Borås 2-3 oktober 2002

Relevanta dokument
Informationskompetens och Bolognaprocessen

Bibliotekets kurser i informationssökning för studenter och doktorander

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

VKF möte Plats: Högskolan i Borås, konferensrum J2519 (Biblioteket, hus H, plan 2,5)

Forskning om informationskompetens i skolsammanhang

Chalmers Kandidatarbetskurs Start, erfarenheter och utveckling under två år. Chalmers Kandidatarbetskurs

Umeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan

Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:

Anställningsbarhet och informationskompetens

UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDARSKAP, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Utbildningsplan Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM)

Uppföljning Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2016 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Studieplan för informationskompetens de finländska universitetsbibliotekens gemensamma projekt

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN

Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Nursing 180 higher education credits

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Utbildningsplan för Stabsutbildningen (SU)

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Handlingsprogram för programutveckling inom hållbar utveckling för ITM civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi (CINEK)

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Colm Doyle, Annakim Eltén & Katarina Jandér, Biblioteksdirektionen

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Folkhälsovetenskapliga programmet, 180 hp

Magister-/masterprogram i hållbar informationsförsörjning, hp

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points

PBL-som pedagogisk metod på en nätkurs

Master s Programme in Human Resources

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Information examensarbete

Mötesplats inför framtiden Borås april Saga Pohjola, Susanne Stenberg Karolinska institutet Novumbiblioteket

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand

Informationstillfälle 2 Examensarbete

ÅBO AKADEMIS BIBLIOTEK

Ämnesblock historia 112,5 hp

BHS - handlingsplan för hållbar utveckling

Beskrivning av utbildning

SASTV, Masterprogram i statsvetenskap, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Political Science, 120 credits

SASKO, Masterprogram i strategisk kommunikation, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Strategic Communication, 120 credits

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för Huvudmålet år 2000 var

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i musik, inriktning musik- och ljudproduktion Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1MLP

Studierektor Inom ramen för institutionens budget

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

KV Italienska, Förberedande kurs 2, kväll, 15 hp, vt18

Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education

KV Italienska, Förberedande kurs 1, distans 15 hp, vt18

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Den fria tidens lärande

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

Vision & mål

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Verksamhetsplan för Biblioteket

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 19 juni 2003.

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Verksamhetsplan 2004

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE

Måluppfyllelse Högskolans hållbarhetsarbete Målperioden , inklusive årlig uppföljning av /24/2014 Högskolan i Borås Birgitta Påhlsson

Folkhälsa, samhälle och projektledning, 180 hp

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Kursplaner E-Trainer E-Trainerutbildningen består av 6 st delkurser.

Avhandling: Tillämpning av

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som kan:

Kursutvärdering / Kursrapport

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points

Transkript:

0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Annelie Janred, Lindholmenbiblioteket, Göteborg Elisabeth Saalman, Chalmers bibliotek, Göteborg

3URMHNWSUHVHQWDWLRQI UGHQQDWLRQHOODNRQIHUHQVHQ 0 WHVSODWVLQI UIUDPWLGHQ 6DPPDQIDWWQLQJ,QWHJUDWLRQDYXWELOGQLQJLLQIRUPDWLRQVNRPSHWHQVHQU GWUnGJHQRP&KDOPHUVXWELOGQLQJDU Projektets syfte är att integrera utbildning i informationskompetens löpande, som en röd tråd genom Chalmers utbildningar. Meningen är att de studerande tidigt ska upptäcka styrkan i att själva kunna söka information för att underlätta problemlösning och berika studierna inom utbildningarnas kurser och projekt. Avsikten med projektet är vidare att bidra till ett aktivt kunskapssökande och ett kreativt och utforskande arbetssätt hos Chalmers studerande. Dessa färdigheter har den studerande senare som yrkesverksam idag allt större behov av att behärska. Projektet utgår gemensamt från Chalmers Bibliotek. Projektet har av praktiska skäl två projektledare; en för utbildningsprogrammen på Chalmersområdet (Elisabeth Saalman, Utbildningsavdelningen, Chalmers Bibliotek), och en för utbildningsprogrammen på Lindholmenområdet (Annelie Janred, Lindholmenbiblioteket)..RPPHQWDUHU Projektet har pågått sedan hösten 2001 och har mottagits väl. Kurserna har varit integrerade i första terminens studier och kontakt med studenter/lärare under termin två. Det är nödvändigt att utbildning för informationskompetens hanteras som varje annan del i en utbildning, det vill säga verksamheten inom informationskompetens behöver tilldelas ekonomiska resurser, ge poäng etc. i enlighet med reglerna för övriga kurser i en utbildning. Kurserna på Chalmers-området är delvis redan poänggivande. Chalmers ledning stödjer att kurserna i informationskompetens ska vara poänggivande. Samtliga utbildningsprogram på Chalmers har fått i uppdrag att ge svar på vilken omfattning på utbildning i informationskompetens, uttryckt i poäng, som programmen önskar. De har också fått i uppdrag att tänka igenom hur utbildningen i informationskompetens kan integreras som en röd tråd under hela studietiden. Lindholmenområdets kurser ger ännu inte poäng, men målsättningen är poänggivande kurser även här.

,QWHJUDWLRQDYXWELOGQLQJLLQIRUPDWLRQVNRPSHWHQVHQU GWUnGJHQRP&KDOPHUV XWELOGQLQJDU Integration av utbildning i informationskompetens- en röd tråd genom Chalmers utbildningar Projektet ingår i ett större Chalmersövergripande projekt, nämligen&vhowc-selt betyder Chalmers strategic effort for learning and teaching. Projektet sträcker sig över åren 2001 2005. Projektets avsikt är att utveckla kompetensen inom grundutbildningsområdet för att Chalmers ska kunna erbjuda en ny och förbättrad grundutbildning. 3URMHNWEHVNULYQLQJ %DNJUXQGVEHVNULYQLQJRFKDQDO\VDYGHSHGDJRJLVNDSUREOHPVWlOOQLQJDUQD Rollen för universitetsbiblioteken är i ständig förändring. Biblioteken får en allt tydligare pedagogisk uppgift inom universitetsutbildningen, och på många håll utvidgas och omarbetas biblioteken i riktning mot learning resources centras med funktionella miljöer för lärande. Bibliotekets personal blir i sin tur mer och mer involverad i utbildning för att ge nödvändig informationskompetens till bibliotekens användare. Det har skett en oerhört snabb utveckling inom det informationsteknologiska området och därmed har möjligheterna och tillgängligheten för informationssökning också snabbt förändrats. Det är idag nödvändigt att ha en god informationskompetens, dvs att ha kunskap om hur man söker, värderar och utnyttjar information och litteratur för vetenskaplig kunskapsutveckling, problemlösning, beslutsfattande etc. Dessa förändringar i informationsmiljön med starkt ökande informationsflöden, tillkomst av nya sökhjälpmedel, ökade satsningar på problembaserade inlärningsformer samt distansutbildning har skapat ett ökat behov av utbildning i informationssökning och informationsanvändning. Den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin och framväxten av informationssamhället i sin helhet påverkar universitetsutbildning över hela världen. Såväl lärarnas som de studerandes roller och utbildningsvillkor har förändrats och kommer att förändras ytterligare framöver. Den högre utbildningen går från undervisning till lärande. Inlärningsprocessen inom högre utbildning ses idag som ett mycket vitt begrepp som sträcker sig långt utanför en enskild kurs och även ett enskilt utbildningsprogram. I detta vidare perspektiv ser också universitetsbiblioteken över sina roller och undersöker hur de på bästa sätt ska kunna stödja sina kunder; studenter, forskarstuderande, lärare/forskare och externa kunder. De skandinaviska biblioteken har tidigt följt utvecklingen av digitala media och idag finns stora mängder nätbaserad kvalitetsinformation att ta del av som gjorts tillgänglig via biblioteken. Studerande i högre utbildning behöver kunskap och skicklighet för att kunna utnyttja alla nya media. Förutom den grundläggande förmågan som behövs för att söka, bedöma och använda informationskällor och informationssystemsystem behöver studenter i högre utbildning ha kunskap om hur man använder och producerar ny information i en elektronisk miljö. 3

I dagsläget behöver förmågan att söka information förbättras bland såväl lärare som studenter. Det är därför av stor vikt att universitetsbibliotek agerar omgående och arbetar för att integrera utbildning i informationskompetens i universitetens utbildningsprogram på ett effektivt sätt. För att åstadkomma detta krävs samarbete mellan lärar- och bibliotekspersonal, och ett stort mått av flexibilitet vid integreringen. Att få fler studieaktiva och motiverade studenter är ett mått på högskolans framgång. Det är idag tydlig konkurrens mellan universiteten om de bästa studenterna, och kvaliteten på utbildningen måste därför vara hög och möta de nya villkoren i samhället. Det gäller att skapa intresse och status för utbildningen. 3URMHNWHWUHODWHUDVWLOO&KDOPHUVVWUDWHJLVNDVDWVQLQJI UDWWXWYHFNODJUXQGXWELOGQLQJDUQD Projektet passar väl in inom ramen för Chalmers strategiska satsning på grundutbildningen. Frågan om hur bibliotekets resurser på bästa sätt ska kunna integreras i Chalmers olika utbildningsprogram är av intresse för hela högskolan. Projektets avsikt är att bidra till en förbättrad grundutbildning. Projektet har anknytning till två projektteman inom C-selt nämligen: Integration of curriculum, learning experiences and educational planning samt Changing attitudes towards learning: teaching staff and students in partnership. Projektet är naturligt relaterat till Chalmers uttalade prioritering av projekt som anknyter till att vi möter alltmer heterogena studerandegrupper. Detta faktum innebär att de studerande som kommer till Chalmers kan ha mycket olika förkunskaper och erfarenheter med sig. I Chalmers ambition att sätta studentens inlärning och studentens perspektiv i centrum utgör bibliotekets utbildning i informationskompetens ett viktigt redskap. 6\IWH Projektets syfte är att integrera utbildning i informationskompetens löpande, som en röd tråd genom Chalmers utbildningar. Avsikten är att de studerande tidigt ska upptäcka styrkan i att själva kunna söka information för att underlätta problemlösning och berika studierna inom utbildningarnas kurser och projekt. Informationskompetens är nödvändig för att kunna utnyttja moderna sökhjälpmedel på ett effektivt sätt. Avsikten med projektet är vidare att bidra till ett aktivt kunskapssökande och ett kreativt och utforskande arbetssätt hos Chalmers studerande. Dessa färdigheter har den studerande senare som yrkesverksam idag allt större behov av att behärska. 0HWRGJHQRPI UDQGHUHVXOWDWDQDO\VRFKXSSI OMQLQJXWYlUGHULQJ En mycket snabb utveckling har skett, och sker fortfarande, inom informationsteknologins område. Detta medför att nya sökhjälpmedel ständigt tillkommer och att tillgängligheten till information ökar från olika källor. Utbildningen i informationskompetens för de studerande kommer att ske i nära samarbete mellan biblioteket och sektionernas kursansvariga lärare. Integration av utbildning i informationskompetens sker som en röd tråd genom hela utbildningens längd. Informationskompetens utvecklas kontinuerligt under studietiden i syfte att kunna användas effektivt i samband med kurser, projekt, examensarbete och senare i yrkesliv och forskningsverksamhet. 4

Projektet kommer att utvärderas löpande under hela studietiden till civilingenjör (4,5 år) på Chalmers och under studietiden till högskoleingenjör (3 år) på Lindholmen. En första delrapport i projektet presenterades i augusti 2002 vid en Chalmersintern konferens inom C-selt. En sammanfattande utvärdering och slutredovisning av projektet kommer att göras i samband med att de första kullarna civilingenjörer, inom projektet, utexamineras vid årsskiftet 2005/2006. Som en delrapport till slutrapporten kommer Lindholmenområdets projektdel att redovisas hösten 2004. 5