SAMSPEL2012. Samhällskontraktet Mälardalens högskola i samverkan med regionens kommuner

Transkript

1 SAMSPEL2012 Samhällskontraktet Mälardalens högskola i samverkan med regionens kommuner vision Eskilstuna och Västerås är en stark region som skapar värde för individer, organisationer och företag genom ett aktivt lärande i ett innovativt förtroendefullt samspel. 1

2 Om Samhällskontraktet Samhällskontraktet är ett fyraårigt avtal om fördjupad samverkan mellan Västerås stad, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola (MDH). Syftet med Samhällskontraktet är att höja kompetensnivån i regionen genom bland annat gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mötesplatser för lärande. Verksamheten har tre olika roller: Samhällskontraktet är en angelägen satsning och en gemensam arena där högskolan och kommunerna kraftsamlar för Mälardalsregionens tillväxt och välfärd. Det handlar om forskning som ger nytta genom kunskapsutveckling i kommuner och företag. Det handlar om ett starkt MDH som matchar utbildning och arbetsmarknad. MOTOR Initierar och driver egna projekt och aktiviteter MÄKLARE Fungerar som länk mellan högskolan och omvärlden MÖTESPLATS Skapar möten mellan forskning och praktik Ambitionsnivån för framtiden är hög! Under 2012 är siktet inställt på att skapa långsiktiga strukturer och samtidigt bjuda in fler kommuner i vår gemenskap. SAMSPEL 2012 ger en samlad bild av Samhällskontraktets kommande satsningar. Skola, omsorg, hållbar stadsutveckling och framtidens arbetskraft allt för regionens bästa! Övergripande mål 1. Höja kompetensnivån hos regionens medborgare. 2. Öka övergången till högre utbildning. 3. Öka orternas attraktionskraft för att locka nya studenter, få utexaminerade att stanna kvar samt få företag att etablera sig och expandera. 4. Forskning inom minst en av de prioriterade sektorerna ska vara internationellt erkänd. Monica Ericsson stadsdirektör Västerås stad Karin Röding rektor Mälardalens högskola 5. En högskola med bra praktikmöjligheter och stöd vid övergången från studier till arbetsliv. 6. Tydlig koppling mellan utbildning och efterfrågan på arbetskraft i näringsliv och offentlig förvaltning. 7. Öka kompetensen hos personal i kommunalt finansierad verksamhet och öka kvaliteten i verksamheterna. 8. Att utgöra ett framstående exempel på samverkan mellan akademi och samhälle i både nationell och internationell jämförelse. Pär Eriksson kommundirektör Eskilstuna 2

3 Lärande och mötesplatser Samhällskontraktet syftar bland annat till att professionalisera samverkan. Det innebär att verksamheten tar till vara erfarenheter och kunskaper kring hur samverkan styrs, organiseras och följs upp. Det handlar också om att testa olika metoder och modeller för gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete. För att skapa ett professionellt samverkansarbete behövs kunskap om olika former och modeller för samverkan. Genom seminarieserien Samverkans ABC dokumenterar och analyserar Samhällskontraktet olika samverkansformer, till exempel kommundoktorander och mentorskapsprogram. Samhällskontraktet medverkar också till att utveckla koncept för samverkan som kan erbjudas högskolans samverkanspartners. Samhällskontraktet kommer att samverka internt på MDH med de forskare som ska bygga upp en ny verksamhet kring forskning om samverkan. Följeforskning och processtöd är tänkbara aktiviteter. Tillsammans med forskarna följer också Samhällskontraktet Västerås stads och Eskilstuna kommuns deltagande i det Nationella kommunforskningsprogrammet, som ger intressanta kontakter med andra lärosäten som driver kommunforskning. MÖTESPLATSER Samhällskontraktet är en länk mellan högskolan och omvärlden. En hörnsten i samverkansarbetet är att ordna möten mellan personer i kommunerna och på högskolan, men också andra aktörer i samhället. Ett viktigt syfte med mötesplatserna är dialog och kunskapsutbyte. Flera av Samhällskontraktets projekt slutförs eller kan delrapporteras under året, vilket gör det möjligt att anordna seminarier och konferenser för spridning av resultat och diskussion om fortsatt arbete. Under året kommer även Bemötandedagarna 2012 att genomföras för tredje året i rad. Samhällskontraktet kommer att vara delaktig i planering och förankring av den nationella konferensen Högskola och Samhälle i Samverkan (HSS) som MDH ska arrangera i maj Vad kan vi själva lära av Samhällskontraktets första år? Ernst & Young har fått i uppdrag att göra en halvtidsutvärdering av Samhällskontraktet med fokus på övergripande styrning, organisation och resultat. Uppdraget avrapporteras i mars Forskare vid MDH genomför en utvärdering av MOPS-modellen ur ett samhällsentreprenöriellt perspektiv. Uppdraget avrapporteras i juni Karriärtorget utvecklas vidare utifrån Kontigo AB:s uppföljning av projektet. 3

4 Organisation Samhällskontraktets styrelse ansvarar för övergripande visioner och mål. Styrelsen fattar också strategiska beslut om verksamhetens inriktning och budget. Styrelsen har inrättat fyra beredningsgrupper, så kallade sektorsgrupper, med olika inriktningar: Utbildning, Äldreomsorg och socialt arbete, Morgondagens studenter och arbetskraft samt Hållbar stadsutveckling. Sektorsgrupperna tar initiativ till nya projekt och aktiviteter. Ledamöterna har också en viktig roll som länkar tillbaka till sina egna organisationer. Som stöd i arbetet har styrelsen och sektorsgrupperna en processledning med ansvar för att driva det operativa arbetet. Processledningen består av personer med anställning på högskolan och Samhällskontraktet är inrättat som en centrumbildning på Enheten för externa relationer. Styrelse Processledning Sektorsgrupper Utbildning Morgondagens studenter och arbetskraft Hållbar stadsutveckling Äldreomsorg och socialt arbete 4

5 SAMSPEL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Samverkan för hållbar stadsutveckling Sektorsgruppen greppar över många områden från välfärdsfrågor till energi, miljö och samhällsbyggnad. För att starta upp den nya sektorn i Samhällskontraktet ska ett tvåårigt projekt genomföras med koppling till de pågående stadsdelsutvecklingsprojekten i Lagersberg, Eskilstuna och Bäckby, Västerås. Hållbar stadsutveckling har ett brett fokus och projektet kommer att lyfta dels energi och klimat, dels delaktighet och social/kulturell hållbarhet. är ett delvis obeforskat område. Karin Hjärpe framhåller att en stadsdel inte kan utvecklas enbart av kommunala aktörer. - Fler aktörer måste finnas med: Företagare, föreningsliv och boende i området behöver gemensamt arbeta för förändring. - På Bäckby ska vi framför allt jobba med att utvecklas stadsdelen socialt och kulturellt, säger Karin Hjärpe, välfärdsdirektör på Västerås stads stadsledningskontor. Vi hoppas med detta projekt kunna minimera segregation samt minska brott och skadegörelse. En tvärvetenskaplig forskargrupp Kunskapsarena Hållbar stadsutveckling ska bildas med kompetens som kan belysa både ekonomisk, ekologisk och social/kulturell hållbarhet. Utifrån en kartläggning av pågående samarbeten mellan högskolan och kommunerna som gjordes förra året, ska sektorsgruppen också främja insatser för bättre kontaktvägar mellan parterna. Forskningen kommer att belysa hur kommuner, näringsliv och högskola kan samverka för att utveckla en stadsdel, vilket idag 5 Karin Hjärpe, välfärdsdirektör, Västerås stad.

6 Sara Hägglund från MDH och Alexander Jonsson, lärare från Odlarskolan, Eskilstuna. En bra skolstart för alla barn Högskolan och kommunerna har kommit överens om ett långsiktigt samarbete kring skolutveckling och lärarutbildning. Målet för sektor Utbildning är att bidra till att alla barn och unga får förutsättningar att nå skolans mål. F orsknings- och utvecklingsprojekt genomförs inom fyra temaområden - matematik, mångfald, övergångar mellan förskola och skola samt entreprenörskap i skolan. Två kommundoktorander, en från Eskilstuna med inriktning på mångkulturella klassrum och en från Västerås med inriktning på matematikdidaktik, presenterar resultatet av sina forskningsprojekt under året. Odlarmodellen för entreprenörskap i skolan dokumenteras i form av en bok och en webbsida, som kan sprida erfarenheterna vidare. Genom forskningscirklar utvecklar kommunerna och högskolan tillsammans kunskap kring ledarskap och mångfald i skolan. 6

7 SAMSPEL Utbildning MKL en ny samverkansarena Under 2012 kommer sektor Utbildning övergå i en ny struktur: Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande (MKL). Målsättningen är att stärka högskolans lärarutbildning och dess forskningsbas, att utbilda fler behöriga lärare och att höja kompetensen bland redan behöriga lärare och skolledare. MKL inrättas som en samverkansarena vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation. MKL kommer att samordna verksamhet inom fyra områden: (1) skolutveckling, (2) forskning- och forskarutbildning, (3) kompetensutveckling samt (4) kompetensförsörjning. Alla kommuner i regionen bjuds in att delta i samarbetet, där forskningsbaserad skolutveckling blir en kärnfråga. Anders Garpelin, professor i pedagogik vid MDH. Forskningsprojekt om övergångar i skolan Ett av de projekt som startat inom sektor Utbildning och nu övergår i MKL är Gränsland, broar och passageriter som bland andra Anders Garpelin, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid MDH, ansvarar för. Projektet handlar om de utmaningar som möter förskolebarn när de börjar skolan och varför förskoleklassen ibland blir ett dike för barnets utveckling istället för den bro som det var tänkt. - Förhoppningsvis ska studien bidra till att det skapas bättre förutsättningar för att förskolan, förskoleklassen och skolan kan ge alla barn förutsättningar att nå skolans mål och utveckla sin egen fulla potential i livet, säger Anders Garpelin. Jag vill kunna se mig själv i spegeln och säga att jag gjort vad jag kan för att alla barn ska få en bättre skolstart. "vi vill ge alla barn förutsättningar att nå skolans mål och utveckla sin egen fulla potential i livet." 7

8 Hälsoteknik till nytta för hela regionen Sektorsgruppen har ett brett ansvarsområde. Här finns kommunernas socialtjänst med områdena omsorg om äldre och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg. Här finns också högskolans verksamhet inom hälsa, vård och välfärd. Under 2012 planeras för hur sektorsgruppen kan övergå i en mer långsiktigt hållbar struktur för samverkan. En utredning presenteras under våren och lägger grunden för hur gemensamma insatser inom socialtjänst, hälsa och välfärd ska organiseras. Några viktiga frågor är utveckling av samverkan kring verksamhetsförlagd utbildning samt lärande och långsiktig kunskapsutveckling på vetenskaplig grund i de kommunala verksamheterna. MOPS-PROJEKT MED BARN OCH FAMILJ I FOKUS Det kommer också att genomföras ett antal projekt som tagits fram utifrån MOPS Modell för Projektutveckling i Samhällskontraktet, i samverkan mellan högskolan, kommunerna och i några fall näringslivet. Under 2012 stödjer Samhällskontraktet BiFAMN Betydelsefulla möten i familjehemsvård, Livet för barn i skyddat boende, EKUALH Evidens, kompetens och utbildningscentrum samt Samordnat föräldrastöd. MOPS-modellen kommer även att utvärderas och följas utifrån ett samhällsentreprenöriellt perspektiv av forskare och doktorander vid högskolan. 8

9 SAMSPEL ÄLDREOMSORG OCH SOCIALT ARBETE "RoboCat har förutsättningar att utvecklas till ett hjälpmedel som bidrar till ett rikare liv." HÄLSOTEKNIK UR BRUKARPERSPEKTIV Ett nytt område för Samhällskontraktet är hälsoteknik och Technology for Independent Life (T4IL), med fokus på brukarperspektivet. T4IL är både ett forskarnätverk inom MDH som innebär akademioch ämnesövergripande samverkan och en regional satsning under ledning av Robotdalen. Samhällskontraktet kommer att ta fram en forskningsöversikt kring brukarperspektivet i användning av tekniska redskap i vardagen inom vård och omsorg av äldre och funktionshindrade. ROBOCAT Ett första delprojekt inom T4IL är RoboCat, som handlar om att utveckla en robotkatt som kan användas i vård och omsorg om äldre personer som har demens i ett sent skede. Med Samhällskontraktets stöd har projektet fått möjlighet att ta fram ett antal prototyper av RoboCat, som nu ska testas med målet att utvecklas till användarfärdig produkt som bland annat kan spinna och avge värme. RoboCat är ett hjälpmedel som är tänkt att användas i äldrevården. - RoboCat har förutsättningar att utvecklas till ett hjälpmedel som bidrar till ökad trygghet, lugn och aktivitet hos äldre personer med demens och därmed till ett rikare liv, säger Christine Gustafsson, forskare och projektledare för sektor Äldreomsorg och socialt arbete. Den kommer att vara till nytta för vård och omsorg om äldre, men också fungera som hjälpmedel för personal och anhöriga. Dessutom bidrar arbetet till att utveckla näringslivet i regionen, säger Christine. Utöver dessa möjligheter är RoboCat-projektet redan ett gott exempel på samverkan, ett grundläggande uppdrag för Samhällskontraktet. Christine Gustafsson, projektledare Samhällskontraktet. 9

10 Eva Liitle, Västerås stad och Marita Schwartz, Eskilstuna kommun. Stolta medarbetare gör arbetsgivare attraktiva Kompetensförsörjningen är viktig för den regionala utvecklingen. MDH förser redan idag regionen med arbetskraft, men målet är att fler studenter ska stanna i regionen efter sina studier och att arbetsgivarna i såväl offentlig som privat sektor ska hitta den kompetens de söker. Sektorsgruppen arbetar dels med ett brett regionalt fokus på kompetensförsörjning i alla branscher, dels med ett kommuninternt perspektiv som handlar om att stärka det egna arbetsgivarvarumärket. De två huvudspåren motsvaras främst av å ena sidan Karriärtorget och Akademikerbarometern, och å andra sidan av ett nystartat forskningsprojekt kring yrkesstolthet och organisationsidentitet - Stoltprojektet. STOLTHET GER GODA AMBASSADÖRER Bakgrunden till Stoltprojektet är de medarbetarenkäter som Västerås stad och Eskilstuna kommun har låtit göra bland sina anställda. Enkäterna visade att kommunernas personal ofta känner stolthet över sitt eget arbete, men inte alltid över kommunen som arbetsgivare. Jonas Welander har studerat till beteendevetare med inriktning psykologi på MDH, och har tidigare arbetat i olika verksamheter inom Västerås stad. Han har rekryterats in som kommundoktorand i projektet. 10

11 - Målet är att hitta vilka mekanismer som underbygger yrkes- och organisationsstolthet och vad det är som skapar en identitet hos medarbetaren, säger Jonas. I tidigare forskning kan man utläsa att yrkesstolthet bland annat tenderar att hänga ihop med tillhörigheten till en grupp där medarbetarens sociala identitet finns. Detta kan i sin tur bidra till att man känner sig delaktig och stolt över sin grupps framgångar. Projektet vill bland annat utforska vad det är som håller ihop gruppen och säkerställa om gruppidentiteten verkligen har ett samband med upplevd yrkes- och organisationsstolthet. Varför är projektet viktigt? - Eskilstuna kommun står, liksom de flesta andra kommuner, inför stora pensionsavgångar, säger Marita Schwartz, personaldirektör på Eskilstuna kommun. Av våra chefer är 65 procent över 50 år. Medelåldern på alla medarbetare är drygt 46 år. Vi funderar på hur vi ska rekrytera nya medarbetare inför framtiden, och vi vill ju även behålla våra nuvarande: vi är angelägna om att de känner glädje och stolthet över att gå till jobbet, - Det är viktigt att de som är unga idag ska tycka att kommunerna är attraktiva arbetsgivare, säger Eva Little, personaldirektör på Västerås stad. Hur upplever då kommunerna och högskolan att samarbetet fungerar? - Båda parter tjänar på det, säger Jonas Welander. Kommunerna gör det möjligt för högskolan att bedriva detta forskningsprojekt och kommunerna får forskningsresultat som de kan omvända till konkret utvecklingsarbete i sina verksamheter. SAMSPEL Morgondagens studenter & arbetskraft Karriärtorget har parallellt också utvecklat nya erbjudanden till arbetsgivare som önskar komma i kontakt med studenter. Nytt från 2011 är att arbetsgivarna kan möta studenter genom after school-träffar eller på de nya permanenta utställningsplatserna, de fysiska karriärtorgen, strategiskt placerade i huvudbyggnaderna i både Eskilstuna och Västerås. Karriärtorgets projektledning har i uppdrag att under 2012 fortsätta att utveckla Karriärtorget och dess tjänster, samt identifiera strukturer, metoder och arbetssätt med målet att integrera Karriärtorget i högskolans ordinarie verksamhet. AKADEMIKERBAROMETERN Sektorsgruppen är också en viktig kanal för frågor om matchning av utbildning och regionens behov av arbetskraft. Under våren avrapporteras projektet Akademikerbarometern med förslag på hur prognoser, statistik och andra uppföljningar kan ge en tydligare grund för högskolans utbildningsplanering och stärka devisen om utbildning som leder till jobb. Marita Schwartz och Eva Little tycker också att samarbetet fungerar bra. - De frågor man sätter i fokus får en bredare belysning våra kompetenser kompletterar varandra, säger Eva Little. KARRIÄRTORGET Karriärtorget sammanför studenter och arbetsliv genom att erbjuda olika former av karriärbyggande aktiviteter. Aktiviteterna arrangeras i samverkan med både högskolans studenter, medarbetare och arbetsgivare i regionen. Ambitionen är att hitta olika framgångskoncept som även motsvarar akademiernas behov. Därför har ett samarbete etablerats med programsamordnare och lärare för att koppla ihop aktiviteterna mot befintlig utbildning. Några koncept som formats och kommer att genomföras under året kopplat till olika utbildningar är mentorprogram, karriärdagar, branschmingel, exjobbsdagar samt föreläsningar och paneldebatter om jobb och arbetsmarknad. Sara Johansson och Linda Rönnlund har formgivit Karriärtorgets nya utställningsplatser. 11

12 Cecilia Vestman Processledare Terence Fell Projektledare Hållbar stadsutveckling Christine Gustafsson Projektledare Äldreomsorg och socialt arbete Elisabet Christoffersson Administratör Torbjörn Messing Projektledare Utbildning Sanna Henriksdotter Informatör Karolina Winbo Projektledare Morgondagens studenter och arbetskraft Produktion: Mälardalens högskola Form: Navii Tryck: Bäcklund Grafiska AB År: Upplaga: 1500 ex Foto: Mälardalens högskola, Jerker Berglin, Fotograf Niclas AB, Mauro Rongione, Alice Öberg, Eskilstuna kommun, Pia Nordlander/bildN och Clifford Shirley. 12