HNS/Västra Nylands sjukvårdsområde Budget

Relevanta dokument
NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2010

Västra Nylands sjukvårdsområde

SJUKVÅRDSOMRÅDENAS BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2012

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2011

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BUDGETBEREDNING 2014

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE VNS nyckeltal framgår ur tabellen nedan:

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BUDGET 2013 OCH VERKSAMHETSPLAN

VNS nyckeltal för årets fyra första månader framgår ur tabellen nedan:

Västra Nylands sjukvårdsområde. 1 Västra Nylands sjukvårdsområde. Sjukvårdsområdets nyckeltal 2012

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE VERKSAMHETEN VID SAMJOUREN OCH VID JOUR- OCH UPPFÖLJNINGSAVDELNINGEN

Ekåsen byggdes för betydligt större verksamhet

BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDES VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH BOKSLUT 2010

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 1/ (18) SJUKVÅRDSDISTRIKT

REGIONAL UTVECKLING INOM SOCIAL OCH HÄLSOVÅRDEN MELLAN HANGÖ OCH RASEBORG OCH VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE

PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL

PB 1020 tfn (019) 2241 sjukvårdsdistrikt

FASTIGHETSAFFÄR GÄLLANDE EKÅSENS SJUKHUS MELLAN RASEBORGS STAD OCH SAMKOMMUNEN HNS

NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Strategin för åren

OPTIMAL ANVÄNDNING AV RESURSER I HÄLSOVÅRDEN INOM VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE RAPPORT AV UTREDNINGSGRUPPEN URHO-RUKKANEN

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (17) SJUKVÅRDSDISTRIKT

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR

Kimitoöns personalstrategi. Godkänd i fullmäktige

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen

Personalstrategi och Handlingsprogram med målsättningar Kårkulla samkommun

Hälsa för helsingforsbor. Helsingfors hälsovårdscentral

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 2/ (20) SJUKVÅRDSDISTRIKT

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

Finlands Banks strategi

STRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2012 OCH EKONOMIPLAN FÖR 2O

Förslag på en ny modern Psykiatri

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN Del 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 3/ (21) SJUKVÅRDSDISTRIKT

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2010 OCH EKONOMIPLAN FÖR

BUDGET 2012 EKONOMIPLAN

kort- version Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för

Delårsrapport. Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 6/ (18) SJUKVÅRDSDISTRIKT

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

för Västra Nylands sjukvårdsområde

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

2017 Strategisk plan

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

Ekonomi och stadskoncern Gunilla Höglund Tf. stadskamrer

Politiska inriktningsmål för vård och omsorg

Helsingfors stad Föredragningslista 1/ (5) Stadsfullmäktige Stj/

VOICE Finansinspektionen. FI totalt

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR 2011 OCH EKONOMIPLAN FÖR

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen

Projekt Lyskraft - eller hur kan vi göra våra arbetsplatser än mer attraktiva så att vi kan rekrytera och behålla medarbetare?

Får man vara sjuk på svenska???

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

UTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Västra Nylands Fountain House förening r.f. Klubbhus Fontana Verksamhetsplan för år 2017

PERSONALPOLICY FÖR VÅRDÖ KOMMUN

sker med remiss (SAILAH) av hälsovårdscentralläkare.

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Inledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.

TEKNISKA CENTRALEN Principer för verksamheten Till tekniska centralen hör följande huvudansvarsområden: Tyngdpunkter för verksamheten

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

Tillgängligheten till BUP påbörjad fördjupad utredning/behandling var bättre men inte helt bra.

Sjukhustjänster Katrinesjukhuset Avdelning 3

Personalpolitiskt program

Oy Apotti Ab Affärsplan

BUDGET 2013 EKONOMIPLAN Osa 2 (3): Sjukvårdsområdena, resultatområdena och balansenheterna

Kyrkslätts kommunstrategi

Personalpolitiskt program

HELSINGFORS OCH NYLANDS 1/9 SJUKVÅRDSDISTRIKT Västra Nylands sjukvårdsområde

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

FULLMÄKTIGE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE /02/02/00/01/2014 FMGE

Verksamhetsplan

Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion

Tillsammans är vi starka

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi

Verksamhetsplan HSF 2014

Verksamhetsplan för nämnd och bolag

Medarbetarenkät <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Kårkulla samkommun. Kommunstrategi

Sibbo Godkänd av fullmäktige

Gemensamma kyrkorådet

Anmälan av budget år 2005

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Kommunstyrelsens budgetdokument 2010

Plattform för Strategi 2020

Kostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar

BUDGETUPPFÖLJNING, BELÄGGNING & MÅLUPPFYLLELSE JANUARI-JUNI 2018

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Periodens resultat -51,9 mkr och en budgetavvikelse på -51,5 mkr, se tabell i bilaga.

Transkript:

HNS/Västra Nylands sjukvårdsområde Budget 14.1.2010 VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE, BUDGET 2010 1. Västra Nylands sjukvårdsområde 1 Vision Våra patienter får smidig, snabb och god specialsjukvård på sitt eget modersmål, svenska eller finska. Genom högklassig och effektiv produktion av sjukvårdstjänster samt en balanserad ekonomi förverkligar vi ägarnas vision. Vi främjar utvecklingen i regionen och är en innovativ och attraktiv arbetsgivare 2 Verksamhetsidé VNS huvuduppgift är att erbjuda befolkningen i det egna området specialsjukvård på basnivå i intimt samarbete med primärhälsovården utgående från de geografiska realiteterna. VNS erbjuder service för patienter utanför det egna sjukvårdsområdet såväl inom somatik som psykiatri. VNS ger fullödig service på de båda inhemska språken. 3 Strategiska målsättningar HNS har sex av fullmäktige den 17.12.2008 fastslagna strategiska målsättningar: 1 Patientorienterad effektiv specialistvård i rätt tid 2 Högkvalitativ forskning och undervisning i samarbete med Helsingfors universitet, andra högskolor och yrkesläroanstalter 3 Ledarskap som inspirerar samt respekterar ett multiprofessionellt expertsamfund 4 Den attraktivaste arbetsplatsen i branschen 5 Kontinuerlig satsning på förbättrade verksamhetssätt och strukturer 6 Förtroendebaserat samarbete med kommunerna och förutsebar och balanserad ekonomi. För VNS innebär HNS strategiska målsättningar följande: A. Nöjda patienter, kunder, ägare VNS ger rätt vård på rätt vårdnivå vid rätt tid och på rätt språk Verksamhetsplan sida 1/10

Tillsammans med primärhälsovården fortsätter VNS att utveckla vårdprocesserna för att på så sätt för patienterna garantera vård av hög kvalitet VNS är patient- och kundorienterat och öppet för nya verksamhetsformer VNS upprätthåller förtroendefulla och fungerande kontakter till sina samarbetspartners och uppdragsgivare såväl i kommunerna som inom HNS Strategisk målsättning Indikator och målvärde Mål 2010 Tillgången till vård Patienterna vid VNS får icke-brådskande, medicinskt motiverad vård inom de tider som föreskrivs i lag och förordning Målsatta tider för intagning till icke-brådskande vård Bedömningen av vårdbehovet har inletts inom 3 veckor från remissens ankomst Patienten undersöks eller får vård inom 6 månader Inom barn- och ungdomspsykiatrin är väntetiden högs 3 månader Kundtillfredsställelse Patienterna är nöjda med den undersökning och vård som VNS erbjuder Antalet patientanmärkningar i relation till antalet skötta patienter Högst 2,2 patientanmärkningar per 1 000 skötta patienter. Kundtillfredsställelse Ägarna, beställarna (dvs. kommunerna) är nöjda med verksamheten vid VNS Antalet patientskadeanmälningar i relation till antalet skötta patienter Kundenkät inom HNS Ägarenkät inom HNS Högst 2,2 patientskadeanmälnin gar per 1 000 skötta patienter Medelvitsord minst 8,5 för samtliga resultatenheter om undersökningsmetod en är den samma som 2009 Medelvitsord minst 7,5 (6,67 år 2009) Antalet svarande bör inte understiga 10. B. Ekonomi i balans Utgångsläget för VNS verksamhetsplan och budget var realistisk. Styrelsens beslut på hösten om stängningen av förlossningsverksamheten under år 2010 utgör dock i detta hänseende en stor risk, eftersom den förändrade verksamheten ännu är i planeringsskedet och personalens omplacering också är öppen. Verksamhetsplan sida 2/10

VNS håller en god budgetdisciplin. Resurserna anpassas till förändrade behov och personalen är kostnadsmedveten VNS håller sin medicinska apparatur up-to-date genom ändamålsenliga investeringar VNS hyr sina verksamhetsutrymmen av HNS Lokalcentral. Utrymmena är väl anpassade till verksamheten och tillsammans med HUS Kiinteistöt Oy håller VNS dem i ändamålsenligt skick Samarbetet med samtliga affärsverk inom HNS är byggt på ömsesidigt förtroende och ömsesidigt ekonomiskt tänkande Strategisk målsättning Indikator och målvärde Mål 2010 Verksamheten är ekonomisk: Kostnadshantering Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna uppgår högst till det budgeterade Inkomsthantering Inkomster från HNS medlemskommuner Inkomsterna från HNS medlemskommuner följer de realistiskt uppbyggda avtalen med kommunerna Hantering av investeringar Investeringarna följer den godkända budgeten Investeringarna följer den godkända budgeten C. Processer och strukturer: VNS gör jobbet bra! Organisationsstrukturen innebär att det ekonomiska och funktionella ansvaret är klart Ett utökat processtänkande inom ett dynamiskt VNS leder till att produktiviteten och kvalitetsnivån ytterligare förbättras Inom ramen för HNS rapporteringssystem följer VNS systematiskt upp såväl verksamheten som ekonomin. Rapporteringen utvecklas och blir mer analytisk VNS utvärderar och utvecklar kontinuerligt sina rutiner och sina vård- och andra processer. Koordinerat inom HNS tar VNS i bruk nya metoder och ny teknologi Strategisk målsättning Indikator och målvärde Mål 2010 Processhantering Antalet genomgångna processer Minst en processbeskrivning per resultatenhet görs upp. Ett par processbeskrivningar tillsammans med Verksamhetsplan sida 3/10

primärhälsovården görs upp Verksamhetsplan sida 4/10

D. Personal, kompetens och ledning: Vi trivs på jobbet! VNS är en dynamisk organisation. VNS organiserar och omorganiserar rutinerna så att arbetet blir bra gjort VNS har en patient- och kundorienterad servicekultur. Personalen bemöter patienter med respekt och sakkunskap Personalstyrkan är rätt dimensionerad Genom en klar, rätlinjig ledningsstruktur och ett gott ledarskap är VNS en attraktiv arbetsgivare och samarbetspartner Arbetskulturen vid VNS är öppen alla följer gemensamt överenskomna principer. Ömsesidig feedback ingår i vardagen Personalen är kunnig och motiverad och mår bra. Vid VNS har personalen en möjlighet att delta i kurser och att vidareutbilda sig. Genom en varierande rekreationsverksamhet stöder VNS de anställdas välbefinnande. Personal vid samtliga affärsverk erbjuds en möjlighet att delta i personalrekreationen Strategisk målsättning Indikator och målvärde Mål 2010 Arbetshälsa och arbetsklimat Arbetsmiljön förbättras Rekreation Kompetens och kompetensbehov Yrkeskompetensen tryggas genom utvecklingssamtal och utbildningsplaner VNS värnar om en kunnig och motiverad personal genom att utveckla arbetets innehåll samt genom en rättvis arbetsfördelning och god intern information Rättvist och uppmuntrande ledarskap Personalen skall kunna påverka arbetet Arbetsmiljöbarometerns överbelastningsindex och förmansindex (skala 1 5) Sjukfrånvarodagar/ årsverke (egen personal) Motionssedlar VNS satsar en summa motsvarande 1 % av lönebudgeten på personalutbildning och seminarier Arbetsmiljöbarometern: Utvecklingssamtal/vakanser Upplevd nytta av utvecklingssamtalen Index för överbelastning högst 2,8 och index för förmansarbete minst 3,8 (mätning år 2008) Högst 17,8 sjukfrånvarodagar/års verke (egen personal) Minst 50 % av personalen använder motionssedlar Minst 66 % av personalen har deltagit i minst en kurs/ett seminarium Utvecklingssamtal har förts med minst 80 % av de anställda Minst 70 % har upplevt utvecklingssamtalen som nyttiga Verksamhetsplan sida 5/10

Verksamhetsplan sida 6/10

4 Verksamhetsplan och verksamhetsförändringar 2010 Den kommunala ekonomin är trängd och inom HNS har flera utredningar som direkt påverkar verksamheten vid VNS varit aktuella under året. HNS styrelse har beslutat att förlossningsverksamheten vid VNS upphör den 1.6.2010. Sålunda sjunker antalet vårdperioder något. Vilka effekter stängningen har på övrig verksamhet och vilken verksamhet som kan kompensera förlossningsverksamheten så att produktiviteten bibehålls är ännu oklart. I övrigt utgår verksamhetsplanen från att VNS också nästa år erbjuder västnylänningarna specialsjukvård på basnivå i samma utsträckning som tidigare. A. Tyngdpunktsområden och utmaningar Ekonomin till trots skall VNS fungera rationellt så att patienterna får den vård de behöver inom ramen för vårdgarantin VNS utvecklar sin verksamhet tillsammans med såväl primärhälsovården som övriga enheter inom HNS Tillsammans med primärhälsovården skall VNS bygga upp en heltäckande samjour Tillsammans med primärhälsovården skall VNS utveckla den psykiatriska öppenvården i allmänhet och den geropsykiatriska öppenvården i synnerhet VNS skall utveckla verksamheten på ingreppspolikliniken VNS skall fortsättningsvis se över sina interna processer För att ändamålsenligt kunna använda sig av de utrymmen VNS hyr av HNS Lokalcentral utgår VNS från att de ur bruk tagna våningarna i E- och F- flygeln saneras. Utrymmena behövs bl.a. för samjouren och uppföljningsavdelningen. I HNS Lokalcentrals (HUS Tilakeskus) investeringsbudget 2010-2011 ingår ett anslag om totalt 3,2 miljoner euro för en grundrenovering av E- och F-flygeln vid Västra Nylands sjukhus. Flygeln är i dåligt skick och inte i bruk. VNS beaktar innehållet i kirurgirapporten för utvecklandet av verksamheten. B. Förändringar i verksamheten och i personalstrukturen HNS styrelse har beslutat att VNS förlossningsavdelning skall stängas den 1.6.2010. Antalet planerade vårdperioder sjunker med 300. Förlossningsavdelningens årskostnad är ca 1,9 miljoner euro. VNS driftsbudget 2010 beaktar stängningen genom att sänka såväl utgiftssidan som inkomstsidan med 0,65 miljoner euro. Den berörda personalen erbjuds arbete i första hand inom VNS och i andra hand på andra enheter inom HNS. Personalens placering är ännu i januari helt öppen. VNS planerar två större förändringar 2010. Dels startar den västnyländska hjälpmedelscentralen och dels bygg den västnyländska samjouren ut. Den somatiska verksamheten förstärks med en sjukhusläkare och en specialläkare (urolog), tre sjukskötare, tre fysioterapeuter (två överförs från Raseborg, en är helt ny) Verksamhetsplan sida 7/10

Inom psykiatrin omvandlas en avdelningsläkare till biträdande överläkare som ansvarar för den geropsykiatriska öppenvårdsverksamheten. Tre mentalvårdarvakanser omvandlas till sjukskötarvakanser efterhand som de blir lediga. Fyra vårdarvakanser på avdelning 1 förblir obudgeterade. En ny avdelningssekreterarvakans inrättas Medicinska resultatenheten Eftersom HNS ännu inte gått in för att sanera E- och F- flygeln vid Västra Nylands sjukhus har planerna på att öppna en uppföljningsavdelning flyttats fram till år 2011. Första prioritet får därmed uppbyggandet av den regionala samjoursverksamheten. En arbetsgrupp med representanter från både kommunernas primärhälsovård och specialsjukvården har berett frågan om utökad samjour sedan vintern 2009. Arbetet med att utveckla samjouren höjer VNS utgiftsbudget 2010 med 99.000 euro. Den utökade samjouren behöver mera utrymmen vilket också talar för att E- och F- flygeln måste saneras. Utskrivningsprocessen och skopiprocessen beskrivs. Operativa resultatenheten En västnyländsk hjälpmedelscentral blir verklighet 2010. Med en årskostnad om 573.000 euro inleder den sin verksamhet i sanerade utrymmen i kosthållsbyggnaden på Ekåsenområdet genast i början på året. Hjälpmedelscentralen är gemensam med Raseborgs stad och Hangö stad och den har som uppgift att tvätta, reparera, köpa in, prova ut och låna ut hjälpmedel av olika slag. Hjälpmedelscentralens verksamhetsplan har omfattats av grundtrygghetsnämnderna i såväl Hangö som Raseborg. Till hjälpmedelscentralen överförs två fysioterapeutvakanser från Raseborg och en ny fysioterapeut/konditionsskötarvakans inrättas. Under det första året fördelas kostnaderna för hjälpmedelscentralen så att Raseborg står för 60 % av kostnaderna och Hangö och VNS står för 20 % vardera. Ambulanssjukvården utvecklas hela tiden. VNS höjer den läkartidsresurs som behövs för att axla det regionala ambulansansvaret från en dag i veckan till två dagar i veckan. Arbetsuppgiften koordineras med Lojo sjukvårdsområde som budgeterar en läkartidsresurs om tre dagar i veckan för ambulanssjukvården. För VNS del medför satsningen en årlig merkostnad på ca 10.000. Aktiva insatser görs för att kompensera det bortfall den uteblivna obstetriska verksamheten medför. Fokuseringsområdena utesluter inte en ökad satsning på mjukdelskirurgi, ortopedi och öronkirurgi Ingreppspoliklinikens verksamhet utvecklas. En läkarvakans i urologi inrättas i stället för köptjänster. Verksamhetsplan sida 8/10

Processer att fokusera på: Operativa patientens gång genom sjukhuset. Höftfrakturpatienten från jouren till utskrivningen och programmering av fortsatt vård. Den elektroniska remissen. Förberedelser inför dataprogrammet Opera. Inskrivningsprocessen beskrivs. Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten I enlighet med HNS styrelses beslut kommer förlossningsavdelningen att stängas den 1.6.2010. Resultatenhetens verksamhet kommer att planeras på nytt under våren 2010. Verksamheten fortsätter vid såväl mödrapolikliniken som gynekologin, pediatrin och barnpsykiatrin. Psykiatriska resultatenheten Utredningsman Juhani Aer har på vintern 2009 till HNS VD överlämnat en rapport där han föreslår att Ekåsens sjukhus stängs och att ett behövligt antal psykiatriska platser byggs annan stans. Några beslut i ärendet finns inte ännu och oberoende av vilka beslut som fattas, kommer verksamheten vid Ekåsens sjukhus att fortsätta 2010. Inom alla enheter ökas samverkan mellan bäddavdelningsvården och den polikliniska verksamheten. Inom geropsykiatrin förändras verksamheten så att den blir allt mer öppenvårdsbetonad. Platsantalet på avdelning 1 sänks med fyra. De kvarvarande platserna på avdelningen ombildas till moduler så att speciellt svårskötta och aggressiva patienter sköts inom en och samma modul. Processbeskriviningar för den psykiatriska öppenvården görs upp tillsammans med primärhälsovården. Byråsekreterarvakanserna omändras till avdelningssekreterarvakanser för att bättre motsvara arbetets innehåll. Förändringen är kostnadsneutral. En avdelningsläkare inom geropsykiatrin omvandlas till biträdande överläkare som ansvarar för den geropsykiatriska öppenvårdsverksamheten. Tre mentalvårdarvakanser omvandlas till sjukskötarvakanser efterhand som de blir lediga. Fyra vårdarvakanser på avdelning 1 förblir obesatta. En ny avdelningssekreterarvakans inrättas Sjukvårdsområdets förvaltning I och med.tidigare gjorda tjänstebenämningsändringar har administrationen förstärkts med såväl en personalchef som en utvecklingschef. Utvecklingschefen fungerar dessutom som VNS kvalitetschef och som arbetarskyddschef. VNS är det enda av HNS sjukvårdsområden som har svenska som internt arbetsspråk och första ämbetsspråk. VNS personal Verksamhetsplan sida 9/10

VNS har ca 550 anställda men för sjukvårdsområdet arbetar ytterligare ca 100 personer inom olika affärsverk och aktiebolag. Att föra en rättvis och uppmuntrande personalpolitik är därför en utmaning. Målsättningen är att samjouren utökas med en uppföljningsavdelning som förutsätter sex nya anställda år 2011 och ytterligare sex år 2012. Under 2011 förväntas sju och år 2012 tolv personer att gå i pension. Att förlossningsavdelningen stängs sänker troligen personalantalet med 12. Hur denna personal placeras är ännu oklart. Sammandrag BU 2009 BF 2010 VEP 2011 VEP 2012 Förändr-% BF2010/BU0 9 Antal anställda 1.1 558 562 556 557 0,7% Antal anställda 1.6. 549 Årsverken 483 469 470 471-2,9 % Personalkostnader 27 088 26 996 28 273 29 036 0 % (1.000 e) Antal vakanser/tjänster 1.1 Vakanser 1.6 488 492 479 501,5 505,5 0,8 % Stödfunktioner Fr.o.m. 2010 köper VNS samtliga stödtjänster av HNS affärsverk eller aktiebolag i och med att tre vaktmästare, en stafett och en servicemästare överförs till HUS-Logistiikka. Avdelningssekreterarnas arbete klassas inte som stödservice utan ingår i vården. Därför kvarstår samtliga i sjukvårdsområdets tjänst. Totalt beräknar VNS att köpa stödtjänster för 16,4 miljoner vilket utgör ca 35 % av sjuk-vårdsområdets totala utgiftsbudget. De år 2009 bildade inköpsteamen följer upp avtalen med samtliga serviceproducenter, såväl ekonomiskt som kvalitativt. AFFÄRSVERK budget 09 prognos bf 2010 förändr.10/0 9 HUS-röntgen 1 151 000 1 045 000 1 065 000-7,5 % HUS- lab tot. 1 650 000 1 743 000 1 740 000 5,5 % - labtjänster 1 560 000 1 619 000 - blod 90 000 124 000 Ravioli 970 000 970 000 970 000 0,0 % Desiko 2 507 000 2 510 000 2 656 000 5,9 % HUS-apotek 1 581 000 1 574 000 1 588 000 0,4 % HUS-logistiikka tot. 1 141 000 1 402 000 1 600 000 40,2 % - lagervaror 895 000 1 032 000 1 054 000 17,8 % - erillispalvelut 46 000 47 000 71 000 54,3 % - sjuktransporter,vaktmästeri 200 000 323 000 475 000 137,5 % HUS-tietotekniikka 967 000 911 000 1 043 000 7,9 % HUS-lääketekniikka 260 000 109 000 150 000-42,3 % HUS-servis 978 000 864 000 930 000-4,9 % Affärsverk totalt 11 205 000 11 128 000 11 742 000 4,8 % IT och medicinsk teknik Verksamhetsplan sida 10/10

HUS Kiinteistö Oy 1 000 300 000 Övriga köptjänster tot 4 608 000 4 630 000 4 336 000-5,9 % Lojo svo 1 000 HUCS med.res.enh. 29 000 60 000 57 000 96,6 % HUCS oper.res.enh 14 000 HUS tilakeskus 3 645 000 3 645 000 3 230 000-11,4 % koncernförvaltning 934 000 910 000 1 049 000 12,3 % - gemensamma utgifter 852 000 852 000 967 000 13,5 % - personalhälsovård 82 000 58 000 82 000 0,0 % övriga stödfunktioner Interna köptjänster tot 15 813 000 15 759 000 16 378 000 3,6 % 5 Riktlinjer för undervisning och forskning Samarbetet med sjukvårdsläroinrättningarna fortsätter. Kandidatveckorna fortsätter och utvecklas i samarbete med Helsingfors universitet. 6 Resultaträkningen I förslaget till VNS driftsbudget 2010 ingår en på HNS nivå tidigare beslutad kostnadsinbesparing på 2 %, dvs. 651.000 euro. Därtill ingår två verksamhetsmässiga förändringsblock: Den västnyländska hjälpmedelscentralen som har en budget på 573.000 euro samt en utökad samjour med primärhälsovården (99.000 euro). Att förlossningsavdelningen stängs innebär uppskattningsvis att utgifterna och inkomsterna sjunker med 650.000 euro. Budgetförslag 2010: (1 000 euro) BS 2008 BU 2009 PROGNOS 2009 BUF 2010 Förändr.% BUF2010/ BU 2009 Förändr.% BUF2010/ PROG 09 Veksamhetens intäkter 50 678 47 471 46 853 47 834 1 % 2 % varav serviceintäkter från medlemskomunerna 44 788 41 432 42 684 42 363*) 2 % -1 % Verksamhetens kostnader 45 583 47 115 46 426 47 491 1 % 2 % Driftsbidrag 5 095 356 427 343-4 % -20 % Finansiella intäkter och Kostnader -4 0 0 0 Årsbidrag 5 099 356 427 343-4 % -20 % Avskrivningar och Nedskrivningar 1 603 356 254 343-4 % 35 % Räkenskapsperiodens resultat 3 495 0 173 0-100 % *) vari ingår hjälpmedelscentralen - Raseborgs andel 286 000 och Hangös andel 115 000. Verksamhetsplan sida 11/10

7 Servicemålen Kommuner och andra betalare totalt BS 2008 BU 2009 PROGNOS BUF 2010 Förändr. % BUF10/BU0 9 NordDRG-produkter 14 700 14 700 14 300 14 400-2,0 % Vårddagar *) 38 403 37 700 37 900 36 500-3,2 % Öppenvårdsbesök 48 438 49 000 49 500 50 000 +2,0 % Köpta tjänster (1 000 euro) 1 338 500 Antalet NordDRG produkter beräknas sjunka med 300 i.o.m. att förlossningsavdelningen stängs 1.6.2010. *) I vårddagsprodukterna ingår psykiatriska vårddagar och rehabiliteringsvårddagar samt vårddagar för andningsförlamade patienter. Verksamhetsplan sida 12/10