Inbjudan till fortsatt samråd enligt miljöbalken 6 kap 4

1(14) Inbjudan till fortsatt samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning mellan Västermyrriset och Tuggen Lycksele och Åsele kommun, Västerbottens län Skellefteå Kraft Elnät AB

2(14) Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och syfte... 3 Koncessionsansökan... 4 Lokalisering och alternativ... 4 Lokalisering... 4 Alternativa sträckningar 170 kv luftledningen... 4 Alternativa tekniska utföranden... 5 Nollalternativ... 6 Utförande... 6 Förutsättningar... 7 Kommunala planer... 7 Berörda intressen... 7 Förutsedd miljöpåverkan... 11 Landskap... 11 Natur- och kulturmiljövärden... 12 Rennäring och markanvändning... 12 Bebyggelse och boendemiljö... 12 Rekreation och friluftsliv... 12 Samlad analys av utredningsstråken... 13 Fortsatt arbete... 14 Tidplan... 14

3(14) Inledning Bakgrund och syfte Skellefteå Kraft Elnät AB (nedan benämnt Skellefteå Kraft) planerar att uppföra nya 52 kv luftledningar mellan vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden i Åsele och Lycksele kommun och en ny transformatorstation vid Västermyrriset i Åsele kommun, samt en ny 170 kv ledning mellan transformatorstationen till stamnätsstationen Tuggen, ca 15 km sydöst om Lycksele i Lycksele kommun. Syftet med ledningarna är att ansluta de planerade vindkraftsparkerna till elnätet, se Figur 1. Nordisk Vindkraft är ägare för de tre vindkraftsprojekten. Vindkraftspark Vinliden har tillstånd enligt miljöbalken. Vindkraftsparkerna Fjällberg och Hornmyran är fortfarande under prövning. I inledningsskedet av ledningsutredningen har möjliga anslutningspunkter undersökts. Resultatet av detta arbete är att stamnätstation Tuggen identifierats som den enda möjliga anslutningspunkten för planerade vindkraftsparker. Mellan 8 februari 11 mars 2016 genomförde Skellefteå Kraft ett samråd angående ovanstående med berörda fastighetsägare, rättighetsinnehavare, samebyar, myndigheter, organisationer och föreningar. Två stråkalternativ presenterade för 170 kv ledningen i samrådsunderlaget, se Figur 1. Efter en genomgång av inkomna synpunkter har Skellefteå Kraft funnit att det för 170 kv ledningen finns behov av att utreda ännu ett utredningsstråk, kallad utredningsstråk C, och som går söder om stråk A och stråk B, se Figur 1. Figur 1. Översiktskarta med utredningsalternativ för både 52 kv ledningarna och 170 kv ledningen enligt tidigare samråd, samt berörda vindkraftsparker. Det nya stråket C är markerat med grön streckad linje. Syftet med stråk C är att hörsamma de synpunkter som inkommit i samrådet. Med stråk C passeras färre fastighetsägare och stråket går hela vägen parallellt med befintliga ledningar, samt längs en väg, vilket innebär att mindre påverkan på naturmiljö och

4(14) landskapsbild. Denna handling fokuserar i huvudsak på utredningsstråken A, B och det nya stråket C för planerad 170 kv ledning. Koncessionsansökan Efter genomfört samråd och efter beaktande av inkomna synpunkter i det föregående samrådet och detta fortsatta samråd, kommer Skellefteå Kraft att välja ledningsalternativ att gå vidare med för 52 kv ledningarna och 170 kv ledningen och ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB upprättas enligt miljöbalkens 6 kapitel och utgör en del av ansökan om nätkoncession för linje (tillstånd) som planeras att skickas till Energimarknadsinspektionen under sommaren 2016. För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsägarförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och karta. Ett koncessionsbeslut ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. Skellefteå Kraft strävar efter att teckna frivilliga markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare. Koncessionsbeslutet kommer att ligga till grund för den ledningsrätt som Skellefteå Kraft ämnar ansöka om hos Lantmäteriet. Lokalisering och alternativ Lokalisering Utredningsområdet för den nya 170 kv ledningen berör Lycksele och Åsele kommuner i Västerbottens län, se Figur 1. I kartor och alternativbeskrivningar beskrivs de utredningsstråk som den slutliga ledningsdragningen kan komma att hamna inom. Utredningskorridorerna är avsevärt mycket bredare än det område ledningen senare kommer att kräva. Alternativa sträckningar 170 kv luftledningen Två utredningsstråk, stråk A och B identifierades tidigt i utredningsprocessen för 170 kv ledningen mellan den nya transformatorstationen vid Västermyrriset och stamnätstationen Tuggen, se Figur 2. Efter genomfört samråd har Skellefteå Kraft valt att även utreda utredningsstråk C, se Figur 2. Stråk A (ca 50 km lång) börjar vid Västermyrriset, går längs väg 365 och sedan österut, längs en skogsbilväg och sedan i obruten mark förbi vindkraftspark Hornmyran och fram till station Tuggen. Stråk B (ca 45 km lång) börjar vid Västermyrriset och går österut i obruten mark söder om vindkraftspark Hormyran fram till befintlig ledningsgata med 130- och 400 kv ledningar där stråket går väst och öst om ledningarna fram till station Tuggen. Det smala stråket väst om Königslund är ett alternativ till stråket parallellt med befintlig ledningsgata. Stråk C (ca 52 km lång) går i samma stråk som stråk B fram till en plats söder om vindkraftspark Hornmyran. Söder om Hornmyran viker stråk C av mot sydöst och går längs befintlig väg fram till befintlig ledningsgata. Stråk C följer därefter parallellt på båda sidor av befintliga ledningar fram till station Tuggen.

5(14) Figur 2. Karta med utredningsstråk A, B och nytt stråk C för 170 kv ledningen. Alternativa tekniska utföranden Skellefteå Kraft har valt bort markkabel som tänkbart alternativ. Av driftsäkerhetsskäl anläggs nya regionnätsledningar (52 kv-170 kv) i normalfallet som luftledningar. Ett eventuellt fel på ledningen är betydligt lättare att hitta och går snabbare att åtgärda om det inträffar på en luftledning jämfört med en markförlagd ledning. Markkabel kan innebära en längre felsökning med bortfall av vindkraftsproduktion som följd. En markkabel påverkar landskapsbilden delvis på samma sätt som en luftledning eftersom även en kabel kräver en öppen ledningsgata. En markkabel innebär även en större markpåverkan i ledningsgatan. Förutom röjning av ledningsgatan utmed kabelsträckningen måste ytskiktet avlägsnas och kabelkanalen grävas. Även sprängning kommer krävas där berg i dagen finns. Vid markkabelförläggning behöver en väg med god bärighet anläggas längs schaktet då massor från schaktet kommer att behöva forslas bort liksom att nya massor behöver tillföras. En sådan vägs behövs normalt sett inte vid byggnation av luftledning med trästolpar. Då området utgörs av många våtmarker, bedöms påverkan på dessa bli avsevärt större om man behöver gräva breda schakt rakt igenom, istället för enstaka stolpplatser. Ett markkabelutförande innebär även betydligt högre materialkostnader vilket i praktiken skulle omöjliggöra vindkraftsutbyggnaden. Både den omfattande arbetskostnaden, samt materialkostnaden gör så att det är betydligt mer kostsamt att förlägga en markkabel istället för luftledning. Det är i storleksordningen ca 5-7 gånger dyrare.

6(14) Nollalternativ Nollalternativet i det aktuella fallet innebär att 52- och 170 kv ledningarna inte byggs, vilket medför att de planerade vindkraftsparkerna inte kan anslutas till stamnätet och att arbetstillfällen i samband med vindkraftsetableringen inte kan förverkligas. Det skulle i sin tur betyda att den förnyelsebara energin från vindkraftsparkerna inte kan tas tillvara. Om denna energi ska produceras på annat sätt, t.ex. av fossila bränslen, kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Nollalternativet innebär även att de miljökonsekvenser som de nya ledningarna orsakar uteblir, som exempelvis avverkning av skog. Utförande Ledningen planeras att byggas som luftledning med antingen, eller med en kombination mellan, trä-, stål- och kompositstolpar med faslinorna placerade i ett horisontalplan vid portalstolpe eller i triangelform vid enkelstolpe, se Figur 3. Figur 3. Principskiss av planerad stolpkonstruktion. Exemplet till vänster visar enkelstolpe i komposit med portalstolpe i bakgrunden, exemplet till höger visar enkelstolpe i stål. Stolphöjden kan variera mellan ca 15-40 meter beroende på val av stolptyp, avstånd mellan stolpar och terräng. Avståndet mellan faserna blir 5 meter vid horisontalplan och 3 meter vid triangel. Spannet mellan stolparna kan variera beroende på topografi och marken beskaffenhet. Normalspannet för denna typ av ledning är ca 200 meter, men kan vara både kortare och längre. Beroende på terräng och stolpval görs en anpassning av stolplägen i förhållande till omgivningen. Längre spann kräver att högre stolpar används. Vid projektering undviks stolpplacering i våtmarker i möjligaste mån. 170 kv ledningens ledningsgata blir i nysträckning 26-40 meter bred beroende på stolpkonstruktion. Vid parallellgång med 52 kv från Hornmyran till transformatorstationen vid Västermyrriset blir ledningsgatan 45-50 meter. Vid parallellgång med befintlig ledningsgata med 130- och 400 kv ledningar kommer gatan att breddas med ca 20 m. Den planerade ledningen kommer att utföras trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på kraftledningen. Utöver den

7(14) avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd med jämna mellanrum avverkas i sidoområdena. Förutsättningar Kommunala planer Projektet bedöms inte stå i konflikt med föreslagen markanvändning enligt Lycksele och Åsele kommuners översiktsplaner. Något detaljplanelagt området berörs ej. Berörda intressen Landskap Landskapet består av brukad skog av varierande ålder där de dominerande trädslagen är tall och gran. En mindre del av området som utredningsstråken kommer att beröra består av myrmark, sjöar och vattendrag. De stora vattendrag som stråken kommer att passera är Umeälven och Öreälven. Jordbruksmark berörs i liten utsträckning. Längs den aktuella sträckan kommer ett flertal vägar att passeras. Bebyggelsen är gles och ligger främst längs landsvägar. Natur- och kulturmiljövärden t rymmer bitvis höga naturvärden, framförallt kopplade till våtmarker, som berörs av ett eller flera stråk, se Figur 4 och Figur 5, samt Tabell 1. Inga nationalparker, Natura 2000- områden eller kulturreservat berörs av något av stråken. Västerbottens inland är sparsamt inventerat när det gäller historiska lämningar vilket innebär att det finns brister i underlag gällande kulturhistoriska lämningar i området. Registrerade lämningar förekommer sparsamt i eller i nära anslutning till samtliga utredningsstråk, se Figur 4. Rekreation och friluftsliv t är tillgängligt för bland annat jakt, skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområden. Öreälven som är av riksintresse för friluftsliv berörs av alla de tre stråken, se Figur 4. Fritidsfiske förekommer i flera av de sjöar och vattendrag som tangeras eller korsas av de stråk som utreds. Skogslandskapet har skoterleder som berörs, exempelvis vid Åttonträsk, Västermyrriset, vid Hornmyran och längs Öreälven, där skoterlederna berörs av alla stråk.

RAPPORT 8(14) Figur 4. Utredningsstråk för planerad 170 kv ledning samt omgivande riksintressen, n skyddade enligt 7 kap MB, samt forn- och övriga kulturhistoriska lämningar. Figur 5. Utredningsstråk för planerad 170 kv ledning, samt omgivande övriga intressen.

9(14) Tabell 1. Utpekade skyddade områden inom och i utredningsstråkens närhet, samt en redovisning av vilka skyddade områden som berörs av vilka stråk. X = stråk som berör, x = stråk som endast berör delvis. För att öka läsförståelsen visas inte Vissa naturvärden och Låga naturvärden från länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI) i Figur 5, men de är med i Tabell 1. Utpekande/ skyddsform Namn/plats/värde Stråk A Stråk B Stråk C Biotopskydd X X X Sumpskogar X X X Nyckelbiotop X X X Naturvårdsavtal X X Naturvärden X X Mycket högt naturvärde (VMI) Hundrabondmyran Svanamyran (Fredrika) Stormyran vid Åttonträsk X x x Svanamyran (Lycksele) X x Högt naturvärde (VMI) Lidmyran-Fallmyran X Flatmyran x x Vissa naturvärden (VMI) X X X Låga naturvärden (VMI) X X X Naturreservat Bredselet X Öreälven X X X Natura 2000-vattendrag Lögdeälven X X X Öreälven X X X Riksintresse friluftsliv Öreälven X X X Riksintresse vindbruk X X X Riksintresse vattendrag X X X Kulturhistorisk lämning X X X

10(14) Rennäring och markanvändning Skogsbruket dominerar markanvändningen i området. Mestadels är det fråga om storskaligt, modernt skogsbruk som bedrivs av stora skogsbolag, men även privatägd skog finns. Vid sidan av skogsbruket finns flera utpekade intresseområden för rennäringen som berörs av de utredningsstråk som utreds, se Figur 6. Vapsten sameby, Vilhelmina Norra sameby och Ubmeje tjeälddie berörs av utredningsstråken. Utredningsstråken berör riksintressen för rennäringen, bland annat korsas ett antal flyttleder. Vissa stråk tangerar eller korsar även ett kärnområde. Alla stråk går genom riksintresseområde för vindbruk. Figur 6. Utredningsstråk för planerad 170 kv ledning samt omgivande intressen för rennäringen. Tabell 2. Berörda samebyar, deras huvudsakliga användningsområde och berörda intressen. Sameby Huvudsaklig användning Riksintresse el annat intresse Berörs i stråk Vapsten Förvinterland, vinterland och vårvinter Riksintresseområde Långtjärnen med vinterbetesområde, flyttled med svåra passager Flyttled av riksintresse Flyttled A, B, C A, B, C A, B, C

11(14) Vilhelmina Norra Förvinterland och vårvinter Inget utpekat intresse Ubmeje tjeälddie Förvinterland, vinterland och vårvinter Flyttled av riksintresse Svår passage (delvis av riksintresse) A, B, C A, B, C Bebyggelse, boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält finns nästan överallt i vår miljö, runt alla elektriska ledningar och elektriska apparater. De uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. De elektromagnetiska fälten påverkas bland annat av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan dem. Fälten är som starkast närmast fas alternativt ledare och avtar snabbt med avståndet. Elektriska fält kan delvis avskärmas av till exempel byggnadsmaterial och vegetation, men magnetfält är betydligt svårare att skärma av. Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av magnetfält. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar (utöver skyddsavstånd med hänsyn till eltekniska aspekter) finns inte framtagna av svenska myndigheter, då de inte anser att det vetenskapliga underlaget är tillräckligt gediget. Däremot har ansvariga svenska myndigheter (där bl.a. Strålsäkerhetsmyndigheten ingår) gemensamt formulerat en försiktighetsprincip för lågfrekventa magnetiska fält. Principen innebär, att man bör eftersträva att reducera magnetiska fält som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i bostäder och på arbetsplatser, om detta kan ske till rimliga kostnader och utan andra starkt negativa konsekvenser. På några platser finns bebyggelse inom 200 meter från utredningskorridorerna (se Figur 5). Stråk A: Västermyrriset, Åttonträsk, Rönnås, Dugers, Nyåker. Stråk B: Västermyrriset, Norrgård, Otternäs Stråk C: Västermyrriset, Norrgård, Otternäs Förutsedd miljöpåverkan I detta avsnitt redovisas en översiktlig bedömning av vilka konsekvenser planerade 170 kv ledningen förväntas medföra. I den MKB som kommer att bifogas ansökan kommer kraftledningarnas miljökonsekvenser att utredas och beskrivas mer utförligt för vald ledningssträckning, liksom motivering av val av utredningsstråk. Landskap Byggandet av en ny kraftledning ger alltid viss påverkan på landskapet. En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och trädfria skogsgator. Bredden på skogsgatan och stolparnas höjd har betydelse för ledningens påverkan. I det fall den nya ledningen anläggs i parallellgång med befintlig ledning eller längs befintlig väg sker påverkan i en tidigare påverkad miljö. Det i huvudsak skogsklädda landskap som berörs av redovisade utredningsstråk bedöms som relativt tåligt visuellt och påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli liten oavsett stråkval.

12(14) Natur- och kulturmiljövärden Utredningsstråken berör i huvudsak produktionsskog, där påverkan på naturmiljön bedöms bli liten. Utredningsstråken har så långt möjligt planerats för att minimera intrånget i kända naturmiljöintressen som Natura 2000-områden, nyckelbiotoper, värdefulla våtmarker och liknande. Stråk C planeras att gå parallellt med befintliga ledningar igenom naturreservat Bredselet. Det finns goda möjligheter att i samband med detaljprojektering anpassa exempelvis stolplägen så att påverkan på vattendrag, våtmarker skyddad natur kan undvikas eller minimeras. En naturvärdesinventering har utförts och rapporten kommer att slutföras och presenteras i MKBn. Föreslagna utredningsstråk har samråtts med Kungsörnsgruppen för att minimera den potentiella risk ledningen kan utgöra för kungsörn. Stråk A, B och C berör utpekade kulturhistoriska lämningar, men dessa bedöms vara möjliga att undvika under detaljplaneringen av ledningen. Rennäring och markanvändning Tidigt samråd har hållits med samebyarna då lokaliseringen av ledningen är den viktigaste skadeförebyggande åtgärden när det gäller rennäringen. Inkomna synpunkter under samrådet kommer att användas vid val av ledningsalternativ att gå vidare med i ansökan. Påverkan på rennäringens intressen kommer att utredas under kommande MKB-arbete. Ny ledningsgata innebär ett intrång i framförallt skogsmark som måste hållas trädfri, men bedöms inte försvåra det pågående skogsbruket i området. Intrång kommer att ersättas. Bebyggelse och boendemiljö Vid detaljprojektering av ledningens dragning kommer behörigt avstånd hållas till bebyggelse och försiktighetsprincipen kommer därmed att innehållas. Närheten till bebyggelse skiljer sig något mellan stråkalternativen. Ju mer bebyggelse inom 200 m från stråket desto fler kommer att påverkas av ledningen visuellt. Dock planeras ledningen i skogslandskap och den visuella påverkan kommer att begränsas av mellanliggande vegetation. Rekreation och friluftsliv En trädfri korridor i landskapet kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området. Känslan av orördhet kan minska. Vid parallellgång med befintlig ledning eller väg tillkommer ingen påverkan i orörda delar av utredningsområdet, däremot ökar ledningsgatans bredd. Ledning i nysträckning tillför en ny struktur i tidigare orörda delar av området. ts värde för fritidsfiske, jakt, skoteråkning eller allmänt friluftsliv kommer inte att påverkas i någon omfattning av betydelse i något av alternativen. Under byggtiden kommer området tillfälligt att bli mindre tillgängligt och störas av anläggningstrafik.

13(14) Samlad analys av utredningsstråken I Tabell 3 ges en samlad bedömning av de miljöaspekter som hanteras i samrådsunderlaget. I bedömningen jämförs utredningsstråk A, B och C med varandra. Tabell 3. Samlad bedömning av de miljöaspekter som hanteras i samrådsunderlaget, samt jämförelse mellan de olika utredningsstråken för 170 kv ledningen.. Mindre påverkan än jämförda alternativ Obetydlig skillnad mellan alternativen Större påverkan än jämförda alternativ Stråk Landskap Natur/kultur Rennäring /markanv. A (170 kv) B (170 kv) C (170 kv) Nysträckning samt delvis parallellt med väg. A har större påverkan än C. Obetydlig skillnad mellan A och B. Nysträckning samt devis parallellt med befintliga ledningar. B har större påverkan än C. Obetydlig skillnad mellan A och B. Nysträckning samt delvis parallellt med väg och befintliga ledningar. C har mindre påverkan än A och B. A har större påverkan än B och C. B har mindre påverkan än A. Något mindre påverkan än C p.g.a. passering av naturreservat. C har mindre påverkan än A. Något större påverkan än B, p.g.a. passering av naturreservat. A har större påverkan än B och C. B har mindre påverkan än A. B har större påverkan än C. C har mindre påverkan än och A och B. Bebyggelse/ boende/hälsa Flest antal boendemiljöer inom 200 m. A har större påverkan än B och C. Minst antal boendemiljöer inom 200 m. B har mindre påverkan än A. Obetydlig skillnad mellan B och C. Minst antal boendemiljöer inom 200 m. C har mindre påverkan än A. Obetydlig skillnad mellan B och C. Rekreation/ friluftsliv Påverkan på Öreälven. Obetydlig skillnad mellan A, B och C. Påverkan på Öreälven. Obetydlig skillnad mellan A, B och C. Påverkan på Öreälven. Obetydlig skillnad mellan A, B och C.

14(14) Fortsatt arbete Information och synpunkter som framkommer under det fortsatta samrådet för utredningsstråk A, B och det nya stråket C är en viktig grund för det fortsatta arbetet och valet av ledningssträckning. Efter samrådet kommer inkomna synpunkter från det tidigare samrådet och detta fortsatta samråd att sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas till länsstyrelsen för beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter kommer en MKB att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de ytterligare utredningar som genomförts. MKB:n kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder för de valda ledningsdragningarna för 52 kv ledningarna och 170 kv ledningen. De viktigaste frågorna i MKB:n är direkta och indirekta konsekvenser för landskapsbild, markanvändning, boendemiljö, natur- och kulturmiljö, samt rennäring. Konsekvenser för såväl anläggningsskedet som driftstid kommer att beskrivas. Inför arbetet med att ta fram den slutliga ledningssträckningen inom valt utredningsstråk krävs vissa fältarbeten. Dessa består främst av utstakning och inmätning av sträckningen. Ibland krävs även en enklare form av markundersökning. För att få utföra dessa arbeten krävs fastighetsägarens tillstånd (staknings- eller förundersökningstillstånd). Skellefteå Kraft kommer att söka sådana tillstånd från varje berörd fastighetsägare genom skriftligt medgivande innan sådana arbeten påbörjas. Tidplan Koncessionsansökan planeras att lämnas in sommaren 2016. Byggnation planeras påbörjas så snart koncession erhållits, dock tidigast under vintern 2019/2020.