kan inte en vuxen individ behandlas på samma sätt som ett barn. Då barnet kräver en anpassad behandling (Seewald & Scollie, 1999). 3

1.2 Professionell hållning enligt metoden i SAME. Patientens allmäntillstånd kan också i sin tur ge en försämrad tillförlitlighet vid mätningen (Almqvist m fl. detta kan enligt Moodie m fl. (2011) vara eventuel 1.3 Skyldigheter inom kåren m fl., 2011). lja den etiska kod som fastställts jämna mellanrum (BSA, 2011; AHSA, 2005). Denna kvalitetskontro (Almqvist m fl., 2004b). 1.4 Kvasimetoder olika anledningar nedan. 4

1.4.1 Markera tontröskel som säker vid färre än tre svar m fl. Almqvist m fl., 2004b; ISO 82531:2010). 1.4.2 Ingen ommätning av 1000Hz vid tonaudiometri överens (Almqvist m fl. 1000Hz. 1.4.3 Mäta maximal taluppfattning i brus FB S/N+4 direkt efter luftledd tonaudiometri m fl., 2004b). 1.4.4 Att direkt sätta på maskeringsluren vid tonaudiometri via benledning (Almqvist m fl., 2004a). 5

1.5 Tidigare forskning Två relevanta artiklar som funnits i samband med litteratursökning är en studie gjord i USA och en studie från Kanada. Moodie m fl. P evidensbaserad praktik, kritiken angående den samt svårigheter med att implementera evidensbaserad praktik i klinisk verksamhet. Allison DeBow and Waiter B. Green har gjort en enkätundersökning bland yrkesverksamma audionomer i Kanada. De efterfrågade vilka metoder som används vid ton Canadian Audiological P P att det inom tonaudiometri till största delen används de kliniskt rekommenderade metoder som finns men inom talaudiometri var det en del avvikelser. 2. SYFTE Syftet med studien var att gen standardiserade metoder som finns inom audiologisk diagnostik. Syftet var också att undersöka varför dessa kv 2.1 Specifik frågeställning ostiska riktlinjer? 6

3. MATERIAL & METOD till deltagarna i januari 2014. 1:2010). 3.1 Urval stycken audionomer. 7

3.2 Forskningsansats Studien var deskriptiv, syfte 3.3 Bortfall obligatoriska att besvara. I och med detta fanns det på majoriteten av frågorna ett neutralt frågor som handlade om vad man känner till, vilka kvasimetoder som man använder Vi skickade enkäten till 120 legitimerade audionomer inom Västra Götalandsregionen. Av dessa så var det 114 mail som kom fram. Sju stycken nådde inte fram på grund av inaktiv eller felaktig mailadress. Det var totalt 45 legitimerade audionomer inom Västra Götalandsregionen som besvarade enkäten. Alltså en svarsfrekvens på 39,5% av de 114 som återstod efter bortfall pågrund av felaktig epostadress. 3.4 Etiska överväganden 3.5 Genusperspektiv riskerade att bli ava 3.6 Litteraturgenomgång 8

ner: audiology, audiological, diagnostics, audiologist, standard, method, tone audiometry, survey, procedure, evidence, evidence based practice. 9

4. RESULTAT det begreppet. 4.1 Fråga 1 Hur många år har du arbetat som audionom? Det va r. Se figur 4.1 46,7% 13,3% 13,3% 26,7% 05 år 13,3% 610 år 26,7% 1115 år 13,3% 15< år 46,7% Figur 4.1 Hur många år har du arbetet som audionom? 4.2 Fråga 2 Ungefär hur stor del av din arbetsvecka består av ton talaudiometri? (Sett till senaste året) veckan. Se figur 4.2 10

40% 11,1% En dag eller mindre i veckan 48,9% 48,9% Några dagar i veckan 40% Större delen av veckan 11,1% Figur 4.2 Ungefär hur stor del av din arbetsvecka består av ton talaudiometri? (Sett till senaste året)? 4.3 Fråga 3 Vilka av följande alternativ till metoden enligt SAME inom audiologisk diagnostik känner du till? tre. Antalet audionomer som uppgav att de känner till att vis Fastställa tröskel med färre säkra svar än 3 vid tröskelsökning Inte mäta om 1000Hz efter 8000Hz vid luftledd tonaudiometri 51,1% 57,8% Sätta på maskeringsluren direkt vid benledning Talaudiometri innan man gör benledd tonaudimetri 62,2% 68,9% Känner ej till någon av ovanstående metoder 20% Figur 4.3 Vilka av följande alternativ till metoden enligt SAME inom audiologisk diagnostik känner du till? 11

4.4 Fråga 4 Vilka av dessa alternativ till metoden använder eller har du använt dig av? vid Fastställa tröskel med färre säkra svar än 3 vid tröskelsökning 77,8% Inte mäta om 1000Hz efter 8000Hz vid luftledd tonaudiometri 51,1% Sätta på maskeringsluren direkt vid benledning 71,1% Talaudiometri innan man gör benledd tonaudimetri 68,9% Använder ej någon av ovanstående metoder 2% Figur 4.4 Vilka av dessa alternativ till metoden använder eller har du använt dig av? 4.5 Fråga 5 Om du använder dig av någon av de ovanstående metoderna, hur ofta gör du det då? figur 4.5 12

15,6% 44,4% 2,2% 37,8% Någon enstaka gång 37,8% Ganska ofta 44,4% Vid varje mätning 15,6% Använder ej någon av ovanstående 2,2% Figur 4.5 Om du använder dig av någon av de ovanstående metoderna, hur ofta gör du det då? 4.6 Fråga 6 Av vilken anledning använder du någon av dessa alternativa metoder? me På grund av min erfarenhet så vet jag att resultatet stämmer Jag känner att det inte finns tillräckligt med tid 33,3% 73,3% Vi gör så på min arbetsplats 6,7% Har inte reflekterat över det 0% Annan anledning 31,1% Använder ej någon av ovanstående metoder 2,2% Bild 4.6 Av vilken anledning använder du någon av dessa alternativa metoder? 13

4.7 Fråga 7 Känner du att det finns tid till att utföra ton samt talaudiometri enligt metoden i SAME vid ett standard besök. tid vid 24,4% 75,6% Oftast 75,6% Oftast inte 24,4% Figur 4.7 Känner du att det finns tid till att utföra ton samt talaudiometri enligt metoden i SAME vid ett standard besök. 4.8 Fråga 8 Hur viktigt tycker du det är att det finns en standardiserad mätmetod? figur 4.8 4,4% Mycket viktigt 64,4% 31,1% 64,4% Viktigt 31,1% Varken eller, har inte tänkt på det 4,4% Oviktigt 0% Mycket oviktigt 0% Figur 4.8 Hur viktigt tycker du det är att det finns en standardiserad mätmetod? 14

4.9 Fråga 9 Känner du att det finns något du vill tillägga? i SAME böckerna. av at 15

5. DISKUSSION 5.1 Metoddiskussion djupar n uttala oss om. P 16

P 2004b). En tydligare formulering hade till ex P m fl. m fl., kunnat byta ut svaret de Dessa tveksamheter angående frågorna i enkäten hade eventuellt kunnat undvikas med hjälp av en pilotstudie där ett fåtal audionomer, kurskamrater samt lärare kunnat granska frågorna innan enkäten skickades ut. Frågorna granskades nu endast av författarna och deras handledare. Vi tror inte att studiens reliabilitet eller validitet påverkats av 17

frågeformuleringen på fråga tre då den inte kopplas direkt till en av de specifika frågeställningarna. s resultat visade på stor variation på yrkeserfarenhet hos audionomerna och de hade också en bred representation av diagnostik. Vilket, trots vissa begränsningar, ger en realistisk bild av hur audionomer inom Västra Götalandsregionen arbetar. 5.2 Resultatdiskussion böckerna (Almqvist m fl. 18

fl. böckerna (Almqvist m punkter som tagits upp i studien. det tror vi att Sveriges audionomer hade haft god m fl., 2004b). I och med Något som var intressant var att det var fler deltagare som uppgav att de inte känner till några alternativ till metoden enligt SAME (Almqvist m fl., 2004a, 2004b). Jämfört med antalet som uppgav att de använder sig av någon kvaismetod. Detta kan bero på formuleringen av fråga tre, men det kan också visa på osäkerhet kring vad som står i SAME (Almqvist m fl., 2004a, 2004b). som Enligt Almqvist m fl., (2004a) och ISO 82531:2010 maskeringslur på örat vid benledn blivit fela med upp till 30dBHL enligt Dirks & Swindeman (1967) och Edgerton & Klodd (1977). 19

fanns audionomer i studien kvasimeto det att de alltså när det inte är motiverat, det vill säga patienter som behöver anpassad mätning. Dock är det ovanligt med audionomer som endast arbetar med patienter med sådana av deltagarna majoriteten av dessa audionomer audionomens erfarenhet. deltagare resonerar enligt följande på fråga nio. " " " " När jag utför en tonmätning så förväntar jag mig vissa svar beroende på vad patienten sagt innan mätning, hur tontrösklarna ser ut. Om jag ser som ett evidensbaserat arbetssätt men det är samtidigt i linje med den kritik som finns angående evidensbaserad praktik (Moodie m fl., 2011). Det går inte alltid att följa metoden making decisions 20

about Richardson, 1996, s. 71). (Sackett, Rosenberg, Muir Gray, Haynes & m fl. Som en av deltagarn 5.2.1 Eventuella konsekvenser av ej standardiserade mätningar 7dB (Jerlvall m fl., 1983) även om man mäter enligt st diagnostiken... mellan grupper. 5.2.2 Projektets betydelse 21

omodern. 5.2.3 Framtida forskning 6. SLUTSATS böckerna (Almqvist m fl. omoderna och inaktuell (Almqvist m fl., 2004a 2004b). Men av de alternativ som diskuterats har vi inte kunnat se några större sk patienten och mellan grupper (Almqvist m fl., 2004a 2004b, ISO 6189,1983, ISO 8253 1:2010). 22

7. REFERENSER Almqvist, B., & Svenska audiologiska metodboksgruppen. (2004a). Handbok i hörselmätning. Bromma: SAME och CA Tegnér AB. Almqvist, B., & Svenska audiologiska metodboksgruppen. (2004b). Metodbok i praktisk hörselmätning. Bromma: CA Tegnér AB. American SpeechLanguageHearing Association. (2005). Guidelines for manual puretone threshold audiometry [Guidelines]. Available from www.asha.org/policy Barrenäs, M. L., & Wikström, I. (2000). The influence of hearing and age on speech recognition scores in noise in audiological patients and in the general population. Ear and Hearing, 21(6), 569577. doi:10.1097/0000344620001200000004 British Society of Audiology.(2011). Recommended procedure, Pure tone air conduction and bone conduction threshold audiometry with and without masking. Berkshire: UK. Carhart, R., & Jerger, JF. (1959). Preferred method for clinical determination of puretone thresholds. Journal of Speech & Hearing Disorders, 24. 330345. DeBow, A., & Green, W.B. (2000). A Survey of Canadian Audiological Practices: Pure Tone and Speech Audiometry. Journal of SpeechLanguage Pathology and Audiology, 24(4), 153161. Dirks, D., & Swindeman, J. G. (1967). The variability of occluded and unoccluded boneconduction thresholds. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 10(2), 232 249. Dollaghan, C. A. (2007). The handbook for evidencebased practice in communication disorders. Baltimore, MD: Paul H. Brookes Publishing Co. Edgerton, B. J., & Klodd, D. A. (1977). Occlusion effect in bone conduction pure tone and speech audiometry. Journal of the American Audiology Society, 2(4), 151158. 23

Gunnarsson, M., Lindström, I., Uhlin, P. (2001) Etisk Kod för audionomer. Svenska Audionomföreningen. Hagerman, B. (1977) Försämrad noggrannhet med 25ordslista vid bestämning av taldiskrimination. Audionytt 1, 28. Hagerman, B. (1979) Reliability in the determination of speech reception threshold (SRT). Scandinavian Audiology, 8(4), 195202. Hyde, M. L. (2005). Evidencebased practice, ethics and EHDI program quality. In R. C. Seewald & J. Bamford (Eds.), A Sound Foundation through Early Amplification: Proceedings of the 3rd International Pediatric Conference (pp. 281301). Basel, Switzerland: Phonak, AG. International Organization for Standardization.(1983) ISO 6189, 1983. Acoustics Pure tone air conduction threshold audiometry for hearing conservation purposes. Geneve. International Organization for Standardization.(2010) ISO 82531:2010. Acoustics Audiometric test methods Part 1: Puretone air and bone conduction audiometry. Geneve. International Organization for Standardization.(2012) ISO 83533:2012. Acoustics Audiometric test methods Part 3: Speech audiometry. Geneve. International Organization for Standardization. (2014) About ISO [About us] Available from www.iso.org/iso/home.htm Jerlvall, L., Dryselius, H., & Arlinger, S. (1983). Comparison of manual and computercontrolled audiometry using identical procedures. Scandinavian Audiology, 12(3), 209 213. Joseph, B., Nadol Jr. (1993). Hearingloss. The New England Journal of Medicine, 329(15), 1092. 24

Magnusson, L. (1995). Reliable clinical determination of speech recognition scores using Swedish PB words in speechweighted noise. Scandinavian Audiology 24, 21723. doi:10.3109/01050399509047539 Moodie, S., Kothari, A., Bagatto, M., Seewald, R. Miller, L., & Scollie, S. (2011). Knowledge translation in audiology: Promoting the clinical application of best evidence. Trends in Amplification,15(1), 522. doi:10.1177/1084713811420740 Rochette, A., Korner this the hidden challenge to increasing best practices? Disability and Rehabilitation, 31(21), 17901794. Sackett, D. L., Rosenberg, W. M. C., Muir Gray, J. A., Haynes, R. B., & Richardson, W. S. W British Medical Journal, 312, 7172. Seewald, R. C., & Scollie, S. D. (1999). Infants are not average adults: Implications for audiometric testing. The Hearing Journal, 52(10), 6472. SFS 1982:763. Hälso och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. 25

BILAGA 1 Följebrev till Enkät Hej! Vi är två studenter som går sista året på audionomutbildningen vid Göteborgs Universitet. Syftet med vår studie är att genom en elektronisk enkätundersökning riktad till audionomer inom Västra Götalandsregionen undersöka vilka alternativ till metoden enligt SAME som används inom den audiologiska diagnostiken. Vi vill även undersöka hur viktigt yrkesverksamma audionomer tycker det är med en standardiserad metod inom audiologisk diagnostik. Vi vänder oss till legitimerade audionomer inom Västra Götalandsregionen som utför ton och talaudiometri någon till flera gånger i månaden. Genom att delta i vår studie kan du vara med och lyfta frågor som rör mätmetoden. Det är helt frivilligt att delta i studien och alla svar kommer att behandlas konfidentiellt och anonymt. Vi har ingen möjlighet att se vem som har svarat vad. Väljer du att delta i vår enkät så ser vi det som ett medgivande till att delta i studien. Alltså bortse från patienter där det är ålder eller sjukdomstillstånd som påverkar mätningen. Enkäten beräknas ta max 5 minuter att svara på. Resultatet från studien kommer att redovisas på en konferens som anordnas av audionomprogrammet vid Göteborgs Universitet i slutet av vårterminen 2014. Vill ni ta del av resultatet på annat sätt så är ni välkomna att höra av er. För frågor eller mer information vänligen maila: Johanna Gullberg gusgulljo@student.gu.se Cecilia Törnblom gustornbce@student.gu.se Tack på förhand! Johanna Gullberg & Cecilia Törnblom 26

BILAGA 2 Enkät 1. Hur många år har du arbetat som audionom? 05 610 1115 15< 2. Ungefär hur stor del av din arbetsvecka består av ton talaudiometri? (Sett till senaste året) En dag eller mindre i veckan Några dagar i veckan Större delen av veckan 3. Vilka av följande alternativ till metoden enligt SAME inom audiologisk diagnostik känner du till? Fastställa tröskel med färre säkra svar än 3 vid tröskelsökning. Inte mäta om 1000Hz efter 8000Hz vid luftledd tonaudiometri. Sätta på maskeringsluren direkt vid benledning Talaudiometri innan man gör benledd tonaudiometri. Känner ej till någon av ovanstående metoder. 4. Vilka av dessa alternativ till metoden använder eller har du använt dig av? Nöja sig med färre säkra svar än 3 vid tröskelsökning. Inte mäta om 1000Hz efter 8000Hz vid luftledd tonaudiometri. Sätta på maskeringsluren direkt vid benledning Talaudiometri innan man gör benledd tonaudiometri. Använder ej någon av ovanstående metoder 27

5. Om du använder dig av någon av de ovanstående metoder, hur ofta gör du det då? Någon enstaka gång Ganska ofta Vid varje mätning Använder ej någon av ovanstående metoder 6. Av vilken anledning använder du någon av dessa alternativa metoder? På grund av min erfarenhet så vet jag att resultatet stämmer. Jag känner att det inte finns tillräckligt med tid. Vi gör så på min arbetsplats. Har inte reflekterat över det. Annan anledning. Använder ej någon av ovanstående metoder. 7. Känner du att det finns tid till att utföra ton samt talaudiometri enligt metoden i SAME vid ett standard besök. Oftast Oftast inte 8. Hur viktigt tycker du det är att det finns en standardiserad mätmetod? Jag tycker att det är: Mycket viktigt Viktigt Varken eller Oviktigt Mycket oviktigt 9. Känner du att det finns något du vill tillägga? Detta är frivilligt att svara på. Men vi uppskattar dina kommentarer. 28

BILAGA 3 Deltagarnas kommentarer från fråga 9. Svar: Om jag vid benledningstest efter taltest upptäcker luftbengap görs taltestet om. Om jag på förhand vet att det finns luftbengap görs testerna enligt standard. När jag utför en tonmätning så förväntar jag mig vissa svar beroende på vad patienten sagt innan mätning, hur tontrösklarna ser ut. Om jag misstänker en viss diagnos så anpassar jag mätningen efter det. Är det en "normal" patient som är "enkel" så väljer jag att spara tid för att lägga det på information istället. Viktigt att om man avviker från den standardiserade mätmetoden är medveten om riskerna och att man är medveten om när man kan avvika och inte. Har idag inte helt klart för mig vad det står för exakta regler i Sameboken, så jag är lite osäker på om jag förstått er fråga på rätt sätt. Gett svar så gott som det går. Har hört mycket om de regler ni skrivit men om det är exakt nedskrivet i Sameboken är lite oklart. Känner till allt ni nämner. Tidspress är boven till mycket, men det vore intressant med en studie som jämför om det blir någon skillnad med mätning enligt SAME och på det här lite snabbare sättet med bara 2 säkra svar t ex. Kommentar till varför jag använder mig av färra säkra svar än tre. Brukar använda mig av två säkra svar, då detta enligt erfarenhet oftast räcker. Är patienten osäker i sina svar används tre säkra svar. För vissa patienter är det nödvändigt att "snabba" på mätningen om man över huvud taget skall få fram ett resultat. då är det viktigt att man i grunden vet vad man gör och vad det kan få för konsekvenser. Har man ingen förståelse eller erfarenhet skall man absolut hålla sig till standarisering. Ibland kan patientens allmäntillstånd påverka att tonaudiometri med tre säkra svar är för svårt att genomföra. Jag prioriterar då att patienten orkar med flera frekvenser och är medveten om osäkerheten i resultatet samt journalför detta. Anledning till att jag inte ibland väljer att enbart sätta ut trösklen efter två svar är exempelvis vid test av barn eller på äldre personer pga av hälso tillstånd exempelvis (demens mm) Med erfarnhet kan man göra bedömningar i varje enskilt fall då man avviker från SAME direktiv, men det är ingenting som utförs slentrianmässigt av mig som audionom Samma sak gäller Taludiometrin om det finns tidigare audiogram och samma hörselkurva mäts fram händer det att talaudiometri utförs innan benledning. Dock ej på okänt öra. Fråga 3 känns konstig utformad. Det finns ingen metod enl Same där man skulle utföra audiogram med enbart två svar, ingen metod att sätta på luren direkt vid benledningsmätning, ingen metod om att vid mätning gå direkt från 8kHz ner till 500 Hz och hoppa över 1kHz osv, därav svaret känner inte till. 29

Hur man arbetar med diagnostik metoder beror ibland på om det är ett barn eller en vuxen person man hörseltestar. Eller om det finns något annat hos en vuxen person som gör att man måste avvika från standard metoden. Man måste som audionom vara kritisk till resultat och vara högt medveten om felkällor. Vid minsta tvekan om resultat måste man återgå till standard metoderna. Att man använder "alternativa metoder" kan ju ha flera orsaker. Ibland är hörselnedsättningen känd sedan tidigare och då vet man ungefär var hörtrösklarna ska hamna (kan visserligen ha hänt ngt drastiskt, men då vet man det också och gör det utförligare). Är pat.svaren väldigt osäkra kan man behöva fler säkra svar, men väldigt ofta svarar pat väldigt säkert och då känns det, erfarenhetsmässigt, onödigt att inhämta 3 säkra svar. Ibland vet man också att nedsättningen är sensorineural och då går det bra att fortsätta direkt med talaudiometri efter luftledningsmätningen. Ofta gör jag inte heller då benledningsmätning (om inget drastiskt inträffat som föranleder detta). Antecknar då "tidigare känd sensorineural nedsättning För att lära sig att mäta tillförlitligt måste man kunna och använda standardiserad mätmetod, om man ska avvika måste man veta varför och hur för att mätningen ändå ska bli tillförlitlig. Ang fastställa tröskel utan 3 säkra svar samt att testa talaudiometri utan belnledningsmätning fastställd gör jag vid test av barn. om man frångår same, ska man kunna motivera varför. Pat som inte orkar genomföra enl same, pat med ex down syndrom. då får man jobba fort så länge intresse finns. om man hör på o eller 5 db spelar det någon roll? Vid liksidig hns spelar det någon roll om ben ligger precis eller 5 db över? samtidigt så får man inte bättre rehabilitering än man har gjort diagnostiken. Stämmer värdena kör vidare. Får man känslan att något inte stämmer testa mer. Med erfarenhet får man ofta en känsla för hur pat. svarar. Frågar ofta efter några svar hur stark eller svag signalen är. För en del pat. väljer att inte svar för minsta hörbara utan kan vara på lagomnivå. För att frångå SAME måste jag känna mig väldigt säker på de två svar jag får annar år det 3 rätta svar som gäller. Före op. av stapes, sätter jag inte på maskeringen innan beledningesmätningen är utförd. Om jag använder ngn av ovanstående metoder är det som regel där det finns ett tidigare audiogram och det nya inte avviker särskilt mycket. Behöver ibland gå ifrån det standardiserade då tex pat. är trött, pat. som har happ och redan har en diagnos på sensorineural nedsättning, pat. är barn och fort tröttnar. Arbetar mycket med barn och då är det inte alltid lämpligt att tragla med tre säkra svar. Har även en del normalhörande och då görs talmätningar utan att en benlednings tas. 30