Formell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532

Relevanta dokument
Moralfilosofi. Föreläsning 3

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Kapitel 2. Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Moralfilosofi. Föreläsning 5

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 6

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Politisk filosofi II Distributiv rättvisa (7,5 hp) VT 2013

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

4. Moralisk realism och Naturalism

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Subjektivism & emotivism

Moralisk oenighet bara på ytan?

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 5

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Kvasirealism och konstruktivism

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Moralfilosofi. Föreläsning 9

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

11. Feminism och omsorgsetik

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

0. Meta-etik Grunderna

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Bakgrundsinformation Kursens namn: Biomedicinsk laboratorievetenskap: Introduktion

Filosofi Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

6. Samhällsfördragsteorin

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Kurslitteratur Kurslitteratur: se separat bilaga.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013

Anders Hansson. några problem med toleransbegreppet

T.M. Scanlon Vad vi är skyldiga varandra

Etik, fördjupningskurs 15 hp

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

Om värderelationer. Rabinowicz, Wlodek. Published in: Filosofisk tidskrift. Link to publication

Inledning till praktisk filosofi - Introduktion

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

Studiehandledning, Etik A, Religionsvetenskap/Religionskunskap. Kurskoder: Religionsvetenskap 790G01, 92RE17, 93RE17, 92RE11

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Kontraktsteorin. Föreläsning

Moralfilosofi. Föreläsning 7

TEORIER OCH SLIDES FRÅN WVD LUND 2015

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Vetenskaplighet och forskningse2k VT Föreläsning 5: Mening 19 februari

Standard-relativ rationalitet 1. Jonas Nilsson

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema

Studiehandledning Kvantitativa metoder i socialt arbete

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv

ETIKFÖRELÄSNING TSUI09 EN INTRODUKTION TILL ETIK, TILLÄMPAD ETIK OCH TEKNIKVÄRDERING DEN 19 FEBRUARI 2019

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

733G23: Internationell politik 2

Preliminärt schema, vt 2010 Socialpsykologi, 1-30 hp i Växjö

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp

Delkursplan för kvantitativ analys, 4.5 hp, GN (Quantitative Analysis, FC, 4.5. ECTS)

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

Undervisningsprogram inom Kandidatprogram i kultur- och samhällsanalys (KOSA) Höstterminen 2015

Dygd-etik: normativ teori och moralisk praktik Johan Brännmark

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv

Kursen BUSO35 är en valbar kurs i Företagsekonomi på avancerad nivå på mastersprogrammet i International Marketing and Brand Management.

SJSD19 Ledarskap, informatik och kvalitetsarbete 6,5 hp, vt. 2014

FTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning I Martin J onsson

Anvisningar och schema till ORGANISATIONSPSYKOLOGI. 7,5 hp

Kursplan. Institutionen för samällsvetenskap. Kurskod SPB521 Dnr 1999:10D Beslutsdatum Socialpsykologi, poäng.

En snabbguide för att söka forskningsartiklar i utbildningsvetenskap

Vad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar

Logik: sanning, konsekvens, bevis

FTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera en argumentation II

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Moralfilosofi. Föreläsning 7

SJSE18 Ledarskapets teori och praktik inom omvårdnad 6,5 hp,

Transkript:

Formell Värdeteori Andrés G. Garcia Mailadress: andres.garcia@fil.lu.se Besöksadress: LUX, våning 5: B532

Litteratur:. Orsi, F. (2014) Value Theory, Bloomsbury Publishing.. Geach, P. (1956) Good and Evil, Analysis.. Thomson, J. J. (1997) The Right and the Good, The Journal of Philosophy.. Arneson, R. J. (2010) Good, period, Analysis.. Lemos, N. (1998) Organic Unities, The Journal of Ethics.. Olson, J. (2004) Intrinsicalism and Conditionalism about Final Value, Ethical Theory & Moral Practice.. Rabinowicz, W. & Rønnow-Rasmussen, T. (2004) Strike of the Demon, Ethics.. Rabinowicz, W. & Rønnow-Rasmussen, T. (2003) Tropic of Value, Philosophy & Phenomenological Research.. Zimmerman, M. J. (2005) Intrinsic Value & Individual Worth, in Recent Work on Intrinsic Value. Springer.. Korsgaard, C. (1983) Two Distinctions in Goodness, The Philosophical Review.. Chang, R. (1997) Introduction, in Incommensurability, Incomparability, and Practical Reasoning. Harvard University Press.

Mailadress: andres.garcia@fil.lu.se Besöksadress: LUX, våning 5: B532 Föreläsning 1

Schema:. 11:e maj: Introduktion. 13:e maj: Värdetyper. 18:e maj: Geach-Thomson. 20:e maj: Värde för dig. 22:a maj: Värdeatomism. 26:e maj: Värderelationer. 28:e maj: Fel Sorts Skäl. 5:e juni: Tentamen

Några av dagens nyckelbegrepp:. Värdeteori. Andra ordningens studier. Tunna värdebegrepp. Predikativa värdebegrepp

Empirisk värdeteori:. Vetenskaplig. Vardaglig Filosofisk värdeteori:. Första ordningens studier. Andra ordningens studier

Första ordningens värdefrågor:. Vad har värde?. Vad är vackert?. Vad är dåligt?. Vad är sämst?. Vilken är bäst?. Kanske: Vad har vi skäl att tycka om? OBS: Ibland kommer jag kalla den här typen av studier för substantiell värdeteori.

Ex. på första ordningens teorier:. Hedonism. Kantianism. Dygdetik Accepterar man dessa teorier så anammar man vanligtvis också ett eller flera värdeomdömen uppfattningar om vad som är gott och inte.

Andra ordningens värdefrågor:. Hur bör vi tolka värdeuttalanden?. Hur bör vi rättfärdiga värdeomdömen?. Är värden genuina egenskaper och relationer?. Vilka typer av värden finns det?. Hur bör värde analyseras?. Hur förhåller sig olika värden till varandra?. Hur förhåller sig värden till skäl? OBS: Ibland kommer jag kalla den här typen av studier för formell värdeteori.

Ex. på andra ordningens teorier:. Emotivism. Realism. Koherentism. Organiska helheter Accepterar man dessa teorier så tycks man inte nödvändigtvis anamma något värdeomdöme, utan snarare någon mer abstrakt uppfattning om värdeomdömens eller värdens natur.

En grov förenkling:. Första ordningens värdeteori involverar prat om vad som är värdefullt, medan andra ordningens värdeteori involverar prat om prat om vad som är värdefullt. Nu ägnar vi oss alltså åt prat om prat om prat om vad som är värdefullt!

Diskussion: Vilken relevans har andra ordningen för första ordningens frågor? Ex:. Hur bör man tolka våra värdeuttalanden?. Vad har värde? Diskussion: Vilken relevans har olika andra ordningens frågor för varandra? Ex:. Är värden genuina egenskaper och relationer?. Vilka typer av värden finns det?

Den typ av värdebegrepp vi är huvudsakligen intresserade av är tunnasnarare än tjocka.. Ex. på tunna värdebegrepp: God, ond, dålig. Ex. på tjocka värdebegrepp: Modig, sparsam, generös Enligt Orsi så används tjocka värdebegrepp för att säga att saker är goda eller onda, dåliga eller bra, och så vidare, samtidigt som vi säger någonting om varför.

Deskriptiva begrepp: Brödrost Tunna värdebegrepp: Gott Tjocka värdebegrepp Modig

Den typ av värdebegrepp vi är intresserade av är dessutom huvudsakligen predikativasnarare än attributiva. Attributiva värden:. Den här saken är en bra brödrost. Detta är en dålig bok men ett bra underlägg Predikativa värden:. Kunskap är bra. Det är bra att någon är glad

Kom ihåg Aristoteles! En god kniv är sådan att den i hög mån uppfyller den funktion knivar har (dvs., att skära saker). En god människa är på samma vis sådan att den i hög mån uppfyller den funktion människor har (dvs., att utöva sina förnuftsförmågor).

Är attributiva värdebegrepp alltidevaluativa? Anta att jag säger x är en bra brödrost och då endast menar:. I förhållande till andra brödrostar så är x snabb och energisnål. Anta att jag säger x är en bra sax och då endast menar:. I jämförelse med andra saxar så är x vass och ergonomisk. Diskussioner: Har jag därmed fällt genuina värdeomdömen? Vad utmärker genuina värdomdömen?

Orsi antar att värdebegrepp i någon intressant mening är normativa. Han tar även upp ett par försök att fånga vad detta innebär:. The Fitting-Attitudes Analysis. The Buck-Passing Account Båda teorier ämnar etablera en stark koppling mellan värdebegrepp och normativa diton.

The Fitting-Attitudes Analysis of Value:. x är god = det är passandeatt ha positiva reaktioner till x. x är dålig = det är passandeatt ha negativa reaktioner till x Reaktioner ska kanske här förstås som att involvera attityder, handlingar eller både och!

The Buck-Passing Account of Value:. x är god = x har egenskapen att ha andra egenskaper som förser oss med skäl att ha positiva reaktioner till x. x är dålig = x har egenskapen att ha andra egenskaper som förser oss med skäl att ha negativa reaktioner till x Reaktioner ska kanske här förstås som att involvera attityder, handlingar eller både och!

Kom ihåg Mill! En möjlig (men orättvis) tolkning av Mill är att han var böjd att analysera det värdefulla i termer av det som människor värderar. Den familj av analyser vi precis tittat på är en förbättring, då den förstår det värdefulla i termer av det som är passande eller vad vi har för skäl att värdera.

Fördelar med den här familjen av analyser:. Begreppslig vinst. Informativ. Användbar Nackdelar med den här familjen av analyser:. Wrong Kind of Reasons

Begreppslig vinst och filosofens kärlek för ökenlandskap: Obligatoriskt Inkorrekt Gott Bra Skäl Ont Beundransvärd Vackert Bör Dåligt Korrekt Plikt Fult Grotesk Opassande Respektabel Modig Generös Passande Borde Fantastisk Äckligt Tillåtet Rätt Fel Utmärkt

The Wrong Kind of Reasons Problem :. Kan det vara passande eller finnas skäl att reagera positivt inför något som inte är gott?. Kan det vara passande eller finnas skäl att reagera negativt inför något som är gott? I sådana fall fungerar inte FA-analysen eller BP-teorin!

The Wrong Kind of Value Problem :. Kan någonting vara bra utan att det möjligen finns några skäl att reagera positivt inför det?. Kan någonting vara dåligt utan att det möjligen finns några skäl att reagera negativt inför det? I sådana fall fungerar inte FA-analysen eller BP-teorin!