08-52301380 08-52303046 pontus.a.astrom@sodertalje.se Joakim.graffner@sodertalje.se

PM UTBILDNINGSKONTORET 2010-03-31 Pontus Åström Joakim Graffner 08-52301380 08-52303046 pontus.a.astrom@sodertalje.se Joakim.graffner@sodertalje.se IKT i skolan Ur Skolverkets rapport om Utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom skolan (Skolverkets rapport Utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom skolan http://www.skolverket.se/publikationer?id=2244) I denna rapport används begreppet IT som sammanfattande namn på digitala verktyg för informationshantering, kommunikation och administration. Även om IT ursprungligen står för informationsteknik, omfattar begreppet idag mer än bara teknisk utrustning och det begränsas heller inte till ensidig informationshantering. Begreppet IKT används emellanåt för att synliggöra just kommunikationsaspekten. Skolverket har i rapporten dock valt att använda begreppet IT eftersom det är mer inarbetat, men med tillägget att det också omfattar kommunikativa aspekter. Vi har valt att använda IKT som begrepp då kommunikationsaspekten mellan elev, vårdnadshavare och skola är viktig. Vidare också för att tydligare visa att det är för pedagogiska ändamål vi ska göra val kring teknik men de valen ska också stödja de administrativa uppgifter man har som anställd på Utbildningskontoret. Nämnden skall ta ställning till ett förslag kring hur elever, lärare och vårdnadshavare ska ges likvärdiga grundförutsättningar att närma sig digital kompetens och nå högre måluppfyllelse. Detta genom att verksamheten fokuserar sina IKT-resurser och kravställer samt avropar en gemensam IKTinfrastruktur, tjänster och verktyg utifrån sina behov. Vad styr? EU och Skolverkets syn på IKT i utbildningsverksamhet Det är lätt att glömma bort att IT inte funnits så länge eftersom det idag i allt högre grad påverkar våra liv. I skolan har datorer funnits sedan slutet av 1970- talet. Ofta började det med någon enstaka dator. Intresserade lärare tog på sig rollen som datoransvarig på skolan. Datasalar och datakunskap infördes ibland som egna ämnesområden. Det stora genombrottet kom först med Internet i mitten av 1990-talet då det blev möjligt att använda datorn till kommunikation och informationssökning. Sidan 1 av Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org.nummer 8Postadress 151 89 Södertälje 08-550 210 00 08-550 221 00 3 43 18-6 991 2148 01-212 000 0159 E-postadress: sodertalje.kommun@sodertalje.se

2 Idag är det självklart med datorer runt om oss i samhället. Kunskaper inom ITområdet bör därför betraktas som nödvändiga för alla. Sverige har undertecknat Europaparlamentets och Europeiska rådets rekommendationer om åtta nyckelkompetenser i december 2006. En av dessa nyckelkompetenser är digital kompetens. EU s definition av Digital Kompetens: (EU s rekommendation kring nyckelkompetenser) Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Detta anger tydligt riktningen att webbläsaren skall vara det viktigaste verktyget i utbildning och elevadministration. Vidare att fria och öppna tjänster skall användas i arbetet och kommunikationen mellan lärare, elever och vårdnadshavare samt att elever, lärare och vårdnadshavare ska likvärdiga grundförutsättningar. Det finns undantag och de är den typen av information som Datainspektionen skriver om i PUL-hänseende eller information som bedöms vara under sekretess. I korthet kan det beskrivas som personuppgifter i strukturerad och sökbar form. Mer information om detta finns att läsa på www.datainspektionen.se. Openropet hur kommuner och andra offentliga förvaltningar börjar närma sig öppna och fria format och tjänster kopplingen till Digital Kompetens här är ett exempel Skolverkets rapport är starkt kritisk till det svaga användandet av digitaliteter för att nå högre måluppfyllelse. Hur elever i skolan kan få stöd i sitt lärande med hjälp av modern teknik, vårdnadshavare kan ges möjlighet att följa sitt barns skolgång på nya sätt. Goda färdigheter behövs i skolans alla ämnen och då bör skolan erbjuda tidsenliga verktyg och metoder. En till en satsningar Hur utbildningsorganisationer inom och utanför landets gränser utrustar elever i klasser eller hela skolor med personliga IKT-verktyg och bedriver undervisning nära digitaliteter. Exempe:l Falkenberg, Kungsbacka, Nacka, ytterligare exempel IKT kan upplevas som krångligt, svårskött och en stressfaktor om de inte fungerar. Givet likvärdiga förutsättningar kan det istället vara en mycket god möjlighet att utveckla lärandet, nå högre måluppfyllelse och effektivisera elevadministration. För att stödja skolan, i dess huvuduppdrag, behövs en gemensam IKT-grund som måste fungera i en modern svensk skola där IKT och media är ett både naturligt och okomplicerat inslag. Vidare ur Skolverkets rapport IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik.

3 Informationsteknikens möjligheter i lärandet bör utnyttjas mer effektivt men att öka IKT-användningen i klassrummet är inget självändamål. Det viktiga är att identifiera hur ämnesundervisningen kan bli bättre med hjälp av IKT-verktyg. Därutöver behöver digital kompetens lyftas fram i de nya läroplanerna och lärarna få kompetensutveckling på IT-området. Vi behöver IKT-förutsättningar som garanterar och ger likvärdiga möjligheter för alla våra elever, lärare och vårdnadshavare. I koncept kring teknik är strategier och behovet av kompetensutveckling allra minst lika viktigt. Det råder dock lite av ett it-kaos i många svenska skolor. Förutom att stora skillnader, både i fråga om utrustning och kompetens, äventyrar tanken om en för eleverna likvärdig utbildning så fokuseras det i satsningar för mycket på traditionell teknikleverans, vissa plattformar eller kontors-it -processer kring IT-lösningar och för lite på kompetensutveckling och deltagande på de öppna och fria digitala arenor (där eleverna ofta redan verkar) som Digital Kompetens pekar på. Det finns många exempel se bland annat Stockholms skolors kritik kring den nyligen genomförda IT-driftupphandlingen i Stockholms Stad. Vidare ur Skolverkets rapport http://www.skolverket.se/publikationer?id=2244) Brister i utrustning, både hård- och mjukvara, begränsar i hög grad lärarnas användning och påverkar deras attityder. Om läraren är hänvisad till en delad dator vid en gemensam arbetsplats och om utrustningen i klassrummet är bristfällig så kan detta göra lärarens attityd till IT:s möjligheter mer negativ. Detta är ett ansvar för skolans huvudmän. Frånvaron av tydliga strategier för IT-användning och utveckling på nationell nivå påverkar skolhuvudmännen och verkar i ännu högre utsträckning påverka lärarna. Utan strategier blir frågor om till exempel utrustning, tillgänglighet och kompetensutveckling lösryckta ur ett sammanhang. Avsaknaden av mål, kompetensutveckling och nyckeltal kring IKT i läroplaner eller styrdokument kring utbildningsverksamhet gör slutsatsen tydlig. För att få en IKT-miljö som svarar mot behoven behöver utbildningsverksamheter själva kravställa och sätta agendan för hur IKT ska användas utifrån pedagogiska mål och nyckeltal. Historik och nuläge - IKT i Södertäljes kommunala skolor Budget och ansvar för skolornas IT och IT-infrastruktur ligger på respektive rektorsområde och centralt finns budget och ansvar för de skoladministrativa systemen. I de fall skolan har tillgång till internet, lokala nät, system, klienter eller serverbaserade tjänster så har det byggts ut lokalt på skolorna av egen teknikintresserad personal, IT-enheten, mediacentralen eller lokala ITserviceorganisationer. Vid några tillfällen har centrala initiativ skett och ITenheten eller andra teknikleverantörer försökt skapa koncept kring Skol-IT. Även dessa har sett väldigt olika ut och bedöms inte heller svara emot EU s rekommendation eller Skolverkets rapport. Det finns inga standarder när det

4 gäller datakommunikation, klientkoncept för lärare och elever, serverinstallationer o.s.v. Det finns heller inga generella lösningar kring drift och övervakning av lokala nät eller identifiering och inventering av teknik och licenser. Hantering av identiteter och konton för åtkomst är lokal eller obefintlig. Det har till följd att inloggningar och utrustning bara fungerar i det egna lokalerna. Det saknas också en hantering som ger vårdnadshavare möjlighet att komma åt pedagogiska eller sociala digitala mötesplatser på skolorna. Utbyggnad av stadsnät och lokala nät täcker idag inte alla enheter. Det finns heller inga mål eller nyckeltal kring IKT i Utbildningen. Man kan dock generellt säga att ju äldre eleverna blir desto större är chansen att IT eller IKT finns i utbildningen/lokalerna. Detta gör att utrustning och åtkomster endast kan ske lokalt på skolan. Försöker man bära med sig utrustning mellan skolor fungerar varken inloggningar eller utrustningen när den tas ur sitt sammanhang. Idag saknas likvärdiga förutsättningar. Dessutom är den disparata miljön ett hinder i samarbete över skolgränser. Det finns också exempel där flera skolor delar byggnad där utrustning och inloggningar för elever, personal och vårdnadshavare endast fungerar i de egna korridorerna. Nuläge Inte bara Digital Kompetens utan även utvecklingen pekar tydligt mot den plattformsoberoende webbläsaren som det viktigaste verktyget i pedagogiken och elevadministrationen. Utbildningskontorets personal har dessutom direktiv att medverka både i egna och andra kontors verksamhetssystem och tjänster. Utveckling och anpassning av dessa till medarbetar och medborgaringång, via internet på sodertalje.se, ger ännu större flexibilitet och valet av IKT-verktyg kommer i allt högre grad kunna vara ett pedagogiskt val. Teknikutvecklingen på internet och i klienter går fort fram. Redan idag behöver inte ett IKT-verktyg vara en dator utan läsplattor, smarta telefoner, internetanslutna tv-apparater eller annan multimediateknik som istället kan brukas i undervisningen. Det bör därför vara med i åtanke kring utbildningskontorets krav och avrop i upphandlingar eller ramavtal kring ny teknik, tjänster eller system.

5 När det gäller stöd kring digital kompetens eller teknik finns för nuvarande inga beskrivna processer och det lokala personberoendet är stort. Kontaktvägarna för lärare, elever och vårdnadshavare är många. Målsättningar och genomförande För att skapa likvärdiga förutsättningar till högre måluppfyllelse behövs en gemensam IKT-infrastruktur som stödjer användningen av IKT-verktyg oavsett roll, skola eller ämne. En gemensam IKT-infrastruktur gör det möjligt att använda sin utrustning och inloggning över skolgränsen. Dessutom kan vi på ett gemensamt sätt stödja anpassningar till lokal profil eller ämnesspecifika undantag. En gemensam pedagogisk IKT-infrastruktur Idag äger skolorna och utbildningskontoret lika mycket eller mer IT som den administrativa sidan. Teknik som används i arbetssätt och rutiner som på något sätt omfamnar de dryga tjugotusen elever, skolpersonal och vårdnadshavare vi har idag. En ny gemensam IKT-infrastruktur behöver på ett kontrollerat sätt införas där varje skola som ska införlivas behöver inventeras utifrån arbetssätt, rutiner, teknik och avtal samt därefter införas utifrån de förutsättningar skolan har. Detta för att inte i alltför hög grad störa verksamheten där IKT-teknik idag används på ett fungerande sätt. Nya krav på leverantörer och fastighetsägare kommer att behöva ställas och införlivas i pågående eller nya avtal.

6 Mål Stödjer Tid Elever skall ha möjligheten att använda IKT eller andra digitaliteter i sin undervisning och i kontakten med skolan Högre måluppfyllelse Ökade möjligheter att vara delaktig Ökad tillgänglighet Närmar sig 24hperspektivet i skolan 2010-2016 Det ska finnas datakommunikation i alla pedagogiska och administrativa lokaler Personal, elever och föräldrar ska oavsett skola, lokal eller IKTverktyg, på ett likvärdigt och säkert sätt, kunna delta i de digitala, sociala och pedagogiska mötesplatserna. De ska också kunna ta del av verksamhets eller elevinformation och göra val kring skolgången genom e tjänster Ett konto för åtkomster och en kontaktväg kring IKT/IT relaterade frågor. Svarar mot kritiken i Skolverkets rapport Möter EU s rekommendation kring Digital Kompetens Ökade pedagogiska möjligheter oavsett plats eller lokal Minskad administration genom ökad tillgänglighet Tillgänglighet oavsett pedagogisk eller administrativ lokal. Likvärdiga förutsättningar på resan mot digital kompetens Likvärdiga förutsättningar att ta till sig och bidra till verksamhetsinformation Likvärdiga förutsättningar kring e tjänsteutbudet Närmar oss 24h myndigheten Tillgänglighet Enkelhet Tydlighet Jämlikhet Högre servicegrad och minskat personberoende 2010 2016 2010 2016 2010 2016

7 All personal har ett IKTverktyg valt utifrån pedagogiska skäl som också fungerar mot elevadministration och kommungemensamma system. Det ska finnas stor frihet och flexibilitet kring val av IKT verktyg i pedagogiken Lärande stödorganisation Gemensam: Uppföljning och statistik som underlag för utveckling Insyn och påverkan i lokal teknisk utveckling. Beställningsrutiner Licenshantering Ärendehantering Högre måluppfyllelse genom pedagogisk utveckling kring digital kompetens Effektivisering i administration frigör tid till huvuduppdraget Förutsättning för ökad automatisering kring verksamheten Pedagogisk frihet kring digital kompetens utvecklar både elever och personal 2012 Ekonomi Idag har många skolor stora kostnader kring en egen IT-infrastruktur samt i en del fall avtal med IT-serviceorganisationer för att ta hand om den. Det finns vidare en brokig mångfald av tekniklösningar som inte bara hindrar ett mobilt arbete utan volymer tas inte tillvara för att pressa ner kostnader i gemensamma avtal eller avrop. En gemensam pedagogisk IKT-infrastruktur syftar, med ovan, också till att mer av elevpengar stannar hos eleverna. Det finns idag heller inga gemensamma processer kring stöd, underhåll eller utveckling. Att organisera stöd och utveckling kommer att minska de lokala kostnaderna och frigöra resurser i verksamheten dock behöver initialt antingen

8 resurser skjutas till, utvecklingen och omhändertagandet, eller viss omorganisering göras av befintliga resurser. I takt med effektivisering genom införande av gemensamma, enhetliga och likvärdiga förutsättningar kommer de lokala kostnaderna att minska. Vidare kommer kostnader kring en gemensam IKT-plattform att bli än mer transparenta om avrop och debitering sker genom utbildningskontoret kravställning. Sammanfattning En för Utbildningskontoret gemensam IKT-plattform För att ge elever, lärare och vårdnadshavare likvärdiga förutsättningar att oavsett lokal eller skola kunna delta, följa och utveckla arbetet, i enlighet med definitionen på digital kompetens, behöver Utbildningskontoret utifrån sina egna behov skapa en gemensam pedagogisk IKT-plattform. Likvärdiga förutsättningar skall ges elever, lärare och vårdnadshavare till de pedagogiska, sociala och elevadministrativa digitala mötesplatser som används i utbildning, kommunikation och administration. Vidare skall all personal ha rätt till ett IKT-verktyg och tillgång till utbildning i digital kompetens och skolverkets handledningar i praktisk IT- och mediekompetens (PIM). I detta ska också skapas möjligheter till så kallade 1 till 1 lösningar för elever. Detta svarar också upp emot kritiken i Skolverkets rapport om utvecklingsbehov avseende IT-användning i skolan och EU s rekommendation kring digital kompetens. Annabella Kraft Utbildningsdirektör

BARNCHECKLISTA för Södertälje kommun Ärende: IKT i skolan 2010 Dnr UN UN 09/127 BARNCHECKLISTA som ska användas under beredningen av ärenden och därmed klargöra vilka beslut som kan beröra barn och ungdomar och därför behöver få en särskild barnkonsekvensanalys Den är avsedd att användas som ett redskap i Södertälje kommuns strävan att tillämpa principerna i FN:s barnkonvention. Kommer beslutet att beröra barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Ja Nej På vilket sätt? / Varför inte? Elever, vårdnadshavare och lärare kommer att ges likvärdiga förutsättningar kring IKT i skolan. Vid JA- ska denna barnkonsekvensanalys fyllas i: 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej På vilket sätt? / Varför inte? Se ovan samt att arbetet med IKT struktureras så att tillförda medel används effektivare. 2. Är beslutet belyst ur barnets perspektiv? Ja Nej På vilket sätt? / Varför inte? Hela dokumentet har barn och ungdomar som grund. Dokumentet handlar om hur elever på ett likvärdigt sätt ska kunna använda digitaliteter i och kring utbildningen. 3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl a kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning? Ja Nej På vilket sätt? / Varför inte? Elever, vårdnadshavare och lärare kommer att ges likvärdiga förutsättningar kring IKT i skolan. 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja Nej På vilket sätt? / Varför inte? Vi förhåller oss i enlighet med EU:s rekommendation om digital kompetens och Skolverkets rapport "Utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom skolan. Övrigt som bör tas hänsyn till

Anvisningar för BARNCHECKLISTA för Södertälje kommun BARNCHECKLISTAN skall användas vid beredning av alla ärenden som beslutas i nämnderna. I ärendet skall klargöras vilka beslut som kan beröra barn och ungdomar och därför behöver få en särskild barnkonsekvensanalys. BARNCHECKLISTA kan besvaras och bifogas ärendet som bilaga. Alternativt kan svaren på frågorna i barnchecklistan inarbetas direkt i ärendet. Dessa anvisningar ska ses som en vägledning i arbetet med barnchecklistan. De kan fungera som exempel men utgör inget heltäckande underlag. Barnkonventionen tar upp barnets situation ur många synvinklar och ska naturligtvis främja helhetssynen på barnen. Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn. Mål&Budget för 2001-2003 : "Barnkonventionen skall vara vägledande för all kommunal verksamhet". Mycket av det som görs i dag sker i en anda som följer barnkonventionen, men barns villkor behöver uppmärksammas än mer, både i det beslutsfattande som sker på nämndnivå, som i det dagliga arbetet i kärnverksamheterna. 1. barnets bästa i främsta rummet (artikel 3, 4 och 6) Beaktas barnets rättigheter, främst rätten till trygghet och rätten till liv och utveckling, i beslutsfattandet? Har en sammanvägning gjorts av olika intressen? FN:s barnkommitté har uttalat att principen om barnets bästa alltid ska beaktas och väga mycket tungt. Det kan dock finnas situationer då andra intressen kan väga tyngre, t.ex. samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. principen om barnets bästa ska ges absolut prioritet när det gäller adoption och rätt till skydd mot missförhållanden och övergrepp. beslutsfattare ska enligt barnkonventionen anstränga sig till det yttersta av tillgängliga resurser för att tillgodose barnets bästa, detta innebär t.ex. att när ett enskilt barns bästa eller en grupp barns bästa måste ge vika för andra intressen bör kompenserande åtgärder övervägas. till prioriterade rättigheter hör utveckling/utbildning 2. beslutet belyst ur barnets perspektiv Vilka konsekvenser har beslutet för barnet/barnen och hur kan barn själva tänkas värdera beslutet? 3. barns och ungdomars rätt till likvärdiga villkor (artikel 2) Diskrimineras barnet eller dess föräldrar p.g.a. kön, etniska ursprung, funktionshinder, tro, ställning etc? Har hänsyn tagits till barns särskilda behov på grund av psykiskt/fysiskt funktionshinder? (artikel 23) all olikhet behöver inte innebära diskriminering, det avgörande är om de kriterier som ligger till grund för olik behandling är rimliga och objektiva barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna och inte i förhållande till andra grupper av barn. ojämlikheten i hälsa vad gäller pojkar/flickor, socioekonomisk och etnisk tillhörighet ökar bland barn och ungdomar och detta måste hejdas

Överväg effekterna vad gäller fysisk hälsa, psykisk hälsa, social hälsa (artikel 24). Var särskilt uppmärksam på följande: allergier drabbar många barn och ökar, idag är ca 40% av alla barn och ungdomar drabbade skador (olycksfall, självmord) - orsakar den högsta dödligheten bland barn självförtroende droger och tobak - tobak ökar bland flickor, viss tendens att också drogbruket ökar 4. barns och ungdomars rätt att uttrycka sin mening - (artikel 12) Barnets rätt att komma till tals måste ytterst vara underställt principen om barnets bästa, bedömningen om vad som kan ses vara ett barns eller en grupp barns bästa i en viss situation ska alltid göras av de vuxna som har ansvaret för besluten. FN-kommittén framhåller att det är särskilt viktigt att barn får delta i beslutsfattande på den lokala nivån. ange här på vilket sätt ungdomars röst har inhämtats, t ex enkät i en skolklass, remiss till ungdomsrådet, samråd med ungdomsorganisationer osv. i fall där beslut berör barn på ett personligt plan har barnet fått säga sin mening?

UTBILDNINGSKONTORET 10-04-14 1 ÄRENDE/DEMOKRATICHECKLISTA (kan fyllas i digitalt) Ärende Remiss från/till Svar senast? IKT i skolan 2010 Handläggare Diarienr Pontus Åström Dnr UN 09/127 1. Har samverkan skett med facken (datum)? Facken är fortlöpande informerade på k-samverkan.bla. 100309. 2. När kommer ärendet kommer upp i presidiet (datum)? Information gavs 2010-03-23 3. När behandlas ärendet i nämnden (datum)? 2010-04-27 4. Har yttrande inhämtats från berörda nämnder, vilka? 5. Skall ärendet vidare till KS eller KF (Ja/Nej), senast Nej 6. När skall uppföljning av ärendet vara genomförd senast? (skall även framgå av beslutsattsatsen) Ytterligare checkpunkter: Kollat Har beslutssatserna dubbelkollats? Ja Har konsekvenser för kommuninnevånare/brukare, miljö belysts? Ja Är beslutet finansierat? Ja Är beslutssatsen tydlig? Ja Är alternativa beslut belysta? Ja Har sidorna i ärendets skrivelser numrerats? Ja Är barnchecklistan med motiveringar ifylld? Ja Är kartor och ritningar läsliga? Ja 7. Kommer beslutet att beröra barn, ungdomar, vårdnadshavare Ja och/eller personal, nu eller i framtiden? Vid Ja skall följande frågor besvaras och kommenteras Vilka grupper har haft möjlighet att uttrycka sin mening? Ungdomsrådet Ungdomsrådets styrelse Lokal styrelse med elevmajoritet Lokal styrelse med föräldramajoritet Föräldraråd i förskolan Elevråd Föräldraföreningen för kvalitet i försk Kommunala Handikapprådet Kommunala Pensionärsrådet Annan grupp, vilken? Skolledare, rektorer, IKT-stöd, e-mentorer,

UTBILDNINGSKONTORET 10-04-14 2 verksamhetschefer, utbildningskontorets ledningsgrupp, Södertörns pedagogiska ITnätverk På vilket sätt har synpunkterna tagits in? Remiss till.. Fokusgrupper vilka..se ovan Enkät På annat sätt till.. vilket.. Vilka synpunkter har framförts?omfattning och mål...... Vilka åtgärder kan behöva vidtas utifrån synpunkterna? Om inga, varför? Synpunkter är införlivade... Kommentarer Ärendet är en följd av tidigare fattade beslut...