Samhällskontraktet. Högskolan + kommunerna = sant

Transkript

1 Samhällskontraktet Högskolan + kommunerna = sant FAKTA KARIN RÖDING Karin Röding är sedan våren 2011 rektor vid Mälardalens högskola. Hon har tidigare varit bland annat chef för Universitets- och högskoleenheten vid Utbildningsdepartementet, universitetsdirektör vid Uppsala universitet och vid Karolinska institutet. Karin är legitimerad tandläkare och medicine doktor. FAKTA: Mälardalens högskola Campus i Västerås och Eskilstuna studenter 30 utbildningsprogram 20 påbyggnadsprogram anställda 150 aktiva forskarstuderande 60 professorer Forskarutbildningsrättigheter i teknik samt hälsa och välfärd FAKTA REGIONEN Mälardalens högskola, MDH, är geografiskt placerad i en expansiv region med 3 miljoner människor. Högskolan finns i två län, Västmanland och Södermanland med totalt 19 kommuner och två landsting. I högskolans närområde finns hundratals SME-företag samt ett tiotal globala företag såsom ABB, Volvo Construction Equipment, Bombardier, Seco Tools, Assa Abloy och Westinghouse, som alla i olika former samverkar med MDH. TEXTEN: Mälardalens högskola, MDH, har en tydlig och uttalad vision att vara en samproducerande högskola, en roll i det akademiska landskapet som MDH tagit på eget initiativ. MDH grundar sin profil på internationell analys och ställningstaganden, där till exempel EU och OECD framhåller att såväl samverkan som samproduktion mellan högskola och privat och offentlig sektor är viktigt för den regionala tillväxten. Särskilt betonas fördelarna med att lärosäten finns nära regionens aktörer, vilket innebär att det finns ett utbyte och ett ömsesidigt användande av expertkompetens som kan röra sig mellan de olika sektorerna för att gemensamt arbeta med kunskapsutveckling och kompetensförsörjning. Efter 35 år av nära samverkan med kommuner, landsting och näringsliv har MDH byggt upp en unik erfarenhet och kompetens, vilket har resulterat i att goda och konkurrenskraftiga miljöer har kunnat utvecklas. Högskolan är nationellt känd för sina modeller och arenor där forskare, praktiker och studenter möts. Det är just detta kunskapsutbyte och växelverkan mellan näringsliv, kommuner, landsting och högskola som vässar och driver utvecklingen för alla parter. Det ger utbildningar med tydlig arbetslivsanknytning och forskning utifrån reella behov. Högskolans profilerade signum har attraherat kunniga medarbetare inom både akademi, företag och offentlig sektor. Det finns en gränsgångarkultur som gör att expertkompetens förflyttar sig mellan olika organisationer. På Mälardalens högskola verkar runt 100 gränsgångare med dubbla

2 anställningar, det vill säga både i industrin, kommun, landsting samt på högskolan. Man kan säga att gränsgångare på MDH har gått från att vara en kulturell yttring som bottnar i högskolans historia till att nu vara en del av högskolans strategi. Ett tydligt exempel med konkret nytta med gränsgångare härstammar från finanskrisen 2009 som drabbade fordonsindustrin och dess underleverantörer hårt i högskolans närregion. Det var därför av allra högsta vikt att företagen när krisen bedarrat inte hade tappat kompetens utan snarare utvecklat den för att hävda sig i konkurrensen när krisen bedarrat. I det läget sjösatte högskolan tillsammans med regionen ett ettårigt forskningsförberedande program där högskolan erbjöd unga akademiker, som hotades av uppsägning att sätta sina industriella utvecklingsprojekt i ett akademiskt perspektiv. Projektet omfattade runt 40 ingenjörer. Idag kan konstateras att de flesta av dessa personer är tillbaka till sina företag medan andra har valt att fortsätta inom akademin som industridoktorander. Gemensamt är att alla parter vunnit på denna satsning. Vinsten har för företagen bland annat bestått i bibehållen och utvecklad kompetens, för akademin har relevanta forskningsfrågeställningar resulterat i publikationer och för individen har det betytt ny kompetens och fortsatt anställning. Högskoleverkets visar i rapporten Etableringen på arbetsmarknaden examinerade läsåret 2007/08 (2011:16 R) att 81 procent av MDH-studenterna får jobb ett år efter examen. Det innebär att MDH är ett av de lärosäten i landet som är bäst på att matcha utbildning med arbetsmarknadens behov. MDH har en högre andel etablerade på arbetsmarknaden jämfört med de olika riksgenomsnitten för samma examensgrupper. Resultatet befäster också att studenterna erbjuds utbildningar med kvalitet och framtidsmöjligheter. På så sätt kan de kliva rakt ut i arbetslivet, internationellt, nationellt eller regionalt. MDH:s devis Utbildning som leder till jobb har alltså tydlig relevans. Från samverkan till samproduktion Högskolan har på flera områden tagit steget från att vara en samverkande högskola till att bli samproducerande. Begreppen samverkan och samproduktion riskerar i många diskussioner att sammanblandas och förväxlas. För att tydliggöra skillnaden utgår MDH från följande definitioner. Med begreppet samverkan är utgångspunkten högskolans egen kompetens som på olika sätt samarbetar med företag, samhällsinstitutioner eller organisationer. Det kan gälla enskilda utbildnings- eller forskningsprojekt som till exempel projektkurser, examensarbeten eller undersökningar inom utbildning på forskarnivå. Med samproduktion är utgångspunkten en gemensam kunskapsbas och långsiktiga samarbeten med företag, samhällsinstitutioner eller organisationer där båda parter är ansvariga och aktiva för att åstadkomma resultat inom de valda utbildnings- och forskningsprojekten. Samverkansarenor För att vara en professionell partner till det omgivande samhället krävs att samproduktionen sker på ett koordinerat sätt och att det finns en gemensam agenda. Idag finns flera stora forskningsbaserade samproduktionsprojekt vid MDH som verkar på både operativ och strategisk nivå, till exempel Robotdalen, Automation Region, minst innovation och Samhällskontraktet. Här medverkar akademi, privat och offentlig sektor för att gemensamt skapa nytta och kunskapsutveckling. I denna skrift väljer jag att lyfta fram Samhällskontraktet som ett gott exempel på hur akademin och kommuner kan stärka varandras verksamheter, men också arbeta mot gemensamma övergripande mål för regionens bästa. En nyckelfaktor i Samhällskontraktet är möjligheten för varje aktör att påverka agendan, vilka aktiviteter som startas och drivs. På så vis skiljer sig Samhällskontraktet från andra avtal där kommuner lämnar bidrag till lärosäten, men utan krav på gemensamma initiativ och beslut. Det här är samproduktion från start till mål.

3 Högskolan + kommunerna = sant I april 2009 tecknades ett unikt avtal mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och Västerås stad. Avtalet Samhällskontraktet är en storsatsning på totalt 40 miljoner kronor med syfte att med gemensamma krafter och resurser utveckla regionen, stärka högskolan och de kommunala verksamheternas kunskapsbas. Som underlag inför de kommande avtalsdiskussionerna tillsattes en utredning som syftade till att beskriva samverkan mellan MDH och kommunerna. Utredningen bekräftade att högskolan hade en djupt förankrad samverkanskultur. Emellertid var den generella bedömningen att aktiviteterna var tidsbundna och projektliknande, baserade på personliga nätverk och hade svag målformulering. De var sällan utvärderade och hade ofta svag koppling till ledning och organisationsövergripande strategier. Utredningen utmynnade i ett konkret förslag om hur det gemensamma Samhällskontraktet skulle organiseras och styras för att uppnå bästa utväxling. Styrelsen för Samhällskontraktet, som består av kommundirektörerna, två förvaltningschefer från Eskilstuna och Västerås, samt högskolans rektor och prorektor, enades om visionen Eskilstuna och Västerås är en stark region som skapar värde för individer, organisationer och företag genom ett aktivt lärande i ett innovativt förtroendefullt samspel. Verksamheten fokuserades på några kärnområden skola, socialtjänst och framtidens arbetskraft. Samhällskontraktet går nu in på sitt tredje verksamhetsår och ses idag som ett självklart nav och en arena där högskolan och kommunerna möts. Här samarbetar forskare och praktiker för att tillsammans utveckla idéer och sprida nyvunna erfarenheter och kunskaper i båda riktningar. Styrning med avstamp i gemensam agenda Styrelsen för Samhällskontraktet har det övergripande ansvaret för verksamhet och budget, men fungerar även som ett strategiskt forum för diskussion om högskolans, kommunernas och regionens utveckling. Klimatet är öppet och förtroendefullt och diskussionerna rör gemensamma utmaningar och hur dessa på bästa sätt ska mötas. Tiden är förbi när varje given organisation själv kan hantera komplexa frågor kring till exempel kompetensförsörjning eller hållbar utveckling. Våren 2011 var exempelvis utmanande för Mälardalens högskola som förlorade sitt examenstillstånd för grundlärarprogrammet, med inriktning Förskoleklass och årskurs 1-3. Orsaken var att utbildningarna inte hade tillräcklig forskningsbas, det vill säga inte tillräckligt många disputerade lärare i undervisningen. Detta faktum blev plötsligt en gemensam angelägenhet för hela regionen. Hur ska kommunerna kunna rekrytera den kompetens de behöver om vissa utbildningar inte ges vid MDH? Lärarstudenterna är en kategori av studenter som är mer benägna än andra att utbilda sig vid för studenten närliggande lärosäten. För MDHs del innebär det att mer än hälften av studenterna på lärarprogrammen rekryteras från regionen. Samhällskontraktets styrelse blev här en viktig mötesplats för att få igång arbetet med att klara finansiering som kan säkerställa den vetenskapliga kompetensen som krävs för att kunna erhålla tillstånd vid en förnyad ansökan. Motor, mäklare och mötesplats Samhällskontraktet har identifierat tre roller: MOTOR initierar och driver egna projekt och aktiviteter. MÄKLARE är en länk mellan högskolan och omvärlden. MÖTESPLATS skapar möten mellan forskning och praktik. Som motor har Samhällskontraktet bland annat initierat tre forskningsprojekt som bedrivs i forskargrupper med kommundoktorander från Eskilstuna kommun och Västerås stad. Ett projekt handlar om undervisning i mångkulturella klassrum, ett angeläget område som lyfts fram av kommunerna. På skolans område bedrivs också ett projekt kring matematikundervisning. Ett annat

4 projekt syftar till att ta fram kunskap om vilka faktorer som kan öka stoltheten över sin arbetsgivare, något som är viktigt för att bli en attraktiv arbetsgivare. Nya områden som kommer att utvecklas är hälsoteknik och hållbar stadsutveckling. Samhällskontraktet bidrar till att utveckla kunskap inom hälsoteknik och Technologies for Independent Life (T4IL), med särskilt fokus på individperspektivet. Ett första delprojekt är RoboCat, som handlar om att utveckla en robotkatt som kan användas i vård och omsorg om äldre personer som har demens i ett sent skede. Genom satsningen på hållbar stadsutveckling läggs nu grunden för ett utvecklingsarbete på vetenskaplig grund i några av kommunernas stadsdelar. Spännvidden är sålunda stor, från energifrågor till social hållbarhet och delaktighetsfrågor. Mäklarrollen innebär att Samhällskontraktet är en tydlig kontaktväg in i högskolan, men också från högskolan ut till kommunerna. Genom att mäkla vidare frågor och förslag, har exempelvis en uppdragsutbildning kring kommunikation och bemötande utvecklats för plan- och bygghandläggare. Flera utvärderingsuppdrag ges numera till forskare vid MDH. I vardagen dyker också frågor upp kring tips på föreläsare eller kontakt med forskare. Att skapa mötesplatser är grundläggande i allt samverkansarbete. En mötesplats som lett till konkreta resultat i form av gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt är MOPS Modell för Projektutveckling i Samhällskontraktet. Personal i kommunerna och på högskolan får tillsammans stöd i att utveckla projektidéer från idé till genomförande inom socialtjänst, hälsa och välfärd. Konferensen Bemötande av varandra och andra arrangeras sedan tre år för kommunanställda i Västerås och Eskilstuna. Konferensen samlar närmare 600 personer och här lyfts aktuella frågor om bemötande och mångfald. Från projektsamordnare till hållbara strukturer - forskningsbaserad skolutveckling och en stark lärarutbildning Inom Samhällskontraktet finns idag en etablerad verksamhet med flertal samverkansprojekt och mötesplatser. Nu och framåt ligger fokus på att utveckla detta från en plattform för projekt, till mer långsiktigt hållbara strukturer. Fler kommuner kommer också att bjudas in till samarbetet. Den första övergången till långsiktigt hållbar struktur sker inom området utbildning och skola genom Mälardalens Kompetenscentrum för Lärande, MKL. MKL, startas 2012 och Samhällskontraktets styrelse har gemensamt enats om det övergripande målet att ge alla barn och unga förutsättningar att nå skolans mål och sin egen fulla potential. Andra mål är att stärka högskolans lärarutbildning och dess forskningsbas, att utbilda fler behöriga lärare samt att höja kompetensen bland redan behöriga lärare och skolledare. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv ska MKL bidra till att högskolan stärker sin position som utbildningsanordnare för lärarutbildningarna samtidigt som högskolan fortsätter förse regionen med lärare. Med andra ord ett ömsesidigt vinna-vinna koncept. Inom ramen för MKL planeras insatser inom fyra verksamhetsområden; kompetensförsörjning, kompetensutveckling, forskning/forskarutbildning och skolutveckling. Forskningen ges en central roll kopplad till arbetet med skolutveckling, genom insatser för en pedagogisk praktik som vilar på vetenskaplig grund. Vid starten sker en särskilt satsning på matematikdidaktik, mångfald och ledarskap samt studier av övergången mellan förskola och skola. MKL kommer att ha sin bas på högskolan och vid de båda campusorterna Eskilstuna och Västerås. Samtliga kommuner i Sörmland och Västmanland kommer att få möjlighet att samverka och ingå i verksamheten. Utmaningsdriven samproduktion

5 Sammanfattningsvis har Samhällskontraktet skapat en värdefull arena för högskolans kontakter med kommunerna, där professionellt samverkansarbete skapar nytta för studenter, forskare, personal i kommunerna och för regionens arbetsgivare. De separata tomtebloss som sprakat en kort tid i form av enskilda projekt har högskolan lagt bakom sig för att tillsammans med våra samverkanspartners ta oss an de utmaningar och möjligheter vi har framför oss. Det finns mycket okunskap och mytbildning kring vad samverkan har eller inte har för betydelse. Att samverkan i alla former är viktig, kanske rent av nödvändig, råder det konsensus om, men kunskapen om vad aktiviteterna resulterar i är fortfarande outvecklad. Jag och mina medarbetare vid MDH är övertygade om att det är dags att ta nästa steg gällande samverkan, den behöver mätas, styras och följas upp. Det är hög tid för samverkan 2.0. En akademi vill inte tro utan veta därför har MDH på eget initiativ tagit fram metoder i syfte att mäta samverkans betydelse för akademin och det omgivande samhället. MDH är beredd att utveckla tillämpbara modeller, ta fram indikatorer för samverkan och beforska nyttan av samverkan. MDH har därför uppvaktat utbildningsminister Jan Björklund med ett erbjudande om att bli en pilothögskola för samverkan och därigenom kunna leda utvecklingsarbetet inom detta viktiga område. Detta arbete skulle kunna vara till gagn för hela högskolesystemet genom bland annat konkret stöd till andra lärosäten. I debatten hör jag ofta att samverkan är så svårt eller helt omöjligt att mäta. Som akademi låter vi oss inte nedslås över att något är svårt vi finns till för att söka svar och lösa utmaningar. MDH står därför redo att börja utveckla detta med full kraft.