Årsredovisning 2013 Årsredovisning , Landstingsstyrelsen

Transkript

1

2 Årsredovisning 2013 Årsredovisning , Landstingsstyrelsen Produktionsenhetsnamnet fylls i här LiÖ

3 Årsredovisning 2013 LiÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Sammanfattning 3 Ekonomiperspektivet 4 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Kassaflödesanalys Investeringsredovisning Balansräkning Landstingsbidrag och landstingsgemensamt per verksamhetsenhet Övriga bilagor Regionsjukvårdsnämndens årsredovisning

4

5 Årsredovisning 2013 LiÖ Ekonomiperspektivet FoU Landstingets engagemang i forskning och utveckling är: verksamhet som finansieras med statligt bidrag enligt ALF-avtalet (Avtal om samarbete om Läkarutbildning och Forskning) FoU-verksamhet som landstinget finansierar med egna medel. ALF-bidraget från staten var 192 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet visar ett underskott om cirka 2 miljoner kronor. Tidigare års ackumulerade överskott är nu förbrukat. Avsatta medel till Landstings-FoU (inom Landstingsstyrelsens ansvarsområde) var 96 miljoner kronor för Årets resultat (exklusive innovation + 2miljoner kronor) visar på ett överskott om cirka 7 miljoner kronor. Orsaken till överskottet är främst tidsmässiga förskjutningar på FoU-satsningar för AT- och ST-läkare, låg utnyttjandegrad av resebidrag och ej utnyttjad budgeterad aktivitet inom programmet Student till docent. Medel som ej förbrukats överförs till nästa år. Tillsammans med tidigare års resultat uppgår sammanlagt överskott år 2013 till 30 miljoner kronor. Av detta överskott beräknas 9 miljoner kronor disponeras under miljoner kronor har reserverats för att finansiera uppbyggnad av akademisk miljö vid ViN (LiÖ ). Inom Hälso- och sjukvårdsnämndens ram avsattes dessutom cirka 16 miljoner kronor till Landstings-FoU under Regional utveckling Landstingets bidrag till Regionförbundet Östsam för regional utveckling uppgick år 2013 till 133 miljoner kronor. 16 miljoner kronor avsattes för övrig regional utveckling. Landstingsgemensamma verksamheter och projekt Inom landstingsgemensamma verksamheter och projekt redovisas bland annat ITinfrastruktur, HR-satsningar samt centrala utvecklingsprojekt. Totalt återbetalades 49 miljoner kronor inom landstingsgemensamma verksamheter och projekt, varav 30 miljoner kronor avser tjänsteöverskott inom ITC. Under 2013 tilldelades Landstingsstyrelsen engångsmedel om 55 miljoner kronor för projekt, utfallen för respektive projekt presenteras nedan (budgetnivå inom parentes): - Bra information, utdataverktyg för verksamhetsuppföljning 11,4 (20) mkr - IT projekt för ökad funktionalitet i Cosmic 10,1 (15) mkr - Aktiv hälsostyrning 6,3 (6) mkr - Äldre multisjuka patienter på akutmottagning (ALMA) 4 (4) mkr - Verksamhets- och kompetensutveckling 3,8 (10) mkr ST-läkare Kostnaden och därmed bidraget till ST-kansliet översteg tänkt budgetnivå för 2013 med 1,5 miljoner kronor. ST-kansliet har under tidigare år visat överskott. Särskilt riktade medel Medlen har använts till Akutläkarprojektet samt till riktade satsningar på Vårdlots och Entreprenörsenheten.

6 Årsredovisning 2013 LiÖ Ersättning landstingsgemensam kostnad Från Finansförvaltningen har betalats totalt 320 miljoner kronor som ersättning för landstingsgemensamma kostnader. Kostnaderna blev lägre än beräknat och icke nyttjade medel, 4,4 miljoner kronor, har återbetalats till Finansförvaltningen. Produktionsenheterna har under år 2013 betalat 5,85 % av lönesumman till gemensamma angelägenheter. Vårdande enheter, landstingsägda och privata, har också betalat för gemensamma vårdsystem (motsvarande 2,72 % av lönesumman). Därutöver har de privata vårdgivare som nyttjar landstingets IT-infrastruktur betalat för denna. Totalt har Finansförvaltningen erhållit 367 miljoner kronor. Överskottet redovisas inom Finansförvaltningen.

7 551 Landstingsstyrelsen Bilaga 1 LiÖ Resultaträkning (tkr) Bokslut 2013 Budget 2013 Bokslut 2012 Not Intäkter Landstingsbidrag Koncernbidrag Patientavg sjukvård/tandvård Försäljning sjukvård/tandvård Försäljning utbildning Försäljning övriga tjänster Statsbidrag Bidrag för personal Övriga bidrag Försålt mtrl varor övr intäkt Summa Intäkter Personalkostnader Lönekostnader Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader Övriga kostnader Kostnader för köpt verksamhet Verksamhnära material o varor Lämnade bidrag Övriga verksamhetskostnader Summa Övriga kostnader Avskrivningar Avskrivningar Summa Avskrivningar Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Verksamhetens finansiella kostnader/intäkter Årets resultat Noter till resultaträkningen: 1) Totalt utbetalat landstingsbidrag 2013 enligt beslut är 896 mkr. Av de utbetalade har 83,3 mkr återbetalats till Finansförvaltningen. Totalt utbetalad ersättning för landstingsgemensam administration 2013 enligt beslut är 320 mkr. Av de utbetalade har 4,4 mkr återbetalats till Finansförvaltningen. 2) Ökningen av koncernbidrag jämfört med 2012 avser främst ersättning för flyttkostnader samt kompensation för hyreskostnad avseende Landstingsarkivet. 3) Negativ på grund av återbetalning 1,7 mkr till SKL med anledning av dubbel utbetalning för psyksatsning.

8 551 Landstingsstyrelsen Bilaga 1 LiÖ Kassaflödesanalys Bokslut 2013 Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar pensioner Justering för övriga avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager 0 Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 0 Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 Investeringsbidrag 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 Amortering av skuld 0 Ökning långfristiga fordringar 0 Minskning av långfristiga fordringar 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 Justering av ingående eget kapital Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noter till kassaflödesanalysen:

9 Bilaga 1 Investeringsredovisning LiÖ Investeringar Bokslut 2013 Budget 2013 Bokslut 2012 Not Immateriella tillgångar Byggnader Mark Inventarier Datorutrustning Medicinteknisk apparatur Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel Jord-, skogs- och trädgårdsmaskiner Konst Aktier, andelar, bostadsrätter Summa Noter till investeringsredovisningen: Investeringsbudgeten är korrigerad med beslut i samband med bokslutet.

10 551 Landstingsstyrelsen Bilaga 1 LiÖ Balansräkning (tkr) Bokslut 2013 Bokslut 2012 Not TILLGÅNGAR Inventarier Datautrustning 0 30 Medicinteknisk apparatur Summa Anläggningstillgångar Förutbet kostn upplupna intäkt Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Balanserat eget kapital Justering eget kapital Årets resultat Summa Verksamhetens eget kapital Semlöneskuld okomp övertid mm Upplupna kostn förutbet intäkt Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN o SKULDER Noter till balansräkningen: 1) Fakturor avseende 2014, främst från Inera (5,8 mkr) och Östsam (11,4 mkr). 2) Justering av eget kapital i enlighet med landstingets ekonomiska styrprinciper. 3) Ej nyttjade medel FORSS LiÖ 29,2 mkr och Kalmar/Jönköping/Kronoberg 11,9 mkr. Statliga bidrag 8,1 mkr.

11 Bilaga 2 Ledningsstaben/Ekonomigruppen LiÖ Daniel Wäster Landstingsbidrag och landstingsgemensamt per verksamhetsenhet (tkr) Utfall Beslutad nivå Resultat Återbetalat finans Utfall 2012 Diff 2013/2012 Politisk ledning Ledningsstaben Landstingsledning FoUU-grupp Sakkunniggruppen Gemensamma kostnader ledningsstaben Hälso- och sjukvårdsgruppen/avtalsgruppen/tandvårdsgruppen Ekonomigruppen Controllergruppen Läkemedelsgruppen Chefläkarfunktionen Projekt- och utvecklingsgruppen HR-gruppen Summa Ledningsstab Landstingsgemensamma verksamheter/projekt Omställningsåtgärder Kompetensutveckling Mijö o Säkerhet BI-projekt (inkl BI-objekt) Medlemsavgift SKL Gemensam IT-utveckling Drift/underhåll IT-stöd ek/vård HR-system Drift/underhåll övr IT-stöd IT-infrastruktur Nationell IT Inköpsstöd Stim/Sami Arkiv Landstingsgemensam Information Hälso- och vårdutveckling Minnesgåvor Landstingsgemensamma projekt Summa Landstingsgemensamma verksamheter/projekt Landstingets revisorer Regional utveckling, Östsam Regional utveckling, övrig verksamhet Forskning och Utveckling ST-läkare Allmänmedicinskt centrum Särskilt riktade medel Komplementär medicin Projekt mm Projekt Summa Särskilt riktade medel Ersättning lt-bidrag Ersättning lt-gemensam kostnad Summa ) Resultat exklusive ersättning från Finansförvaltningen, dvs lt-bidrag, lt-gemensamt. 2) Avser utbetalad nivå, baserad på finansplan, aktualiserad med nya beslut tagna av landstingsstyrelsen. I beslutad nivå för 2013 ingår även överförda medel från 2012 på totalt 42,6 mkr, varav överförda medel för FoU 41,2 mkr, ST-läkare 1,3 mkr och Landstingets revisorer 0,1 mkr. 3) BI-projektets kostnad uppgår till 11,4 mkr. 4) Innehåller återbetalning avseende ITC:s tjänsteöverskott om 30,3 mkr

12 1 Dnr: RSN Regionsjukvårdsnämnden Årsredovisning Regionsjukvårdsnämnden 2013 Regionsjukvårdsnämnden Regionsjukvårdsnämnden (RSN) är en gemensam nämnd med representation från landstingen i Östergötland, Kalmar och Jönköping med placering i Östergötland. Nämnden är underställd landstingsfullmäktige och är en politisk nämnd med egen beslutanderätt i regionsjukvårdsfrågor. Under året har Regionsjukvårdsnämnden beslutat om: - årsredovisning 2012 för RSN inklusive uppföljningsplan och regionala systemmått - avge yttrande på Nationella riktlinjer för bröst- prostata-, tjocktarmsoch ändtarmscancer - delårsrapport 08 för RSN - att avge yttrande över Rekommendationer om screening för bröstprostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer - att avge svar till revisorerna på inkommen frågehandling - att genomföra en regiongemensam befolkningsenkät psykisk ohälsa - regional överenskommelse om samverkan och vård i regionen samt vård vid US priser och ersättningar för Sydöstra sjukvårdregionen reviderat avtal för efterutbildning av specialistläkare från Sydöstra sjukvårdsregionen vid Universitetssjukhuset i Linköping (US) - revidering av principöverenskommelse om regionalt utbyte inom Sydöstra sjukvårdsregionen för läkare under specialiseringstjänstgöring (ST) - nivåstrukturering för vissa områden inom kirurgisk och urologisk cancer I övrigt har nämnden behandlat följande ärenden: Nivåstrukturering inom cancervården har behandlats dels vid seminarium i Nässjö 19 februari dels vid nämndens möte 21-22/5. Information har lämnats från RCC angående uppföljning av utställda patientlöften där ledtider och multidisciplinära konferenser legat mest i fokus för tillfället. I sammanhanget har också diskuterats de regionala ITprojekt som initierats för att stödja arbetet.

13 2 Genomfört kunskapsseminarium inför remissvar till nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Information har givits från samtliga RMPG (Regionala Medicinska Program Grupper) i form av sammanställd årsrapport med muntlig föredragning. Nämnden har informerats om den framtagna hälsoatlasen avseende fetma och övervikt. Tidigare framtagna hälsoatlaser har behandlat koloncancer och tobak. Information har lämnats om HR-uppdraget om att se över kompetensförsörjningsbehovet i Sydöstra sjukvårdsregionen. I samband med information avseende resultaten i Öppna jämförelser har nämnden påbörjat ett arbete kring regionala mål som en förlängning av det arbete som pågått under några år med uppföljning av regionala systemmått. Arbetet kommer att intensifieras under första halvan av Utöver arbete med gemensamma mål kommer Öppna jämförelser att utnyttjas för lärande och uppföljning (benchmarking) samt för att undersöka vilka områden som har en tydlig förbättringspotential. Information har lämnats om pågående ombyggnadsprojekt vid US som sträcker sig fram till 2019 med en totalkostnad på närmare fyra miljarder kronor. Under året har diskuterats möjligheter för patienter att fritt välja vårdcentral inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Nämnden har rekommenderat att respektive landsting ställer sig bakom denna möjlighet. Ordförandeskap i RSN Ordförandeskapet för har upprätthållits av Landstinget i Kalmar län. Regional uppföljning - regionsamverkansavtal I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensam intressegemenskap vilka kan ses som grundläggande målsättningar där parterna förbinder sig genom avtalet att - gemensamt verka för att stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde - tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård - främja och bidra till hälsa i regionen - främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård i regionen - utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas.

14 3 Nämnden har prioriterat att skapa en gemensam värdegrund för regionens sjukvård och bygga en basstruktur för samarbete snarare än att i varje läge ta fram regionalt gemensamma (mätbara) mål även om ett arbete nu påbörjats och som kommer att ytterligare ta fart under 2014 (se ovan). Ett kvitto på väl fungerande samarbeten kan ändå noteras i de, under hösten presenterade resultaten av öppna jämförelser, där återigen Sydöstra sjukvårdsregionen förvarar sin position nationellt. Ett område som kan tjäna som ett exempel där ändå ett målarbete initierats, är den satsning som görs inom ramen för Regionalt cancercentrum (RCC) med mål på bland annat kortare ledtider och gemensamma vårdprogram. Regelbunden avrapportering sker till nämnden. Resultaten är dessvärre inte i nivå med de mål som ställts upp och en kraftsamling kommer att ske under 2014 för att förbättra situationen. Ett annat exempel på att utveckla strukturer för samarbete inom sjukvården i regionen är att integrera aktörer som traditionellt inte varit engagerade inom ramen för det regionala hälso- och sjukvårdssamarbetet. Uppdrag har getts till landstingens IT- och HR-enheter med inriktning på att underlätta kommunikationen i de medicinska dokumentationssystemen samt ta fram en kartläggning och strategi på kompetensförsörjningen i regionen. En aktivitetsplan har tagits fram inom HR-området medan IT tenderar att vara något mer komplext och snarare bygger på att integrera kommande strukturer än att konvertera befintliga. Även inom upphandlingsområdet, både för läkemedel och medicintekniska produkter, har samverkan initierats för att utnyttja möjligheten till en effektivare upphandling och därmed sänkta kostnader. Ett viktigt område inom vården är forskning där samarbete skett under många år inom ramen för FORSS. Från 2013 deltar Landstinget i Kronoberg i detta samarbetet. Samtidigt med detta har FORSS rent formellt nu lämnat RSN och styrs av de fyra landstingen tillsammans. Den ökade läkarutbildningen kommer också att påverka samarbetet inom sjukvårdsregionen, framförallt när det gäller att utnyttja sjukvårdens resurser för den kliniska praktiken men även i form att utnyttja möjligheten till rekryteringsinsatser. De regionala medicinska programgrupperna (RMPG) utgör basen i det regionala samarbetet. Ett viktigt inslag i gruppernas arbete är att på ett strukturerat sätt beskriva gruppernas arbete där särskild vikt läggs vid analyser av medicinska resultat och frekvenser av olika åtgärder för hela regionens sjukvård, inte bara den som bedrivs vid Universitetssjukhuset i Linköping. Arbetet sammanställs i en separat årsrapport som redovisas till nämnden.

15 4 Regional uppföljning uppföljningsplan I samband med föregående regionsamverkansavtal etablerades några konkreta variabler för gemensam uppföljning och som under några år avrapporterats i RSN:s årsredovisningar. Uppföljningsplanen redovisas i bilaga 1. Regional uppföljning regionala systemmått Regionsjukvårdsavtalet 2013 I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensamma värderingar enligt konceptet God vård. Regionsjukvårdsledningen har enats om att börja identifiera och följa några regionala systemmått med koppling till målsättningarna och de gemensamma värderingarna. Uppföljningsvariablerna följer strukturen enligt God-vård och följs upp enligt överenskomna mätfrekvenser. Under året gör respektive landsting egna analyser av landstingets egna data. I samband med RSN:s årsredovisning görs en gemensam regional analys. Uppföljningen av de regionala systemmåtten redovisas i bilaga 2-4. Regionsjukvådsnämnden har tillsammans med Regionssjukvårdsledningen under året initierat ett arbete med sikte på att ta fram regionala målsättningar inom några medicinska områden. Mer konkreta diskussioner kommer att föras under Verksamhet Avtalet omfattar huvudsakligen fyra större vårdområden där regionala centrumråd finns etablerade: barn- och kvinnosjukvård hjärtsjukvård kirurgisk, onkologisk och ortopedisk sjukvård rekonstruktiv kirurgisk sjukvård Utöver dessa områden omfattar avtalet vård inom Närsjukvården i centrala Östergötland, smärtverksamhet, arbets-/miljömedicin samt mindre delar inom laboratoriemedicin.

16 5 Avstämning Kostnad i relation till ersättning Utöver uppföljning av volymer i DRG-poäng har överenskommelse skett om att följa upp avtalet genom att dels ställa ersättningen i relation till två gånger per år, efter juni och efter december. En analys har gjorts för perioden där effekten är inarbetad i avtalsramarna. Ny avstämningsperiod är där den ekonomiska effekten kommer att arbetas in i avtalsramarna för DRG-volym Vårdproduktionen vid US följs upp enligt DRG och redovisas i poäng. Någon gemensamt överenskommen DRG-volym finns inte budgeterad i egentlig mening utan uppföljningen inriktas på förändringar jämfört med tidigare år. DRG-volymen (summa DRG-vikt) följs månadsvis och publiceras på den regiongemensamma webplatsen. Redovisade värden avser all vård (E-län avser thoraxkirurgi, neurokirurgi och onkologi) oavsett betalningsform E-län F-län H-län Ekonomi Ersättningarna för regionsjukvården delas upp i en fast del och en rörlig del för de vårdproducerande verksamheterna. Rörlig del utgörs av ett gemensamt US-pris och fakturering baseras på faktiskt utförd vård. Övriga verksamheter har helt fast ersättning. E-län har helt fast ersättning. I nedanstående tabell visas utfall i ekonomiska termer för regionavtalet. I och med att fast del är oberoende av patientvolymer återfinns eventuella avvikelser på rörlig del. Fast Rörlig Summa (belopp mkr) avtal debitering utfall E-län 561,1 561,1 F-län 211,4 128,8 340,2 H-län 174,0 97,7 271,7 Summa 946,5 226,5 1173,0

17 6 Utöver den rörliga del som anges i tabellen ovan, finns ett antal verksamheter som ersätts helt rörligt i den mån US utnyttjas. Landstingen budgeterar egen nivå. Under 2013 har dessa kostnader uppgått till: E-län 21,2 mkr och avser främst Heart-mate-verksamhet, interventionell neurokirurgi vid stroke, TS-kirurgi samt genetisk provtagning. F-län 8,2 mkr och avser främst läkemedel samt separata avtal inom barnortopedi och hematologi. H-län 17,6 mkr och avser främst allogena transplantationer samt Thorax- Kärl TAVI ingrepp.. Regionsjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA I Östergötlands fall administreras de ekonomiska flödena via Hälso- och sjukvårdsnämnden. I de två övriga landstingen är det Landstingsstyrelsen som har motsvarande uppgift. a t t godkänna redovisad årsredovisning Barbro Naroskyin Agneta Jansmyr Alf Jönsson Landstingsdirektör Landstingsdirektör Landstingsdirektör Landstinget i Landstinget i Landstinget i Östergötland Jönköpings län Kalmar län

18 7 Uppföljningsplan RSN bilaga 1 till årsredovisning RSN 2013 I regionsamverkansavtalets 2 fastslås ett antal punkter om gemensam intressegemenskap vilka kan ses som grundläggande målsättningar där parterna förbinder sig genom avtalet att - gemensamt verka för att stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde - tillgodose regioninvånarnas behov av högkvalitativ vård - främja och bidra till hälsa i regionen - främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård i regionen - utveckla samverkan i regionen för att etablera en gemensam kunskapsbas och solidariskt hjälpa varandra att utvecklas. Dessa övergripande målsättningar konkretiserades redan i det föregående regionsamverkansavtalet till nedanstående punkter som under några år avrapporterats i RSN:s årsredovisningar. Tillgodose regioninvånarnas behov av hälso- och sjukvård av hög kvalitet och med god tillgänglighet Öppna jämförelser i regionen - generellt I december 2013 utkom för åttonde gången Öppna jämförelser av hälso- och sjukvård 2013 jämförelser mellan landsting, vilken utges årligen av Socialstyrelsen och SKL. I rapporten ingick 162 indikatorer inom de fyra huvudområdena Tillgänglighet, Förtroende och patienterfarenheter, Kostnader och Medicinsk kvalitet. Flertalet indikatorer, 148 stycken, återfinns inom området Medicinsk kvalitet, vilket i sin tur delas in i 13 mindre områden. Öppna jämförelser presenteras i form av relativa jämförelser av resultat landstingen emellan, men indikatorvärdena kan, och bör, även jämföras med det egna landstingets resultat från tidigare år. De indikatorer som tas upp i Öppna jämförelser mäter inte alla aspekter av sjukvårdens kvalitet och effektivitet. För vissa medicinska områden är det exempelvis svårt att få fram indikatorer. Resultaten i Öppna jämförelser går dessutom att tolka och sammanställa på olika sätt. De jämförelser som görs, och den färgläggning som används, bygger också på relativa jämförelser, och målvärden saknas ofta. En diskussion om för och nackdelar med de metoder som används när index konstrueras för att underlätta förmedlingen av resultaten av öppna jämförelser återfinns i rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv 1. 1 Rapporten finns här:

19 8 Öppna jämförelser i regionen - resultat Mätt med de indikatorer som ingår i Öppna jämförelser kan generellt sägas att landstingen i den sydöstra sjukvårdsregionen står sig mycket vid en nationell jämförelse. När SKL konstruerar index placerar sig alla tre landsting i år, likt förra året, bland de fem bästa i landet. De olika landstingen har delvis olika styrkor och utmaningar, vilket framgår av figur 1. Figur 1 Till de indikatorer där samtliga landsting i regionen presterar väl i en nationell jämförelse hör andel som får vård vid strokeenhet, befolkningens förtroende för sjukhus, måluppfyllelse för blodtryck bland diabetespatienter i primärvården och responstid för ambulans. Bland de indikatorer där samtliga landsting i regionen placerar sig mindre väl i en nationell jämförelse återfinns inte minst en rad indikatorer som rör cancerområdet som återfinns i figur 2. Figur 2

20 9 Mindre goda resultat finns för såväl ledtidsindikatorer som indikatorer som rör medicinsk kvalitet. Det är dock viktigt att påpeka att cancerområdet är mycket brett, och att vården vid ett flertal cancerdiagnoser inte fångas av några indikatorer i Öppna jämförelser. Resultaten i Öppna jämförelser kan således inte sägas ge en fullgod bild av hela cancerområdets kvalitet. Trots detta visar resultaten på omfattande förbättringspotential inom flera viktiga diagnosområden, inte minst rörande vänte- och ledtider. Generellt sett är resultaten mycket bra för hela regionens sjukvård vid en nationell jämförelse Nedan redovisas i sammandrag resultatet inom regionens enskilda landsting. Landstinget i Östergötland Resultaten för Östergötlands del sammanfattades i december 2013 i rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet 2013 ett östgötaperspektiv (se föregående fotnot). I december 2013 släppte även SKL en sammanfattande rapport Öppna jämförelser i indexform, i vilken sammanfattande index beräknats med en enhetlig metod för samtliga landsting. Det finns flera svårigheter förknippade med indexberäkningar, ett flertal av dessa berörs i de båda rapporterna ovan. Förenklat kan sägas att index riskerar att gömma enskilda indikatorer med mycket god respektive mycket dåliga resultat eftersom de bara utgör ett medelvärde. För att använda Öppna jämförelse i förbättringsarbete krävs därför en noggrann analys av varje enskild indikator. Figur 3 Placeringar i index för Öppna jämförelsers fyra huvudområden. Källa: Öppna jämförelser i indexform (SKL, 2013) Östergötland står sig fortsatt starkt i Öppna jämförelser. Den medicinska kvaliteten låg enligt SKL:s indexberäkningar på 2:a plats i riket. I absoluta tal fortsätter den medicinska kvaliteten att förbättras i länet, vilket också är fallet i landet i stort. Inom kostnadsområdet valde SKL att inte beräkna något index 2013 eftersom man anser att kostnader är en bakgrunds- snarare än en kvalitetsvariabel. Det kan dock konstateras att Östergötland är bland de sju bästa landstingen på samtliga kostnadsindikatorer, och ligger som 2:a landsting i den centrala indikatorn strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad per invånare och som 5:e landsting i kostnad per konsumerad DRG-poäng inom specialiserad somatisk vård, vilket i realiteten är ett mått på den delen av hälso- och sjukvårdens produktivitet.

21 10 Siffrorna för tillgänglighet i Öppna jämförelser är redan när de publiceras relativt gamla. Tillgängligheten följs landstingsinternt månads- eller kvartalvis och läsaren hänvisas här till den nationella sidan där jämförelser kan göras. Statistiken visar att länet under hösten 2013 låg i linje med riket avseende de mätpunkter som används för primärvården medan länet har klart bättre tillgänglighet än riket gällande besök och operationer inom specialiserad vård. Sammantaget kan sägas att tillgängligheten i länet successivt har förbättrats jämfört med läget för några år sedan. Patienternas förtroende och erfarenheter av vården har även de förbättrats sedan några år tillbaka och ligger sammantaget något bättre än rikssnittet. Det bör dock noteras att befolkningens förtroende för primärvården enligt Vårdbarometern är sämre än rikssnittet (13:e landsting) och klart sämre än i Kalmar och Jönköping. När det gäller förtroendet för sjukhus ligger man dock på en 2:a plats i landet. Placeringsförändringarna inom de fyra huvudområdena jämfört med föregående år är för Östergötlands del små. Östergötlands placeringar inom vart och ett av de 12 områdena inom medicinsk kvalitet framgår av figuren nedan. Figur 4: Placeringar i index för Öppna jämförelsers delområden inom huvudområdet Medicinsk kvalitet. Källa: Öppna jämförelser i indexform (SKL, 2013) När indikatorerna inom medicinsk kvalitet av SKL slagits samman i tolv index, framgår att Östergötland för den stora majoriteten av indexen är bättre än rikssnittet. Särskilt goda resultat finns inom diabetesområdet, medan cancerområdet, där ett flertal väntetidsparametrar återfinns, visar sämre resultat relativt sett. Resultaten på cancerområdet är för Östergötlands del komplexa. Vissa ledtider och ett flertal överlevnads- och kvalitetsmått är på en god nivå i en nationell jämförelse, medan andra, såväl ledtider som kvalitetsmått, inte är det (se figur 4 till vänster).

22 11 Styrkor och utmaningar Några av Östergötlands relativt sett bästa resultat var andel som vårdas på strokeenhet, blodförtunnande behandling vid stroke och förmaksflimmer, måluppfyllelse för blodtryck respektive LDL-kolesterol i primärvården vid diabetes, andel dagkirurgiska operationer vid livmoderframfall, ett antal indikatorer om vård i livets slutskede, låg andel kejsarsnitt bland förstföderskor, läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt och responstid för ambulans. Några av de resultat där förbättringspotentialen kontra andra landsting torde vara som störst är andel vårdrelaterade infektioner, användning av lämpliga sömnmedel till äldre, tid till operation vid bröstcancer samt tid till behandlingsbeslut vid lungcancer respektive huvud- och halscancer. I Öppna jämförelser i indexform gör SKL även försök att sammanväga tre av de fyra huvudområdena medicinsk kvalitet, förtroende och patienterfarenheter, kostnader och tillgänglighet till ett enda totalindex (kostnad tas inte med). I uträkningen har medicinsk kvalitet getts vikten 60 %, medan förtroende och patienterfarenheter och tillgänglighet har getts vikten 20 % vardera. Enligt detta sätt att räkna placerar sig Östergötland på en 5:e plats i landet. Ju större vikt medicinsk kvalitet och kostnader (som inte räknas in alls i årets totalindex) ges i liknande uträkningar, ju högre upp hamnar Östergötland. Landstinget i Jönköpings län Landstinget har som övergripande mål att resultaten i öppna jämförelser ska förbättras i minst 60 procent av indikatorerna för medicinska resultat. För de medicinska resultaten har 61 procent förbättrats i 2013 års jämförelse. Målet är därför uppnått. I totalindexet som visar en sammanvägning av medicinska indikatorer (60 procent), tillgänglighet (20 procent) och patienterfarenhet (20 procent) ligger Landstinget i Jönköpings län fortfarande i toppen (4:e plats) jämfört med riket, även om man i årets resultat sjunkit en placering. Av de övriga sammanvägda indexen inom olika områden ligger landstinget som tidigare år högt när det gäller tillgänglighet (2:a plats), intensivvård (2:a plats) samt förtroende och patienterfarenheter (5:e plats). Även inom flera andra av de medicinska resultaten ligger landstinget bra till. Förbättringar har skett framförallt inom diabetes- och kvinnosjukvården. Förbättringsområden finns framförallt inom kirurgin, cancer samt graviditet och förlossning. Se tabell här nedan.

23 12 Öppna jämförelser Landstinget i Jönköpings län Intensivvård Tillgänglighet Övergripande Förtroende Diabetes Kvinnosjukvård Psykiatri Rörelseorganens sjukdomar Stroke Hjärtsjukvård Läkemedel Kirurgi Graviditet och förlossning Cancer Landstinget har förbättrade resultat i majoriteten av de indikatorer som rör sjukdomar i rörelseorganen. Bland annat har det skett en klar minskning av antalet artroskopier i knäled vid artros eller meniskskada, vilket har prioriterats under de senaste åren. Inom diabetesvård har resultaten förbättrats i drygt 80 procent av indikatorerna. Även inom psykiatri har en positiv utveckling skett, inte minst gäller det tillgänglighet till såväl barn- som vuxenpsykiatri. Överlevnaden vid lungcancer är högre i Jönköpings län än i riket som helhet, och en stor förbättring har skett sedan föregående mätning. Vid jämförelse inom länet ses fortfarande en del skillnader mellan länets sjukhus. En satsning kommer göras under året på förbättringsarbete inom de kliniska resultaten och samtidigt försöka minska kostnaderna. Arbetet kommer ske i länets medicinska programgrupper. Samtidigt visar en jämförelse gjord i Dagens Medicin i januari 2014 att landstinget har två sjukhus i topp. Ryhov på första plats och Värnamo sjukhus på en andra plats. Landstinget i Kalmar län Landstinget i Kalmar län fortsätter förbättra sina resultat. Men det finns också förbättringsområden. Det visar Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Kraftigast förbättringstakt i rapporten visar följande medicinska områden: kvinnosjukvård, intensivvård, läkemedelsbehandling, och hjärtsjukvård. Men också tillgängligheten till vård har förbättrats kraftigt. Liksom tidigare år visar Landstinget i Kalmar sina bästa resultat inom huvudområdena förtroende och patienterfarenhet och tillgänglighet. Men också när det gäller rörelseorganens sjukdomar, läkemedelsbehandling, kvinnosjukvård, strokesjukvård och kostnader ligger landstinget högt i en jämförelse med andra landsting.

24 13 Flera resultat inom cancersjukvården visar på förbättringsmöjligheter och just inom det området pågår ett arbete på bred front. Sedan förra året är det en prioriterad process i samarbete med Regionalt cancercentrum sydost. Det är ett arbete med fokus på att minska ledtiderna, öka kvaliteten och patientsäkerheten. Öppna jämförelser är till sin karaktär närmast en slags uppslagsbok om sjukvården i landet. Det finns många konkreta uppgifter att hitta kring vården i Kalmar län i en jämförelse med övriga landet: Andel återinskrivningar på sjukhus ett år efter stroke är lägst i Kalmar län. Det är ett mått på effekterna av insatserna efter första strokeinsjuknandet. Det handlar bland annat om påverkan av livsstilsfaktorer genom exempelvis rökavvänjning, kostrådgivning och hjälp med fysisk aktivitet. Andra åtgärder är läkemedelsbehandling blodtryck, blodfetter, blodproppsförebyggande behandling) och karotiskirurgi vid förträngning av halspulsådern. Landstinget i Kalmar län har fortfarande den högsta produktiviteten inom sjukvården i landet. I Kalmar län får patienterna mest vård för pengarna. Kostnaden per konsumerad DRG-poäng var förra året kronor. Det kan jämföras med genomsnittet för riket kronor. Enligt rapporten har Landstinget i Kalmar högst andel patienter i livets slutskede som får smärtlindring vid behov i form av morfinpreparat, 94,5 procent av patienterna. Främst handlar det om cancerpatienter. Områden med starkast förbättring sedan föregående rapport är: Tillgänglighet 4 av 4 jämförbara indikatorer Kvinnosjukvård 7 av 8 jämförbara indikatorer Intensivvård 7 av 9 jämförbara indikatorer Hjärtsjukvård 21 av 31 jämförbara indikatorer Läkemedelsbehandling 13 av 20 jämförbara indikatorer Rörelseorganens sjukdomar 18 av 29 jämförbara indikatorer Dagens medicin I början av 2014 publicerade tidningen Dagens medicin en artikel där landstingens sjukhus rankats i olika kategorier, universitetssjukhus, mellanstora sjukhus och mindre sjukhus (avser läget 2013). Parametrar som använts är medicinsk kvalitet, ekonomi, hygien, vårdgaranti och patientenkäter. I och med att många av parametrarna även återfinns i Öppna jämförelser fanns goda chanser till ett positivt utfall för sjukhusen i Sydöstra sjukvårdsregionen. Utfallet blev följande: Universitetssjukhus Mellanstora sjukhus Mindre sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping (2:a) Länssjukhuset Ryhov i Jönköping (1:a) Värnamo sjukhus (2:a) Oskarshamns sjukhus (2:a) Placeringarna är något sämre för US och Oskarhamn, oförändrad för Ryhov och bättre för Värnamo jämfört med den redovisning som gjordes för Noteras bör att även många av regionens övriga sjukhus placerar sig bra i förhållande till andra.

25 14 Stärka Sydöstra sjukvårdsregionens ställning som samverkansområde för hälso- och sjukvården Inom regionorganisationen finns 17 regionala medicinska programgrupper, RMPG. De är bemannade med medicinska företrädare för resp. huvudman. Genom RMPG och nätverk har de medicinska specialiteterna ett forum för diskussioner om vårdprogram, indikationer, gemensamma studier osv. RMPG:s uppdrag gäller sjukvården i regionen. RMPG är hörnstenarna i den regionala samverkan. RMPG får en allt tydligare koppling till de regionala centrumråden genom direktiv för det årliga arbetet samt återrapporteringar. En samlad återrapportering görs årligen till Regionsjukvårdsnämnden. Årsrapporterna utvecklas successivt och för att öka läsbarheten kommer en omstrukturering att ske vilket innebär en gemensam struktur för den textmässiga delen och en lite friare del för alla data (tillgänglighet, medicinska resultat etc) i form av bilagedel. Årsrapporterna ska också ses som en del av en process som innebär förbättringar genom att lära av varandra. Tillämpa principen om regioninvånarnas rätt att utan hinder av landstingsgränser välja vårdgivare i regionen Regionsamverkansavtalets 5, 6 och 7 redogör för de valfrihetsregler vid vårdsökande som finns inom regionen. Inom regionöverenskommelsen redovisas även patientströmmarna mellan Ydre och Eksjö som tidigare benämnts det s k gränsavtalet. En separat överenskommelse avseende Rättspsykiatri finns mellan Vadstena och Jönköpings sjukvårdsområde. I tabellen nedan redovisas kostnader (mkr) för patientströmmar inom regionen men utanför regionavtalet dvs E-läns patienter vårdade i F-och H-län, F-läns patienter vårdade i E- (ej US ) och H-län samt H-läns patienter vårdade i E- (ej US ) och F-län. Belopp i mkr 2010 utförarlandsting 2011 utförarlandsting 2012 utförarlandsting 2013 utförarlandsting Köparlandsting E F H E F H E F H E F H E-län - 13,5 16,2-12,1 19,5-14,5 16,9-15,8 16,9 E-län Ydre/Eksjö - 30, , , ,6 - F-län* 34,6-6,4 41,4-12,0 38,9-13,3 41,3-12,9 H-län 21,7 1,9-18,8 5,5-12,6 4,5-11,8 2,7 - Anm: *rättspsykiatri i Vadstena har inkluderats för F-län Tabellen ovan indikerar relativt stabila patientflöden över åren.

26 15 Val av vårdcentral över länsgränserna Vårdvalsansvariga i respektive landsting har arbetat med att se över möjligheterna till val av vårdcentral över länsgränserna inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Invånare som bor i sydöstra sjukvårdsregionen får från och med möjlighet att fritt välja att lista sig vid en vårdcentral i hela sydöstra sjukvårdsregionen. Utbudet på vårdcentralerna kan till vissa delar skilja sig åt mellan landstingen varför det är av vikt att invånare som väljer att lista sig vid en vårdcentral över länsgränsen informeras om skillnaderna. Generellt gäller att listningslandstingets regler gäller oavsett i vilket län man är folkbokförd. En översyn av sjukresereglerna pågår i Östergötland och i avvaktan på att förslag om de nya reglernas utformning är klara är principen för sjukresor att hemlandstingets regler gäller även för patienter som listat sig över länsgränsen. Stärka och utveckla Universitetssjukhusets ställning som centrum för regionsjukvård, forskning, utveckling och utbildning US bedriver huvudparten av regionens regiongemensamma vård. Sjukhuset är därutöver sista linjenssjukhus med konsultservice till regionens kollegor. Ökat antal video-medierade multidisciplinära ronder bidrar till såväl säkrare vård i regionen som till kompetensspridning. US är som tidigare år huvudaktör inom regional FORSS-medierad forskning, då US har de flesta huvudansvariga för FORSS-projekt (se även sid 19). Regional efterfrågan på utbildningsplacering för ST- och specialistläkare på US är fortsatt hög (se även sid 19). Utöver rollen som regionalt kompetenscentrum efterfrågas vård från andra utomregionala landsting i en allt större utsträckning, från 112 mkr 2010 till 135 mkr Dessutom tillkommer även vården vid Brännskadeenheten (rikssjukvård) men som uppvisar stora variationer mellan åren. Upprätthålla en hög självförsörjningsgrad inom regionsjukvården i regionen US roll som universitetssjukhus för regionen innebär att en hög självförsörjningsgrad ska kunna upprätthållas inom regionen. Trots detta föreligger och kommer att föreligga behov att inom vissa områden, förutom ren akut vård, remittera patienter till andra sjukhus. Den främsta orsaken är att verksamheten inte bedrivs vid US, t ex inom transplantationsområdet och barnhjärtkirurgi. Remitteringsbehov kan även uppstå då vårdplatsbrist eller annan kapacitetsbrist kan föreligga vid US. I tabellen nedan redovisas kostnader (mkr) för utomregional vård för respektive landsting under uppdelat på akut vård, planerad vård och primärvård.

27 16 Belopp i mkr Akut Plan PV Akut Plan PV Akut Plan PV Akut Plan PV E-län 64,2 155,3 17,3 61,2 159,8 17,7 60,9 171,7 17,5 57,6 159,6 17,6 F-län* 64,5 134,0 10,8 77,1 147,6 12,8 75,2 156,2 13,9 71,3 173,8 16,5 H-län 24,5 81,4 iu 35,3 83,9 9,9 38,5 82,4 9,7 29,0 105,1 10,7 Summa 151,4 370,7 iu 173,6 391,3 40,4 174,6 410,3 41,1 157,9 438,5 44,8 Anm: Det förekommer alltid variationer inom den utomregionala vården. När det gäller den planerade vården i regionen kan man inte se någon dramatisk ökning utan det svänger en del. Svängningarna mellan åren beror på hur svåra patienterna är. När det kommer till den utomregionala vården är det främst inom transplantationskirurgin, barnsjukvård och psykiatrisk tvångsvård som uppvisar stora kostnader. Enskilda fall av vårdepisoder är i vissa fall mycket kostsamma. Som exempel kan nämnas E-läns ökade kostnad 2012 som innefattar kostnaden för en enskild patient på 12 mkr. Även patientens fria val av öppenvårdsbesök i andra landsting utanför regionen tenderar att öka. F-län noterar ökade kostnader 2013 på grund av valfrihetsremisser. För H-län kan en ökning 2013 noteras för transplantationer samt barnhjärtkirurgi och barnkirurgi. Främja en likvärdig utveckling av sjukvården i regionen Strukturerat regionalt medicinskt programarbete Inom ramen för arbetet inom de Regionala medicinska programgrupperna (RMPG) kommer en fokusering att ske mot redovisning av medicinska resultat och frekvenser av olika åtgärder/behandlingar. Redovisningarna är inte enbart inriktade på vården vid US utan avser att spegla verksamheten vid regionens samtliga sjukhus. Ett problem som påverkar en del programgrupper är avsaknad av nationella kvalitetsregister. RMPG har under året arbetat med och besvarat en omfattande enkät om det framtida behovet avseende kompetensförsörjning. Enkäten ingår i HR-direktörernas uppdrag att se över behovet av kompetensförsörjning i regionen och ta fram en kompetensförsörjningsplan. Frågeställningarna avsåg vårdbehovet hos medborgarna, utvecklingen av verksamheten, den medicinska utvecklingen samt forskning och regionsamarbete. Medicinskt samarbete sker även utanför de etablerade regionala medicinska programgrupperna exempelvis inom diabetes där nationella programråd har etablerats som kommer att arbeta för att bidra till en mer kunskapsbaserad och jämlik vård över landet. Råden är tvärprofessionellt sammansatta av olika experter. I råden finns också företrädare från patientföreningar och kvalitetsregister. För att stödja arbetet på lokal nivå har ett regionalt programråd för diabetes etablerats. Arbetet med regionala programråd beräknas fortsätta och närmast på tur står områdena stroke och astma/kol.

28 17 Regiongemensamt kunskapsunderlag inom hälso-och sjukvård Inom regionen har en gemensam standardiserad struktur för arbetet med vårdriktlinjer utarbetats, vilket är ett kliniskt kunskaps- och beslutsstöd för den specialiserade och högspecialiserade vården. Vårdriktlinjernas innehåll ska utgå från befintliga nationella kunskapsunderlag såsom nationella riktlinjer och vårdprogram. Dessa utformas till mer praktiskt samt lokalt vägledande kunskapsunderlag vilket skapar förutsättning för en mer likvärdig och säker hälso- och sjukvård vilket även möjliggör en mer likvärdig kvalitetsuppföljning inom regionen. RMPG har som ett av sina uppdrag att skapa dessa regiongemensamma kunskapsunderlag inom respektive disciplin samt ansvar för det fortsatta implementeringsarbetet. Införandet av arbetet går framåt än dock något långsamt. Under har en gemensam regional webbplattform utvecklats som stöd för visualisering av vårdriktlinjerna inom respektive landsting. Arbete med nationella riktlinjer Arbetet med nationella riktlinjer fortsätter framgångsrikt enligt det strukturerade arbetssätt som etablerats i regionen. Arbetssättet innebär processen kunskapssammanträden, yttranden, genomföranden och utvärdering. Under 2013 har uppdaterade nationella riktlinjer inom området bröst-, kolon- och prostatcancer hanterats. I samband med de uppdaterade riktlinjerna presenterade socialstyrelsen förslag på målnivåer för de indikatorer som finns i riktlinjerna. Ett arbete med framtagande av målnivåer även inom diabetes, stroke och hjärtsjukvård inleddes under december Regionalt cancercentrum (RCC) I betänkandet över den nationella cancerstrategin har föreslagits att regionala cancercentra (RCC) utvecklas i nära anslutning till universitetssjukhusen. I januari 2011 inrättades RCC i Sydöstra sjukvårdsregionen som ett av landets första RCC. Verksamheten organiseras som en nätverksorganisation med sitt kansli tillhörande Landstinget i Östergötland. Inom ramen för arbetet med RCC har regionens landsting gjort följande utfästelser för perioden Utfästelserna är visionära mål som innebär att patienten ska få påbörja utredning och adekvat behandling inom högst fyra veckor ska erbjudas diagnostik och behandling enligt bästa metod ( best practice ) ska vara välinformerad och delaktig genom hela vårdkedjan ska få lika god vård i livets slutskede oavsett var i regionen du bor ska erbjudas samma goda vård som andra medborgargrupper i regionen ska få vård som är evidensbaserad och baserad på den patientnära forskningen som vi prioriterar De resultat som hittills uppnåtts är presenterade i Fördjupad analys Cancer i Sydöstra Sverige och i Öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa utvecklingen av de Regionala cancercentrumen i landet. RCC fick ett så kallat platsbesök i början av juni. Resultaten kommer att presenteras i en skriftlig rapport. Fortsatt statsbidrag för avseende Regionalt Cancercentrum (RCC) i Sydöstra sjukvårdsregionen är beviljad.

29 18 Regionalt registercentrum (RCSO) Under de senaste åren har särskilda registercentrum för Nationella Kvalitetsregister utvecklats. Idén är att flera register tillsammans ska kunna bära kostnader för personal och system som ett enskilt register inte klarar. På så sätt kan en fortsatt registerutveckling garanteras med begränsade ramar, samtidigt som den decentraliserade modellen behålls. Registercentrumens uppdrag är att verka för tillkomsten av nya register, skapa synergieffekter i samarbetet mellan register till exempel vid teknisk drift, analysarbete, stöd till kliniskt förbättringsarbete med hjälp av registerdata, samt medverka till att registerdata blir användbara för olika användare. Trots förekomsten av registercentrum ska alla registren fortfarande drivas av självständiga registerhållare. Inom sydöstra sjukvårdsregionen sker det regionala arbetet inom RCSO (Registercentrum sydöst) Tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården FORSS FORSS (FORskningsrådet inom Sydöstra Sverige) är ett bra exempel på hur landstingen samverkar för att tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården. FORSS grundidé är att satsa på kliniskt patientnära forskning som ska ske i samverkan mellan minst två av regionens län. I och med Kronobergs läns landstings (G-län) inträde i FORSS sköts styrningen av de fyra samverkande landstingen tillsammans och inte inom ramen för RSN. Årligen avsätts 23,9 mkr från de fyra landstingen med följande fördelning 2013: E-län F-län H-län G-län 15,7 mkr 3,7 mkr 2,5 mkr 2,0 mkr Utifrån projektledarens länstillhörighet har följande fördelning av projektmedel skett (belopp i mkr) E-län 16,5 17,8 16,1 18,3 13,2 13,8 F-län 3,1 2,7 3,1 1,9 2,2 2,6 H-län 2,2 3,4 3,0 1,8 2,5 3,1 G-län 0,2 0,3 Summa 21,8 23,9 22,2 22,0 18,1 19,8 Medel som ej fördelats överför till nästkommande år.

30 19 Ett annat sätt att redovisa fördelningen av projektmedel är att visa på vad respektive landsting får ut i värde av regionala FORSS-projekt (belopp i mkr) E-län, F-län, H-län och G-län 6,7 8,1 9,5 8,5 8,5 10,7 tillsammans E-län och F-län 10,6 9,2 7,9 8,0 5,1 4,9 E-län och H-län 3,8 4,8 3,6 3,7 2,6 2,5 F-län och H-län 0,4 1,4 0,7 1,5 1,0 0,4 Enbart 1 län (pilotprojekt) 0,3 0,4 0,5 0,3 0,3 0,5 G-län i samverkan med andra 0,6 0,8 Summa 21,8 23,9 22,2 22,0 18,1 19,8 G-län deltar under 2013 i totalt 7 projekt ST-randutbildning och efterutbildning specialistläkare Sedan lång tid tillbaka finns avtal som reglerar förhållandena där ST-läkare får randutbildning vid US samt efterutbildningsmånader för specialistläkare. Avtalen har uppdaterats inför 2014 framför allt med avseende på budgeterade månadsvolymer. Budgeterad volym har satts i relation till långsiktigt utfall. Volym ST har satts till 150 månader och volym efterutbildning har satts till 36 månader. Nedanstående tabeller redovisar ansökningsmånader från regionen. Sidoutbildning ST-läkare (antal sökta månader) F-län ,5 63,5 H-län Summa ,5 172,5 Efterutbildning specialistläkare (antal sökta månader) F-län ,5 H-län ,5 7 5,5 Summa ,