Information om vårdvalet 1. När infördes vårdval för Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom införas? Vårdval för Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom infördes den 1 oktober 2014. 2. Hur informerar Stockholms läns landsting (SLL) professionen om vilka vårdgivare som är godkända? Vårdgivarna/remittenterna kommer att få information genom SLL:s olika informationskanaler, 1177 Vårdguiden och Vårdgivarguiden samt genom olika riktade informationsinsatser till exempel VISS. 3. Hur informerar SLL målgruppen om det fria valet och om vilka som är godkända? Patienterna kommer att kunna ta del av information på 1177 Vårdguiden samt få en lista på godkända vårdgivare att välja mellan i samband med remittering. På 1177 Vårdguiden kommer det att finnas en hänvisning till de olika godkända vårdgivarnas hemsidor. Patientorganisationerna kommer att kunna ta del av information på 1177 Vårdguiden samt kommer att få riktad information till HSO, NHR, DHR. Allmänna frågor om vårdval 1. Vad är syftet att införa vårdval i SLL? Vårdval införs för att stärka patientens valfrihet, öka vårdens patientfokus och öka tillgängligheten till avsedd vårdform. Genom vårdvalen ska också mångfalden av vårdgivare förstärkas och vårdens kvalitet höjas; dels genom konkurrens mellan vårdgivare till följd av patientens fria val, dels genom att godkännandet har tydliga krav på uppdrag, kompetens och uppföljning. 2. Kommer det att kosta mer för SLL? Det finns flera sätt att se på saken. När tillgången till vård ökar så ökar också efterfrågan. Men i Sverige har vi principen att vård ges efter behov. Vilket betyder att om kostnaderna ökar så beror det på att det finns ett behov av rehabilitering som idag inte tillgodoses. Å andra sidan borde effekten av vården bli bättre då man kommer till rätt instans fortare. Detta borde göra att rehabiliteringen tar kortare tid och att man undviker andra komplikationer. 3. Kommer det att kosta mer för patienterna? Nej, patientavgifterna är desamma som för all övrig vård. 1
4. Vad innebär vårdvalet för vårdgivare? När SLL har beslutat om reglerna för vårdval i ett så kallat förfrågningsunderlag kan vårdgivare ansöka om att bli godkända för vårdvalet. Den vårdgivare som uppfyller kraven kan fritt etablera sig. 5. Blir det bättre kvalitet i verksamheten? Målet är att öka kvaliteten i vårduppdraget. Det sker till exempel genom särskilda kompetenskrav för att bli godkänd. Genom att patienten kan välja vårdgivare ökar konkurrensen och därmed motivationen hos vårdgivaren att förbättra sin kvalitet. 6. Får sjukhusförlagda verksamheter delta i Vårdvalet för långvarig smärta och utmattningssyndrom? I omställningsavtalen 2016-2019 för akutsjukvårdens sjukhusgemensamma villkor, anges ett särskilt villkor vid införande av vårdval. Där anges att landstingsfullmäktige har beslutat att huvudprincipen ska vara att akutsjukhusen inte deltar i de vårdval som införs inom olika specialiteter. En viktig förutsättning för en utveckling enligt Framtidens hälso- och sjukvård är att akutsjukhusens verksamhet renodlas mot sådan vård som kräver sjukhusens resurser, vilket det aktuella vårdvalet inte bedöms behöva. Ansökan 1. Hur kommer ansökningsförfarandet att se ut, kommer det vara en mall eller fri text där hela rehabiliteringsprocessen skall beskrivas? Ansökan sker i en mall som finns i ett särskilt formulär till förfrågningsunderlaget. Där finns en ruta för fri text där verksamheten ska beskrivas enligt särskilda anvisningar. 2. Är ansökningarna offentliga handlingar? Ansökningarna är offentliga handlingar och allmänheten har rätt att ta del av dessa när så önskas. Däremot kommer förvaltningen inte att publicera ansökningarna utan allmänheten måste själv ta kontakt med registratorn för att få ta del av efterfrågade uppgifter. 3. Hur lång är handläggningstiden för min ansökan? Cirka fyra månader från det att komplett ansökan inkommit till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i SLL. Handläggningstiden är bland annat beroende av när ansökan görs i förhållande till hur tiderna ligger för de fastlagda styrelsesammanträdena i SLL som ska godkänna ansökningarna. 4. Är ansökningstiden begränsad? Nej. Ansökningstiden är öppen, vilket innebär att det inte finns en sista dag som ansökan ska vara inlämnad. Man kan ansöka fram till dess att vårdvalet eventuellt upphör. 5. När får man villkorat godkännande och vad innebär det? I undantagsfall kan villkorat godkännande beviljas. Bedömning görs vid varje enskild ansökan. Villkorat godkännande gäller ej för driftstart den 1 oktober. 2
Godkännande 1. Vilka krav kommer att ställas för att bli godkänd? I det förfrågningsunderlag som Hälso- och sjukvårdsnämnden i SLL beslutat om kan man läsa om de krav och regler som gäller för vårdvalet. Det gäller bland annat krav på kompetens för målgruppen, tillgänglighet och mottagningsstorlek. 2. Om man inte ansöker om godkännande nu, kan man ansöka om ett eller två år? Ja, man kan ansöka fortlöpande så länge vårdvalet gäller. 3. Vad innebär godkännandet? Godkännande betyder att en vårdgivare som vill verka enligt förfrågningsunderlaget i Stockholms län måste bli godkänd av en sjukvårdsstyrelse i SLL. Efter godkännandet upprättas ett vårdavtal mellan vårdgivaren och SLL via Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 4. Hur kan vi få lokalerna bedömda innan driftstartsmötet? Det finns på Vårdgivarguiden en inventeringslista för fysisk tillgänglighet samt information och förklaringar till dokumentet. Vid behov kan man vända sig till Myndigheten för delaktighet för konsultation. Det finns även information tillgänglig på Boverkets hemsida. Personal och kompetens 1. Måste alla ingående behandlare vara anställda? Vårdgivaren kan anlita underleverantör och ansvarar då för dennes åtagande som för sitt eget. Underleverantören ska uppfylla samma krav som huvudleverantören och delta på samma sätt i teamarbetet. Se vidare 9.10 i förfrågningsunderlaget. Registrering (beskrivning) av vård 1. Vad menas med "+KVÅ"? Är det särskilda KVÅ-koder som ska användas och ersättningen den samma som visas i systemet per KVÅ? En särskild KVÅ-kod ska anges för att tala om då man - avslutar en bedömning - avslutar en rehabilitering MMR1 eller MMR2 - avbryter en rehabilitering KVÅ-koden är markören för ersättning i dessa fall. I bilagan Rapporteringsrutiner kommer de aktuella KVÅ-koderna att anges. Ytterligare KVÅ-koder kan och ska rapporteras då det är relevant för att beskriva vården utan att ersättning utgår. 2. Vilka journalsystem fungerar att registrera i? Take Care, Profdoc Journal III, Medidoc, Asynja och Cambio t.ex. fungerar att registrera KVÅkoder i. SLL erbjuder även ett webbaserat system, kallat RAPP, för de vårdgivare som är 3
intresserade. Att använda sig av RAPP är kostnadsfritt. För frågor om RAPP kontakta servicedesk.sllit@sll.se Uppdragets innehåll 1. Behöver man söka för både långvarig smärta och utmattningssyndrom? Ja, Vårdgivaren ska ha kompetens och resurser att ta emot båda målgrupperna. 2. Minst 80 % av patienterna ska uppnå mer än 50 poäng I ÖMPSQ short form. Under vilken tidsrymd ska mätningen ske och när kan man justera om det blir ojämnt över året? I princip avser alla mått årsbasis, men en variation under året kan förekomma. 3. Hur prioriteras de som har störst behov av rehabilitering, framför allt om resursbrist uppstår? Görs det genom patienter som har högst poäng, eller de som har bäst förutsättningar för att bli bättre (d.v.s. inte de sjukaste)? Patienter med störst behov ska alltid prioriteras enlig HSL. För att kunna tillgodogöra sig MMR behöver patienten vara motiverad. 4. Stöd till närstående, hur definieras det? Erbjuda stödjande, behandlande och motiverande samtal till patient och stödjande samtal till närstående. 5. Jämlik vård. Kan ni förklara mer om hur ni tänker kring patienter med HBT-identitet. Skall vi fråga samtliga patienter om sexuell läggning? Nej, tanken är inte att fråga patienten om sexuell läggning. Rehabilitering ska utföras med respekt och lyhördhet där patienter bemöts utifrån sina olika behov, förväntningar och värderingar. Se vidare, HBT-policy för Stockholms läns landsting www.vardgivarguiden.se 6. Ska bedömningen alltid genomföras av de båda obligatoriska läkarkategorierna Rehab/Smärt-specialist och Psykiatriker? Nej, bedömningen av båda specialistläkarna behövs inte alltid utan styrs av patientens behov. Båda specialiteterna ska dock finnas i verksamheten för att uppfylla det behovet. Teamet ska bestå av läkare (den specialitet som behövs för den enskilde patienten), psykolog och fysioterapeut. 7. Hur många bedömningar och rehabiliteringar ska genomföras i uppdraget per år? Varje rehabilitering skall föregås av en bedömning och de skall utföras för minst 300 patienter per år. Dessutom ska verksamheten utföra minst 100 bedömningar som inte måste följas av en rehabilitering. Det sammanlagda antalet patienter blir då minst 400. 8. Förslag på hur rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel vid 1:a besöket skall läggas upp. Bör inte detta handläggas inom primärvården, lägsta effektiva vårdnivå? Det bör handläggas när behovet uppstår oberoende av vårdnivå. Om patienten inte har varit tillräckligt motiverad i primärvården, behöver nästa nivå ta upp frågan och fortsätta motivationsprocessen i det skede där patienten befinner sig för en beteendeförändring. 4
9. Hur skall vi förstå grundtanken med uppdraget? Skall vi behandla smärta oavsett specifik eller ospecifik? Är det långvarig smärta eller ospecifik smärta som är styrande? Långvarig ospecifik smärta är styrande, dvs. en smärta som har utretts och som inte har en specifik förklaring eller som inte längre kan förklaras av sitt ursprung. En betydande psykisk komponent finns med, vilken beskrivs i Indikation för multimodal rehabilitering vid långvarig smärta och screenas via ÖMPSQ short form, som ska vara mer än 50 poäng hos patienten. Specifik smärta om än långvarig och som kan behandlas med mindre insatser ingår inte i uppdraget. 10. Kan en och samma patient delta i flera rehabiliteringsprogram inom samma år? Eventuellt en MMR1-period efter en avslutad MMR2-period om patienten behöver fortsatt insats men i mindre omfattning? Utgångspunkten ska vara att patienten ska återföras till primärvården efter avslutad rehabilitering, oberoende om den genomgått MMR2 eller MMR1. Om en ny remiss kommer på samma patient ska bedömning ske om en ny rehabiliteringsperiod kan ha effekt. Frågan om eventuella återvändare kan komma att behöva behandlas i en framtida samrådsgrupp med vårdgivare som har uppdraget och den blir i så fall en viktig uppföljningsfaktor. Registreringar och debiteringar 1. Hur registreras och debiteras Teambesök med flera professioner? Teambesök är ett öppenvårdsbesök där patient möter ett vårdteam (besökstyp A Teambesök) Besöket rapporteras av den vårdenhet där besöket ägt rum. Andra deltagare i teamet har dokumentationsplikt i patientjournalen men de ska inte rapportera till patientregistret. Teambesöket ska vara planerat/bokat. Teamets medlemmar kan både ha enskilda möten med patienten samt gemensamma för teamet men denna arbetsform ska vara planerad. Ett (1) teambesök rapporteras. Besöket rapporteras av den som har det huvudsakliga behandlingsansvaret, vårdgivare 1 och övrig personal anges som vårdgivare 2, 3 osv. 2. Hur registreras och debiteras Gruppteambesök med flera professioner? Besöket rapporteras av den som har det huvudsakliga behandlingsansvaret, vårdgivare 1 och övrig personal anges som vårdgivare 2, 3 osv. (Besökstyp B Gruppteambesök). Vid grupp teambesök ska rapportering ske för samtliga patienter var för sig. 3. Är tidsåtgång angiven? Nej. 4. Kan teammöte ske i gruppmail? Nej, ska ske i fysiskt möte. 5. Kan teammöte ske per telefon? Nej, ska ske i fysiskt möte. 6. Ersättning för telefonkontakt? Nej, men registrera om journalanteckning sker för bättre beskrivningsunderlag. 5
7. Vad är en objektsbilaga? I objektsbilagan återfinns den information som vårdgivaren ska rapportera till beställaren. Exempel på objekt är personnummer, besöksdatum etc. Informationen som rapporteras ligger till grund för utbetalning av ersättning och uppföljning. Viss del av informationen som insamlas från vårdgivarna rapporteras vidare till andra myndigheter t ex uppgifter för nationell uppföljning av vårdgarantin som månatligen rapporteras till SKL. Sjukskrivningsfrågor 1. Vad menas med att vårdgivaren ska underlätta patientens kontakt med FK? Vårdgivaren skall inte ta över kontakten med FK utan se patientens eget ansvar för sin sjukskrivning. Vårdgivaren skall stötta patienten i att ta och upprätthålla dessa kontakter. 2. Kan ni förklara lite mer om tankarna kring jämställd sjukskrivningsprocess? Bland annat har det visat sig att olika typer av frågor ställs till kvinnor och män vid anamnes, vilket i sin tur leder till omotiverade skillnader vid behandling och vidare sjukskrivning. Exempelvis har kvaliteten i läkarintyg visat sig vara sämre för kvinnor. Genushanden (www.vardgivarguiden.se) är ett bra verktyg för att undvika delar av denna problematik. 3. Exempel på mätbara mål för sjukskrivningsprocessen? En god vana i kvalitetsutvecklingsarbetet är att utgå från könsuppdelad statistik för att identifiera de behov av kvalitetsutveckling som finns i den egna verksamheten. Exempel på mätbara mål för just sjukskrivningsprocessen kan vara: högst X % av kvinnors och mäns läkarintyg returneras från Försäkringskassan för komplettering, män och kvinnor tillfrågas i samma utsträckning om sin sociala situation (journalfört), För ytterligare vägledning, se Handbok för kvalitet och patientsäkerhet i sjukskrivningsprocessen (www.vardgivarguiden.se). 4. Vad menas med att ansvara för att sjukskrivningsprocessen blir en integrerad del av rehabiliteringen? För patienter i arbetsför ålder ska kontinuerliga samtal om arbetsförmåga och arbetsåtergång ingå i rehabiliteringen. Vidare ska ingå att kontinuerligt bedöma funktionsnivå och arbetsförmåga, och utfärda de medicinska underlag som behövs till berörda aktörer, som arbetsgivare, FK, AF och socialtjänst. Dessutom bör samverkan ske med dessa i t ex avstämningsmöten för att göra patienten delaktig i sin väg mot arbete. 5. Hur informerar SLL försäkringskassan om detta vårdval? Idag händer det, i perioder rätt ofta, att försäkringskassan ifrågasätter rätt till förebyggande sjukpenning vid rehabilitering som inkluderar beteendeförändrande insatser som kräver eget arbete och egen träning. Denna fråga har behandlats i samverkansgruppen med HSF och FK. Förebyggande sjukpenning kan användas vid rehabilitering. Det är även en fråga för vårdgivaren att ta upp 6
Läkemedel Miljö med Försäkringskassan i det samarbete som sker om den enskilde patienten. Enligt förfrågningsunderlaget ska vårdgivaren ansvara för att sjukskrivningsprocessen blir en integrerad del av vård och behandling. I förekommande fall kan avvikelse anmälas. 1. Vårdgivaren ansvarar dessutom för att patienternas övriga läkemedelsbehov tillgodoses under vårdtiden. Vad innebär det, även andra läkemedel förutom eventuell smärtbehandling? Patientens behov av läkemedel ska täcka hela behandlingsperioden. En översyn av patientens övriga läkemedel bör beaktas utifrån interaktions synpunkt. Om något läkemedel tar slut under behandlingen ska inte patienten behöva byta vårdgivare för att få framförallt basläkemedel utskrivna hos annan vårdgivare. 1. När behöver företaget vara miljöcertifierat, vid start eller vid första uppföljning? Det är senast sista dagen under den verksamhetsperiod som uppföljningen avser som vårdgivaren ska inneha ett giltigt certifikat alternativt vara miljödiplomerad. IT 1. Till vem kan vi ställa IT frågor? Frågor gällande exempelvis HEJ, Vårdfaktura, RAPP, GVR överföring kan besvaras av: servicedesk.sllit@sll.se 7