Antagen av kommunfullmäktige 2007-03-26, 81 Detaljhandelsstrategi för Kalmar kommun - med utblickar mot Kalmarsundsregionen Inledning Ett utvecklingsarbete med inriktning på att lyfta fram handeln som betydelsefull näringsgren i Kalmarsundsregionen sattes igång under år 2006. Etableringen av IKEA i kvarteret Bilen i Kalmar kommun i juni 2006 bidrog till att markera Kalmarsundsregionens roll som handelsregion. Kalmar kommun har tagit initiativet till att ta fram en detaljhandelsstrategi för Kalmar kommun men med utblickar mot handelsutvecklingen i hela Kalmarsundsregionen (Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Mönsterås, Torsås, Nybro och Emmaboda). Handeln kommer att vara en mycket betydelsefull näringsgren för Kalmarsundsregionen i framtiden. En stor andel av sysselsättningen kommer att finnas där liksom försörjningen av varor och tjänster. Syftet med en detaljhandelsstrategi är att handeln utvecklas på ett så effektivt och trivsamt sätt att regioninvånarna får en god vardag att leva i. Kalmars roll Kalmar stad växer kraftigt och det finns en politisk vilja att växa snabbt. Kommunen strävar efter en befolkningsökning som under kort tid ska stiga från ca 61 000 till 70 000 invånare. Den ökade ambitionen innebär en årlig befolkningsökning från dagens genomsnitt på 260 invånare per år till ca 1000 invånare per år. Detta ställer stora krav på bostadsbyggandet som måste öka från 250 lägenheter om året till minst 500 lägenheter per år. En stark befolkningsökning ställer krav även på arbeten, skola, fritid, handel och service. Med denna utveckling kommer Kalmar att förändras från en medelstor kommun till den mest betydande staden i en intressant och spännande region. Kalmar förändras från centralort i Kalmar kommun till Staden i Kalmarsundsregionen. Handelsutredning 2006 Den genomförda handelsutredningen bygger på antagandet att Kalmar skall växa till 70 000 invånare på en knapp tioårsperiod. Kalmar skall också bli Sveriges bästa handelsstad enligt ett mål uppsatt av Kvarnholmens Centrumförening och Giraffens handelsförening. Detta innebär inte att Kalmar skall bli störst utan att handeln i Kalmarsundsregionen skall bli mer attraktiv än annan handel i landet. Detta kan åstadkommas exempelvis genom att man kan erbjuda en bättre service, bättre bemötande, bättre tillgänglighet, trivsammare miljö, annorlunda utbud etc. jämfört med vad de större städerna och de stora köpcentra på andra platser i landet kan göra.
2008-01-23 2 Planeringen av handel och service skall gå från defensiv till offensiv planering. Detta innebär att Kalmar kommun tillsammans med berörda intressenter skall driva på utvecklingen i den riktning man kommit överens om i detaljhandelsstrategin. Handelsplaneringen skall ske öppet och med delaktighet från berörda parter. Strategin skall bygga på en helhetssyn där Kalmarsundsregionen ses som en enhet. Samverkan mellan handelns parter i regionen kan ske på tre olika nivåer: Information Samsyn Samarbete/Samverkan Arbetet med detaljhandelsutredningen har bedrivits med ett tidigt inslag av information till alla berörda parter i regionen. Strategin bygger också på en samsyn av handelsutvecklingen i regionen. Det är önskvärt att den framtida handelsplaneringen ska kunna ske på den tredje nivån Samarbete/Samverkan mellan berörda kommuner, fastighetsägare samt näringsidkare. I begreppet samverkan ligger exempelvis att handelns utveckling följs upp kontinuerligt och behovet av handelsytor hålls aktuellt, definiera en tydlig handelsstruktur som pekar på olika centras roller i regionen, bedöma konsekvenser för tillgänglighet och miljö vid varje nyetablering av betydelse, etc. Detaljhandelsutvecklingen i Kalmar 2006 Det sker en mycket kraftig utveckling av handeln i Kalmar. Ökningen är drygt 100 000 kvadratmeter handelsyta enligt följande: Kvarteret Bilen IKEA 30 000 m 2 + övriga 50 000 m 2 Kvarteret Flodhästen ca 10 000 m 2 Giraffen ca 10 000 m 2 Netto, Lidl, ICA och Coop etablerar nya butiker eller bygger ut befintliga Nya aktörer kommer in på Kalmarsundsmarknaden. Det sker många tillskott av nya större handelsföretag i Kvarteret Bilen, samtidigt som det exempelvis sker en omfattande utveckling av handeln i Kosta och Orrefors. Dessa etableringar kommer bl.a. att bidra till en betydande ökning av turisthandeln i regionen. Nya handelsområden utvecklas och i denna situation blir strategin och olika centras roller allt viktigare för att skapa en stark helhet av handeln i Kalmarsundsregionen. Övergripande mål 2014 En tydlig handelsstruktur med accepterad inriktning och profil är ett viktigt instrument för en expansiv detaljhandelsutveckling. Handelsstrukturen är känd och används som planeringsverktyg av handelns parter i Kalmarsundsregionen. Förändringar i Kalmars handelsstruktur sker i en öppen process.
2008-01-23 3 Detaljhandelsstruktur - inriktning och profil Handelskoncentrationerna i Kalmar ligger längs ett stråk från Kvarnholmen, via Giraffen och Kvarteret Bilen till och med Tyska vägen. Den framtida handelsutvecklingen i Kalmar skall i huvudsak ske utefter detta stråk. De stora handelskoncentrationerna skall ha följande långsiktiga inriktning och profil: Kvarnholmen Inriktning: I huvudsak kvalificerad fackhandel av citykaraktär Profil: I huvudsak beklädnadsvaror Tyska Vägen Giraffen/Kvarteret Flodhästen Inriktning: I huvudsak volymhandel Profil: I huvudsak dagligvaror Kv Bilen Kvarnholmen Kvarteret Bilen Inriktning: I huvudsak volymhandel Profil. I huvudsak hem- och fritidsvaror Giraffen Tyska Vägen Inriktning: I huvudsak volymhandel Profil: I huvudsak hem- och fritidsvaror Mål för handeln med dagligvaror 2014 Kunden värderar dagligvaruhandeln i huvudsak enligt följande rangordning: 1. Närhet 2. Kvalitet/sortiment 3. Pris Följande mål skall gälla för dagligvaruhandeln i Kalmar 2014: En dagligvarubutik skall nås inom 20 minuter av 87 % av kommunens invånare (2006: c:a 87%) Alla riksaktörer inom dagligvaruhandeln skall finnas representerade i Kalmar senast (2006: 3 saknas) Kalmar skall ligga bland de fem kommuner i landet, som har lägst priser på dagligvaror 2014 (2006: 13:e plats bland de 31 kommuner Konsumentverket redovisar. Målet innebär en relativ prissänkning på c:a 6%) Inriktningen ska vara att också det mindre tätorterna ska växa, för att ge underlag till handel, närservice och kollektivtrafik.
2008-01-23 4 Mål för handelns dragningskraft 2014 Handelsindex är en viktig instrument vid planering/etableringar och ger en bra bild av regions handelsstatus Handelsindex för dagligvaror ska öka med 10 enheter till 2014 räknat från 2004 års nivå (2004: 111, källa: ZÖK) Handelsindex för sällanköpsvaror ska vara minst 200 år 2014 (2004: 141, källa: ZÖK) Mål kopplat till hållbar utveckling Andelen kunder som utnyttjar gång, cykel eller kollektivtrafiken skall 2014 vara mer än: 50% på Kvarnholmen/Malmen 25% på Giraffen/Kv. Flodhästen 15% i Kvarteret Bilen/Tyska Vägen 75% i stadsdelscentra Mål för Sveriges bästa handelsstad 2014 Kalmar skall utmärka sig som landets mest trivsamma handelsstad år 2014. Detta skall mätas med ett Nöjdkundindex (saknas idag) Mål för Kalmarsundsregionen 2014 Senast 2014 skall det finnas ett etablerat och regelbundet samarbete i regionen kring handelsfrågorna Nöjdkundindex har utarbetats för regionen och dess delar Handelns aktörer har ett system för snabb rapportering och analys Strategi En strategi för detaljhandeln läggs fast för att bidra till en stark utveckling. Marknadsför hela handelsstaden Kalmar med utblickar mot Kalmarsundsregionen. Handelsstrukturen ligger fast eventuella förändringar sker i en öppen process. Ökad dragningskraft ger fler etableringar, vilket i sin tur leder till större utbud och högre kvalitet Gemensam syn på tillgänglighet skall ske i ett hållbart framtidsperspektiv. Etablera ett forum för framtida samarbetsprojekt, diskussion och samverkan mellan handelns aktörer. Åtgärder För att genomföra en strategi och för att nå uppsatta mål måste ett antal åtgärder genomföras enligt följande:
2008-01-23 5 1. Gemensam marknadsplan för Kalmar Många infallsvinklar, stor delaktighet och ett långsiktigt perspektiv skall känneteckna utvecklingen av marknadsplanen. Planen hanterar Kalmars unika värden som är en förutsättning för en expansiv detaljhandel. 2. Identifiera nyckelområden för utveckling av handelsstaden Attraktiv handel kräver ständig utveckling. Det finns klara tendenser till att handel idag är en upplevelse som kräver en mycket hög kvalitet för att locka kunder. Det gäller inte bara utbudet på varor utan i lika hög grad arkitektur, trygghetsaspekter, renhållning, evenemang, tillgänglighet etc. De geografiska handelsområdena nedan föreslår vi ses över med avseende på att stärka handelsprofilen för var och en. Syftet är att kunna möta en framtida efterfrågan och öka dragningskraften för handelområdet och Kalmar. Geografiska områden Kvarnholmen Området runt Giraffen/Kv. Flodhästen Kvarteret Bilen med omgivningar Tyska Vägen Orts- och stadsdelscentra Handelskarakteristika/handelsaspekter som, mot bakgrund av marknadsplanen, bör belysas för varje geografiskt område Handelsprofil Tillgänglighet och parkering Omvärldsfakta/omvärldsbevakning Trygghet Evenemang Bemötande Attraktivitet Hållbarhet 3. Årlig nöjdkund-enkät För att kunna öka dragningskraften måste man veta vad kunderna tycker om utbud, miljö, tillgänglighet, bemötande etc. En årlig utvärdering med hjälp av kundenkäter föreslås. Detta är ett bra sätt att mäta Kalmars attraktivitet som handelsstad. 4. Samordning av aktiviteter Det finns många aktörer som verkar för att öka utbudet av såväl butiker som upplevelser i Kalmar. Det är en fördel om handelsområdena sinsemellan samordnar sina aktiviteter för att nå ett större genomslag på marknaden. Marknadsplanen är en viktig utgångspunkt för detta arbete. Samordning av evenemang har påbörjats. I ett första steg föreslås samordningen omfatta: Aktiv rekrytering av såväl handelsföretag som personal Evenemang och kampanjer 5. Samarbete om handeln i regionen Under arbetet har vi bland handelns aktörer i Kalmarsundsregionen uppfattat att det finns en positiv inställning till att etablera ett forum för utbyte av information kring handelsfrågor. Ett sådant forum kan dock endast fortgå om det drivs med ett gemensamt intresse och gemensamt ansvar. Kalmar kommun föreslås ta initiativ till ett inledande möte med aktörerna i Kalmarsundsregionen.
2008-01-23 6 Bakgrundsfakta 880 885 862 861 840 881 834 0 Område (församling/kommun) Kalmar Borgholm Emmaboda Mönsterås Mörbylånga Nybro Torsås Riket Folkmängd Ekonomi Förändring 1995-2005 4,3% -6,7% -7,9% -2,6% -2,9% -5,0% -7,8% 2,4% 04.12.31 60 649 11 133 9 643 13 226 13 403 19 882 7 263 9 011 392 05.12.31 60 924 11 067 9 543 13 103 13 405 19 775 7 240 9 047 752 Män 05.12.31 29 836 5 475 4 854 6 572 6 547 9 932 3 702 4 486 550 Kvinnor 05.12.31 31 088 5 592 4 689 6 531 6 858 9 843 3 538 4 561 202 Ålderstruktur 0-6 år 6,8% 5,6% 6,0% 6,4% 7,1% 6,2% 6,7% 7,5% 05.12.31 7-15 år 10,6% 10,3% 11,5% 12,3% 12,1% 11,0% 10,9% 11,2% Familjetyp [inv>20år] 04.12.31 16-18 år 4,0% 4,4% 3,8% 4,7% 4,3% 4,2% 4,5% 3,9% 19-44 år 36,2% 23,7% 27,6% 27,6% 26,3% 29,3% 27,2% 33,9% 45-64 år 25,1% 30,6% 28,3% 28,1% 29,9% 27,3% 28,7% 26,2% 65-79 år 11,7% 17,3% 15,3% 14,7% 14,4% 15,3% 14,5% 11,9% 80-w år 5,6% 8,1% 7,6% 6,2% 5,9% 6,7% 7,5% 5,4% Andel ensamstående 56,9% 49,8% 50,0% 48,1% 43,8% 51,8% 50,1% 54,0% Andel gifta/sambo 43,1% 50,2% 50,0% 51,9% 56,2% 48,2% 49,9% 46,0% 0512.31 [bil/1000 inv] Personbilstäthet 468 533 528 514 535 504 533 459 05.12.31 Utrikes födda 8,0% 4,7% 9,8% 6,2% 4,0% 8,2% 5,8% 12,4% 04.12.31 [20-64år] Förvärvsintensitet 74,8% 76,8% 78,8% 79,1% 80,0% 77,0% 78,0% 75,8% 04.12.31 [20-64år] Inkomstindex 93,1% 84,9% 96,1% 95,6% 95,0% 90,5% 90,4% 100,0% Försäljningsunderlag2 2004 [Mkr] Faktisk försäljning1 2004 [Mkr] Dagligvaror 1 335 245 212 291 295 438 160 beklädnad 397 73 63 87 88 130 48 64 200 hem 405 74 64 88 89 133 48 65 340 fritid 360 66 57 78 79 118 43 58 075 Sällanköpsvaror 1 162 213 185 253 257 381 139 187 615 Volymhandelsvaror 485 89 77 106 107 159 58 78 406 Dagligvaror 1 482 335 169 214 331 486 122 207 160 beklädnad 465 39 10 25 96 75 7 64 200 hem 401 48 98 56 62 79 35 65 340 fritid 767 62 19 44 119 141 18 58 075 Sällanköpsvaror 1 633 149 127 125 277 295 60 187 615 Volymhandelsvaror 666 66 87 65 103 127 36 78 406 Försörjningsandel Dagligvaror 111,0% 136,7% 79,6% 73,5% 112,2% 111,0% 76,3% 100,0% 2004 [%] beklädnad 117,0% 53,4% 15,8% 28,8% 109,3% 57,6% 14,7% 100,0% 207 160 hem 99,1% 64,6% 152,4% 63,5% 69,4% 59,6% 72,2% 100,0% fritid 213,3% 93,9% 33,2% 56,1% 149,7% 119,6% 41,8% 100,0% Sällanköpsvaror 140,6% 69,9% 68,8% 49,3% 107,9% 77,5% 43,1% 100,0% Volymhandelsvaror 137,2% 74,4% 112,7% 61,0% 96,2% 79,6% 62,1% 100,0% Sida 1 EZ / 060322 // 07-01-17
2008-01-23 7
2008-01-23 8
2008-01-23 9
2008-01-23 10
2008-01-23 11
2008-01-23 12