Årsredovisning 2012 Landstingsstyrelsen LiÖ 2013 18
Årsredovisning 2012 2 LiÖ 2013 18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Sammanfattning 3 Ekonomiperspektivet 4 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning Landstingsbidrag och landstingsgemensamt per verksamhetsenhet Övriga bilagor Regionsjukvårdsnämndens årsredovisning
Årsredovisning 2012 3 Sammanfattning LiÖ 2013 18 Inom Landstingsstyrelsen redovisas landstingets gemensamma angelägenheter i form av politisk ledning, ledningsstab, landstings-gemensamma verksamheter och projekt, regional utveckling, forskning och utveckling samt landstingets revisorer. Landstingsstyrelsens årsredovisning behandlar endast ekonomi pers-pektivet och de delar som beskrivs är där det finns något särskilt att rapportera. Övriga delar av Landstingsstyrelsen behandlas i den landstingstotala årsredovisningen. Landstingsstyrelsen redovisar ett resultat på 2,2 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror i huvudsak på återhållsamhet vid tillsättning av ersättare vid ledigheter inom Ledningsstaben. I bilaga redovisas resultat samt beslutad nivå per område. Redovisat resultat för Landstingsstyrelsen baseras på resultat inom Politisk ledning och Ledningsstab. Inom övriga områden återförs resultatet till Finansförvaltningen. Totalt har 57,1 miljoner kronor återförts till Finansförvaltningen. Inför 2012 erhöll Landstingsstyrelsen del av återförda medel från 2011, totalt 47 miljoner kronor.
Årsredovisning 2012 4 Ekonomiperspektivet FoU Landstingets engagemang i forskning och utveckling är: verksamhet som finansieras med statligt bidrag enligt ALF-avtalet (Avtal om samarbete om Läkarutbildning och Forskning) FoU-verksamhet som landstinget finansierar med egna medel. ALF-bidraget från staten var 188 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet visar ett överskott om cirka 3 miljoner kronor. Medel som ej förbrukats överförs till nästa år. Tillsammans med tidigare års resultat uppgår sammanlagt överskott till 11 miljoner kronor. Av detta överskott beräknas 8 miljoner kronor disponeras under 2013. Avsatta medel till Landstings-FoU (inom Landstingsstyrelsens ansvarsområde) var 96 miljoner kronor för 2012. Årets resultat (exklusive innovation + 4 miljoner kronor) visar på ett överskott om cirka 7 miljoner kronor. Orsaken till överskottet är främst tidsmässiga förskjutningar av projektmedel, låg utnyttjandegrad av gästforskartjänster och ej utnyttjad budgeterad aktivitet inom programmet Student till docent. Medel som ej förbrukats överförs till nästa år. Tillsammans med tidigare års resultat uppgår sammanlagt överskott år 2012 till 30 miljoner kronor. Av detta överskott beräknas 8 miljoner kronor disponeras under 2013. 10 miljoner kronor har reserverats för att finansiera uppbyggnad av akademisk miljö vid ViN (LiÖ 2012-102). Inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ram avsattes dessutom cirka 16 miljoner kronor till Landstings-FoU under 2012. Regional utveckling Landstingsgemensamma verksamheter och projekt Inom landstingsgemensamma verksamheter och projekt redovisas bland annat IT-infrastruktur, HRsatsningar samt centrala utvecklingsprojekt. Totalt återbetalades 5,2 miljoner kronor inom landstingsgemensamma verksamheter och projekt. Under 2012 tilldelades Landstingsstyrelsen engångsmedel om 20 miljoner kronor för akutprojekt. Medlen har använts till projekt inom Akutflödet, främst Aktiv Hälsostyrning. Akutprojekt 2012 (samtliga belopp i tkr) LiÖ 2013 18 Utfall Hur uppnår vi 1 4 4 000 Aktiv hälsostyrning 10 224 ALMA 4 000 Lite bättre hela tiden 1 591 ST läkare Summa 19 815 Bidraget till ST-kansliet utökades med 3,6 miljoner kronor i engångsanslag, som finansierades med tidigare upparbetat överskott. I samband med bokslutet återbetalades 2,6 mkr, främst med anledning av lägre kostnader jämfört med planerad regionrandning. Särskilt riktade medel Medlen har använts till Akutläkarprojektet samt till riktade satsningar på Vårdlots och Entreprenörsenheten. Landstingets bidrag till Regionförbundet Östsam för regional utveckling uppgick år 2012 till 128 miljoner kronor. 15 miljoner kronor avsattes för övrig regional utveckling. Från och med 2012 redovisas kollektivtrafiken inom Trafiknämnden varför landstingsbidraget till Landstingsstyrelsen har reducerats med 299 miljoner kronor.
551 Landstingsstyrelsen Bilaga 1 2013-18 Resultaträkning (tkr) Bokslut 2012 Budget 2012 Bokslut 2011 Not Intäkter Landstingsbidrag 780 249 839 289 1 110 600 1 Koncernbidrag 19 384 20 000 20 202 Patientavg sjukvård/tandvård 0 0 0 Försäljning utbildning 2 477 1 000 1 636 Försäljning övriga tjänster 310 748 311 145 288 585 2 Statsbidrag 510 5 000-963 Bidrag för personal 99 0 0 Övriga bidrag 10 875 0 7 377 Försålt mtrl varor övr intäkt 3 086 2 316 3 992 Summa Intäkter 1 127 427 1 178 750 1 431 429 Personalkostnader Lönekostnader -60 090-54 636-53 937 Arbetsgivaravgifter -25 261-23 553-22 504 Övriga personalkostnader -48 719-48 076-56 904 Summa Personalkostnader -134 070-126 265-133 344 Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet -18 500-64 229-64 409 3 Verksamhnära material o varor -53 0-465 Lämnade bidrag -841 910-869 061-1 113 392 Övriga verksamhetskostnader -128 364-116 395-111 288 Summa Övriga kostnader -988 827-1 049 685-1 289 553 Avskrivningar Avskrivningar -3 015-2 800-3 535 Summa Avskrivningar -3 015-2 800-3 535 Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter 702 0 918 Finansiella kostnader -8 0-7 Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter 694 0 911 Årets resultat 2 209 0 5 907 Noter till resultaträkningen: 1) Totalt utbetalat landstingsbidrag 2012 enligt beslut är 839 mkr. Från och med 2012 redovisas kollektivtrafiken inom Trafiknämnden varför landstingsbidraget till Landstingsstyrelsen har reducerats med 299 mkr. Av de utbetalade 839 mkr har 54,7 mkr återbetalats till Finansförvaltningen. 2) 2,4 mkr avseende landstingsgemensam intäkt har återbetalats till Finansförvaltningen. 3) I beloppen för bokslut 2011 och budget 2012 ingick bidrag till Allmänmedicinskt centrum på 46 mkr.
551 Landstingsstyrelsen Bilaga 1 2013-18 Kassaflödesanalys Bokslut 2012 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 2 209 Justering för av- och nedskrivningar 3 016 Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 5 225 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 44 699 Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder -63 389 Kassaflöde från den löpande verksamheten -13 466 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 320 1 Investering i materiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investeringsbidrag 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 320 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital -1 898 Årets kassaflöde -15 044 Likvida medel vid årets början 41 998 Likvida medel vid årets slut 26 955 Noter till kassaflödesanalysen: 1) Försäljning av immateriella anläggningstillgångar avser system som under året har övergått till REC.
Bilaga 1 Investeringsredovisning 2013-18 Investeringar Bokslut 2012 Budget 2012 Bokslut 2011 Not Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier 1 000 102 Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa 0 1 000 102 Noter till investeringsredovisningen:
551 Landstingsstyrelsen Bilaga 1 2013-18 Balansräkning (tkr) Bokslut 2012 Bokslut 2011 Not TILLGÅNGAR Immateriella 0 517 Inventarier 1 986 2 479 Datautrustning 30 117 Medicinteknisk apparatur 8 664 10 903 Summa Anläggningstillgångar 10 679 14 016 1 Förutbet kostn upplupna intäkt 27 986 72 685 2 Kassa och bank 26 955 41 998 Summa Omsättningstillgångar 54 941 114 683 SUMMA TILLGÅNGAR 65 620 128 699 EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital 3 917 4 236 Justering eget kapital -1 899-6 227 3 Årets resultat 2 209 5 907 Summa Verksamhetens eget kapital 4 227 3 916 Semlöneskuld okomp övertid mm 2 829 2 487 Upplupna kostn förutbet intäkt 58 564 122 296 4 Summa Skulder 61 393 124 783 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER 65 620 128 699 Noter till balansräkningen: 1) Inga nyinvesteringar under året, fr.o.m. 2011 genomförs ALF-investeringar inom LiU. 2) Fakturor avseende 2013, främst från Inera 1,3 mkr, SKL 4,3 mkr samt Östsam 22 mkr. Beloppet i bokslut 2011 innehöll en förutbetald kostnad avseende Östgötatrafiken om ca 60 mkr. 3) Justering av eget kapital i enlighet med landstingets ekonomiska styrprinciper. 4) Ej nyttjade medel FORSS LiÖ 26,8 mkr och Kalmar/Jönköping 11,0 mkr. Statliga bidrag 8,5 mkr. Innovationsslussen 1,9 mkr. Ej nyttjade medel kommunal verksamhetspott 7,7 mkr. Beloppet i bokslut 2011 innehöll en kreditering avseende Östgötatrafiken ca 60 mkr (se not 2).
Bilaga 2 Ledningsstaben/Ekonomi- och uppföljningsgruppen 2013-18 Daniel Wäster Landstingsbidrag och landstingsgemensamt per verksamhetsenhet (tkr) Utfall 2012 1 Beslutad nivå 2012 2 Resultat Återbetalat finans Utfall 2011 Diff 2012/2011 Politisk ledning -39 555-40 445 890 0-38 137-1 418 Ledningsstaben Landstingsledning -17 145-15 577-1 568 0-15 369-1 776 FoUU-grupp -2 910-3 267 357 0-2 785-125 Sakkunniggruppen -13 992-12 740-1 252 0-11 822-2 170 Gemensamma kostnader ledningsstaben -12 560-12 327-233 0-12 285-275 Hälso- och sjukvårdsgruppen/avtalsgruppen/tandvårdsgruppen -20 974-22 828 1 854 0-20 265-709 Ekonomigruppen/Controllergruppen -9 924-11 325 1 401 0-9 643-281 Läkemedelsgruppen -8 155-9 197 1 042 0-7 712-443 HR-gruppen -4 694-4 412-282 0-3 333-1 361 Summa Ledningsstab -90 354-91 673 1 319 0-83 214-7 140 Landstingsgemensamma verksamheter/projekt Omställningsåtgärder -20 211-23 800 3 589 3 589-23 575 3 364 Kompetensutveckling -14 970-14 600-370 -370-12 079-2 891 Mijö o Säkerhet -11 699-13 100 1 401 1 401-12 505 806 BI/Projekt -2 353 0-2 353-2 353-2 353 Medlemsavgift SKL -10 055-10 055 0 0-10 067 12 Gemensam IT-utveckling -27 279-27 240-39 -39-27 310 31 Drift/underhåll IT-stöd ek/vård -18 836-17 379-1 457-1 457-16 009-2 827 HR-system -13 477-13 581 104 104-11 652-1 825 Drift/underhåll övr IT-stöd -289-447 158 158-296 7 IT-infrastruktur -215 285-217 013 1 728 1 728-206 438-8 847 Nationell IT -13 100-13 960 860 860-13 462 362 Inköpsstöd -15 630-14 930-700 -700-14 228-1 402 Stim/Sami -250-250 0 0-244 -6 Arkiv -10 430-6 045-4 385-4 385-9 087-1 343 Landstingsgemensam Information -21 974-21 974 0 0-21 438-536 Hälso- och vårdutveckling -13 355-13 593 238 238-12 986-369 Minnesgåvor -1 466-2 000 534 534-1 994 528 Landstingsgemensamma projekt -25 090-31 029 5 939 5 939-19 656-5 434 Summa Landstingsgemensamma verksamheter/projekt -435 749-440 996 5 247 5 247-413 026-22 723 Landstingets revisorer -9 696-9 801 105 105-9 575-121 Regional utveckling, Östsam -127 903-127 903 0 0-124 040-3 863 Regional utveckling, övrig verksamhet -11 194-15 447 4 253 4 253-344 266 333 072 Forskning och Utveckling -279 986-325 922 45 936 45 936-285 324 5 338 ST-läkare -26 657-29 228 2 571 2 571-29 795 3 138 Allmänmedicinskt centrum -47 656-47 656 0 0-46 493-1 163 Särskilt riktade medel Komplementär medicin -75-75 0 0-75 0 Projekt mm -16 759-14 878-1 881-1 881-18 451 1 692 Projekt -1 381-2 272 891 891 Summa Särskilt riktade medel -18 215-17 225-990 -990-18 526 311 Ersättning lt-bidrag 780 249 834 934-54 685 1 110 600-330 351 Ersättning lt-gemensam kostnad 308 925 311 362-2 437 287 704 21 221 Summa 2 209 0 2 209 57 122 5 907-3 698 1) Resultat exklusive ersättning från Finansförvaltningen, dvs lt-bidrag, lt-gemensamt. 2) Avser utbetalad nivå, baserad på finansplan, aktualiserad med nya beslut tagna av landstingsstyrelsen. I beslutad nivå för 2012 ingår även överförda medel från 2011 på totalt 47 mkr, varav överförda medel för FoU 43 mkr och ST-läkare 4 mkr
1 Dnr: RSN 2013-1 Regionsjukvårdsnämnden Årsredovisning Regionsjukvårdsnämnden 2012 Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN) är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping med placering i Östergötland. Nämnden är underställd landstingsfullmäktige och är en politisk nämnd med egen beslutanderätt i regionsjukvårdsfrågor. Under året har Regionsjukvårdsnämnden beslutat om: - årsredovisning 2011 för RSN inkl uppföljningsplan och regionala systemmått - ansökan om fortsatt statsbidrag för 2013-2015 avseende Regionalt Cancercentrum (RCC) i Sydöstra sjukvårdsregionen - ansökan till SKL om uppdrag och finansiellt stöd för kvalitetsregistercentrum 2012 (Registercentrum Sydost) en ansökan som beviljats - representation i nationell arbetsgrupp för behandlingsforskning - beaktande av revisorernas påpekanden i revisionsrapporten - delårsrapport 08 - regional överenskommelse om samverkan och vård i regionen samt vård vid US 2013 - priser och ersättningar för Sydöstra sjukvårdregionen 2013 I övrigt har nämnden behandlat följande ärenden: Information från samtliga RMPG (Regionala Medicinska Program Grupper) har givits i form av sammanställd årsrapport med muntlig föredragning. Fördjupad information har lämnats från RMPG Barn- och ungdomssjukvård samt RMPG Hälsofrämjande strategier. Information och diskussion har förts angående de utmaningar landstingen står inför avseende utvecklingen inom läkemedelsområdet.
2 Ordförandeskap i RSN Information har lämnats från RCC angående nationellt koloncancerprojekt. I sammanhanget har även diskussioner förts hur ställning ska tas till koloncancerscreening. Respektive landsting har under hösten ställt sig positiva till ett deltagande vid ett eventuellt nationellt projekt avseende koloncancerscreening. I akt och mening att lära av varandra har information lämnats om patientoch kvalitetssäkerhetsarbetet. Regionen står sig väl i ett nationellt perspektiv. Ett arbete har påbörjas för att se över möjligheterna till listning över länsgränserna. En rapport beräknas klar våren 2013. Ett lunch-lunch-möte har genomförts där diskussioner förts om utmaningar för framtiden och om RSN:s arbetsformer. Arbete har påbörjats för att tillskapa ett kompetenscentrum för att säkra omhändertagandet av patienter med sällsynta diagnoser i sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetet med nationella riktlinjer för palliativ vård. Arbetet sker i de former som tillämpats vid de senaste riktlinjearbetena. Dessutom sker arbetet i en högre grad än tidigare i samverkan med kommunerna. Arbetet med nivåstrukturering inom cancersjukvården är ännu i sin linda men beräknas att intensifieras under 2013. Ett antal aktiviteter drivs för närvarande såsom patientcentrerade kriterier, utbildning, kunskapsstyrning, forskning samt organisering. Ordförandeskapet för 2012-2013 upprätthålls av Kalmar läns landsting. Regional uppföljning - regionsamverkansavtal I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensam intressegemenskap vilka kan ses som grundläggande målsättningar där parterna förbinder sig genom avtalet att - gemensamt verka för att stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde - tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård - främja och bidra till hälsa i regionen - främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård i regionen - utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas.
3 Nämnden har prioriterat att skapa en gemensam värdegrund från regionens sjukvård och bygga infrastrukturella förutsättningar snarare än att i varje läge ta fram regionalt gemensamma (mätbara) mål. Kvitto på ett väl fungerande samarbete kan noteras i de, under hösten presenterade resultaten av öppna jämförelser, där återigen Sydöstra sjukvårdsregionen förvarar sin position nationellt. Ytterligare ett exempel på en god vård för regionens invånare framkom då Dagens medicin utsåg Bästa sjukhus där sjukhusen i Sydöstra sjukvårdregionen rent generellt uppvisade goda resultat. Underlagen var till del hämtade från Öppna jämförelser, så resultatet var kanske inte helt överraskande, men är ändå ett exempel på positiva omdömen även vid en extern betraktelse. Avseende mer konkreta samverkansområden kan ändå noteras följande: Ett område som kan tjäna som ett exempel på byggande av en infrastrukturell grund och gemensam regional målsättning är den satsning som görs inom ramen för Regionalt cancercentrum (RCC) med mål på bl a kortare ledtider och gemensamma vårdprogram. Regelbunden avrapportering sker till nämnden. Ett annat exempel på att bygga infrastrukturella förutsättningar för sjukvården i regionen är de uppdrag som getts till landstingens IT- och HRenheter med inriktning på att underlätta kommunikationen i de medicinska dokumentationssystemen samt ta fram en kartläggning och strategi på kompetensförsörjningen i regionen. Ett viktigt område inom vården är forskning där samarbete skett under många år inom ramen för FORSS. Under 2012 har Landstinget i Kronoberg erbjudits att delta i samarbetet. Samtidigt med detta har FORSS rent formellt nu lämnat RSN och styrs av de fyra landstingen tillsammans. De regionala medicinska programgrupperna (RMPG) utgör basen i det regionala samarbetet. Ett viktigt inslag i gruppernas arbete är att på ett strukturerat sätt beskriva gruppernas arbete där särskild vikt läggs vid analyser av medicinska resultat och frekvenser av olika åtgärder för hela regionens sjukvård, inte bara den som bedrivs vid Universitetssjukhuset i Linköping. Arbetet sammanställs i en separat årsrapport som redovisas till nämnden. Under året har omgrupperingar skett för att möta nya behov och förändringar.
4 Regional uppföljning uppföljningsplan I samband med föregående regionsamverkansavtal etablerades några konkreta variabler för gemensam uppföljning och som under några år avrapporterats i RSN:s årsredovisningar. Uppföljningsplanen redovisas i bilaga 1. Regional uppföljning regionala systemmått I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensamma värderingar enligt konceptet God vård. Regionsjukvårdsledningen har enats om att börja identifiera och följa några regionala systemmått med koppling till målsättningarna och de gemensamma värderingarna. Uppföljningsvariablerna följer strukturen enligt God-vård och följs upp enligt överenskomna mätfrekvenser. Under året gör respektive landsting egna analyser av landstingets egna data. I samband med RSN:s årsredovisning görs en gemensam regional analys. Uppföljningen av de regionala systemmåtten redovisas i bilaga 2-4. Regionsjukvårdsavtalet 2012 Verksamhet Avtalet omfattar huvudsakligen fyra större vårdområden där regionala centrumråd finns etablerade: barn- och kvinnosjukvård hjärtsjukvård kirurgisk, onkologisk och ortopedisk sjukvård rekonstruktiv kirurgisk sjukvård Utöver dessa områden omfattar avtalet vård inom Närsjukvården i centrala Östergötland, smärtverksamhet, arbets-/miljömedicin samt mindre delar inom laboratoriemedicin.
5 Avstämning Kostnad i relation till ersättning Utöver uppföljning av volymer i DRG-poäng har överenskommelse skett om att följa upp avtalet genom att dels att ställa ersättningen i relation till faktisk kostnad dels att analysera kostnad per DRG-poäng. Uppföljningen görs två gånger per år, efter juni och efter december. En analys har gjorts för perioden 2008-2010 där effekten är inarbetad i avtalsramarna. Ny avstämningsperiod är 2011-2013. DRG-volym Vårdproduktionen vid US följs upp enligt DRG och redovisas i poäng. Någon gemensamt överenskommen DRG-volym finns inte budgeterad i egentlig mening utan uppföljningen inriktas på förändringar jämfört med tidigare år. DRG-volymen följs månadsvis och publiceras på den regiongemensamma webplatsen. Redovisade värden avser all vård oavsett betalningsform. 2010 2011 2012 E-län 7593 8379 8457 F-län 6598 6853 7353 H-län 5472 5554 5730 Ekonomi Ersättningarna för regionsjukvården delas upp i en fast del och en rörlig del för de vårdproducerande verksamheterna. Rörlig del utgörs av ett gemensamt US-pris och fakturering baseras på faktiskt utförd vård. Övriga verksamheter har helt fast ersättning. E-län har helt fast ersättning. I nedanstående tabell visas utfall i ekonomiska termer för regionavtalet. I och med att fast del är oberoende av patientvolymer återfinns eventuella avvikelser på rörlig del. Fast Rörlig Summa (belopp mkr) avtal debitering utfall E-län 546,3 546,3 F-län 205,5 112,0 317,5 H-län 172,0 85,6 257,6 Summa 923,8 197,6 1121,4
6 Utöver den rörliga del som anges i tabellen ovan, finns ett antal verksamheter som ersätts helt rörligt i den mån US utnyttjas. Landstingen budgeterar egen nivå. Under 2012 har dessa kostnader uppgått till: E-län 16,7 mkr och avser främst Heart-mate-verksamhet, interventionell neurokirurgi vid stroke, TS-kirurgi samt genetisk provtagning. F-län 2,8 mkr och avser främst läkemedelskostnader inom cancersjukvården H-län 11,9 mkr och avser främst läkemedelskostnader och tilläggsprodukter inom cancersjukvården, benmärgstransplantationer samt kateterburen klaffintervention. Regionsjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA I Östergötlands fall administreras de ekonomiska flödena via Hälso- och sjukvårdsnämnden. I de två övriga landstingen är det Landstingsstyrelsen som har motsvarande uppgift. a t t godkänna redovisad årsredovisning Barbro Naroskyin Agneta Jansmyr Alf Jönsson Landstingsdirektör Landstingsdirektör Landstingsdirektör Landstinget i Landstinget i Landstinget i Östergötland Jönköpings län Kalmar län
7 Uppföljningsplan RSN bilaga 1 till årsredovisning RSN 2011 I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensam intressegemenskap vilka kan ses som grundläggande målsättningar där parterna förbinder sig genom avtalet att - gemensamt verka för att stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde - tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård - främja och bidra till hälsa i regionen - främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård i regionen - utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas. Dessa övergripande målsättningar konkretiserades redan i det föregående regionsamverkansavtalet till nedanstående punkter som under några år avrapporterats i RSN:s årsredovisningar. Tillgodose regioninvånarnas behov av hälso- och sjukvård av hög kvalitet och med god tillgänglighet Öppna jämförelser I november 2012 utkom för sjunde gången Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, vilken utges årligen av Socialstyrelsen och SKL. I rapporten ingick 169 indikatorer inom de fyra huvudområdena Tillgänglighet, Förtroende och patienterfarenheter, Kostnader och Medicinsk kvalitet. Flertalet indikatorer, 149 stycken, återfinns inom området Medicinsk kvalitet, vilket i sin tur delas in i 14 mindre områden. Öppna jämförelser presenteras i form av relativa jämförelser av resultat landstingen emellan, men indikatorvärdena kan, och bör, även jämföras med det egna landstingets resultat från tidigare år. De indikatorer som tas upp i Öppna jämförelser mäter inte alla aspekter av sjukvårdens kvalitet och effektivitet. För vissa medicinska områden är det exempelvis svårt att få fram indikatorer. Resultaten i Öppna jämförelser går dessutom att tolka och sammanställa på olika sätt. De jämförelser som görs, och den färgläggning som används, bygger också på relativa jämförelser, och målvärden saknas ofta. En diskussion om för och nackdelar med de metoder som används när index konstrueras för att underlätta förmedlingen av resultaten av öppna jämförelser återfinns i rapporten Öppna jämförelser i överblick, vilken återfinns på SKL:s hemsida. Generellt sett är resultaten mycket bra för hela regionens sjukvård vid en nationell jämförelse
8 Nedan redovisas i sammandrag resultatet inom regionens landsting. E-län Resultaten för Östergötlands del sammanfattades kortfattat i rapporten Hur står sig hälso- och sjukvården i Östergötland? i november 2012. I januari 2013 släppte dock SKL en mer omfattande rapport med jämförande index där samtliga landstings resultat jämfördes med varandra. Rapporten Öppna jämförelser i överblick arbetades fram av Stefan Ackerby, biträdande chefekonom vid SKL, i samarbete med två tjänstemän från Östergötlands landsting 1. Rapporten innehåller en mer omfattande metoddiskussion än Hur står sig hälso- och sjukvården i Östergötland?, och beräkningsmetoden är också något förfinad. Detta gör att Östergötlands placering i jämförelse med andra landsting skiljer sig något åt i de olika rapporterna. För vissa områden är placeringen något bättre i SKL:s rapport, för andra något sämre. I denna text refereras till SKL:s rapport då denna får anses utgöra en framtida mall på området. Östergötland står sig fortsatt starkt i de öppna jämförelserna. Den medicinska kvaliteten ligger i topp och på kostnadsområdet placerar sig landstinget på tredje plats. I absoluta tal fortsätter den medicinska kvaliteten att förbättras i länet, vilket också är fallet i landet i stort. Tillgängligheten i länet har förbättrats jämfört med läget för två år sedan, 2010, inom såväl primärvård som sjukhusvård. Patienternas förtroende och erfarenheter av vården ligger lite bättre än rikssnittet. Det bör dock noteras att patienternas erfarenheter av primärvården ligger i nivå med den sämre tredjedelen av landstingen. Placeringsförändringarna inom de fyra huvudområdena jämfört med föregående år är för Östergötlands del små. Enligt de beräkningar som gjorts i Öppna jämförelser i överblick (där samma metod används på data från de båda åren 2010 och 2011) är dock dessa små förändringar till det bättre och Östergötland har snarare vunnit placeringar än förlorat sådana. Område Placering i SKL:s rapport Öppna jämförelser i överblick Medicinsk kvalitet 1 Kostnader 3 Tillgänglighet 7 Förtroende/patienterf. 8 Figur 1: Placeringar i index för Öppna jämförelsers fyra huvudområden. Källa: Öppna jämförelser i överblick (SKL, 2013) 1 SKL (2013) Öppna jämförelser i överblick index för öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2012, http://www.skl.se/vi_arbetar_med/oppnajamforelser/halso-_och_sjukvard_2/overblick-2012
9 Östergötlands placeringar inom vart och ett av de 14 områdena inom medicinsk kvalitet framgår av figuren nedan. Placering i SKL:s rapport Medicinsk kvalitet: Öppna jämförelser i överblick Diabetesvård 1 Intensivvård 2 Annan vård* 2 Strokesjukvård 3 Hjärtsjukvård 5 Övergripande kategori** 6 Kvinnosjukvård 6 Rörelseorganens sjukdomar 6 Läkemedelsbehandling 7 Psykiatrisk vård 8 Graviditet, förlossning, nyfödda 11 Kirurgisk behandling 11 Cancersjukvård 13 Njursjukvård 18 Figur 2: Placeringar i index för Öppna jämförelsers 14 områden inom huvudområdet Medicinsk kvalitet. Källa: Öppna jämförelser i överblick (SKL, 2013) *Annan vård = 7 indikatorer angående viruskontroll vid HIV, olika insatser i palliativ vård, bromsmediciner vid MS m.m. **Övergripande = 10 indikatorer angående hälsotillstånd, dödlighet, undvikbar slutenvård, vårdrelaterade infektioner m.m. En sammantagen analys visar att Östergötland, i jämförelse med övriga landsting, mätt med de indikatorer som står till buds, framförallt placeringar sig väl inom diabetesvård, intensivvård och strokesjukvård. Inom ett område, njursjukvård, ligger landstingets resultat bland den tredjedel landsting med relativt sett lägst kvalitet. Inom nio områden ligger landstingets resultat bland den tredjedel landsting med relativt sett högst kvalitet. I jämförelse med övriga landsting har Östergötland sedan föregående års resultat förbättrat sina placeringar på 6 områden, försämrat sin placering på 5 områden och haft oförändrad placering på 3 områden. I Öppna jämförelser i överblick gör SKL även försök att sammanväga de fyra huvudområdena medicinsk kvalitet, förtroende och patienterfarenheter, kostnader och tillgänglighet till ett enda totalindex. Detta går att göra på flera olika sätt, och i rapporten redovisas tre sätt, och Östergötland placerar sig beroende på metod på plats 2, 4 och 4. Ju större vikt den medicinska kvaliteten tillmäts, desto bättre placerar sig Östergötland. Noterbart är att det för samtliga tre metoder är samma fem landsting som placerar sig på de fem översta platserna, nämligen Halland, Östergötland, Kronoberg, Jönköping och Kalmar. I dessa jämförelser står sig således den sydöstra sjukvårdsregionen väl.
10. F-Län Landstinget gör som tidigare överlag bra resultat i Öppna jämförelser. I rapport med redovisning av landstingsindex på olika aggregeringsnivåer, ger ett sammanfattande värde av indikatorerna i öppna jämförelser. I det genomsnittliga indexet för samtliga indikatorer ligger Landstinget i Jönköpings län på fjärde plats vilket är en förbättring sedan förra året. Vid sammanvägningen av 4 indikatorgrupper ligger landstinget på femteplats vilket också är en förbättring sedan förra året. Vid den tredje sammanvägningen av tre indikatorgrupper med 60 procent för medicinsk kvalitet, 20 procent för patienterfarenhet och 20 procent för tillgänglighet har landstinget förbättrat sig från tionde till tredje plats. Områden där landstinget ligger bra är t ex: - läkemedelsbehandling av bensköra äldre kvinnor - vårdpersonalen är bäst i Sverige på att följa hygienrutiner och klädregler - dödligheten ett år efter PCI-behandling är endast 2,3 procent i jämförelse med genomsnittet i landet som är 4,2 procent. Förbättringsområden finns exempelvis inom strokeområdet och variationen mellan de olika sjukhusen i Landstinget i Jönköpings län är för stor inom flera områden. Arbetet med öppna jämförelser är som tidigare ett uppdrag för länets medicinska programgrupper (MPG). Programgrupperna har i uppdrag att analysera resultaten och ta fram en handlingsplan för hur verksamheterna ska arbeta med de områden som behöver förbättras. H-län Liksom tidigare år visar Öppna Jämförelser att Landstinget i Kalmar län har sina bästa resultat inom de tre huvudområdena förtroende och patienterfarenhet, tillgänglighet och kostnader. Men på en rad medicinska områden har sjukvården förbättrat sina kvalitetsresultat vilket framgår av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Inte minst inom de prioriterade områdena diabetes-, hjärt-, stroke- och cancervården där resultaten har förbättrats i ett flertal av indikatorerna som förekommer i rapporten. Den medicinska kvaliteten för både diabetes- och strokesjukvården i länet är nu bland den bästa i landet. Kraftigast förbättringstakt visar områdena cancersjukvård, hjärtsjukvård, läkemedelsbehandling, diabetesvård, annan vård och strokesjukvård. I rapporten finns också många konkreta uppgifter kring vården i Kalmar län i en jämförelse med övriga landet: Enligt rapporten har exempelvis Landstinget i Kalmar län fortfarande den högsta produktiviteten inom sjukvården i landet. Ett annat exempel är att ambulanserna i Kalmar län är de i Småland som snabbast är på plats efter ett prio1-larm. Ambulanssjukvården i länet är en av de snabbaste i landet. Ett tredje är att Västerviks sjukhus 2011 hade landets kortaste väntetid till höftfrakturoperation.
11 Ett intensivt och engagerat förbättringsarbete på sjukhusen i Kalmar, Oskarshamn och Västervik ligger bakom resultatet. Helhetsintrycket för Landstinget i Kalmar län är positivt en bild som förstärks år efter år. Dagens medicin I början av 2013 publicerade dessutom tidningen Dagens medicin en artikel där landstingens sjukhus rankats i olika kategorier, universitetssjukhus, mellanstora sjukhus och mindre sjukhus. Parametrar som använts är medicinsk kvalitet, ekonomi, hygien, vårdgaranti och patientenkäter. I och med att många av parametrarna även återfinns i Öppna jämförelser fanns goda chanser till ett positivt utfall för sjukhusen i Sydöstra sjukvårdsregionen. Utfallet blev följande: Universitetssjukhus Mellanstora sjukhus Mindre sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping (1:a) Länssjukhuset Ryhov i Jönköping (1:a) Oskarshamns sjukhus (1:a) Noteras bör att även många av regionens övriga sjukhus placerar sig bra i förhållande till andra. Stärka Sydöstra sjukvårdsregionens ställning som samverkansområde för hälso- och sjukvården Inom regionorganisationen finns 17 regionala medicinska programgrupper, RMPG. De är bemannade med medicinska företrädare för resp. huvudman. Genom RMPG och nätverk har de medicinska specialiteterna ett forum för diskussioner om vårdprogram, indikationer, gemensamma studier osv. RMPG s uppdrag gäller sjukvården i regionen. RMPG är hörnstenarna i den regionala samverkan. RMPG får en allt tydligare koppling till de regionala centrumråden genom direktiv för det årliga arbetet samt återrapporteringar. En samlad återrapportering görs årligen till Regionsjukvårdsnämnden. Under året har en del omgrupperingar skett för att möta nya behov och krav. Som exempel kan nämnas att RMPG psykiatri och folkhälsa under året integrerats i centrumrådet för barn- och kvinnosjukdomar. Utöver rent organisatoriska omgrupperingar kan även nämnas det breddade arbetssätt där tidigare grupperingar utan regionala kopplingar hittat lämpliga samarbetsområden. Som exempel kan nämnas samarbeten inom barn- och mödrahälsovården. Ett eget initiativ har dessutom tagits från företrädare för traumasjukvården att försöka hitta former för samverkan, ett förslag som bejaktas av Regionsjukvårdsledningen. Årsrapporterna utvecklas successivt och för att öka läsbarheten kommer en omstrukturering att ske vilket innebär en gemensam struktur för den textmässiga delen och en lite friare del för alla data (tillgänglighet, medicinska resultat etc) i form av bilagedel.
12 Tillämpa principen om regioninvånarnas rätt att utan hinder av landstingsgränser välja vårdgivare i regionen Regionsamverkansavtalets 5, 6 och 7 redogör för de valfrihetsregler vid vårdsökande som finns inom regionen. Inom regionöverenskommelsen redovisas även patientströmmarna mellan Ydre och Eksjö som tidigare benämnts det s k gränsavtalet. En separat överenskommelse avseende Rättspsykiatri finns mellan Vadstena och Jönköpings sjukvårdsområde. I tabellen nedan redovisas kostnader (mkr) för patientströmmar 2008-2011 inom regionen men utanför regionavtalet dvs E-läns patienter vårdade i F-och H-län, F-läns patienter vårdade i E- (ej US ) och H-län samt H-läns patienter vårdade i E- (ej US ) och F-län. Belopp i mkr 2009 utförarlandsting 2010 utförarlandsting 2011 utförarlandsting 2012 utförarlandsting Köparlandsting E F H E F H E F H E F H E-län - 13,6 18,7-13,5 16,2-12,1 19,5-14,5 16,9 E-län Ydre/Eksjö - 30,1 - - 30,4 - - 32,8 - - 29,1 - F-län* 30,4-2,5 34,6-6,4 41,4-12,0 38,9-13,3 H-län 13,9 1,0-21,7 1,9-18,8 5,5-12,6 4,5 - Anm: *rättspsykiatri i Vadstena har inkluderats för F-län Vårdval över länsgränserna Vårdvalsansvariga i respektive landsting arbetar med att se över möjligheterna till listning över länsgränserna inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Gruppen räknar med att vara klar under våren 2013 för att eventuella förslag ska kunna genomföras 2014. De största svårigheterna bedöms i dag vara de skillnader som finns i uppdragen. Under 2013 kommer landstingen i Sydöstra sjukvårdsregionen att underlätta för patienter att söka vård över länsgränserna och säkerställa att patienterna tas emot över gränserna. Ersättning följer regional prislista.
13 Stärka och utveckla Universitetssjukhusets ställning som centrum för regionsjukvård, forskning, utveckling och utbildning US har tidigare genomfört remittentenkäter med skattning av värden på en skala. 2012 ändrades denna metodik till en enkät med öppen frågeställning till respektive sjukhus i regionen Remittentenkäten till regionens sjukhus under året vidimerar US:s legitimitet i regionen men visar också på värdefulla uppslag till förbättringar. Upprätthålla en hög självförsörjningsgrad inom regionsjukvården i regionen US roll som universitetssjukhus för regionen innebär att en hög självförsörjningsgrad ska kunna upprätthållas inom regionen. Trots detta föreligger och kommer att föreligga behov att inom vissa områden, förutom ren akut vård, remittera patienter till andra sjukhus. Den främsta orsaken är att verksamheten inte bedrivs vid US, t ex inom transplantationsområdet och barnhjärtkirurgi. Remitteringsbehov kan även uppstå då vårdplatsbrist eller annan kapacitetsbrist kan föreligga vid US. I tabellen nedan redovisas kostnader (mkr) för utomregional vård för respektive landsting under 2008-2011 uppdelat på akut vård, planerad vård och primärvård. Belopp i mkr 2009 2010 2011 2012 Akut Plan PV Akut Plan PV Akut Plan PV Akut Plan PV E-län 49,2 138,9 18,2 64,2 155,3 17,3 61,2 159,8 17,7 60,9 171,7 17,5 F-län* 82,4 146,9 6,7 64,5 134,0 10,8 77,1 147,6 12,8 75,2 156,2 13,9 H-län 26,7 78,5 iu 24,5 81,4 iu 35,3 83,9 9,9 38,5 82,4 9,7 Summa 158,3 364,3 iu 151,4 370,7 iu 173,6 391,3 40,4 174,6 410,3 41,1 Anm: För E-län avser den ökade kostnaden köp av barnsjukvård (som innefattar kostnad för en enskild patient på 12 mkr) Främja en likvärdig utveckling av sjukvården i regionen Strukturerat regionalt medicinskt programarbete Inom ramen för arbetet inom de Regionala medicinska programgrupperna (RMPG) kommer en fokusering att ske mot redovisning av medicinska resultat och frekvenser av olika åtgärder/behandlingar. Redovisningarna är inte enbart inriktade på vården vid US utan avser att spegla verksamheten vid regionens samtliga sjukhus. Ett problem som påverkar en del programgrupper är avsaknad av nationella kvalitetsregister.
14 Regionala vårdprogram Gemensamma vårdprogram är basen för att invånarna skall få en likvärdig sjukvård i regionen. Vårdprogrammen stärker också samverkan i regionen och det är ett omfattande arbete som de olika RMPG lägger ner i detta arbete. Gemensamma indikationer är också kostnadseffektivt. Från och med årsrapport 2009 har de medicinska programgrupperna i uppdrag att redovisa de vårdprogram som är aktuella. Ett arbete har under 2012 påbörjats med att hantera vårdprogrammen via den gemensamma regionsjukvårdswebplatsen. Arbete med nationella riktlinjer Arbetet med nationella riktlinjer fortsätter framgångsrikt enligt det strukturerade arbetssätt som etablerats i regionen. Arbetssättet innebär processen kunskapssammanträden, yttranden, genomföranden och utvärdering. Under 2012 har dock arbetet gått in i lugnare takt efter några år med ett antal reviderade och nya riktlinjer. Regionalt cancercentra I betänkandet över den nationella cancerstrategin har föreslagits att regionala cancercentra (RCC) utvecklas i nära anslutning till universitetssjukhusen. I januari 2011 inrättades RCC i Sydöstra sjukvårdsregionen som ett av landets första RCC. Verksamheten organiseras som en nätverksorganisation med sitt kansli tillhörande Landstinget i Östergötland. Inom ramen för arbetet med RCC har regionens landsting gjort följande utfästelser för perioden 2011-2014. Utfästelsen innebär att patienten ska få påbörja utredning och adekvat behandling inom högst fyra veckor ska erbjudas diagnostik och behandling enligt bästa metod ( best practice ) ska vara välinformerad och delaktig genom hela vårdkedjan ska få lika god vård i livets slutskede oavsett var i regionen du bor ska erbjudas samma goda vård som andra medborgargrupper i regionen ska få vård som är evidensbaserad och baserad på den patientnära forskningen som vi prioriterar De resultat som hittills uppnåtts är presenterade i Fördjupad analys Cancer i Sydöstra Sverige och i Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet. Ansökan om fortsatt statsbidrag för 2013-2015 avseende Regionalt Cancercentrum (RCC) i Sydöstra sjukvårdsregionen är inlämnad.
15 Tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården FORSS FORSS (FORskningsrådet inom Sydöstra Sjukvårdsregionen) är ett bra exempel på hur landstingen samverkar för att tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården. FORSS grundidé är att satsa på kliniskt patientnära forskning som ska ske i samverkan mellan minst två av regionens landsting. I och med Kronobergs läns landstings (G-län) inträde i FORSS sköts styrningen av de fyra samverkande landstingen tillsammans och inte inom ramen för RSN. Under 2012 har Kronoberg deltagit utan avgift och endast erhållit mindre projektbidrag vid fördelningen. Från 2013 avsätter även Kronoberg medel till FORSS samtidigt som en generell resursförstärkning sker. Årligen avsätts 20 mkr från regionens landsting med följande fördelning 2012: E-län F-län H-län 14,3 mkr 3,4 mkr 2,3 mkr Utifrån projektledarens länstillhörighet har följande fördelning av projektmedel skett 2007-2012 (belopp i mkr) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 E-län 18,8 16,5 17,8 16,1 18,3 13,2 F-län 2,6 3,1 2,7 3,1 1,9 2,2 H-län 1,5 2,2 3,4 3,0 1,8 2,5 G-län 0,2 Summa 22,9 21,8 23,9 22,2 22,0 18,1 Ett annat sätt att redovisa fördelningen av projektmedel är att visa på vad respektive landsting får ut i värde av regionala FORSS-projekt (belopp i mkr) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 E-län, F-län, H-län tillsammans 7,7 6,7 8,1 9,5 8,5 8,5 E-län och F-län 10,7 10,6 9,2 7,9 8,0 5,1 E-län och H-län 3,8 3,8 4,8 3,6 3,7 2,6 F-län och H-län 0,3 0,4 1,4 0,7 1,5 1,0 Enbart 1 län (pilotprojekt) 0,4 0,3 0,4 0,5 0,3 0,3 G-län i samverkan med andra 0,6 Summa 22,9 21,8 23,9 22,2 22,0 18,1 G-län deltar under 2012 i totalt 12 projekt
16 ST-randutbildning och efterutbildning specialistläkare Sedan lång tid tillbaka finns avtal som reglerar förhållandena där ST-läkare får randutbildning vid US samt efterutbildningsmånader för specialistläkare. Nedanstående tabeller redovisar ansökningsmånader från regionen. Sidoutbildning ST-läkare (antal sökta månader) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 F-län 39 51 50 86 98 82,5 H-län 99 126 102 76 51 63 Summa 138 177 161 162 149 145,5 Efterutbildning specialistläkare (antal sökta månader) 2007 2008 2009 2010 2011 2012 F-län 12-14 15 13 4 H-län 10 26 11 19 16,5 7 Summa 20 26 25 34 29,5 11 Eftersträva god ekonomisk hushållning av regiongemensam vård Bakgrund Resursåtgång har historiskt sett endast varit praktiskt möjligt att mäta på organisatorisk nivå. De jämförelser som gjorts har gett vissa indikationer om resurserna utnyttjas effektivt i förhållande till andra men ofta stupat på att organisationerna sett alltför olika ut. På makronivåer har de olika landstingens kostnader studerats. På senare år har dock möjligheterna förbättrats till jämförelser då man genom s k KPP-redovisning (Kostnad Per Patient eller patientrelaterad redovisning) blivit möjlig. Sveriges Kommuner och Landsting samlar in KPP-redovisningar från ett antal landsting och för närvarande finns mer än 70 % av landets slutenvårdstillfällen beräknade och anges som genomsnittligt jämförelsetal. För den öppna vården är motsvarande siffra ca 57%. Mot detta kan en enskild kliniks värden ställas. US Nedan visas en redovisning för några kliniker dels av rent regional art dels några klinker med blandad verksamhet där jämförelse gjorts med nationellt genomsnitt. Värdena anger klinikens kostnad i förhållande till nationellt genomsnitt. Värden under 1,0 ger en lägre kostnad än nationellt genomsnitt.
17 För åren 2007 2010 redovisas de volymmässigt största DRG-koderna (ca 70% av klinikens totala DRG-produktion sluten vård). Jämförelsen sker mot nationellt genomsnittlig kostnad för samtliga sjukhus för motsvarande DRG-kod. För 2011 har en metod skapats för jämförelse av hela klinikens verksamhet (dvs både öppen och sluten vård). Jämförelsen sker mot nationellt genomsnittlig kostnad för universitetssjukhusen för motsvarande DRG-kod Värden för 2012 är klara sommaren 2013. DRG-kodningen ger primärt ingen möjlighet till att skilja ut högspecialiserad vård från länssjukvård. Klinik 2007 2008 2009 2010 2011 Index Index Index Index US/nat US/nat US/nat US/nat Index US/nat Ortopedi inkl ryggkirurgi 1,00 0,91 0,92 0,91 0,79 Neurokirurgi 0,77 0,73 0,81 0,79 0,97 Thoraxkirurgi 0,93 0,99 0,88 0,89 0,91 Kardiologi 1,23 1,29 1,08 1,10 1,02 Kirurgi 0,93 0,89 0,94 0,92 0,88 Barnmedicin 0,99 1,03 1,09 0,95 1,04 Anm: en felaktig fördelning av kostnaderna mellan kardiologi och thoraxkirurgi har rättats till 2009 och framåt. Innebär att värdena 2007 och 2008 är något för höga för kardiologin och för låga för thoraxkirurgin Övriga sjukhus En redovisning av kostnaderna för de övriga sjukhusen i regionen (inrapporterat material till SKL) indikerar att även vid dessa enheter bedrivs en kostnadseffektiv sjukvård
18 Regionala systemmått RSN bilaga 2 till årsredovisning RSN 2011 I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensamma värderingar. - Patientfokusering Vården och de kliniska besluten ska präglas av respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. - Tillänglighet Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon bedöms ha behov av. - Jämlikhet Vården ges på lika villkor för alla utifrån behov. - Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Den ska utformas för att möta individens behov på bästa sätt. - Säker Förhindra vårdskador genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Tillräckliga lokaler, utrustning och personalresurser för att kunna ge en god vård ska finnas. - Kostnadseffektiv God resurshushållning. Ge vården i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna Tillgänglighet Tillgängligheten till vården är på det stora hela god i hela regionen utifrån gränser på 90 dagar till besök och 90 dagar till operation/åtgärd. Samtliga landsting ligger bättre till än nationellt värde. Tillgängligheten har dessutom klart förbättrats jämfört med tidigare år, framförallt för Östergötland. Jönköping och Kalmar har även tidigare haft god tillgänglighet. Medicinska mått ur Öppna jämförelser Av de tre medicinska resultatmåtten som mäts via de regionala systemmåtten och är hämtade ur Öppna jämförelser, uppvisar landstingen i regionen bra resultat i förhållande till nationell nivå. Av 9 möjliga observationer (tre mått och tre landsting) är regionens resultat i 7 fall bättre än genomsnittet för Sverige. En bredare analys av samtliga medicinska resultatmått i Öppna jämförelser visar på att de tre landstingen i Sydöstra sjukvårdsregionen ligger bland de främsta i landet.
19 Läkemedelsanvändning Landstingen inom sydöstra sjukvårdsregionen har en kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning och följer väl nationella såväl som lokala behandlingsrekommendationer. Under 2013 har utveckling inom området blodfettsänkare följts. Inom läkemedelsområdet har också ett specifikt läkemedel som anses orsaka problem för äldre följts och alla landstingen arbetar aktivt med att skapa en effektiv läkemedelsförskrivning till äldre. Inför 2013 kommer läkemedelsmål inom äldreområdet att följas som regionala systemmått. Kostnader Den genomsnittliga nettokostnadsökningen för landstingen i landet är ännu inte slutligen redovisad. En preliminär bedömning att F- och H-län ligger i nivå med nationellt genomsnitt medan E-län uppvisar en högre kostnadsökning. De regionala systemmåtten redovisas i bilaga 3 med diagram i bilaga 4.
Bilaga 3 Definition: Systemmått är ett mått på ett systems utfall/resultat bestående av ett mindre antal balanserade mått utifrån kriterierna i God Vård (säker, kunskapsbaserad, och ändamålsenlig, patienfokuserad, i rimlig tid, effektiv och jämlik). Systemmåtten kan själva, eller med fördel kombineras med existerande mått i organisationen användas för att utvärdera systemets prestation. Systemmått 2012 tertial 3 (status 2013-02-06) God Vård Systemmått "Mått" Mätmetod Nat/egen Frekvens Jönköping Östergötland Kalmar Sverige Antal väntande patienter till besök i Vård i rimlig tid Tillgänglighet i förhållande till vårdgarantin specialiserad sjukvård över Nationella Nationell Tertial 214/4% 214/3% 308/6% 20803/10% vårdgarantigräns väntetidsdatabasen Vård i rimlig tid Tillgänglighet i förhållande till vårdgarantin Antal väntande patienter till behandling/åtgärd i specialiserad sjukvård över vårdgarantigräns Nationella väntetidsdatabasen Nationell Tertial 207/7% 180/4% 133/6% 10656/12% Vård i rimlig tid Telefontillgänglighet Besvarade samtal Nationell databas Nationell mars/okt 100% 91% 99% 89% Patientfokuserad Patienttillfredställelse Under utveckling Vårdbarometern Nationell 1 ggr/år Säker vård Andel vårdrelaterade infektioner Antal patienter med infektion/antal inneliggande patienter Punktprevalensmätning Nationell 2 ggr/år 6,3% 10,6% 7,5% 9,0% Säker vård Andel vårdrelaterade infektioner Följsamhet kläd- och hygienregler Observationsstudier Egen Tertial K97,6%/H89,3% K96,6%/H83,7% K91,8%/H84,8% Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Medicinska resultat, diabetets Andel patienter med diabetes i primärvård som når mål för blodtryck (<130/80 mm Hg) Nationella diabetesregistret Nationell 1 ggr/år 23,6% 30,7% 23,9% 23,1% Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Medicinska resultat, stroke Medicinska resultat, hjärtsjukvård Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet Andel patienter 79 år och yngre med ST-höjningsinfarkt som reperfusionsbehandlats Riks-Stroke Nationell 1 ggr/år 88,2% 94,3% 92,8% 89,1% RIKS-HIA Nationell 1 ggr/år 87,1% 85,6% 80,0% 83,2% Effektiv vård Rätt vårdnivå Undvikbar slutenvård Öppna jämförelser Nationell 1 ggr/år 1120 1044 1276 1155 Effektiv vård Kostnadseffektivitet Nettokostnadsutveckling Ekonomisystem Egen 1 ggr/år 2,2% 3,4% 1,9% ännu ej klart Effektiv vård Kostnadseffektivitet Anm) Tillgänglighet avser inte patientvald väntan Uppföljning av läkemedelsgrupper från TLV:s produktgenomgångar, magsyrarelaterade symtom, höga blodfetter och granskningen av alfareceptorblockerare mot prostatabesvär. Kostnad (apotekens utförsäljningspris ( AUP) kr exkl moms per definierad dygnsdos (DDD) Xplain alt Consize Egen Tertial Oxykodon/Morfinprep N02A 10,81 kr/ddd, Höga blodfetter C10 1,82 kr/ddd, Användn av Tramadol N02AX02 hos personer > 65 år 1574 DDD/TIN Oxykodon/Morfinprep N02A 8,53 kr/ddd, Höga blodfetter C10 1,46 kr/ddd, Användn av Tramadol N02AX02 hos personer > 65 år 1354 DDD/TIN Oxykodon/Morfinprep N02A 9,16 kr/ddd, Höga blodfetter C10 1,78 kr/ddd, Användn av Tramadol N02AX02 hos personer > 65 år 1636 DDD/TIN Oxykodon/Morfinprep N02A 9,50 kr/ddd, Höga blodfetter C10 2,01 kr/ddd, Användn av Tramadol N02AX02 hos personer > 65 år 1224 DDD/TIN