Omläggning till ekologisk svinproduktion

Relevanta dokument
Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Jordbruksinformation Starta eko. gris

Ekologisk djurproduktion

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Regelverket inom ekologisk produktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Djurhållning 5.4 Grisar

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Kravgrisproduktionen på 90-talet

Egenkontroll Grisproduktion

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Författare Andresen N. Utgivningsår 2010

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Så använder du regelverket för ekologisk produktion

Öjebynprojektet - ekologisk produktion av livsmedel Avseende tiden MÅLSÄTTNING

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Stefan Nypelius, LRF Konsult

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Vad säger boksluten om ekoproduktion? Jan Lagerroth, LRF Konsult

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Fördel eko? En jämförelse mellan konventionell och ekologisk djurhållning

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Svensk djurhållning utan soja?

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Kvävebalanser på mjölkgårdar

KRAVs REGELREVISION 2014 EKOLOGISK GRISPRODUKTION

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Seminarium: Nyheter inom Foder

Jordbruksinformation Vägen till ekologisk grisproduktion

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Regional balans för ekologiskt foder

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

Regelverket inom ekologisk produktion

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

Dokumentationskrav gällande ersättning för extra djuromsorg för suggor. En hjälp för dig som söker ersättningen

Tolkning av mjölkgård

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Egenkontroll Nötköttsproduktion

Ekologisk produktion

Utkast föreskrifter kompensationsbidrag, miljöersättningar, miljöinvesteringar Ert Dnr /06

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

ExpertgruppTillväxtgrisar

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Innehåll

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL Bidrag för nötkreatur

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

De skånska odlingssystemförsöken

Det är inne att vara ute Skara nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

BILAGA 1- PRODUKTION AV FJÄDERFÄ

Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

GRISAR I ODLINGEN SAMMANFATTNING FRÅN SYSTEMSTUDIER

Förändringar i IP SIGILL Lamm, tillvalsregler för klimatcertifiering

Produktionsuppföljning och nyckeltal

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Checklista Gödseltillsyn

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Transkript:

Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l

Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion. *Anpassad djurtäthet till gårdens foderproduktion, ger möjlighet till effektivt utnyttjande av stallgödsel och mindre växtnäringsförluster. *En djurhållning anpassad till djurens beteende *Ekologiskt producerat foder anpassat för djurslaget. *God djurhälsa genom högre krav på stallmiljö, utevistelse och lägre beläggning www.hush.se/l

Omläggning till ekologisk produktion vilka förutsättningar finns på gården? Areal Jordart Arrondering Nuv produktion kompetens Byggnation Gödselhantering Lagringsmöjligheter för foder och strö www.hush.se/l

VAL - KRAV eller EU ekologisk? KRAV /Demeter/ EU-ekologisk EU-stöd till ekologiska produktionsformer HIR Ekologiskt Lantbruk

Grisar omställningstid på 6 månader. Ungar som föds under karens direkt godkända Godkänd produktion max inköp av 20 % konv. gyltor om icke ekologiska finns. Växtodling ettåriga grödor omställning påbörjad 24 månader innan skörd Eget foder 1:a året max 20 % - vall, bete eller proteingrödor Eget karensfoder 100% (2:a året) Köpt karensfoder max 30 % av det årliga tsintaget www.hush.se/l

Djurmiljö Hela året inne på stall med möjlighet till utevistelse, ex på hårdgjord platta (EU) eller bete (KRAV). KRAV: 4 månaders betesperiod Större ytkrav än konventionellt Uteplatta -delvis övertäckt platta med tak, max 75% Djuren ska kunna böka på rastplatta. Separata ligg, ät och gödslingsplatser. Strö. www.hush.se/l

HIR Ekologiskt Lantbruk

HIR Ekologiskt Lantbruk

Suggor gruppvis förutom vid grisning och digivning Suggor ska grisa i avskildhet Avvänjning tidigast efter 40 dagar Kastrering tillåtet. 1 jan 2012 krävs bedövning. Vaccinering tillåtet Inte tillåtet med rutinmässiga behandlingar www.hush.se/l

*Ej GMO Foder till gris *Ej renframställda aminosyror *Ej köttbiprodukter, men övriga animaliska fodermedel tillåtna. *Tillåtna konventionella fodermedel enl lista, max 5 % t o m dec 2011. 100 % år 2012 (gäller fodermedel producerade på land) *Fri tillgång till grovfoder (hö, bete, grönfoder, ensilage, löv, betmassa och rotfrukter (ej potatis) www.hush.se/l

Foderbehov, kg per djur o år *Sugga m 22 gr/år ca 1350 kg spm ca 100 kg ärt o 200 kg konc Smågris ca 35-40 kg foder Slaktsvin ca 250-270 kg varav ca 190-200 kg spm, 50 kg ärt samt koncentrat Totalt spannmålsbehov ca 6400-6500 kg sugga integrerad produktion med 22 producerade grisar/år Smågrisproduktion ca 2 ton spm per sugga Behov ca 1,5-2 ha spannmål per integrerad sugga www.hush.se/l

Utevistelse för KRAV-grisar Rekommendationer från SJV Uteyta - vistelseyta begränsas av N och P! Före vårsådd el fånggröda: max 140 kg N/år och ha Före sådd av höstoljeväxter: max 100 kg N/år o ha Före sådd av höstsäd: max 70 kg N/år och ha Övrig mark max 45 kg N /år och ha Vid INTAKT växttäcke max 170 kg N/ha och år max 22 kg P /ha och år förrådsgödsling av P - OK! www.hush.se/l

*Alla grisar ute året runt: 2 ha/sugga inkl 20 slaktsvin resp 0,7 ha/sugga och 20 smågrisar Alla grisar inne vinterhalvåret: 0,7 ha för integr.produktion resp. 0,25 ha för smågrisproduktion Före vårsådd eller fånggröda: 0,1 ha /sugga inkl 10 smågrisar upptill 25 kg 35 slaktsvin / ha Före höstsådd: 0,2 ha /sugga inkl 10 smågrisar upptill 25 kg 18 slaktsvin / ha www.hush.se/l

HIR Ekologiskt Lantbruk

Gårdsexempel Areal: 50 ha övervägande lättlera Bra arrondering Tidigare produktion: poolsuggor. Marken utarrenderad Nuv. EU-ekologisk smågrisproduktion 120 suggor 4 v system. Producerar ca 23 grisar/sugga och år. Odlar vall, rågvete, korn och ärter. Foderbehov ca 290 ton Funderar på KRAV-grisar nu! www.hush.se/l

Nuvarande ekologiska växtföljd Ärter Rågvete med insådd Vall Rågvete /korn Korn Produktion ca 120 ton spm, 40 ton ärt samt ca 60 ton ts vall idag. Övergång till KRAV med utevistelse innebär minskad skörd 18 ton ts vall www.hush.se/l

Arealbehov KRAV betesperiod 4 mån Beräkning av arealbehov av bete för KRAV-grisar g N per djur och dag Antal dagar per år Under betesperiod 4 månader per år. Hektar, Max belastning 140 kg N per ha Hektar, Max belastnin g 100 kg N per ha 50% gödsel inne, 100 kg N Totalt, kg N Kategori Antal per år Sinsuggor 96 0 59 0 0 0 0 0 Inne med tillgång till platta tom 4v efter semin Sinsuggor* 96 55 201 1061 354 2,5 3,5 1,8 2,1 dräktighet/år + galldagar Digivande suggor inkl smågrisar 96 0 35 0 0,0 Grisningsstall 10 dagar + 1 v innan grisning Digivande suggor inkl smågrisar 96 145 60 835 278 2,0 2,8 1,4 6 v avvänj, 4 v i storbox Tillväxtgrisar - 12 v ålder 2200 20 42 1848 616 4,4 6,2 3,1 rekryteringsdjur till ca 200 dagars ålder 24 43 120 124 41 0,3 0,4 0,2 9 13 6,4 * inkl 5 % spill från torrfoder

Planering för 12 månaders produktion Totalt Grisningsintervall Omgång 96 suggor integrerad produktion med 6 v ditid 4 veckors system 16 suggor per omgång SUG GOR Grupp/ veckonr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 GRP I vac I GRIS AV / Parvo B BR DR GRP II vac I GRIS AV/ Parvo B GRP III DR va c I GRIS GRP IV B BR DR vac I GRP V GRP VI GRIS AV/ Parvo B BR DR AV / Parvo B BR DR

Tack för uppmärksamheten!