= LITTERATURLISTA LSK230 Gäller fr.o.m. vt 10 LSK230, Svenska för tidigare åldrar för blivande lärare, Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng = Obligatorisk litteratur Läs och skrivinlärning och läs och skrivutveckling (15 hp). Allard, Birgitta & Margret Rudqvist & Bo Sundblad (2001). Nya Lusboken. En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonnier utbildning. 175 s. Bjar, Louise (red.) 2006. Det hänger på språket! Lund: Studentlitteratur. 439 s. Björk, Maj & Caroline Liberg (1999). Vägar in i skriftspråket, tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och kultur. 166 s. Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur. 253 s. Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur. 112 s. Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Andra upplagan. Stockholm: Natur och Kultur. 80 s. Lyngfelt, Anna 2006. Skönlitterära texter som pedagogisk fostran. Om skönlitterära texter i läromedel med critical literacy begreppet som utgångspunkt. I: Ellwin, Madeleine (red.) Ord och bild ger mening. S. 105 122. 14 s. Stockholm: Natur och kultur http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/18834 Längsjö, Eva & Ingegärd Nilsson (2005). Att möta och erövra skriftspråket. Om läs och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur. 143 s. Nya språket lyfter. Diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1 5. Skolverket. http://www.skolverket.se/sb/d/646/a/8747 83 s. Skolverket. Grundskolan: kursplan och betygskriterier för ämnet svenska (2000). Hämtas från www.skolverket.se Stensson, Britta (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Sidan N av R
Göteborg: Daidalos. 160 s. Ytterligare aktuell litteratur enligt lärares anvisningar, dock högst 100 sidor. Aktualiseras från tidigare kurser: Andersson, Anders Börje (1994). Kompendium i fonetik, fonologi och stavning. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket. 25 s. Att läsa och skriva. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. http://www.skolverket.se Referenslitteratur Att läsa och skriva. Skolverket 2003. (Tillgänglig på http://www.multimedia.skolverket.se/data/object/5318/531824.pdf). Enligt anvisningar. Eilard, Angerd (2008). Modern, svensk, ojämställd. Om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962 2007. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola (Malmö Studies in Educational Sciences, 38) http://dspace.mah.se/bitstream/2043/5588/3/avhandling eilard Ewald, Annette (2007). Läskulture.:Lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola (Malmö Studies in Educational Scences., 63) Fast, Carina (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Acta Universitas Upsaliensis. (Uppsala Studies in Education,115) Josephson, Olle & Melin, Lars & Tomas Oliv (1990). Elevtext. Analyser av skoluppsatser från åk 1 till åk 9. Lund: Studentlitteratur. Nielsen, Cecilia (2005). Mellan fakticitet och projekt.läs och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem. Göteborg: Acta Universitas Gothoburgensis. (Göteborg Studies in Educational sciences, 234) gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/8472 Sandqvist, Carin &Teleman, Ulf (red.)(1989). Språkutveckling under skoltiden. Lund: Studentlitteratur. Strömquist, Siv (red.)(1992). Tal och samtal. Lund: Studentlitteratur. Strömquist, Siv (2000). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups. Sagor och skönlitteratur, myter och medier (15 hp). Sidan O av R
Edelfeldt, Inger. Skönheten och odjuret. I 4 x Edelfeldt. S. 349 366. Kopia Euripides. Medea. Gripe, Maria. Glasblåsarens barn Homeros. Ur Odyssén. (Ett par sånger i olika översättningar.) Kopia. Lagerlöf, Selma. En herrgårdssägen. Lysander, Per & Suzanne Osten. Medeas barn. I Ingvar Holm & Ulla Britt. Janzon (red). Pjäser för skola och scen. Teaterantologi Del 2. Malmö: Liber Läromedel eller Bengt Lewan & Birthe Sjöberg (red). Världsdramatik. Del 4. Lund: Studentlitteratur. Rowling, Joanne. K. Harry Potter och de vises sten (Harry Potter and the philosopher s stone) Sinbad Sjöfararen. I Tusen och en natt. Sofokles. Kung Oidipus (Dessa båda Denna och Medea finns t ex i: Litteraturens klassiker: Grekisk litteratur. Dramatik. Red L.Breitholtz. Stockholm: PAN/Norstedt.) Stiessel, Lena (1995). Skapelsemyter från hela världen. Almqvist & Wiksell/Liber. En bok (utgiven för barn) med Grekiska guda och hjältesagor. Exempelvis: Lena Stiessel (1992/1999), Grekernas gudar och hjältar. Almqvist & Wiksell; Leon Garfield (1993), Guden under havsytan: sagor från Olympen. R&S; Eva Hedén, Grekiska Sagor; Claes Lindskog, Grekiska myter och sagor (Den sista är inte specifikt utgiven för barn men lättillgänglig). En bok (utgiven för barn) med Nordiska guda och hjältesagor. Exempelvis: Nordiska guda och hjältesagor. Samlade och berättade av Åke Ohlmarks (1986 och tidigare). Sagas Berömda Böcker. Norstedts; Lena Stiessel (1985/2000), Om Tors hammare och andra nordiska gudasagor. Opal; Kevin Crossley Holland, Nordiska gudasagor. Carlsen/if 1993; Kata Dahlström (1985), Nordiska gudasagor. Rediviva. Eller tidigare utgåvor annat förlag. En bok (utgiven för barn) med sagor från utomeuropeiska kulturer. Exempelvis: Mandelas sagobok : Nelson Mandelas favoritsagor för barn (2003). Bonnier Carlsen; Jan Knappert (2005). Muslimska berättelser. Fondi; Sven Ek (1996).Sagor från hela världen. Mångkulturellt centrum; Janne Lundström (2004). Regnbågens fånge: 50 dilemma sagor från Afrika. En bok för alla. Myter och sagor i kopia Ett urval dikter. (Enligt lärares anvisningar) Sammanlagt ca 2 000 2500 sidor ovan, inklusive illustrationer. Men sidantalet varierar mycket mellan olika utgåvor. Filmer, TV serier, dataspel (Enligt lärares anvisningar) Andersson, Lars Gustaf & Persson, Magnus & Thavenius, Jan (1999/2005). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur. Sid 65 77. 12 s. Sidan P av R
Armstrong, Karen (2006). Myternas historia. Stockholm: Bonnier/Månpocket. Kap 1. S. 7 16. Kopia. 10 s. Bearne, Eve (2000). Myth, Legend, Culture and Morality. I Where Texts and Children Meet. London & N Y: Routledge. Sid 183 197. Kopia. 15 s. Brostrøm, Torben (1992). Folksagan och den moderna litteraturen. Göteborg: Daidalos. Sid 7 21. Kopia. 15 s. Buckingham, David (1998). Re Constructing the Child Audience. I Marit Haldar & Ivar Frønes (red.). Digital barndom. Oslo; Ad Notam Gyldendal. Kopia. 15 s. Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet: barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur. Sid 9 140. 130 s. Dysthe, Olga & Fröydis Herzberg & Torlaug Lökensgard Hoel (2002/2005). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. Kap. 10 och 11. 30 s. Edström, Vivi (2002). Selma Lagerlöf. Livets vågspel. Stockholm: Natur och kultur. S. 218 231. Kopia. 14 s. Fast, Carina (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur. Sid. 53 65. Kopia. 12 s. Kemp, Peter (1991). Urberättelse, livshistoria, grundberättelse. I Divan: tidskrift för psykoanalys och kultur 1991:3. Kopia. 7 s. Linderoth, Jonas (red) (2007). Datorspelandets dynamik: lekar och roller i en digital kultur. Lund: Studentlitteratur. 250 s. Lindmark, Elisabeth (2003). Det vidgade textbegreppet i kursplanerna. I Texter och så vidare. Svensklärarföreningens årsskrift 2003. Stockholm: Natur och kultur. Sid 7 10. Kopia. 4 s. Nikolajeva, Maria (2000). Hur skapar man en succé. Fenomenet Harry Potter. I Opsis Kalopsis 2000:1. S. 32 37. Kopia. 6 s. Sidan Q av R
Nikolajeva, Maria (2003). Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter. I TfL (Tidskrift för litteraturvetenskap) 2003:4. S. 4 19. 15 s. Ong, Walter J. (1991). Muntlig och skriftlig kultur: teknologiseringen av ordet. Göteborg: Anthropos. Kap. 1 3 och 6, Sid 9 93, 160 178. 102 s. Persson, Magnus (red) (2000/2005). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur. Sid 15 193. 178 s. Rönnberg, Margareta (2000). Varför är Disney så populär? Man föds inte till barn man blir det. I Nordicom Information 2000 (1). Sid 59 68. Kopia. 10 s. Rönnberg, Margareta (2001). Herkules arla stod upp för de svaga. I Varför är Disney så populär? De tecknade långfilmerna ur ett barnperspektiv. Uppsala: Filmförlaget. Sid 169 174. Kopia. 6 s. Rönnberg, Margareta (2003). Reklam som dagens myter? I TV reklamen vår tids myter. Men könsrollskonserverande & konsumtionsfrämjande för barn? Uppsala: Filmförlaget. Sid 58 69. Kopia. 12 s. Stewart, Colin & Lavelle, Marc & Kowaltzke, Adam (2001). The Language of Film and Televison. I Media and Meaning. London: British Film Institute. Kopia. 15 s. Zipes, Jack (1994). Fairy Tale as Myth, Myth as Fairy Tale. Lexington: UP of Kentucky. Kopia. 15 s. Ytterligare aktuell litteratur enligt lärares anvisningar, högst 100 sidor = Sidan R av R