Verksamhetsberättelse 2015 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU
Innehåll 1. Inledning... 3 Verksamhetsberättelsens disposition... 3 2. Ekonomi och administration... 3 Prioriterade målsättningar 2015... 3 3. Grund- och uppdragsutbildning... 6 Prioriterade målsättningar 2015... 6 4. Forskning och forskarutbildning... 9 Prioriterade målsättningar för 2015... 10 5. Internationalisering... 11 Prioriterade målsättningar 2015... 11 6. Campus Gotland... 12 Prioriterade målsättningar 2015... 12 7. Kompetensförsörjning och rekrytering... 13 Prioriterade målsättningar 2015... 13 8. Samverkan med studentorganisationerna... 14 Prioriterade målsättningar för 2015... 14 9. Arbetsmiljö och jämställdhet... 15 Prioriterade målsättningar 2015... 15 10. Extern samverkan... 16 Prioriterade målsättningar 2015... 16
1. Inledning Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU bildades den första januari 2011 efter en sammanslagning mellan Pedagogiska institutionen, Institutionen för didaktik och Institutionen för utbildning, kultur och medier. Vid EDU arbetar runt 200 personer i befattningar som professorer, lektorer, adjunkter, adjungerade adjunkter, postdocs, forskare, doktorander, ekonomer och administratörer. Varje termin ges runt 150 olika kurstillfällen på grund- och avancerad nivå inom program och som fristående kurser. Därtill bedrivs forskning och forskarutbildning inom tre huvudområden: pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Verksamheten finns på två platser: på Blåsenhus i Uppsala och på Campus Gotland i Visby. Utgångspunkten för EDUs arbete under 2015 har varit Uppsala universitets övergripande målsättningar 1 samt de särskilda riktlinjer som Fakul- 1 www.uu.se/om-uu/mal-strategier-planer/ teten för utbildningsvetenskaper betonat i dess verksamhetsplan för 2015. 2 Verksamhetsberättelsens disposition I denna verksamhetsberättelse redovisas övergripande huruvida EDU har uppfyllt de prioriterade målsättningarna från 2015 års verksamhetsplan. Redovisningen sker utifrån följande huvudområden: Ekonomi och administration, Grund- och uppdragsutbildning, Forsknings- och forskarutbildning, Internationalisering, Campus Gotland, Kompetensförsörjning och rekrytering, Samverkan med studentorganisationerna, Arbetsmiljö och jämställdhet samt Extern samverkan. 2 Verksamhetsplan 2015, Fakulteten för utbildningsvetenskaper. 2. Ekonomi och administration EDU har en verksamhetsnära administrativ stödfunktion som för närvarande består av 18 medarbetare. I funktionen ingår samordning, ekonomi- och personaladministration, utbildnings- och forskningsadministration, utbyteskoordination, stu dieväg ledning, kommunikation och information samt system- och webbadministration. Delar av stödfunktionen vfu-administration och viss utbyteskoordination är finansierad av Fakulteten för utbildningsvetenskaper. EDUs stödfunktion ger också, enligt löpande överenskommelse, verksamhetsstöd till övriga enheter inom Fakulteten för utbildningsvetenskaper samt till Blåsenhus intendenturområde, motsvarande totalt cirka en och en halv heltidstjänst. Prioriterade målsättningar 2015 Stärka EDUs administrativa organisation såtillvida att en tydligare ledningsorganisation upprättas med omvandlandet av en administrativ samordnare till en administrativ chef, samt genom att en uttalad ekonomisamordnarfunktion inrättas. Under 2015 har en tydligare ledning av institutionens verksamhetsstöd etablerats där den administrativa samordnaren har delegerats lednings- och personalansvar. Därtill har en av ekonomerna delegerats samordningsansvar för institutionens ekonomifunktion. 3
Färdigställa det reviderade digitala verktyget för tjänstefördelning Ett digitalt kursplaneringsverktyg har färdigställts och implementerats. I samband med detta har personal, ekonomi- och utbildningsadministratörer i högre grad än tidigare medverkat i tjänsteplaneringsprocessen genom att bidra med underlag gällande forsknings- och handledningstid, tjänstereduktioner samt student- och kursresursprognos. Färdigställa den digitala presentationsytan för verksamhetens arbetsprocesser. Flera av institutionens administrativa flöden har under året genomlysts samtidigt som en digital presentation på internwebben har färdigställts. Förstärka det administrativa stödet vid kursutvärdering och framtagande av kursrapport. EDUs stödfunktion har under 2015 utvecklat ett ledningsstöd avseende analys och utvärdering. Exempelvis har man övertagit ansvar för handläggning av utvärderingar av kurser inom grund- och uppdragsutbildning. Utvärderingarna rapporteras till institutionsledningen i form av en terminsvis publicerad rapport. Administratörer har också deltagit i den externa utvärderingen av EDUs kärnkurser inom lärarprogrammen, som direkt stöd till utvärderarna samt i administrerandet av utvärderingens studentenkät. Ta fram rutinbeskrivningar för institutionens ekonomi- och personaladministration. Under året har rutiner och arbetsfördelning gällande ekonomi- och personaladministration genomlysts och utvecklats där bl.a. introduktion av nyanställda förstärks, bl.a. via etablerandet av en årlig informations- och välkomstdag. Innan verksamhetsårets slut, ha utvecklat och påbörjat implementeringen av en policy för kommunikation och information. En policy för kommunikation och information är under utarbetande och kommer färdigställas under vårterminen 2016. Verksamheten inom EDU, såväl vad gäller forskning som grundutbildning, håller sig inom de ekonomiska ramar som budgeten och tilldelade medel föreskriver. Verksamhetsåret 2015 inleddes med en positiv ingående ekonomisk balans, men eftersom institutionen från fakulteten budgeterats en anslags- och uppdragsminskning motsvarande ca 10 miljoner kr, fanns ändå anledning att se över resursanvändning och bemanning. Under pågående verksamhetsår tilldelades institutionen ytterligare uppdrag, från regeringen öronmärkta lärarutbildningsplatser, vilket till viss del kompenserade medelminskningen. Så fort storleken på uppdragsökningen var fastställd utlyste institutionen ett flertal lärartjänster, varav några kunde bemannas redan till höstterminen 2015. Bokslutsrapport 2015 visar ett resultat som i stort följer budget, där utgående balans uppvisar ett överskott för grundutbildningen på ca 12,5 miljoner och anslagsforskningen på ca 9 miljoner kronor (2014 är var siffran ca 18 miljoner kr). En av de prioriterade målsättningarna i Verksamhetsplan 2015 var att reglera överskotten. Kommentarer kring detta redovisas nedan. Överskottet i grundutbildning och forskning sänks så att det hamnar åtminstone inom marginalen på 10 %. Överskottsmålet har inte infriats ännu. Det beror bl.a. på att institutionen tilldelats nya utbildningsuppdrag under pågående verksamhetsår, som inte slagit fullt ut avseende nyantagning och beman- 4
ning. Uppgifter om dimensioneringen av det nya uppdraget kom sent, vilket fördröjt planering inför nödvändig nyrekrytering. Dessutom är stora delar av överskottet planerat att användas för nyrekrytering av lärare som inleds under 2016, vilket framgår av Verksamhetsplan 2016. I den lagda budgeten för 2016 beräknas grundutbildningen ha en utgående balans med överskott på 13 miljoner. Detta överskott kommer under 2017 användas för att täcka kostnadsökning för nyrekryterad lärarpersonal motsvarande 10 miljoner, vilket kommer innebära ett betydligt minskat överskott vid utgången av verksamhetsår 2017. Vad gäller överskott inom anslag för forskning och forskarutbildning visar den utgående balansen för 2015 ett överskott på ca 9 miljoner kr. 2014 var den siffran ca 18 miljoner kr. Under 2015 har överskottet använts för anställningar av forskare, gästforskare och gästprofessorer inom specialpedagogik, matematikdidaktik och barn- och ungdomsvetenskap samt för utlysningar av doktorandtjänster. Den budgeterade siffran för 2016 är ca 1 miljon kr. EDU uppnår den prestationsgrad som föreskrivs från Fakulteten för utbildningsvetenskaper (82,8 %), Samhällsvetenskapliga fakulteten (78 %) och Medicinska vetenskapsområdet (90 %). Under de senaste verksamhetsåren har EDU kontinuerligt arbetat med att följa upp utbildningsuppdrag och på övergripande nivå har institutionen, som en följd av det arbetet, balanserat sin uppdragsprestation och legat på några procents överprestation. Det råder emellertid skillnad mellan uppdragstyp. EDUs utbildningsuppdrag kommer i huvudsak från Fakulteten för utbildningsvetenskaper och uppgick 2015 till 1 576,40 helårsstudieplatser (HST). Under verksamhetsåret tillkom ytterligare 149 platser öronmärkta för lärarutbildning. Institutionen har också uppdrag från Samhällsvetenskapliga och Medicinska fakulteterna. För 2015 motsvarade det 125,5 respektive 1,5 HST. De två sista uppdragen har uppnåtts. Vad gäller uppdragen från Fakulteten för utbildningsvetenskaper skiljer sig prestationen mellan uppdragstyp och utbildningsprogram, vilket kan urskiljas i tabellen nedan. Det bör tilläggas att tabellen bygger på statistik framtagen i mitten av januari, då alla resultat för terminen ännu inte är rapporterade. Till uppdragsuppföljningen ska också tas hänsyn till de helårsstudieplatserna som tilldelades institutionen under pågående verksamhetsår och som inte är inlagd i universitets verksamhetsuppföljning. De extra lärarutbildningsplatserna har gått till ett ökat intag på Kompletterande lärarutbildning (KPU), grundlärarprogram och förskollärarprogram. Dessa program uppvisar också överprestation i relation till det ursprungliga VP-uppdraget. Även LP 2001 visar en betydlig överprestation i relation till det ursprungliga uppdraget, vilket troligen beror på att programmet snart fasas ut. Fakulteten har påtalat att EDU antar för många studenter till fristående kurs och master och uppvisar en betydande överprestation för dessa uppdrag. Detta ledde till att EDU fick återbetala 1 641 000 kr i början av 2015 och 400 000 kr i början av 2016 för att överproduktion för detta uppdrag inte tilläts kompensera den underproduktion på lärarprogram som uppstått pga. av avhopp. Från fakultetens sida var det en markering som också följs upp i fakultetens VP för 2016 och som inneburit att EDU inför vårterminen 2016 antagit färre studenter till fristående kurs på grundnivå. Eftersom vi tilldelats extra uppdrag relativt sent under pågående verksamhetsår och eftersom vi därför inte kan använda de redskap som finns för uppdragsuppföljning mot verksamhetsplan, har vi i nuläget inga definitiva siffror för EDUs slutgiltiga uppdragsprestation för 2015. 5
Tabell 1. Helårsstudieplatser och helårsprestationer verksamhetsår 2014 (2016-01-14) uppdelat på utbildningstyp (Fakulteten för utbildningsvetenskaper). Uppdragstyp VP-HST HST HST-DIFF VP-HPR HPR HPR-DIFF PRG i % PREST i % 2001 LP 55,00 84,63 29,63 45,10 77,00 31,90 90,98 70,73 FSK 603,50 605,96 2,46 494,87 547,82 52,95 90,41 10,70 GRUN 422,30 440,08 17,78 346,29 351,78 5,49 79,94 1,59 ÄLP 7-9 8,50 9 0,50 6,97 6,18-0,79 68,67-11,33 ÄLP gym 139,90 96,21-43,69 114,72 76,51-38,21 79,52-33,31 KPU 50,90 116,2 65,30 41,74 90,28 48,54 77,69 116,30 FK & Master 296,30 375,63 79,33 242,97 259,22 16,25 69,01 6,69 Totalt 1 576,40 1 727,71 151,31 1 292,65 1 408,79 116,14 81,54 8,98 3. Grund- och uppdragsutbildning EDU har i uppdrag att bedriva utbildning inom flera yrkesprogram kopplade till förskollärare och lärare: 2001 års lärarprogram, 210 230 hp och 2011 års lärarprogram, Förskollärarprogrammet, 210 hp, Grundlärarprogrammet fk-3 och 4 6, 240 hp, Ämneslärarprogrammet 7 9, 270 hp, Ämneslärarprogram grund- och gymnasieskolan, 300/330 hp och Kompletterande lärarutbildning 7 9 och gymnasiet, 90 hp på campus och distans samt speciallärarprogrammet, 90 hp. Förskollärarprogrammets kurser är, beroende av studieort, förlagda till antingen Blåsenhus eller Campus Gotland. Detsamma gäller grundlärarprogrammet fk-3. Inom grundlärarprogrammen fk-3 och 4 6 har EDU utöver kärnan också ansvar för svenska och matematik samt en obligatorisk kurs i musik och bild 15 hp på grundlärarprogrammet fk-3. Under 2015 har det skett en fortsatt utfasning av 2001 års lärarprogram. AOU III ges för sista gången höstterminen 2016. Idrott och hälsa gavs för sista gången under vårterminen 2015. Utbyggnaden av 2011 års lärarprogram färdigställdes under 2015 EDU har ett masterprogram med inriktning mot fem huvudområden: pedagogik, didaktik, utbildningssociologi, barn- och ungdomsvetenskap och specialpedagogik. Därtill drivs ett masterprogram i pedagogiskt ledarskap. Hösten 2015 startade ett internationellt masterprogram i utbildningssociologi, vilket ges på engelska. Uppdragsutbildningen involverar totalt fyra heltidstjänster och är en viktig del i EDUs verksamhet. Under 2015 anordnades totalt 28 kurser exempelvis om flerspråkighet, dokumentation, natur och teknik, utmana och stödja, att arbeta på fritids och digitala verktyg. Sammanlagt deltog 2830 lärare och annan skolpersonal i uppdragsutbildningens kurser 2015. Prioriterade målsättningar 2015 Stärka de konkreta ledarskapsinslagen på lärarutbildningarna, bland annat genom ett utökat samarbete med våra lärare i pedagogiskt ledarskap och med fakultetens rektorsutbildning. Under 2015 har kurserna i ledarskap på lärarprogrammen särskilt fokuserat på att utveckla studenternas undervisningsfärdigheter. De har fått en omfattande undervisning i retorik och ledarskap samt övats i att ge feedback på och reflektera över sin undervisning efter att ha satt upp egna minilektioner. Genom praktiska övningar har studenterna provat olika ledarskapsstilar, liksom olika konflikthanteringsstrategier. Under 2015 har det också byggts upp en särskild distanskurs i ledarskap. Inför denna kurs spelade kursens lärare in 54 korta filmvinjetter (totalt 7,25 timmar) som behandlade kurslitteraturen. Studenterna instruerades, samar- 6
betade, redovisade och examinerades på den digitala mötesplatsen Adobe Connect. Med hjälp av flera adjungerade adjunkter på ledarskapskurserna har undervisningen utvecklats mot att fokusera på ett praktiknära och klassrumsorienterat ledarskap. Vad gäller samarbetet mellan EDU och rektorsutbildningen inom området pedagogiskt ledarskap har en sådan dialog inletts under hösten 2015, med särskilt fokus på att tillsammans lösa de utmaningar som finns gällande kursinnehåll, kursutveckling och lärarkapacitet inom masterprogrammet pedagogiskt ledarskap Fortsätta utvecklandet av ledar- och chefsskapskurser inom PIVA-kurser. Denna kursutveckling är till stor del avhängig en pågående rekrytering av universitetslektorer inom området pedagogik i arbetslivet, som planeras bli färdig under våren 2016. Att en åtgärdsplan i samarbete med Fakulteten för utbildningsvetenskaper upprättas för att åtgärda påtalade brister i EDUs kandidatexamen i pedagogik. En sådan åtgärdsplan har skickats in till Universitetskanslersämbetet. Fokus ligger på fyra områden: utveckling och förstärkning av hur huvudområdet pedagogik framträder i de olika kurserna (Pedagogik A C samt Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv PIVA A C), vetenskaplig progression avseende teori, metod och vetenskaplig argumentation, särskilda kvalitetshöjande insatser för Pedagogik/PIVA C samt rekrytering av lärare. Mer fokus sätts vad gäller examination, undervisning och uppföljning på studenters akademiska skrivande. Det är ett arbete som har varit uppmärksammat under flera år och ett samarbete finns också med Uppsala universitets särskilda språkverkstad. I förskollärarprogrammets första termin och inledande kurs har en examinationsuppgift införts som huvudsakligen bedöms med utgångspunkt i studenternas språkbehandling. Skrivuppgiften görs i form av en salskrivning och samtliga examinationsuppgifter bedöms av en enda lektor, med bakgrund som svensklärare och svenska som andraspråklärare. I samband med införandet av skrivuppgiften har ansvarig studierektor konsulterat språkverkstaden angående uppgiftens karaktär och hur underkända studenter ska informeras om relevanta kurser och det löpande stöd språkverkstaden erbjuder. Resultaten av skrivuppgiften är att 5 10 % blivit underkända på grund av bristande språkbehandling. Dessa studenter har erbjudits en för dem särskilt anpassad undervisning i svenska genom språkverkstaden. Studenterna ges under det första året vid programmet ett antal tillfällen att skriva om uppgiften för att uppnå ett godkänt resultat. För att få påbörja termin tre måste den aktuella skrivuppgiften vara godkänd. Som en effekt av detta har studenter med mer omfattande brister i svenska valt att ta studieuppehåll för att studera svenska under en termin. Studenter som kommit längre avseende språkkompetens har under en eller två terminers tid kunnat uppnå ett godkänt resultat genom språkverkstadens stöd och egna studier. Vidareutveckling av IKT- och blended learning inom alla undervisningsområden på EDU. Satsningarna på digital kompetens har pågått under flera år vid EDU. Två adjunkter har uppdraget att huvudsakligen syssla med denna typ av utbildning och utveckling (av såväl lärare vid EDU som av studenter vid EDU), vilket de har gjort framgångsrikt under året. EDU har kommit långt vad gäller förskollärarprogrammet och KPU-distans; men däremot återstår mycket mer att göra på grundlärarprogrammen, ämneslärarprogrammen samt på KPU-campus. Under 2015 har också ett särskilt utvecklingsarbete pågått inom videolänkskompetens, där fokus ligger på pedagogik och teknik i de föreläsningar som överförs mellan Blåsenhus och Campus Gotland. Inom distansutbildningen har man särskilt arbetat med att främst till Kompletterande lärarutbildning ta fram metoder och material för 7
distansutbildning. Personal har särskilt utbildats i att undervisa lärarstudenter inom s.k. blended learning. Det har också skapats en särskild webbplats för att synliggöra den distansundervisning EDU erbjuder (http://distans.edu.uu.se). EDU har även under 2015 deltagit i Uppsala universitets projekt att sprida flipped classroom. Exempelvis har IKT-ansvariga adjunkter vid EDU medverkat i ett erfarenhetsutbyte med lärare från andra institutioner och arbetat fram ett material för att stödja lärarpersonal på EDU som önskar använda flipped classroom i sina kurser. Det finns nu också på EDU en särskild studio där lärare kan spela in digitalt undervisningsmaterial. Att masterprogrammen i utbildningsvetenskap och pedagogiskt ledarskap utvärderas särskilt vad gäller relationen mellan ämneskurser, teori- och metodkurser samt examensarbeten. Under 2015 vidtogs olika åtgärder för att utveckla kvaliteten hos både enskilda kurser och självständiga arbeten, samt för att förbättra progressionen inom masterprogrammet avseende relationen mellan ämneskurser, teori- och metodkurser och självständiga arbeten. Under året har studierektorerna för masterutbildningen genomfört tre seminarier med lärare och inriktningsansvariga för huvudområdena, med avsikten att förbättra progressionen i kurssystemet och minska skillnader mellan huvudområdena gällande syn och krav på vetenskaplighet. Eftersom både lärarnas erfarenheter och studenternas kursutvärderingar av den första teorioch metodkursen visat att denna spelar en viktig roll för att vänja masterstudenter vid akademiska studier på en högre nivå, blev teori och metodkursen obligatorisk den första terminen, från att tidigare ha varit valbar för studenterna närhelst före examensarbetet. Denna förändring ska utvärderas under 2016. Att samarbetet beträffande lärarutbyten och kursinnehåll stärks mellan EDU, Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Rektorsutbildningen och SWEDESD, I synnerhet har samarbetet utvecklats mellan EDU OCH SWEDESD, t ex vad gäller kursutveckling (särskilt grundlärarprogrammet F-3 på Campus Gotland) och stöd till annan kursutveckling som särskilt fokuserar på undervisning om hållbar utveckling inom lärarprogrammen. Som tidigare har nämnts, så har ett djupare samarbete inletts med Rektorsutbildningen vad gäller lärarutbyte och kursinnehåll inom området Pedagogiskt ledarskap. Samarbetet med Fortbildningsavdelningen har legat på ungefär samma nivå som tidigare, d v s att det sker en samverkan inom några kurser (t ex The classroom ) på kurserna för EDUs utbytesstudenter från utländska lärosäten. Utveckla en ramkurs i ämnesdidaktik inom korta ämneslärarprogrammet, Under verksamhetsåret 2015 satsade institutionen på att utveckla den ämnesdidaktiska kursen (Ämnesdidaktik för ämneslärare 10 hp) på den Kompletterande lärarutbildningen. Utvecklingsarbetet tog sikte på undervisningen på campus, men också distansundervisningen inom vilken kursen ges för första gången vårterminen 2016. Syftet med utvecklingsarbetet var att förbättra den ämnesspecifika undervisningen i didaktik och att organisera kursen så att sambandet med den efterföljande vfukursen förtydligas. Förutom revideringar av kurslitteraturen har utvecklingsarbetet resulterat i ett förstärkt fokus på didaktiskt innehåll och undervisningsplanering. Att det finns goda förutsättningar beträffande lärare och forskning för att till hösten 2015 starta en speciallärarutbildning vid EDU. 8
Det har startats en speciallärarutbildning höstterminen 2015. Som en del i denna satsning har EDU under året anställt en professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik, samt två lektorer i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Speciallärarutbildningen har kommit igång bra och kommer successivt att utvecklas under de närmaste åren. Öka antalet uppdrag med minst 15 % som institutionen får av kommuner, skolverk och andra myndigheter. Uppdragsutbildningen vid EDU har under 2015 ökat uppdragen med 16 % jämfört med 2014 4. Forskning och forskarutbildning På EDU bedrivs forskning inom huvudsakligen tre huvudområden: pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Kopplade till huvudområdena är de tre handledarkollegierna (pedagogik, didaktik och utbildningssociologi). Inom pedagogikämnet bedrivs forskning inom företrädesvis tre olika forskargrupper: CLIP (Studier i Barndom, Lärande och Identitet som Interaktionella Praktiker), Pedagogik med inriktning mot specialpedagogik (SP-miljön) och STEP (Studies in Educational Policy and Education). I didaktik finns följande verksamma forskningsmiljöer: SMED (Studies of Meaning Making in Educational Discourses), STOLP (Studies Of Language Practices), TRUST (Uppsala Trans-disciplinary Seminar in Sustainable development), Matematikdidaktikgruppen samt Forskargruppen för komparativ ämnesdidaktik. I utbildningssociologi bedrivs forskningen inom forskargrupperna SEC (Sociology of Education and Culture) och SHED (Uppsala Studies of History and Education). 2015 har varit ett framgångsrikt år forskningsmässigt i den meningen att flera forskningsprojekt har erhållit omfattande externa forskningsmedel. Sammanlagt har runt 25 miljoner kronor kommit från Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond, bland annat till forskare och forskningsgrupper som EDU har satsat särskilt strategiskt på under de senaste åren, exempelvis inom barn- och ungdomsvetenskap, pedagogik och matematikdidaktik. Vid verksamhetsårets slut har institutionen ca 40 aktiva externa forskningsprojekt och 20 medarbetare vars tjänster finansieras minst 50 % av externa forskningsmedel. Forskarutbildningens doktorander läser antingen mot en licentiats- eller doktorsexamen. Antal aktiva doktorander 2015 inom respektive forskarutbildningsämne framgår av nedanstående tabell. Under 2015 har två disputerat (utbildningssociologi) och två avlagt licentiatexamen (pedagogik). Tabell 2. Aktiva forskarstuderande i pedagogik, didaktik och utbildningssociologi HT2015. Pedagogik Didaktik Utbildningssociologi Totalt Licentiatexamen 2 3 5 Doktorsexamen 15 12 12 39 Totalt 17 15 12 44 9
Prioriterade målsättningar för 2015 Upprätta en långsiktig forskningsplan för EDU där fakultetens och institutionens övergripande målsättningar exempelvis avseende internationella publiceringar, forskningsgruppernas positionering internationellt och erhållande av internationella forskningsmedel konkretiseras till genomförbara mål. Innan en sådan långsiktig forskningsplan kan göras för EDU, måste Fakulteten för utbildningsvetenskaper göra klar sin forskningsstrategiplan, som planeras till höstterminen 2016. Ansvariga för denna är dekanen och fakultetens forskningsutskott. EDUs institutionsledning medverkar som remissinstans. Fortsätta satsningen på ettåriga forskartjänster utifrån det utrymme som ges i befintligt forskningsöverskott. Prioritet för 2015 ligger på åtminstone en ettårig forskartjänst i didaktik med inriktning mot svenska, och en i utbildningssociologi. Under 2015 har ytterligare ettåriga forskartjänster realiserats inom områdena (en forskartjänst) didaktik med inriktning mot svenska och utbildningssociologi. Att medel fortsättningsvis avsätts till att lärare och forskare får åka på forskningskonferenser, erhåller medel till språkgranskning, får möjligheter att bjuda in gästföreläsare och gästforskare samt ges resurser till nätverksbyggande. Detta mål har uppfyllts. Under 2015 har sammanlagt 52 lärare och forskare vid EDU erhållit särskilda medel för att åka på konferenser, språköversättning och nätverksbyggande. Det totala belopp som har betalats ut till detta är ca 700 000 kr. 10
5. Internationalisering Internationaliseringsarbetet är högt prioriterat på Uppsala universitet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper och EDU. Universitetet eftersträvar att öka utbudet av engelskspråkiga internationellt orienterade kurser och program med ett internationellt perspektiv; stärka samarbetet med utländska akademiska kunskapsmiljöer via såväl forskar- som studentutbyten; intensifiera arbetet med rekryteringen av internationella studenter; öka mobiliteten på samtliga nivåer; utveckla fler masterutbildningar på engelska. Forskningen vid EDU inom alla huvudområden är på ett imponerande sätt internationaliserad med många forskningskontakter och utbyten över stora delar av världen. EDU är också en populär gästinstitution för utländska studenter som vill läsa i Sverige. 2015 kom det runt 40 studenter per termin. Vad som under flera år har varit den stora utmaningen är att öka antalet studenter och lärare vid EDU som åker utomlands på utbyten av olika slag. En annan utmaning är att öka inslagen på engelska vad gäller kurslitteratur, lärare och utbytesstudenter på de ordinarie kurserna på förskollärar- och lärarprogrammen. Vad gäller de senare frågorna arbetar en särskilt tillsatt grupp med just internationalisering inom lärarutbildningen. Gruppen består av prefekt, en studierektor, två koordinatorer som arbetar med internationaliseringsfrågor, två lärarrepresentanter samt en studentamanuens som särskilt ska fokusera på internationaliseringen av lärarutbildningen. Prioriterade målsättningar 2015 Se över och kvalitetsutveckla de kurser på engelska som ges till utbytesstudenter. Detta arbete har pågått under hela året, t ex vad gäller kursen The Classrom, som har fått en översyn vad gäller kursstruktur. Därtill har samläsning förenklats och moment i The Classroom har införts med ordinarie kurser inom lärarprogrammen, t ex inom Mångfald och lärande för grund- och ämneslärare. Skapa fler möjligheter dels för inresande utbytesstudenter att delta i kurser som ges inom lärarprogrammen och dels för utländska lärare (staff exchange) att undervisa på dessa kurser. Samläsning har införts på prov (se ovan). Vid samläsningstillfällena har också inresande gästlärare använts, t ex på kurserna Lärande och utveckling för grund- och ämneslärare där utbytesstudenter och ordinarie programstudenter läst tillsammans. På kursen Ledarskap för ämneslärare har gästlärare använts i moment om lärares professionella utveckling. Att väsentligt öka antalet utresande utbytesstudenter genom att ytterligare förenkla rutinerna kring tillgodoräkningar och genom att skapa fler kurspaket i samarbete med våra partneruniversitet. Rutiner kring tillgodoräkningar har förenklats, exempelvis genom tydliga överenskommelser (innan utlandsvistelsen) mellan studenten, EDU och aktuellt gästuniversitet. Fler kurspaket har skapats i samarbete med partneruniversitet. vfu-utbyten har förenklats och harmoniserats med Erasmusregler (t ex avseende antalet kursveckor), samtidigt som EDU har kontakt med fler svenska skolor i utlandet. Kurspaketen handlar bland annat om att vi efterfrågar liknande mobilitetsfönster (särskilt lämpade för utlandsstudier) vid våra samarbetsuniversitet. Sådana färdiga paketöverenskommelser finns nu med Palacky Univerzity Oloumuc, University of Granada, Universidad Complutence Madrid, University of Aberdeen, Universiteit Utrecht samt University of Malta. Antalet studenter från EDU som reser på utbyten har ökat rejält under 2015, 11
och vi vill att de ska bli ännu fler framledes. 2015 var 41 lärarstudenter inblandade i utbyten av olika slag. Motsvarande siffra 2014 var 18. De universitet som besöktes 2015 var bland annat Pädagogische Hochschule i Freiburg, University of Malta, Universidad Complutense i Madrid, Palacky Univerzity Oloumuc (Tjeckien). Studenter som gjorde vfu utomlands besökte Palma (Mallorca), London, Åbo, Madrid, Paris, Gran Canaria, Bryssel och Luxemburg. Att fler inom EDUs personalstyrka lärare, forskare och administratörer ska utnyttja de internationella utbytesprogram som finns tillgängliga. Många fler lärare och administratörer än tidigare har åkt på utbyten. 2014 åkte 3, medan 10 var med i utbytesverksamhet under 2015, t ex till Université Catholique de l Ouest i Angers (Frankrike), Universidad de Valencia (Spanien), Universidad de Granada (Spanien), University of Malta, London University, University of California Berkeley (USA), Vyauto Didziojo Universitetas (Lettland) och Immanuel Kant Baltic Federal University (Kaliningrad, Ryssland). 6. Campus Gotland Under 2015 fortsatte den redan pågående utbildningen inom förskollärarprogrammet vid Campus Gotland. Därtill startades grundlärarprogrammet fk-3 med ett 40-tal studenter. Det har också inletts diskussioner mellan EDU, Rektorsrådet på Campus Gotland, fakultetsledningen och Region Gotland om EDUs framtida utbildningsutbud på Campus Gotland. Under 2015 har lärarutbytet ökat mellan Blåsenhus och Campus Gotland, särskilt som en följd av att det under 2014 var en alltför stor andel av undervisningen på Campus Gotland som skedde via webbföreläsningar och webbseminarier. Under verksamhetsår 2015 har antal videolänkade föreläsningar som sändes från Campus Gotland till campus Blåsenhus mer än dubblerats från 5 st 2014 till 13 st 2015. Under 2015 har det även genomförts ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att stärka lärarkompetensen vad gäller videoföreläsningar. Prioriterade målsättningar 2015 Starta upp två nya utbildningar: Grundlärarprogrammet Fk-3 och en distansutbildning för Kompletterande lärarutbildning. Grundlärarprogrammet fk-3 startade höstterminen 2015 och har utvecklats kontinuerligt under året. Det kompletterande ämneslärarprogrammet har också startat under hösten 2015, men det utgår inte från Campus Gotland. Huvudsäte är Blåsenhus, där EDU har mest IKT- och digitalkompetens bland lärarkåren. 12
7. Kompetensförsörjning och rekrytering Inför de kommande åren står EDU inför vissa utmaningar vad gäller nyrekrytering och kompetensutveckling. Under 2015 har det skett ett kompetensförstärkningsarbete som utgått ifrån Fakulteten för utbildningsvetenskapers målsättningar om hög utbildningskvalitet, vidareutveckling av goda utbildningsmiljöer och effektiv resursanvändning. 3 Särskilt har fakulteten fokuserat på utvecklingen av lärarprogrammen som akademiska professionsutbildningar genom ett stärkande av progressionen i innehåll, vetenskaplighet och yrkesskicklighet. Utifrån detta har prefekt och biträdande prefekt under året arbetat med personalmässiga kompetensförstärkningar inom framförallt följande områden på lärarprogrammen: förskollärarprogrammet, teknikdidaktik, matematikdidaktik, specialpedagogik och ledarskap. Beträffande professionaliseringen har det bland annat satsats på att anställa fler adjungerade adjunkter, som både verkar i skolans värld samtidigt som de utbildar lärare på lärarutbildningen. Satsningar på vetenskaplig anknytning har inneburit kompetensförstärkningar inom såväl forskning som undervisning, t ex vad gäller lektorer, forskare och professorer. Totalt under 2015 har det vid EDU anställts 13 nya adjungerade adjunkter, 10 nya universitetslektorer samt en 1 professor. Prioriterade målsättningar 2015 Upprätta en rekryterings- och organisationsplan på fem års sikt vad gäller forskning, undervisning och administrativt stöd. Som framgår av verksamhetsplanen för 2016 finns en rekryteringsöversikt på längre sikt vad gäller rekrytering av personal till undervisning och administrativt stöd till EDU. Denna har utarbetats tillsammans med kansliet på Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Det har ännu inte upprättats någon rekryteringsplan för forskning, eftersom denna i hög grad är beroende av det arbete som pågår i Fakulteten (den tidigare nämnda forskningsstrategiplanen) för utbildningsvetenskaper om hur mycket forskning och vilka typer av forskningsanställda (postdocs, biträdande lektorer, professorer etc) det ska finnas vid fakulteten. 3 Detta har också inneburit vissa personalförändringar, vilka under året har MBL-förhandlats med personalorganisationerna vid Uppsala universitet. 13
8. Samverkan med studentorganisationerna Direkt knutna till EDUs utbildningsutbud är tre studentorganisationer: LÄRA, som riktar sig till samtliga lärarstudenter inom Fakulteten, Dynamicus, som organiserar studenter inom programmet för personal- och arbetslivsfrågor och Beteendevetarna, som organiserar studenter som läser kurser i pedagogik. LÄRA erbjuds representation i samtliga beslutsorgan och beredningsgrupper. EDU har ett gemensamt doktorandråd för forskarstuderande i pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Doktoranderna har representanter i EDUs beredningsoch beslutsorgan. Master- och forskarutbildningens studierektorer har huvudansvaret för samverkan med doktorandrådet. Prioriterade målsättningar för 2015 Institutionens samarbete med student- och doktorandföreningar bibehålls samt förstärks och utvecklas ytterligare. Detta samarbete har stärkts på olika sätt. EDU sponsrade under 2015 Dynamicus arbetsmarknadsdagar och annan kårverksamhet. Vad gäller LÄRA har mer samverkan skett vid den särskilda examensceremoni som anordnas för lärarstudenter i slutet på varje termin (i januari och juni). Samarbetet har utvecklats kring den arbetsmarknadsdag ( Pedagogdagen ) som LÄRA anordnade i april 2015. Representanter från LÄRA har också varit med i utformandet av den omfattande studentenkät som ingår i utvärderingen (klar i februari 2016) av EDUs kurser på lärarprogrammen. Därtill har en arbetsgrupp bestående av representanter från LÄRA (studiebevakare och ordförande) samt personal från EDU (studierektor, studievägledare och administratör) arbetat fram en ny informationstext vid ansökan om behörighetsdispenser i syfte att tydliggöra beslutsprocessen. EDU har också anställt två amanuenser (20 % tjänstgöringstid) med tidigare engagemang i LÄRA. Den ena ska bygga upp ett studentdrivet mentorsprojekt och den andra ska etablera mer kontakter och information med studenterna kring frågor om utbytesstudier och internationalisering. Numera träffar prefekten, tre gånger per termin, studentkårens studiebevakare för lärarutbildningarna för att diskutera aktuella studentfrågor. 14
9. Arbetsmiljö och jämställdhet Institutionsledningen arbetade i dialog med arbetsmiljögruppen fram en arbetsmiljöplan för verksamhetsåret 2015. I denna beskrivs det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs vid institutionen samt fyra särskilda fokusområden för årets arbetsmiljöarbete. I huvudsakligt fokus var tjänsteplaneringsarbetet och behovet av att dels upprätta rutiner och riktlinjer kring detta arbete, dels att säkerställa en förbättrad kommunikation kring tjänstefördelningarna där en central aspekt handlade om att alla medarbetare så långt möjligt skulle ha tillgång till nästa termins planering i god tid. Andra fokusområden var jämställdhet och likabehandling (se nedan) samt rutiner kring mottagande av nyanställda. I juli 2015 anmälde ett av institutionens dåvarande tre skyddsombud EDU och dess institutionsledning till Arbetsmiljöverket med en begäran om att en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön följd av en tidsatt handlingsplan skulle genomföras. Med anledning av denna anmälan besökte representanter från Arbetsmiljöverket EDU den 22 oktober 2015. Vid mötet avvisades anmälan, eftersom inget av de nu verksamma skyddsombuden stod bakom anmälan. Arbetsmiljöverket gjorde ändå en inspektion och inkom den 5 november med ett inspektionsmeddelande i vilket man redogjorde för vad man anser att EDUs ledning behöver arbeta mer med framöver vad gäller arbetsmiljöfrågor. Inget krav på att genomföra en undersökning av den psykosociala arbetsmiljön framställdes dock. 4 Institutionen har idag en jämställdhetsplan giltig till och med 2015. Jämställdhetsplanerna gäller tre år i taget, och arbetet med att ta fram en ny plan som gäller perioden 2016 2018 påbörjades under hösten 2015 för att slutföras under början av 2016. Här ingår också en lägesrapport om jämställdhet och likabehandling på EDU med syfte att skapa en plattform för ett systematiskt arbete kring dessa frågor. Det finns ett nyutsett jämställdhetsombud och en särskild lika villkorsgrupp som tar hand om arbetet. En närmare beskrivning av arbetet med arbetsmiljöfrågor liksom jämställdhets- och likabehandlingsfrågor, finns i de särskilda planer som upprättas. I planerna finns nulägesanalyser, uppföljning av genomförda åtgärder samt handlingsplaner för den period som respektive plan gäller. Prioriterade målsättningar 2015 En rapport om jämställdhets- och likabehandlingsläget på institutionen författas samt att en arbetsgrupp tillsätts med uppdraget att formulera en ny jämställdhets- och likabehandlingsplan som gäller perioden 2016 2018 för institutionen. Detta arbete pågår och kommer att presenteras under början av 2016. En arbetsgrupp har tillsatts som, under ledning av institutionens jämställdhetsombud, arbetar med uppdraget att formulera en ny jämställdhets- och likabehandlingsplan för institutionen. En arbetsmiljöplan för 2016 upprättas. Arbetet med en sådan pågår och kommer att vara klart i januari 2016, då den presenteras för styrelsen vid EDU. Institutionsledningen ansvarar för detta arbete i samarbete med arbetsmiljögruppen. 4 Innehållet i inspektionsmeddelandet redogörs för närmare i Arbetsmiljöplanen för 2016. 15
10. Extern samverkan EDUs externa samverkanspartners har varit många under 2015; några är Forum för samverkan (hör till Fakulteten för utbildningsvetenskaper), AUU (Uppdragsutbildningen vid Uppsala universitet), SWEDESD, FBA (Fortbildningen för skolans internationalisering), Rektorsutbildningen, Skolverket och olika skolhuvudmän samt Region Gotland. Prioriterade målsättningar 2015 Konkretisera ambitionerna hos Fakulteten för utbildningsvetenskaper att utöka erfarenheter och samarbete mellan fakultetens enheter. Som tidigare nämnts har samarbetet med SWE- DESD stärkts under året, t ex vad gäller utvecklingsarbete kring hållbar utveckling på kurser inom lärarutbildningen (företrädesvis på det nystartade grundlärarprogrammet F-3 på Gotland) och samverkan kring utbytet av lärar- och forskningspersonal mellan SWEDESD och EDU. Det har också inletts ett djupare samarbete med Rektorsutbildningen vad gäller kursinnehåll, kursdrivande och lärarpersonal inom området pedagogiskt ledarskap. 16
Terminsstart ht Terminsstart ht 2015 2015 Foto: Erik Åstrand 17
18
www.edu.uu.se Produktion: Grafisk service, Uppsala universitet 2016. Foto framsida: Daniel Golabiewski.