Stockholms län Juni 24 På väg mot ljusare tider! Bedömning av hur byggmarknaden under andra halvåret kommer att förhålla sig gentemot första halvåret Undersökning i mars 2 bland 241 företag 21 bland 282 företag 22 bland 322 företag 23 bland 338 företag 24 bland 36 företag 34% 6% 3% 36% 36% 6% 7% % % 4% 14% 16% 7% % Sämre Bättre Oförändrat Ja, vi vet väl inte riktigt säkert när det gäller byggkonjunkturen, men fram till midsommar blir det i varje fall ljusare på nätterna. Och om vi får tro diagrammet ovan bedömer också 36 procent av de 36 medlemsföretag som svarat på marsenkäten att vi går mot en förbättring. Eftersom det bara var 16 procent av företagen som vid undersökningen i mars i fjol trodde på "ljuset" och 34 procent som bara såg "mörkret" måste vi trots allt se positivt på framtiden. "Byggmarknaden ser ut att vara igenom den värsta krisen", "Svensk industri vädrar tillväxt och högre vinst", "NCC skådar ljus i mörkret, i varje fall i Stock- holmsområdet". Tongångarna är positiva och det verkar inte vara någon som bedömer att situationen på Stockholms byggmarknad kommer att bli sämre. Det har planat ut. Vi vet att byggsektorn ligger något år efter övrig industri i konjunkturcyklerna så vi har när dessa flaggar för ökad efterfrågan, välfyllda orderböcker och planerade nyanställningar alltid en bit kvar. Vi ser alltså hoppfullt fram emot år 2 och framför allt vad som därpå följer. Så låt Dig inte nedslås av siffrorna och diagrammen på följande sidor. Men läs gärna! Stockholm, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon 8-87 147 Fax 8-87 147 99 www.stockholmsbf.se E-post info@stockholmsbf.se
Påbörjandestatistik Som vi kan se i det övre diagrammet har volymen igångsatta byggprojekt varierat lite men hållit sig på en hög nivå de senaste åren. En del av den kraftfulla ökningen under år 2 kan tillskrivas det ändrade handläggningsförfarandet hos Byggarbetsnämnden (se tidigare nummer av Byggsiffran). Ser vi till den situation som råder på Stockholms byggmarknad idag, vilken vi tycker tydliggörs i resten av Byggsiffran, ställer vi oss emellertid lite frågande till den höga volymen under fjolåret. Årets 7,4 miljarder kronor för de fyra första månaderna pekar också i fel riktning. Eftersom det är de volymer vi skall "upparbeta" den kommande perioden och vår bedömning är att det har "planat ut" och nu börjar vända så rimmar det illa. Någon förklaring finns det säkert men vi har i dagsläget inte något konkret svar, för inte kan det väl vara så att vi är på väg mot ännu ett 9-tal. Diagrammet i mitten visar att volymen ROT-projekt låg på ungefär samma nivå som nybyggnadsprojekten under flera av krisåren mellan 1994 till 1997. De senast åren har andelen ROT-projekt legat på 3 till 4 procent, med en topp under år 2, av den totala volymen. Det kan jämföras med perioden 1986-1989 då andelen bara var 26 procent. Totalt påbörjade byggnadsarbeten i miljarder kronor inom den reglerade sektorn i Stockholms län. 23 års priser, KPI (Källa: Länsarbetsnämnden) 22,2 1986-1989 19,4 19,2 Totalt påbörjade byggnadsarbeten - uppdelat på nybyggnad och ROT - i miljarder kronor inom den reglerade sektorn i Stockholms län. 23 års priser, KPI (Källa: Länsarbetsnämnden) 16,,7 8, 1986-1989 I miljarder kronor Till och med april Medel Nybyggnad ROT 36,4 2,8 21,7 Miljarder kronor 2,3 1,4 11, 1,2 1,7 1,8 8,1 7,4 6,,9 3,3 2,6 1998 1999 2 21 22 23 24 199-1994- 1993 1997 12,1 7,3,3,1 199-1993 Medel 1994-1997 12,2 21,7 14,7 17,4 1,2 16,3 6,8 8,4 7, 6, 4,2 9, 4,7 2,7 1998 1999 2 21 22 23 24 Till och med april Sedan 21 har befolkningsökningen i Stockholms län avstannat. 2.9 nya själar under det första kvartalet i år tyder inte på någon vändning, ett slutresultat på 1-12 tusen på årsbasis är att vänta. Det betyder att ökningstakten nästan halverats vid en jämförelse med perioden 1994 till 2. De 7.1 bostäder som enligt Länsarbetsnämnden påbörjades i fjol ser i våra ögon ut att vara något i överkant, men statistik är statistik. Årets igångsättningar på 1.7 bostäder under perioden januari till april tycker vi ser mer realistiskt ut. Påbörjade bostäder och befolkningsökning i Stockholms län (Källa: Länsarbetsnämnden och SCB) 12,8 7,3 1986-1989 13,9 Medel 2,6 199-1993 19,3 1,9 1994-1997 2,7 Befolkningsökning i tusental Påbörjade bostäder i tusental 19,4 19,8 17,1 11,6 1,4 6,,6,7 7,1 2,9 3,6 1,7 1998 1999 2 21 22 23 24 Till och med första kvartalet Till och med april
Byggmarknadsundersökning Att byggmarknaden i Stockholmsområdet har mattats under de senaste 1½ åren kan vi se av de enkätundersökningar som föreningen genomför bland medlemsföretagen avseende bland annat personalförändring, orderläge, fakturering samt företagens bedömning av morgondagen. Den undersökning som görs bland 1-12 av de lite större medlemsföretagen har pågått sedan början av 199-talet, och vi kan av de följande 3 diagrammen se den "dramatiska" förändringen över tiden. Orderstockar i miljarder kronor hos ett antal större medlemsföretag. 23 års priser, KPI 2,2 1991 17,2 12,7 9, 7,9 92 93 94 9 96 97 98 99 Marsundersökning 9, 9,1 9,7 11,9 21,6 14,6 2,4 2,3 17,4 1,6 14, 14,7 21 22 23 4 Mars och september Det första diagrammet visar företagens orderstockar i miljarder kronor för Stockholmsmarknaden i mars varje år med början 1991. Från 21 redovisas även volymen från septemberundersökningen. Vid den för Stockholmsbyggarna så gynnsamma perioden i slutet av 8-talet och början av 9-talet låg orderstockarna på sammanlagt över 2 miljarder för de tillfrågade företagen. Under "djupdykningen" på 9-talet var ordersocksvolymen som lägst 7,9 miljarder kronor. Och i varje fall om vi ser till den här undersökningen så får vi väl anse att den "djup-dykningen" höll i sig i 6 till 7 år. Nu är vi, från de positiva siffrorna i början av 2-talet, åter på väg mot "avgrunden". Nåja, det är ju en bit till de låga volymerna från mitten av 9-talet, och om vi får rätt bör det nu "plana ut" på dagens nivåer. Nästa diagram visar företagens årliga fakturerade volymer i miljarder kronor. De båda diagrammen ser nästan identiska ut! Vad vi kan konstatera är att vi aldrig lyckades nå nivån från 199 under den senaste "puckeln" vilket vi lyckades med när det gällde orderstockarna. Positivt är emellertid att företagen jämfört med undersökningen i september i fjol skruvat upp förväntningarna med en halv miljard när det gäller fakturerade volymer för 24. Fakturerade volymer, i miljarder kronor, till Stockholmsmarknaden hos ett antal större medlemsföretag. 23 års priser, KPI 2,8 199 21,1 18,9 14,7 13,1 13,3 13,9 12,1 1,2 17,3 2,7 24,3 1992 1994 1996 1998 2 22 24 Prognos Bostadsbrist i 24 kommuner Det råder bostadsbris i hela Stockholms län. Länsstyrelsens årliga enkät till samtliga 26 kommuner visar att det i dagsläget endast finns lediga hyresrätter till omedelbar uthyrning i allmännyttan. För att öka takten i Stockholm, och också få fram billiga lägenheter, har kommunstyrelsen i Stockholm beslutat att starta ett utvecklingsbolag som ska ta itu med det mest kostnadsdrivande i byggprocessen. Källa DN Föreningen önskar lycka till! 2 19,2 17,3 3
6% 3% 1 1% 83% 82% 8% 6% 23% 2 69% 73% Även när det gäller personalsituationan har det senaste året varit dramatiskt och vi är nu återigen nere på mitten av 9-talsnivåer. Antalet yrkesarbetare hos de tillfrågade företagen ligger runt 4.1, och tjänstemännen uppgår till omkring 2. och som vi ser förväntar sig företagen inte någon förändring den närmaste tiden. Siffrorna speglar inte hela sanningen, eftersom företagen som ingår i undersökningen har "bytt skepnad" både en och två gånger under årens lopp. Men tendensen är helt klar! Den undersökning som föreningen genomför bland de flesta övriga medlemsföretag och som i mars i år besvarades av 36 företag, visar på en utbredd pessimism avseende aktiviteten på byggmarknaden. Det övre diagrammet visar planerad personalförändring bland företagen under andra kvartalet för respektive år. Undersökningen visar att 27 procent av medlemsföretagen planerar att genomföra förändringar i sin personalstyrka under våren och 6 procent uppger att de kommer att säga upp personal det kommande kvartalet. Det är 2 procent färre än i fjol. Andelen företag som uppger att de kommer att nyanställa - 21 procent - är även det 2 procent lägre än i fjol, men 2 till 2 procent lägre än vid undersökningarna åren dessförinnan. Även i sin bedömning av årets andra hälft är man lite mer positiv än i fjol. Företagen uppger att uppsägningarna bli färre och anställningstillfällena fler, även om det är marginellt. Över 8 procent av företagen uppger dock att personalläget blir oförändrat under den senare delen av året. Personalförändring hos ett antal större medlemsföretag 9,4 Yrkesarbetare i tusental Tjänstemän i tusental 7,2 3,9 3, 2%,9 3,1 4,4 1991 1993 199 1997 1999 21 22 23 Planerad personalförändring för yrkesarbetare under 2:a kvartalet % 47% 4% 38% Säga upp Anställa Oförändrat 2 bland 241 företag 21 bland 282 företag 22 bland 322 företag Undersökning i mars Planerad personalförändring för yrkesarbetare under 2:a halvåret % % 4, 4,1 4, 2,6 Marsundersökning 3,8 2,4 4, 2,7 3 2% 26% Mars och september Säga upp Anställa Oförändrat 4,4 2,9, 3,,6 3,,7 2,9,3 2,8 6% 6 23 bland 338 företag 24 bland 36 företag 69% 7% 73% 4,7 2,6 4,1 24 Prognos 4, 4
9% 12% 9% 37% 39% 39% 4% 8% 1 1 14% 3 28% % 47% 16% 2 2 2% 29% 27% 27% 34% Vidstående diagram visar hur företagen upplever att de har utnyttjat sin produktionskapacitet under första kvartalet. Bara 27 procent uppger i år att de har "kört för fullt", att jämföra med 4- procent vid undersökningarna under åren 2 till 22. Hela 21 procent av företagen uppger denna gång att deras produktionsaktivitet har legat på mindre än 8 procent av praktisk möjlig produktionsnivå med hänsyn till den anställda personalen. Bakom detta döljer sig naturligtvis ett försämrat orderläge. Majoriteten av de företag som svarat upplever visserligen att tillgången på förfrågningar är fortsatt god eller mycket god, men andelen företag som uppger att tillgången på förfrågningar har varit dålig eller mycket dålig är betydligt högre än vid de undersökningar som genomfördes för några år sedan, 39 procent är missnöjda med tillgången på förfrågningar under årets tre första månader. För ett par år sedan låg motsvarande siffra på mellan 11 och 18 procent. Vikande marknad och ökad konkurrens! Enligt företagen är tillgången på kontrakterade order i ett bottenläge. Det är första gången sedan undersökningen startade som drygt hälften av företagen uppger att tillgången har varit dålig eller mycket dålig. Produktionsaktivitet i procent av praktisk möjlig produktionsnivå Mindre än 8% Undersökning i mars gällande 1:a kvartalet 2 bland 241 företag 21 bland 282 företag 22 bland 322 företag 12% 9% 9% % % Mycket dålig 18% 12% 16% 8-9% 23 bland 338 företag 24 bland 36 företag 27% 3 33% 9- Tillgången på förfrågningar 1 13% 17% 6% 9% 62% Tillgången på kontrakterade order 43% 48% 29% 27% 2% 42% Dålig God Mycket god 17% 16% 22% 6 63% 6% 2 2% 17% Mycket dålig Dålig God Mycket god
Löneläge - Sysselsättning Föreningens granskning av löneläget i regionen görs två gånger per år och besvarades vid den senaste undersökningen i april av 46 företag i Stockholm och Södertälje med sammanlagt 3.849 anställda yrkesarbetare. De tre vidstående diagrammen visar företagens löneläge för tidlöner i Stockholm och Södertälje. Eftersom löneuppgifterna lämnas per - kronorsintervall går det inte att beräkna medellönen exakt. Den ungefärliga medellönen för respektive grupp anges dock i diagrammen. I företag med mindre än anställda yrkesarbetare är den ungefärliga medellönen för TBM-gruppen 13:. I de företag som har fler än anställda ligger motsvarande medellön på ca 142:. Gotland På Gotland har 2 företag besvarat enkäten. Vid undersökningen i april och oktober i fjol konstaterade vi att löneutvecklingen på Gotland inte alls höll jämna steg med Stockholm. Det gör de inte nu heller, men rollerna är ombytta. När Stockholm minskat till en marginell löneutveckling har Gotland ökat. För de 131 yrkesarbetarna i TBM-gruppen är den genomsnittliga förtjänsten för tidlön 12:. För ackord/resultatlön är den genomsnittliga förtjänsten för 12 yrkesarbetare 134:. Vid undersökningen i april 23 var motsvarande förtjänster 119: respektive 129: vilket innebär en ökning på, respektive 3, procent. Södertälje Anledningen till att vi slår ihop Stockholm och Södertälje i statistiken är att lönerna inte skiljer sig särskilt mycket. De 1 redovisade TBM-byggnadsarbetarna i Södertälje tjänar i genomsnitt ca 136 kronor vilket är ungefär 2 kronor lägre än för regionen totalt. Förtjänst - TIDLÖN - i april 24 för samtliga yrkeskategorier jämfört med trä- och betongarbetare samt murare (TBM) % 3 2 2 1 1 % 3 2 2 1 1 Under 11kr/tim Alla yrkeskategorier (2.692) medellön 131: TBM-yrkesarbetare (1.243) medellön 13: 11-11 11-12 12-12 12-13 13-13 Företag med mer än anställda yrkesarbetare Genomsnittlig förtjänst - TIDLÖN - i april 23 och 24 för trä- och betongarbetare samt murare (TBM) i företag med upp till anställda yrkesarbetare % 3 2 2 1 1 Företag med upp till anställda yrkesarbetare Under 11kr/tim Alla yrkeskategorier (1.22) medellön 137: TBM-yrkesarbetare (631) medellön 142: 11-11 11-12 12-12 12-13 23 (omfattar 1.186 TBM) 24 (omfattar 1.243 TBM) 13-13 13-14 13-14 14-14 14-14 14-1 14-1 1-1 1-1 1-16 1-16 Över 16kr/tim Över 16kr/tim Medellön 23 133: Medellön 24 13: Löneökning 1,9% En mer omfattande redovisning av löneläget hittar Du på medlemsplatsen på www.stockholmsbf.se. Under 11kr/tim 11-11 11-12 12-12 12-13 13-13 13-14 14-14 14-1 1-1 1-16 Över 16kr/tim 6
Föreningsstatistik Enligt föreningens egen lönestatistik för ackords- och resultatlöner låg medelförtjänsten för yrkesarbetare i maj på 16:4. Det är 4:3 mer än i maj 23, vilket innebär en 2,8-procentig ökning. Diagrammet visar ackordslöneutvecklingen sedan 1992, samt löneutvecklingen för tidlön sedan 1996. Det är TBM-gruppen i företag med mer än anställda yrkesarbetare som har granskats. Mellan 1992 och 1998 ökade lönerna med i genomsnitt 1,4 procent per år för att under perioden 1998-23 öka med i genomsnitt,4 procent. Nu kan vi konstatera att ökningstakten avstannat något. Arbetade timmar Som diagrammet visar har antalet registrerade timmar i föreningens ackordslönestatistik år 23 minskat jämfört med 22 och är även marginellt lägre än under 21. Under 23 har 3,4 miljoner timmar registrerats. De senaste 2 åren kan vi konstatera att andelen resultatlöner (övriga löneformer) ökat och utgör nu mer än hälften av totalt antal timmar. En av anledningarna till att antalet timmar ökade så markant mellan 2 och 21 torde just vara att företagen gått från tidlön eller egna former av resultatlön till ett av föreningen sanktionerat resultatlönesystem. Under perioden januari till maj i år registrerades 1,3 miljoner timmar vilket är,3 respektive nästan, miljoner timmar lägre än för motsvarande period 23 och 22. Sysselsättning Enligt AMS statistik över kassamedlemmar var drygt tusen av länets byggnadsarbetare arbetslösa i slutet av maj i år. Det är 6, procent av de byggnadsarbetare som är anslutna till kassa 36. Anmärkningsvärt är att differensen mellan antalet arbetslösa i Stockholm och i hela riket är så litet. Vi får gå tillbaka ända till 1987-1988 för att finna en mindre differens än vad vi har just nu. Kr/tim Förtjänstutveckling för byggnadsarbetare i Stockholm 16 16 1 1 14 14 13 13 12 12 11 11 1 1 1992 Miljoner timmar 7 6 4 3 2 1 1991 % 28 24 2 16 12 8 4 Ackords- och resultatlön Maj 16:4 Tidlön TBM i företag med fler än yrkesarbetare April 142: 1994 1996 1998 2 22 24 Arbetade timmar enligt föreningens ackordslönestatistik 1993 Övriga löneformer Rakt-, premie- och objektsackord 199 1997 1999 21 23 Arbetslösa kassamedlemmar i Stockholms län och i riket totalt. (Källa: AMS) Arbetslösa i maj i % 32 Stockholm Riket Sthlm Riket 1992 1993 1994 199 1996 1997 1998 1999 12,2 17,6 2,7 17,9 16, 16,2 1,8,7 17,1 22,2 24,3 22,8 21,3 21,7 12,9 12,6 2 3,4 8,3 21 22 2, 1,9,9 7, 23 3,8 7,4 24 6, 1,2 (april) 1992 1994 1996 1998 2 22 24 7
Till sist Befolkningsökning Mellan 199 och 21 översteg befokningsökningen i Stockholm den ute i landet. År 22 var emellertid förhållandet det omvända och under 23 blev förhållandet än mer märkbart. Trots att det noterades ett födelseöverskott på över 9. personer i länet hamnade befolkningsökningen slutligen bara på 1.4 personer. Det är den lägsta siffra som noterats under undersökningsperioden sedan 1986. Anledningen är främst det negativa flyttningsnettot gentemot övriga Riket. Det har de senaste åren svängt från positivt till negativt. Som vi kan se i vidstående diagram var det under 1999 1.2 fler personer som flyttade till stockholmsregionen än som flyttade härifrån (inom landet). Under 23 var det i stället.1 fler personer som flyttade härifrån. Och siffrorna från första kvartalet i år visar att tendensen verkar hålla i sig även i år. Företagskonkurser Antalet företagskonkurser ökade något under 23 enligt statistik från UC - Upplysningscentralen. Totalt 7.1 företagskonkurser noterades i Riket. Och tyvärr ligger Stockholm, om inte "i topp", så i varje fall över genomsnittet med 12 procent; 2.716 konkurser under 23. Den mest konkursfrekventa branschen under 23 är Rekreations-, kultur och sportverksamheten med sin 32 procentiga ökning tätt följd av Byggverksamheten med 31 procent. En liten ljusning kan vi konstatera de tre första månaderna i år då konkurserna minskat något både när det gäller Stockholm och riket i sin helhet. Och glädjande nog har också konkurserna under rubriken "Byggverksamhet" minskat något jämfört med samma period 23. 1- tal 6 4 3 2 1-1 - 2 1986 6,9 89 Befolkningsökning i Stockholms län och i Riket (Källa: SCB) Stockholms län Riket exklusive Stockholm 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 Befolkningsökning och flyttningsnetto till Stockholms län från övriga län och utlandet. (Källa: SCB) 19,4 19,8 17,1 8,2 11,6 1,4 Folkökning 1999 2 21 1,3 13,8 1,3 1-tal 3,6 1,4 1,2 6,6 1,2 Flyttningsnetto 22 23 Till och med första kvartalet Flyttningsnetto mot Riket mot utlandet -4, -,1 Företagskonkurser 1989-23 (Källa: Upplysningscentralen) 18,9 1-tal 16,8 1,3 12,7 1,1 9,8 9,1 7,6,1,4,6 7,2 9,1 7,7 6, 199 91 92 93 94 9 96 97 98 99 2 1 2 3 6,3 6,9 7,1 De flesta diagrammen i Byggsiffran samt uppdaterade månadsdiagram hittar Du på medlemsplatsen på vår hemsida www.stockholmsbf.se Vid eventuella frågor kontakta gärna Lars Ihse eller Lennart Granlöf 8