Förutsättningar för styrning av etablerande av samverkan mellan kommun och högskola

Relevanta dokument
Förutsättningar för styrning av samverkan

Avtal om Samhällskontraktet

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

Från idé till samverkansprojekt kring framtidens vård och omsorg

Ledarskap inom universitetsvärlden

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

Samproduktion inom området hälsa & välfärd

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

HANDBOK TANKESMEDJA. - en modell för möten mellan forskning och praktik

Ett starkt MDH arbete och resultat

Kompetenskriterier. för chefer i Göteborgs Stad

SAMSPEL2012. Samhällskontraktet Mälardalens högskola i samverkan med regionens kommuner

SAMSPEL2012. Samhällskontraktet Mälardalens högskola i samverkan med regionens kommuner

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

CHEF OCH LEDARSKAP. Sida 1

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Hemställan om beviljande av medel till centrumbildningen Samhällskontraktet

På väg mot ett Stockholm i världsklass

Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV) Verksamhetsplan för

Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt

Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet

VERKSAMHETSPLAN 2015

Kommunal välfärd. när resurserna inte räcker för att uppfylla lagkraven

Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd, MKHV. VERKSAMHETSPLAN 2016

Formaliserad samverkan mellan lärosäten och offentlig sektor En kategorisering och diskussion. UniLinks arenaträff Halmstad 8 maj 2014 Leif Jonsson

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

Örebro universitets vision och strategiska mål

Samverkan. om roller, dialog och tillit

Regional samverkan om validering Varför? Vad? Hur?

CHEF OCH LEDARSKAP. Riktlinjer och definitioner

M som i MOPS. en del i Samhällskontraktet

VerksAmhetsplAn. Enheten för externa relationer

Stadsledningskontorets uppdrag

Varumärkesplattform Nacka vatten och avfall. nackavattenavfall.se

Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning

Hållbara livsstilar och H+ EN FORSKNINGSÖVERSIKT

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( )

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Arbetsliv i förändring Vilka kuggar behövs?

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Delar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp

För Sveriges landsbygder

Välkomna till dagens mini-seminarium. om social ekonomi, civilsamhället, samverkan

Samverkan om dimensionering av utbildning. En kartläggning rapportering av ett regeringsuppdrag

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

VAD ÄR CENTRUM FÖR URBANA STUDIER HAMMARKULLEN?

Samverkan vad, hur och varför?

Kommittédirektiv. Bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolan. Dir. 2008:153. Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

VÄLFÄRDSSEKTORNS LÅNGSIKTIGA KOMPETENSFÖRSÖRJNING. högskolan + offentlig sektor = sant

Att utveckla varumärket Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen Erik Lagersten

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Case Sveahus AB. Handledare: Per Vilhelmson. Anna Sahlin Henrik Teledal Helen Rudolfsson Josef Söylemez

Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Följeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa

Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Program för samverkan

Guide till projektmodell - ProjectBase

Gör jämlikt gör skillnad

Överenskommelsen. mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Datum. Ert datum. Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i samhällets tjänst"

Verksamhetsplan 2019 för Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) inom Samhällskontraktet

För Sveriges landsbygder

Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå

ATT STYRA STATEN REGERINGENS STYRNING AV SIN FÖRVALTNING Betänkande av Styrutredningen (SOU 2007:75)

Regler för mål- och resultatstyrning

ÖREBRO KOMMUN orebro.se

Remiss EU-kommissions förslag till produktsäkerhetspaket i form av förordning om allmän produktsäkerhet samt förordning om marknadskontroll

Kommunstyrelsens beslut Den bilagda projektplanen ska gälla för projektet Sveriges kvalitetskommun 2021.

Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

TILL DIG SOM ÄR CHEF.

Mellan självständighet och kontroll: civilsamhället som samhällsbyggare genom idrott som socialpolitiskt verktyg

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en. högskola

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Projekt CLEAN Export Mälardalen

TILLITSBASERAD STYRNING

Ramverk för projekt och uppdrag

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

Rapport. - Uppdrag att utreda enheten för externa relationer

Kommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Kommunikationsstrategi för samverkan och externa relationer vid GIH


Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Transkript:

Förutsättningar för styrning av etablerande av samverkan mellan kommun och högskola Leif Jonsson, docent, Linköpings universitet Maria Mårtensson, docent, Stockholms universitet www.natkom.se

Att initiera samverkan mellan kommuner och högskolor Kommuner och högskolor är i hög grad institutionaliserade Statligt styrda organisationer med bestämda uppdrag Gott om trögheter och komplexitet knutna till politik, regelverk och professioner Samverkan innebär både anpassning till varandra och bibehållande av självständighet och särart Hur få igång samverkan när man inte känner varandra och känner till varandras särarter?

Syfte och frågor Bidra med kunskap om hur samverkan mellan kommuner och högskolor styrs i initiala skeden Frågor: Vad styrs vid initiering av samverkan? Vilka styrmetoder använder man sig av? Vilka typer av förutsättningar yttre, organisationsvisa, samverkansskapade har betydelse vid initiering av samverkan?

Teoretiska utgångspunkter - samverkan Mycket forskning om samverkan Många begrepp för samverkan Trippelhelix, privatoffentliga partnerskap, interorganisatoriska relationer Interorganisatoriska relationer (IOR) Samarbete i olika former mellan oberoende parter T.ex. joint ventures, strategiska allianser

Teoretiska utgångspunkter - styrning av samverkan Styrningsforskning fokuserar ofta formell styrning men det räcker inte Styrning i ett IOR sammanhang Skapa förutsättningarna som motiverar parterna att [ ] åstadkomma önskvärda eller förutbestämda mål (Dekker 2004 s. 30). Förutsättningar för styrning (Lindholm 2010) Acceptans och legitimitet för styrningen bland deltagande aktörer Förståelse för de begrepp som används för att styra Beaktande av att styrning utgår från resurser och aktörers kontroll av desamma

Formell och informell styrning

Samhällskontraktet 4 årigt samverkansavtal mellan: Västerås stad Eskilstuna kommun Mälardalens högskola 5 mkr/organisation/år, totalt 40 mkr Organisation Strategisk ledningsnivå Styrelse Processledning Operativ ledningsnivå 4 sektorsgrupper för prioriterade områden Utbildning Äldreomsorg och socialt arbete Morgondagens studenter och arbetsliv (Hållbar stadsutveckling)

Samhällskontraktets övergripande syfte Bidra till att öka kompetensnivån bland regionens invånare och i kommunernas verksamheter Stärka relationerna mellan högskolan och kommunerna Bidra till högskolans forskning Öka regionens konkurrenskraft

Resultatstyrning Övergripande mål formuleras av styrelsen Kännetecknas av att vara Ramverk snarare än styrbara mål Visionära Icke-operationaliserade Oklar organisationsstruktur med oklara befogenheter -> tolkningssvårigheter och svårigheter att operationalisera mål Otydligt formulerade förväntningar och krav (Dock tydligt att det finns krav) Å ena sidan starka krav på snabba resultat och mätbarhet Å andra sidan låt processen ta tid > frustration på operativ nivå

Beteendestyrning Oklart hur samverkan definieras -> problem för operativa verksamheten att avgöra vad som ska göras och vad som ska inkluderas Krav på att samverkan alltid ska inkludera alla parter Svårigheter att prioritera -> alla får lika Otydliga roller Vem fattar beslut om vad? Vilken roll har styrelsen? Styrelse eller verksamhetsledning? Vilken roll och vilka befogenheter har processledningen? -> den operativa verksamheten saknar direktiv och ledning Deltagande organisationer har t.ex. olika belöningssystem sätt att beräkna kostnader Deltagande organisationer leds utifrån olika styrprinciper

Social styrning I samverkan möts olika organisationer professioner Individer -> Kulturkrockar Ibland känner deltagare varandra redan innan > Har redan etablerat förtroende -> lättare att komma igång Ibland känner deltagare inte varandra > Saknar etablerat förtroende -> svårare att komma igång och förtroende måste först utvecklas Olika föreställningar om varandra Ibland förutfattande meningar -> misstro Uppfattningar om den andres styrkor

Vad styrs vid initiering av samverkan? Samverkansarbete (det partsgemensamma) Hur samverkan organiseras Hur lärande om samverkan ordnas Hur samverkan styrs och/eller Respektive parts arbete (det partsvisa) Högskoleutbildning Forskning Kommunal verksamhet Infrastruktur Platsattraktion Bostadsutbud

Styrmetoder vid initiering av samverkan Det behövs situationsanpassad styrideologi vad gäller hur Informell, organisk social styrning kombineras med Formell resultat- och beteendestyrning

Förutsättningar för initiering av samverkan Yttre förutsättningar ingen större betydelse Partsvisa förutsättningar viss betydelse Styrideal och styrtraditioner Politikens närvaro i kommuner Samverkansskapade förutsättningar stor betydelse Vad vill man med samverkan? Hur styra samverkansarbete?