Årsredovisning år 2010

Årsredovisning år 2010 Hembygdsgården Högen i Lillhärdal 1

2

ÅRSREDOVISNING med förvaltningsberättelse år 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Innehållsförteckning... 3 Fakta om Härjedalens kommun... 4 Kommunalrådet har ordet... 5 Koncernöversikt... 7 Koncernresultaträkning... 11 Koncernbalansräkning... 12 Koncernfinansieringsanalys... 14 Notanteckningar koncernen... 15 Kommunöversikt... 21 Resultaträkning kommunen... 31 Balansräkning kommunen... 32 Finansieringsanalys kommunen... 33 Notanteckningar kommunen... 34 Redovisningsprinciper... 47 Bilaga: Ekonomisk redovisning VA-verksamheten... 48 Nämndernas verksamhetsberättelser... 51 Kommunstyrelse... 53 Överförmyndarnämnd... 57 Teknisk nämnd... 59 Miljö- och byggnämnd... 65 Kulturnämnd... 69 Nämnden för barn, utbildning och fritid... 71 Socialnämnd... 77 3

Fakta om Härjedalens kommun Härliga Härjedalen Antal invånare: 10 454 Härjedalens kommuns landareal: 11 405 km² Invånare per kvkm: 0,9 Mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010 Parti Kvinnor Män Totalt c 2 3 5 fp 1 1 2 kd 1 1 m 3 3 6 s 8 8 16 sd 1 1 2 UTDEBITERING 2010 FÖRSAM- LING Kommun Landsting Begravningsavgift Kyrkoavgift TOTAL (Tillhör Sv Kyrkan) TOTAL (Tillhör EJ Sv Kyrkan) v 2 2 vh 2 2 4 Övrigt 1 1 Totalt 18 21 39 Svegsbygden 22,82 10,60 0,50 1,34 35,26 33,92 Hedebygden 22,82 10,60 0,54 1,41 35,37 33,96 Överhogdal Ytterhogdal Ängersjö 22,82 10,60 0,61 1,29 35,32 34,03 Tännäs Ljusnedal 22,82 10,60 0,65 1,55 35,62 34,07 5500 5000 4500 Folkmängd församlingsvis 2006-2010. 2006 2007 2008 2009 2010 4000 3500 Antal invånare 2010 10 454 2009 10 585 2008 10 645 2007 10 699 2006 10 764 2005 10 889 2004 10 951 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Svegsbygden Ytterhogdal, Överhogdal, Ängersjö Tännäs, Ljusnedal Hedebygden, Vemdalen Befokningens åldersföredelning jämfört med riket Andel av befolkningen % 9% 8% 7% Härjedalen Riket 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ålder 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95-4

Kommunalrådet har ordet Året 2010 har nått sin ände och tiden har kommit för redovisning till kommunfullmäktige av hur våra verksamheter bedrivits, hur målen nåtts och hur det ekonomiska resultatet blev. Härjedalens kommun har en stark ekonomi. Det är naturligtvis inget som uppkommit av en slump utan med hjälp av ett noggrant och systematiskt arbete. Jag ser det som oerhört värdefullt och något att värna om. Vi får inte slappna av och tro att detta är beständigt. Varje år prövas vår förmåga till att ta ekonomiskt ansvar. Samtidigt ska detta vägas mot den kvalitet vi har i det vi levererar till våra medborgare. Omorganisationer är snarare regel än undantag i dagens samhälle. Icke heller vår kommun undgår detta. Omorganisationer ska leda till något bättre och effektivare annars ska man låta bli. Under själva processen kan det vara svårt att se om något gott följer. Kommunstyrelsens förvaltningar har samlats till en gemensam förvaltning, med en nytillträdd kommunchef som förvaltningschef. Detta ger en ny styrka där samverkan och effektivisering blir ledorden. Kulturförvaltningen och förvaltningen för barn, utbildning och fritid bildar nu en enhet och arbetet med att sammanföra tekniska förvaltningen och miljö - och byggförvaltningen pågår. Även den politiska organisationen har ändrats från och med den nya mandatperioden. Tekniska nämnden och miljö- och byggnämnden ändras till en samhällsbyggnadsnämnd och en myndighetsnämnd och kulturnämnden och nämnden för barn, utbildning och fritid slås samman till nämnden för bildning, fritid och kultur. Vad gäller de olika nämndernas verksamheter hänvisar jag till deras berättelser, även om vissa saker är särskilt värda att nämna. Socialnämnden går visserligen med ett mindre underskott, men det får anses som ett mycket bra resultat då nämnden fått budgeten reducerad med 6 Mkr. Arbetet med effektivisering av äldreomsorgen måste ändå drivas vidare för att komma i nivå med kostnaden på länsnivå. Detsamma gäller nämnden för barn, utbildning och fritid. Trots ett stort underskott för interkommunala ersättningar klarar sig nämnden med ett relativt litet underskott, 1,6 Mkr. Även den nämnden har haft 6 Mkr mindre att röra sig med. Mycket bra jobbat. Tekniska nämnden har överskridit sin budget med mer än 8 Mkr. Det är naturligtvis inte bra. Det finns orsaker till detta, vi har t ex satt av 3 Mkr till kommande rivningar men framför allt är det kostnader för renhållningen som har skenat iväg. Här har nämnden en stor utmaning att arbeta med under 2011. Kommunens ekonomiska resultat slutar på +11,7 Mkr vilket får anses som ett gott resultat! Fördjupningen av översiktsplanen för vindkraft i södra och östra Härjedalen har varit föremål för kraftig debatt under året. Vi följde den arbetsgång som sedan länge har varit praxis i kommunen och många var engagerade. Efter lång debatt beslutade kommunfullmäktige i november att anta den fördjupade översiktsplanen. Därefter har beslutet överklagats och ligger nu för prövning hos Förvaltningsrätten. 5

Jag tar tillfället i akt att tacka alla medarbetare, alla förtroendevalda, och alla entreprenörer som utfört tjänster åt kommunen för det arbete ni utfört under 2010. Tack vare er kan vi med stolthet säga att vi har en bra och välskött kommun där kvalitet och kostnadsmedvetenhet är ledorden. Än en gång: Tack! Gottfrid Jonsson 6

KONCERNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Kommunens årsredovisning skall enligt kommunallagen omfatta även sådan verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Syftet är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska engagemang och ställning. Koncernavgränsning Koncernen omfattar kommunen samt företag, vars verksamhet inte är av obetydlig omfattning, som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över. Ett bestämmande inflytande föreligger då kommunen har röstandelsmajoritet, d v s mer än 50 %. Ett väsentligt inflytande anses kunna utövas vid en röstandel på 20 %. Obetydlig omfattning definieras som företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ett samägt företag anses ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Kommunens andel på 40 % i Härjedalens Fjällmuseum AB tas inte med i kommunens koncernredovisning mot bakgrund av bolagets omsättning och balansomslutning. Härjedalens turistanläggningar AB (HTAB) 100 % Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar 100 % Fastighetsaktiebolaget Norkom 50 % KONCERNEN HÄRJEDALENS KOMMUN YPRO, Ytterhogdals produkter AB 100 % Härjegårdar Fastighets AB 100 % Härjeåns Kraft AB 36,2 % Koncernen omfattar, förutom kommunen, följande företag: Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) YPRO Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Härjeåns Kraft AB (36,2 %) Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) 7

Konsolideringsmetod Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Metoden innebär att dotterföretagsandelarnas anskaffningsvärde har avräknats mot deras matematiska värde vid förvärvstidpunkten (förvärvat eget kapital). Vid konsolideringen har inga elimineringsdifferenser uppkommit. I koncernredovisningen har intagits kommunens andelar av räkenskapsposterna i respektive dotterföretag (proportionell konsolidering). Redovisade årsresultat avser - om inte annat anges - resultatet före bokslutsdispositioner minus betald skatt. Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) Verksamhet: Drift av stugbyar, exploatering och försäljning av fastigheter för fritidsändamål samt annan turistfrämjande verksamhet inom bolagets geografiska område Hede och Vemdalens församlingar. Obeskattade reserver har helt och hållet räknats som eget kapital i samtliga företag utom i koncernen Härjeåns Kraft AB. De obeskattade reserverna i Härjeåns Kraft AB är inte disponibla på samma sätt som i de företag där kommunen ensam har det bestämmande inflytandet, och därför har dessa reserver uppdelats i två delar, nämligen 26,3 % uppskjuten skatteskuld och 73,7 % eget kapital. Koncernens ekonomi Under året uppgick verksamhetens intäkter till 480,6 Mkr och verksamhetens kostnader till 950,6 Mkr. Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag erhölls med 610,7 Mkr. För koncernen redovisas ett årsresultat på +26,8 Mkr (föregående år +27,4 Mkr). På balansdagen uppgick de totala tillgångarna till 1 506,7 Mkr och det egna kapitalet till 759,7 Mkr. Koncernen har en soliditet på 50 % (föregående år 47 %). Kommunen Kommunens resultat och ekonomiska ställning m m redovisas i kommunöversikten. Dotterföretagen Uppgifterna om företagen har hämtats från respektive företags årsredovisning. Omsättning 2,3 Mkr. Årsresultat +0,3 Mkr (föregående år +0,3 Mkr). Soliditet 57 % (föregående år 64 %). Ingen anställd. YPRO, Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Verksamhet: Främjande av näringslivets utveckling i Ytterhogdals, Överhogdals och Ängersjö församlingar. Medverkan i lokal utveckling samt ägande och förvaltning av fast och lös egendom för näringslivets behov inom bolagets geografiska område. Omsättning 1,8 Mkr. Årsresultat 0,3 Mkr (föregående år 0,7 Mkr). Soliditet 32 % (föregående år 32 %). Ingen anställd. Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Verksamhet: Ägande och förvaltning av fastigheter för bostads- och affärsändamål samt främjande av bostadsförsörjningen i övrigt inom Härjedalens kommun. Omsättning 74,5 Mkr. Årsresultat efter nedskrivningar med 45 Mkr är -41,8 Mkr (föregående år +1,4 Mkr). Soliditet 3 % (föregående år 1 %). Bolaget har under året haft i medeltal 9 personer anställda, 5 män och 4 kvinnor. 8

Kommunen har borgensåtaganden på sammanlagt 362,1 Mkr (föregående år 428,7 Mkr) för bolagets lån. I vissa delar av kommunen är efterfrågan på bostäder fortfarande svag. Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Verksamhet: Enligt stadgarna skall stiftelsen främja den turistiska utvecklingen i Tännäs och Ljusnedals församlingar och medverka i lokal utveckling samt äga och förvalta anläggningar för turism inom stiftelsens geografiska område. Stiftelsen har under det senaste året inte bedrivit någon aktiv verksamhet. Omsättning 0 Mkr. Årsresultat 0 Mkr (föregående år 0,1 Mkr. Soliditet 98 % (föregående år 99 %). Ingen anställd. Härjeåns Kraft AB (36,2 %) Verksamhet: Produktion och distribution av elkraft till ca 27 000 nätkunder varav ungefär hälften finns i Härjedalen. Största aktieägare i Härjeåns är Fortum Distribution AB med en ägarandel av 47,9 % och Härjedalens kommun med en ägarandel av 36,2 %. All energiförsäljning sker fr o m 1998 via det särskilda elhandelsbolaget Fyrfasen Energi AB. Detta bolag ägs av Härjeåns Kraft AB (80 %) och Bergs Tingslags Elektriska AB (20 %). Koncernen Härjeåns Kraft AB har under året omsatt totalt 575,4 Mkr (kommunens andel 208,3 Mkr). Redovisat resultat, efter avdrag för såväl betald skatt på årets resultat som uppskjuten skatt på årets förändring av obeskattade reserver, uppgår till +45,4 Mkr (föregående år +65,6 Mkr). Kommunens andel av resultatet +16,4 Mkr (föregående år +23,7 Mkr). Soliditet 59,7 % (föregående år 54 %). Härjeåns Kraft AB med dotterbolag har under året haft i medeltal 91 personer anställda, 74 män och 17 kvinnor. I Härjeåns Nät AB finns 78 anställda och i Fyrfasen Energi AB 13 personer.i Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Verksamhet: Bolaget har till föremål för sin verksamhet att tillskapa lokaler för näringsverksamhet i Härjedalens kommun. Fastighetsaktiebolaget Norkom bildades hösten 1997. Härjedalens kommun och Norrvidden Delägare Norr AB äger hälften vardera av aktierna i bolaget. Bolaget har uppfört kontorslokaler på 3 200 m 2 i Sveg. Lokalerna, som var inflyttningsklara hösten 1998, hyrs ut till Sykes Datasvar Support AB. Bolaget förvärvade 2008 Norrvidden Sveg AB, numera namnändrat till Norkom i Sveg AB. Norkom i Sveg AB är lagfaren ägare till fastigheten Kilen 3. Bolagets omsättning 2,4 Mkr (kommunens andel 1,2 Mkr). Årsresultat efter nedskrivning med 2 Mkr är -1,2 Mkr (föregående år +1,2 Mkr). Kommunens andel av resultatet -0,6 Mkr (föregående år +0,6 Mkr). Soliditet 32 % (föregående år 41 %). Ingen anställd. Kommunen har ett borgensåtagande på 7,0 Mkr (föregående år 7,0 Mkr) för bolagets lån. Personal 2010 2009 Medelantalet anställda Kommunen 1 152 1 152 Helägda företag 9 9 Delägda företag 91 96 1 252 1 257 Löner och arvoden har uppgått till 358 Mkr (föregående år 353,3 Mkr). Bokförda kostnader för sociala avgifter uppgår till 150 Mkr (föregående år 147,7 Mkr). 9

10

KONCERNRESULTATRÄKNING (Tkr) 2010 2009 Verksamhetens intäkter 480 576 425 935 Verksamhetens kostnader (not 1) - 950 587-927 909 Avskrivningar (not 2) - 101 810-52 003 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER - 571 821-553 977 Skatteintäkter 369 955 368 606 Generella statsbidrag och utjämning 240 781 222 823 Finansiella intäkter 3 237 8 077 Finansiella kostnader - 8 608-13 422 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 33 544 32 107 Skattekostnader (not 3) - 7 867-4 924 Minoritetens andel i årets resultat (not 4) 1 099 190 ÅRETS RESULTAT 26 776 27 373 11

KONCERNBALANSRÄKNING (Tkr) 2010 2009 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 5) 753 268 770 944 Maskiner och inventarier (not 6) 218 256 221 175 Finansiella anläggningstillgångar (not 7) 11 972 10 139 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 983 496 1 002 258 Omsättningstillgångar Förråd m m 2 150 2 142 Fordringar 180 657 127 197 Kortfristiga placeringar 267 890 365 582 Kassa och bank 72 508 69 145 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 523 205 564 066 SUMMA TILLGÅNGAR 1 506 701 1 566 324 EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 8) 759 720 732 279 därav årets resultat 26 776 27 373 Minoritetsintresse 765 1 858 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 9) 26 552 25 859 Andra avsättningar (not 10) 77 639 107 798 Skulder Långfristiga skulder (not 11) 428 267 488 903 Kortfristiga skulder 213 758 209 627 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 506 701 1 566 324 12

PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 100 211 119 604 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 12) 325 912 340 238 Övriga ansvarsförbindelser (not 13) 7 014 7 415 13

KONCERNFINANSIERINGSANALYS (Tkr) 2010 2009 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 26 776 27 373 Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 14) 101 810 52 003-28 479 16 077 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning kortfristiga fordringar Ökning förråd och varulager Ökning kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster (not 15) Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten 100 107 95 453-53 460-9 468-8 - 63 4 131 31 597 250 250 51 020 117 769-83 724-64 114 1 514 2 734-1 638-392 - 42-83 848-61 730 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av långfristiga skulder (not 16) - 61 729-42 550 Minskning/Ökning av långfristiga fordringar 228-52 Kassaflöde från finansieringsverksamheten - 61 501-42 602 SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde - 94 329 13 437 Likvida medel vid årets början 434 727 421 290 Likvida medel vid årets slut 340 398 434 727 14

NOTANTECKNINGAR KONCERNEN (Tkr) 2010 2009 Not 1 Verksamhetens kostnader Under räkenskapsåret betalda leasingavgifter: Härjedalens kommun 1 605 1 717 Härjeåns Kraft AB 715 689 2 320 2 406 Leasingfinansiering av tillgångar tillämpas i mindre utsträckning av Härjedalens kommun och Härjeåns Kraft AB. Härjeåns Kraft redovisar samtliga leasingavtal som operationella i enlighet med reglerna i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4. Även kommunen redovisar samtliga leasingavtal som operationella vilket är ett avsteg gentemot rekommendation nr 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. Not 2 Avskrivningar Planenliga avskrivningar 53 778 52 003 Nedskrivningar 48 032 101 810 52 003 Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs med hänsyn till den beräknade ekonomiska livslängden för olika typer av anläggningstillgångar. Avskrivning sker med följande procentsatser: Byggnader 2-5 % Tekniska anläggningar 2,5-5% Fordon, maskiner och inventarier 10-33% Not 3 Skattekostnader Härjedalens Turistanläggningar AB 121 120 Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar 76 30 Härjeåns Kraft AB (36,1 %) 7 668 4 774 Norkom 2 7 867 4 924 Not 4 Minoritetens andel i årets resultat Minoritetens resultatandel i koncernen Härjeåns Kraft 1 099 190 1 099 190 15

2010 2009 Not 5 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde, netto 1 250 385 1 190 670 Uppskrivning mot uppskrivningsfond 537 537 Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan - 419 197-391 162 Årets avskrivningar enligt plan - 30 425-29 101 Nedskrivningar - 48 032 753 268 770 944 Not 6 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde, netto 471 519 453 483 Uppskrivning 201 201 Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan - 230 111-209 607 Årets avskrivningar enligt plan - 23 353-22 902 218 256 221 175 Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) 20 20 Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (7,8 %) 180 180 Länstrafiken AB (5,7 %) 344 344 Sonfjälls Golf AB 15 15 Fjällvind AB (8,1 %) 313 313 NBE Sweden AB (10 %) 10 10 Funäsdalsfjäll AB 160 160 Härjedalens Fjällmuseum AB (40 %) 40 40 Destination Vemdalen AB 20 Björnrike Linbane AB (20 %) 2 000 3 105 1 085 Andelar HBV, husbyggnadsvaror 421 380 Kommuninvest ek. förening 540 540 961 920 16

Långfristiga fordringar 2010 2009 Långfristiga värdepappersinnehav, Tännäs Fritidsanläggningar 4 870 4 957 Kommunens fordran på Länstrafiken 244 318 Övriga långfristiga fordringar 2 720 2 787 7 834 8 062 Bostadsrätter HSB, Hede 72 72 72 72 11 972 10 139 Not 8 Eget kapital Eget kapital vid årets början 732 279 704 684 Skillnad mellan förvärvat eget kapital och köpeskilling vid aktieköp i Härjeåns Kraft AB 423-27 Återbetalning ägartillskott Norkom (50%) 250 250 Utjämningsdifferens - 8-1 Årets resultat 26 776 27 373 759 720 732 279 Specifikation av eget kapital Bundna reserver (inklusive eget-kapital-delen av obeskattade reserver i koncernen Härjeåns Kraft AB) 44 230 45 026 Obeskattade reserver i övriga dotterbolag 990 1 270 Fritt eget kapital 714 500 685 983 759 720 732 279 Not 9 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsavsättning vid årets början 25 859 20 294 Årets förändring av Avsättningar för pensioner 693 5 565 26 552 25 859 17

2010 2009 Specifikation av pensionsavsättningar Kommunen 22 158 22 124 HTAB 793 725 Härjegårdar 3 240 3 010 Härjeåns Kraft AB 361 26 552 25 859 Not 10 Andra avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt (Härjeåns Kraft AB) 43 804 44 102 Avsättningar för återställande av deponier 15 715 16 126 Avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden 10 000 40 000 Avsättning aktieägartillskott 1 900 Övriga avsättningar 120 120 Avsättning för omstruktureringskostnader 5 000 5 550 Avsättning framtida rivningar 3 000 77 639 107 798 Not 11 Långfristiga skulder Banker och kreditinstitut 406 774 473 810 Övriga skulder 21 493 15 093 428 267 488 903 Not 12 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Kommunens åtaganden för pensionsförmåner som intjänats före 1998 262 226 273 811 Uppskjuten löneskatt 63 686 66 427 325 912 340 238 18

2010 2009 Not 13 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Enligt borgensbemyndigande för socialnämnden 400 400 2. Borgensåtaganden för företag och föreningar Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) 3 500 3 500 3. Garantifond Fastigo 56 50 4. Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning) 2 977 3 385 6 933 7 335 Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå 81 80 81 80 7 014 7 415 Not 14 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring av Avsättningar för pensioner 693 5 565 Reavinster som påverkat årets resultat - 22-749 Reaförluster som påverkat årets resultat 1 420 Upplösning/Avsättning för återställande av deponier - 411-1 038 Övriga avsättningar - 30 159 12 299-28 479 16 077 Not 15 Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Återbetalning av ägartillskott Norkom (50 %) 250 250 250 250 19

2010 2009 Not 16 Förändring av långfristiga skulder Minoritetsintresse - 1 093-329 Långfristiga skulder - 60 636-42 221-61 729-42 550 20

KOMMUNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Årets resultat För 2010 redovisas ett överskott på 11,7 Mkr. Resultat är 5,2 Mkr bättre än budget. Verksamheterna redovisar överlag ett resultat som väl överensstämmer med budget. Den tekniska nämnden har dock den största negativa budgetavvikelse på 5,1 Mkr om man exkluderar den avsättning på 3 Mkr som gjorts för rivningar. Budgetöverskridandet har framförallt skett inom renhållningen 3,8 Mkr samt flyget 1,3 Mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett underskott på 1,0 Mkr om man exkluderar de avsättningar som gjorts för nedskrivning av fastighetsvärden 10 Mkr samt för omstruktureringskostnader i kommunen 1,1 Mkr. Nämnden för barn, utbildning och fritid har dragit över sin budget med 1,7 Mkr. Socialnämnden redovisar under 2010 ett underskott på 1,0 Mkr. Kulturnämnden lämnar ett överskott på 0,3 Mkr och överförmyndarnämnden samt miljö- och byggnämnden visar resultat nära noll. Anslaget för oförutsedda behov har inte ianspråktagits i sin helhet, vilket också resulterat i en positiv budgetavvikelse på 0,7 Mkr. Kommunens finansnetto skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader är positivt och uppgår till 6,1 Mkr (föregående år 8,8 Mkr) Kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag har blivit 12,2 Mkr bättre än beräknat. Pensionskostnaderna inkl löneskatt har belastat resultatet med 29,8 Mkr. Årets ränta på det belopp som i räkenskaperna har avsatts för pensioner uppgår till 0,4 Mkr. Räntan redovisas som en finansiell kostnad och ingår i kommunens finansnetto. Med årets överskott har kommunen uppfyllt det lagstadgade balanskravet. Utvärdering av kommunens mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål: - Under treårsperioden 2010 2012 skall årsresultatet i genomsnitt uppgå till minst 6 Mkr. - Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Årets resultat uppgår till 11,7 Mkr efter avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden med 10 Mkr samt avsättning med 4,1 Mkr för rivningskostnader och omstruktureringskostnader. Det goda resultatet före avsättningar (25,8 Mkr) kan förklaras med att prognoserna över skatteintäkterna varit väl pessimistiska samt sänkningar av premier för avtalsförsäkringar. Samtliga investeringar har finansierats med egna medel. Kommunens finansiella mål får anses ha uppnåtts. Verksamhetsmål Beträffande utvärderingen av fastställda mål för verksamheterna hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Kommunens nettokostnader för verksamheterna har ökat med 1,7 % i förhållande till föregående år. Nettokostnadernas och finansnettots andel av de totala skatteintäkterna uppgick till 98,1 % (föregående år 99,1 %). 21

Soliditet Soliditeten, d v s eget kapital i förhållande till totalt kapital, har ökat jämfört med föregående år. Nedan visas en beräkning där pensionsåtagandet redovisas enligt blandmodellen och där pensionsåtagandet redovisas som skuld. Soliditetens utveckling 2007 2008 2009 2010 Soliditet med pensionssåtaganden (inkl löneskatt) redovisade enl blandmodellen 72% 73% 68% 70% Soliditet med samtliga pensionsåtaganden (inkl löneskatt) redovisade som avsättning/ skuld 26% 28% 25% 28% Lån i kreditinstitut Under de senaste sjutton åren har kommunens investeringar kunnat finansieras helt utan extern upplåning. Kommunen har ingen låneskuld. var högre än riksgenomsnittet men ungefär lika som länet. Inklusive särskild löneskatt uppgick pensionsförpliktelserna till 365,9 Mkr. Pensionsmedel Av kommunens pensionsåtaganden på 294,5 Mkr (exkl löneskatt) har 14,4 Mkr överlåtits till av arbetstagarna vald individuell förvaltning. Beloppet utbetalas i mars 2011. Resterande 280,1 Mkr kvarstår därefter i egen förvaltning hos kommunen. Mot dessa kvarstående åtaganden /skulder svarar tillgångar som ingår i kommunens likvida medel och som till övervägande del är placerade på penning- och obligationsmarknaden genom extern förvaltning. Förvaltningen har under år 2010 gett en avkastning på 0,87 procent. Långfristiga skulder och samtliga pensionsåtaganden 400000 350000 300000 250000 Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Pensionsförpliktelser De kommunanställda har liksom de flesta andra på arbetsmarknaden en avtalad tjänstepension. De avstår varje år en viss del av sin lön för att få en framtida tilläggspension. 200000 150000 100000 50000 0 2006 2007 2008 2009 2010 Lån Uppskjuten löneskatt på pensionsåtaganden Pensionsavsättn/skuld Ansvarsförbindelse (äldre pensionsåtaganden) Den pensionsförmån som en anställd under ett år tjänar in är en del av lönekostnaden för det året. Den framtida pensionen är med andra ord en uppskjuten lön, och kommunens pensionsåtaganden är en skuld till arbetstagarna för redan utfört (och av kommunen konsumerat) arbete. Fr o m 1998 redovisas alla nya pensionsåtaganden som skuld eller avsättning i balansräkningen. Äldre pensionsåtaganden tas endast upp som en ansvarsförbindelse. Kommunens samtliga pensionsåtaganden exkl uppskjuten löneskatt uppgick på balansdagen till 294,5 Mkr eller 28 167 kronor per invånare, vilket 22

Likviditet Kommunens likvida medel (kortfristiga placeringar, kassa och bank) uppgick vid årsskiftet till 326,9 Mkr. Detta är en minskning under året med 97,6 Mkr. Externa utgifter Personal 49,7 % Likvida medel i procent av externa utgifter (Mkr) 2006 2007 2008 2009 2010 Likvida medel 433,4 403,3 382,3 424,5 326,9 Främmande tjänster 23,5 % Externa utgifter 714,0 783,0 779,2 782,8 858,6 Andel (%) 61 52 49 54 38 Bidrag, ers 10,1 % Räntor, pensioner 3,6 % Fastigh, inv, matr 13,1 % Av sammanställningen framgår att vid senaste årsskifte utgjorde kommunens likvida medel 38 % av 2010 års externa utgifter. Detta värde motsvarar ungefär fem månaders betalningar. Likvida medel 433,4 424,5 450000 403,3 382,3 400000 326,9 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 2006 2007 2008 2009 2010 Externa inkomster och utgifter 2010 Externa inkomster Skatter, skatteutjämning 72,1% Tjänster m m 1,5% Statsbidrag 11,2% Konsumtionsavgifter 7,4% Räntor 0,8% Hyror, avg 4,5% Köpelikvid, anslutn.avg 2,4% 23

Budgetutfall För 2010 hade budgeterats ett överskott på 6,5 Mkr. Nettoresultatet blev 11,7 Mkr, vilket är 5,2 Mkr bättre än budget. Nämndernas budgetavvikelser kommenteras under respektive nämnds verksamhetsbeskrivning. Driftredovisning sammanfattad per huvudverksamhetsområde redovisas i särskild bilaga. Nettoanslag och budgetavvikelser redovisade per nämnd (Mkr) Budget Redovisning Avvikelse (Avvikelse) 2009 Kommunstyrelsen och gemensam verksamhet - 58,5-59,5-1,0 ( +2,9 ) Överförmyndarnämnd - 0,4-0,4 - ( +0 ) Teknisk nämnd - 34,7-39,8-5,1 ( -1,2 ) Miljö- och byggnämnd - 3,9-3,8 0,1 ( +1,7 ) Kulturnämnd - 8,6-8,3 0,3 ( +0 ) Nämnden för barn, utb o fritid - 235,7-237,4-1,7 ( -0,2 ) Socialnämnd - 255,3-256,3-1,0 ( +0,6 ) Delsumma - 597,1-605,5-8,4 ( +3,8 ) Anslag för oförutsedda behov - 0,7-0,7 ( +3,3 ) Avsättning, omstruktur. Kostnader - 1,1-1,1 ( -2,0 ) Avsättning, rivningar - 3,0-3,0 Reavinst, fastigheter och inventarier - - ( +0,4) Avsättning, nedskrivning fastighetsvärden - 10,0-10,0 ( -15,3) Skillnad mellan internt POpåslag och externa arbetsgivaravgifter 23,9 34,9 11,0 ( +14,3 ) Pensionskostnader - 34,9-29,8 5,1 ( -1,2 ) Interndebiterade kapitalkostnader 34,4 35,5 1,1 ( +1,2 ) Avskrivningar - 23,5-26,2-2,7 ( +0,3 ) Verksamhetens nettokostnader - 597,9-605,2-7,3 ( +4,8 ) Skatteintäkter och utjämning 598,5 610,7 12,2 ( -3,6 ) Finansiering 5,9 6,2 0,3 (- 7,2 ) Resultat före eo-poster 6,5 11,7 5,2 ( -6,0 ) Extraordinära poster - - - - SUMMA 6,5 11,7 5,2 ( -6,0 ) 24

Investeringsredovisning Nettoinvesteringar (mkr) Budget Redovisning Ombudgeteras Avvikelse Gemensam kommunadministration 4,1-2,0-2,1 - Arbete och näringsliv 10,3-0,4-2,0 7,9 Mark, lokaler och bostäder 32,3-17,0-16,5-1,2 Kommunikationer 12,6-24,4 14,1 2,3 Kultur 0,1 - - 0,1 - Vatten och avfall 37,8-15,2-19,7 2,9 Barn, utbildning och fritid 0,2-0,1-0,1 - Socialtjänst 1,0 - - 1,0 - Naturvård, samhällsskydd 2,5-0,3-2,2 - Infrastrukturprojekt 19,5 Mkr (Totalt 25,5 Mkr) Kommunikationscenter Funäsdalen 3,6 Mkr Utbyte fordon/entreprenadmaskiner 1,1 Mkr Va-anläggningar 14,4 Mkr Återvinningscentraler 2,0 Mkr 70 60 50 För infrastrukturprojektet och kommunikations - center i Funäsdalen beräknas ytterligare ca 14,5 Mkr att erhållas från EU:s strukturfonder och Länsstyrelsen Nettoinvesteringar 2006-2010 63,3 38,6 39,9 59,4 SUMMA 100,9-59,4 *) - 29,6 11,9 40 30,4 30 20 10 Bruttoinvesteringar 64,7 Investeringsbidrag - 4,0 Delsumma 60,7 Försäljning av tomter och andra anl.tillgångar - 1,3 SUMMA 59,4 0 2006 2007 2008 2009 2010 Årets bruttoinvesteringar uppgick till 64,7 Mkr (föregående år 43,5 Mkr). Bland investeringarna kan följande nämnas: Lönesystem 1,0 Mkr Teknisk IT-infrastruktur 0,6 Mkr Genomförande energiplan 1,1 Mkr Långtidsplanerat underhåll fastighet 3,2 Mkr Kompletteringsinvestering lokaler 0,4 Mkr Tillgänglighet offentliga lokaler 1,3 Mkr Upprustning polishus, Hede 0,9 Mkr Säkerhetsarbete, Medborgarhuset 0,8 Mkr Ombyggnad polisstation, Funäsdalen 0,5 Mkr Proj Ishall, Sveg 0,6 Mkr Avfuktningsaggregat badhus, Lillhärdal 0,8 Mkr (totalt 1,5 Mkr) Styr- o reglersystem Svegsmon 1,2 Mkr Asfaltbeläggning 2,9 Mkr 25

Finansiella profiler för Härjedalens kommun 2007 2009 Jämfört med genomsnittet i gruppen hade Härjedalen mycket högre soliditet och mycket starkare finansiella nettotillgångar. Kommunens likviditet låg också klart över genomsnittet under hela perioden. Budgetföljsamheten har förbättrats under perioden 2007-2009. Den huvudsakliga förklaringen till detta är att Socialnämnden och Nämnden för bildning fritid och kultur förbättrat sin budgetföljsamhet. Skattefinansieringsgraden av investeringar ligger under perioden under genomsnittet i jämförelse med andra kommuner. Orsaken till detta är den relativt höga investeringsnivån vilket i sig inte behöver vara något negativt. Resultatet före eo poster har sjunkit under perioden, men orsaken till detta är att de betydande avsättningar som gjorts belastat verksamheternas kostnader. Kommunforskning i Västsverige (KFi) har gjort en finansiell analys av 44 kommuner i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. I analysen redovisas kommunens finansiella ställning och hur kommunen utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Norrland. Analysen omfattar åren 2007 2009. Den finansiella profilen för respektive år är konstruerad som ett polärdiagram och innehåller dels fyra perspektiv och dels åtta finansiella nyckeltal. De fyra perspektiven är långoch kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Skattefin av investeringar Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Resultat före eo poster Budgetföljsamhet Genomsnittligt resultat - 3 år Skattefin av investeringar Härjedalens kommun 2007 Lång sikt, kapacitet 5 Skattesats 4 3 Soliditet 2 1 0 Risk Kort sikt, beredskap Härjedalens kommun 2008 Lång sikt, kapacitet 5 4 3 2 Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Skattesats Soliditet 1 Härjedalen har under åren 2007 2009 haft en Kontroll 0 Risk skattesats på 22:82. Denna nivå var 20 öre högre än genomsnittet i gruppen. Resultat före eo poster Finansiella nettotillgångar Budgetföljsamhet Skattefin av investeringar Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Resultat före eo poster Budgetföljsamhet Kassalikviditet Kort sikt, beredskap Härjedalens kommun 2009 Lång sikt, kapacitet 5 4 3 2 1 0 Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Kort sikt, beredskap Härjedalen Genomsnittet för kommunerna i Norrland (Hur profilen tolkas, se nästa sida) 26

SÅ TOLKAS DEN FINANSIELLA PROFILEN Åtta nyckeltal Nyckeltalen speglar olika dimensioner av kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Skalan Diagrammet har skalan 1-5. Det finns 44 kommuner i gruppen. De som har de starkaste nyckeltalen har fått en femma och de svagaste kommunerna har fått en etta. Fyra axlar/perspektiv Varje perspektiv /axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Varje nyckeltal ingår därmed i två perspektiv. Poäng och genomsnitt Den heldragna röda linjen visar kommunens finansiella profil samt de olika poäng som kommunen fått. Den streckade blå ringen i mitten visar genomsnittet för de 44 kommunerna. Ligger kommunen utanför den steckade blå ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Fem år i sammandrag (tkr) 2006 2007 2008 2009 2010 Riket 2009 (ovägt medelvärde) Länet 2009 Årets resultat 31 672 27 118 11 610 5 312 11 708 Årets resultat per invånare 2 942 kr 2 535 kr 1 091 kr 502 kr 1 120 kr 985 kr 480 kr Nettokostnadernas utveckling (procentuell förändring) 3,2% 3,1% 6,7% 0,0% 1,7% Utveckling av skatte- och bidragsintäkterna (procentuell förändring) 3,8% 1,2% 3,4% 0,8% 0,8% Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna 94,3% 95,2% 98,0% 99,1% 98,1% 97,8% 99,1% Finansnetto 12 698 17 893 20 282 8 827 6 144 Finansnetto per invånare 1 180 kr 1 672 kr 1 905 kr 834 kr 588 kr 215 kr -174 kr Redovisat eget kapital 490 599 517 717 529 328 534 640 546 348 Redovisat eget kapital per invånare 45 578 kr 48 389 kr 49 726 kr 50 509 kr 52 262 kr 26 748 kr 26 560 kr Pensionsförpliktelser exkl individuell del och exkl löneskatt 232 769 274 465 278 650 291 615 280 057 per invånare 21 625 kr 25 653 kr 26 177 kr 27 550 kr 26 790 kr 16 090 kr 25 159 kr Borgensförbindelser 462 573 460 722 443 260 443 220 376 510 per invånare 42 974 kr 43 062 kr 41 640 kr 41 872 kr 36 016 kr 28 106 kr 21 040 kr Likvida medel 433 374 403 271 382 334 424 487 326 863 Likvida medel per invånare 40 261 kr 37 692 kr 35 917 kr 40 103 kr 31 267 kr 27

Personal Kommunen hade den 31 december 1 080 fast anställda, varav 764 kvinnor och 316 män. Till detta kommer ett antal timanställda, arvodesanställda och projektanställda. Uttryckt som årsarbetare uppgick medelantalet anställda under året till 1 152 personer (föregående år 1 152 personer). Fördelning på anställningsform Deltid 36% Fördelning på anställningsform Övriga 10% Fördelning kvinnor/män Heltid 54% Fördelning kvinnor/män Män 30% Kvinnor 70% Åldersfördelning En fördelning av kommunens anställda på olika åldersgrupper visar att gruppen med anställda i åldern 55-59 år är starkt överrepresenterad. Diagrammet visar fast anställd personal. Antal st Åldersfördelning 210 Antal anställda per nämnd Fördelningen av personal inom de olika nämnderna framgår av stapeldiagrammet. Diagrammet visar fast anställd personal. 180 150 120 90 60 30 Antal anställda per nämnd fördelat på kvinnor och män 0 Ålder 0-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 > 60 500 Kvinnor Män 400 300 200 100 0 Ks Tn Kn Buf Sn Mbn Ks = Kommunstyrelsen Tn = Teknisk nämnd Kn = Kulturnämnd Buf = Nämnden för barn, utbildning och fritid Sn = Socialnämnd Mbn = Miljö- och byggnämnd 28

Beräknade pensionsavgångar Antal Pensionsavgångar 2011-2020 Sjukfrånvaro (%) 50 2010 2009 2008 40 30 20 30 29 30 37 38 38 44 38 34 29 Total sjukfrånvarotid 4,2 5,1 6,8 Långtidssjukfrånvaro (> 60 dgr) 45,2 53,9 63,5 Sjukfrånvarotid, kvinnor 5 5,8 7,7 Sjukfrånvarotid, män 2,2 3,3 4,2 10 Sjukfrånvarotid, - 29 år 3 4,5 4,7 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 År Inom den närmaste 10-års perioden kommer ca 347 personer att avgå med pension vid 65-års ålder, vilket motsvarar ca 30 % av antalet årsarbetare. Pensioneringsperioden enligt gällande pensionsavtal är 61-67 år. Semester- och övertidsskuld Skulden uppgick 2010 till 32,5 Mkr. Under 2010 ökade skulden med 0,6 Mkr jämfört med föregående år. Av skulden avser 29,7 Mkr ej uttagen semester och 2,8 Mkr okompenserad övertid. Sjukfrånvarotid, 30-49 år 4,5 4,7 6,6 Sjukfrånvarotid, 50 år - 4,3 5,7 7,3 Löner och ersättningar (Mkr) 2010 2009 Arvoden till förtroendem 3,1 3,1 Ersättning till uppdragstagare 2,3 1,8 Löner till anställda 314,5 309,2 Delsumma 319,9 314,1 Sociala avgifter 132,6 130,4 SUMMA 452,5 444,5 Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron var under 2010 i genomsnitt 4,2 % av överenskommen arbetstid (föregående år 5,1 %). För män uppgick frånvaron till 2,2 % och för kvinnor till 5,0 % (föregående år 3,3 % respektive 5,8 %). % 10 9,5 Sjukfrånvaro 2005-2010 i procent 9,5 9 8 7 6 5 4 3 2 8,1 3,9 7,3 6,3 2,9 8,4 5,1 7,7 6,8 4,2 5,8 5,1 3,3 5 4,2 2,2 Kvinnor Alla Män 1 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År 29

Framtiden När man tittar tillbaka på de senaste två åren inser man hur svårt det är att sia, särskilt om framtiden. Prognosmakarna pendlade mellan att betrakta den svenska ekonomin som på randen till avgrunden till att vara en tigerekonomi. Med facit i hand kan man väl konstatera att den ekonomiska verkligheten inte blev fullt så dramatisk. För den kommunala sektorn innebar 2010 ett år med stora överskott. Anledningen till detta var i huvudsak att staten tillförde sammanlagt 17 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag till Kommun- och landstingssektorn och den krismedvetenhet som allmänt dämpade kostnadsutvecklingen. Mkr bl a tack vare kommunens nyemissioner på sammanlagt 67 Mkr. Bolagets skuldsättning är fortfarande för hög varför arbetet med att sanera bolagets ekonomi sannolikt måste fortsätta. Härjedalens kommun är inget undantag och redovisar ett resultat på 11,7 Mkr trots att betydande avsättningar har gjorts för bl.a. nedskrivning av fastighetsvärden. Under 2011 upphör nu de tillfälliga budgetförstärkningarna och läget återgår till det lite mer normala. Den stabilisering av kommunsektorns skatteintäkter som påbörjades förra året har fortsatt och gjort det möjligt att förskjuta kommunens besparingsåtgärder och på ett bättre sätt anpassa dessa till den naturliga avgång genom pensioneringar som nu kommer. Kommunen fortsätter dock att brottas med vikande befolkningssiffror vilket innebär att kommunens antal anställda och verksamhet måste bantas och effektiviseras så länge den trenden består. Andra utmaningar vi står inför är den framtida kompetensförsörjningen mot bakgrund av de stora pensionsavgångarna som är i antågande. Vi har också behov av att anpassa våra lokaler till t ex ett minskat elevunderlag. Under åren 2008-2010 har skulderna i vårt helägda bostadsbolag Härjegårdar Fastighets AB minskats med 78,9 30

RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN 2010 2009 Verksamhetens intäkter (not 1) 217 851 169 652 Verksamhetens kostnader (not 2) - 796 806-740 940 Avskrivningar (not 3) - 26 217-23 656 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER - 605 172-594 944 Skatteintäkter (not 4) 369 955 368 606 Generella statsbidrag och utjämning (not 5) 240 781 222 823 Finansiella intäkter (not 6) 6 759 10 194 Finansiella kostnader (not 7) - 615-1 367 ÅRETS RESULTAT (not 8) 11 708 5 312 31

BALANSRÄKNING KOMMUNEN (Tkr) 2010 2009 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 9) 276 662 248 061 Maskiner och inventarier (not 10) 18 725 19 221 Finansiella anläggningstillgångar (not 11) 20 532 13 855 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 315 919 281 137 Omsättningstillgångar Förråd m m 1 715 1 676 Fordringar (not 12) 132 012 76 499 Kortfristiga placeringar (not 13) 267 890 365 582 Kassa och bank (not 14) 58 973 58 905 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 460 590 502 662 SUMMA TILLGÅNGAR 776 509 783 799 EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 15) 546 348 534 640 därav årets resultat 11 708 5 312 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 16) 22 158 22 124 Andra avsättningar (not 17) 33 835 63 696 Skulder Långfristiga skulder (not 18) 21 493 15 093 Kortfristiga skulder (not 19) 152 675 148 246 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 776 509 783 799 PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 20) 325 842 340 238 Övriga ansvarsförbindelser (not 21) 376 591 443 300 Framtida årliga förfallobelopp, leasingavgifter (not 27) 6 650 7 500 32

FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN (Tkr) 2010 2009 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11 708 5 312 Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 22) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning kortfristiga skulder 26 217 23 656-29 843 18 696 8 082 47 664-55 512 1 183-39 13 4 429 32 130 Kassaflöde från den löpande verksamheten - 43 040 80 990 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 23) Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 24) Investering i finansiella anläggningstillgångar (not 25) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (not 26) - 55 591-41 501 1 285 1 909-5 081-376 42 Kassaflöde från investeringsverksamheten - 59 387-39 926 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder 6 400 4 839 Ökning av långfristiga fordringar - 1 597-3 750 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 4 803 1 089 SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde - 97 624 42 153 Likvida medel vid årets början 424 487 382 334 Likvida medel vid årets slut 326 863 424 487 33

NOTANTECKNINGAR KOMMUNEN (Tkr) 2010 2009 Not 1 Verksamhetens intäkter Ordinär verksamhet Övrig ordinär verksamhet 177 335 168 782 Jämförelsestörande poster 177 335 168 782 Reavinster 16 370 Återföring av avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden 40 000 - Återbetalning aktieägartillskott Norkom 500 500 217 851 169 652 * VA-verksamheten är särredovisad i bilaga, sid 45 Not 2 Verksamhetens kostnader Ordinär verksamhet Förändring semesterlöneskuld 602 381 Pensionskostnader (inkl löneskatt) 29 908 33 882 Övrig ordinär verksamhet 708 697 693 968 Jämförelsestörande poster 739 207 728 231 Aktieägartillskott YPRO 225 Avsättning för omstruktureringskostnader 1 121 2 000 Nyemission, Härjegårdar Fastighets AB 45 000 Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden 10 000 15 300 Avsättning för framtida rivningskostnader 3 000 Ändrade premier, FORA - 1 522-4 816 796 806 740 940 34

2010 2009 Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar 24 185 23 656 Nedskrivningar 2 032-26 217 23 656 Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs linjärt efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod enligt Rådet för kommunal redovisning, rek 11.1. Avskrivningarna påbörjas vid den tidpunkt då anläggningarna tas i bruk. Kommunens beloppsgräns för inventarier av mindre värde uppgår till ett prisbasbelopp (42 400 kr). Avskrivningstider - Förvaltningsbyggnader 50 år - Skolor, industrihus, gator och vägar, va-anläggningar, 33 år simhall (Sveg) - Daghem, förråd, 20 år idrottsanläggningar - Brandfordon, räddningsutrustning, inventarier 10 år - Entreprenadmaskiner 5 år - Datautrustning 1-5 år Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter inkomståret 364 895 381 117 Slutavräkning föregående år 275 389 Beräknad slutavräkning för inkomståret 4 837-12 900 Reglering habilitering - 52 369 955 368 606 35

2010 2009 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 108 817 111 752 Kostnadsutjämning 58 826 60 711 Regleringspost 2 722-5 208 Strukturbidrag 24 110 24 180 Fastighetsavgift 23 681 21 555 Tillfälligt konjunkturstöd 10 344 LSS-utjämning 12 281 9 833 240 781 222 823 Not 6 Finansiella intäkter Ränta utlämnade lån 140 56 Ränta bankmedel 924 897 Utdelning aktier 3 492 4 364 Räntebidrag 4 7 Ränta kapitalförvaltning 2 160 4 225 Övriga ränteintäkter 39 49 Engångsutdelning SKL 596 6 759 10 194 Not 7 Finansiella kostnader Övriga räntekostnader 8 12 Avgift kapitalförvaltning, giroavgifter m m 233 287 Ränta på pensionsavsättning 374 1 068 615 1 367 36

2010 2009 Not 8 Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkning 11 708 5 312 Realisationsvinster - 16-370 Balanskravsresultat 11 692 4 942 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Värde 1 januari 249 041 236 020 Årets bruttoinvesteringar 55 508 34 953 Årets investeringsbidrag, tomtlikvider m m - 5 230-3 062 Årets avskrivningar - 19 645-18 870 Nedskrivning - 2 032 277 642 249 041 Omsättningsbara exploateringsfastigheter - 980-980 276 662 248 061 Specifikation av mark, byggnader och tekniska anläggningar 2010 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Skogar 475 475 Markreserv och exploateringsmark 5 385 10 5 375 Verksamhetsfastigheter 384 663 213 872 170 791 Fastigheter för affärsverksamhet 122 786 59 799 62 987 Publika fastigheter 56 259 18 819 37 440 Fastigheter för annan verksamhet 10 556 9 982 574 Övriga fastigheter 580 124 302 482 277 642 Omsättningsbara exploateringsfastigheter - 980 Taxeringsvärden Skog 8 391 Byggnader 8 042 Mark 22 781 Summa taxeringsvärden 39 214 276 662 37

2010 2009 Not 10 Maskiner och inventarier Bokfört värde 1 januari 19 221 16 177 Årets bruttoinvesteringar 4 144 8 142 Årets avskrivningar - 4 540-4 786 Försäljning/Investeringsbidrag - 100-312 18 725 19 221 Specifikation av maskiner och inventarier 2010 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner 18 977 8 757 10 220 Inventarier 15 746 7 241 8 505 Personaldatorer 2 442 2 442-37 165 18 440 18 725 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) 512 512 Ytterhogdals Produkter AB (100 %) 200 200 Härjegårdar Fastighets AB (100 %) 9 673 4 673 Härjeåns Kraft AB (36,2 %) 1 594 1 514 Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) 15 15 Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (6,5 %) 180 180 Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) 450 450 Länstrafiken AB (4,3 %) 344 344 Fjällvind AB (8,1 %) 313 313 NBE Sweden AB (10 %) 10 10 Härjedalens Fjällmuseum AB (40 %) 40 40 13 334 8 254 Andelar Kommuninvest Ek. fören 540 540 540 540 38

Långfristiga fordringar 2010 2009 Länstrafiken 244 318 Ytterhogdals Produkter AB 3 750 4 000 Kommuninvest ek för * 2 300 Övriga långfristiga fordringar 12 391 6 306 4 709 Kortfristiga fordringar - 250-250 6 056 4 459 Bostadsrätter HSB (kontorslokal och två lägenheter i Hede) 72 72 72 72 Grundfondskapital Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) 530 530 530 530 20 532 13 855 * Härjedalens kommun har i mars 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2010-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ek för har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek för har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlems-kommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som resp medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas resp insatskapital i Kommuninvest ek för. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Härjedalens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgens-förbindelse, kan noteras att per 2010-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 183 455 180 724 kronor och totala tillgångar till 178 833 146 269 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 475 518 159 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 463 483 089 kronor. 39

2010 2009 Not 12 Fordringar Kortfristig del, långfristiga fordringar (YPRO) 250 250 Statsbidragsfordringar 6 745 3 160 Fordran F-skatt, skattekontot 4 174 137 Fordran, fastighetsavgift 16 948 7 487 Koncernkontoavräkning, Härjegårdar 43 734 29 063 Koncernkontoavräkning, HTAB 3 880 Avräkning, skogskonto 205 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 671 3 502 Fordran Länstrafiken 140 550 Upplupna skatteintäkter 4 837 Fordran på moms 10 963 7 759 Fakturafordringar och övriga kortfristiga fordringar 24 337 25 448 Värdereglering av kundfordringar - 872-857 132 012 76 499 Not 13 Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 50 000 Bankkonto kapitalförvaltning 671 2 952 Värdepapper kapitalförvaltning 265 080 311 760 Upplupna intäktsräntor, kapitalförvaltning 3 699 2 074 269 450 366 786 Nedskrivning av obligationer - 1 560-1 204 267 890 365 582 Marknadsvärde på balansdagen 267 453 365 862 40

2010 2009 Not 14 Kassa och bank Kassa 24 45 Bank 58 949 58 860 58 973 58 905 Not 15 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 534 640 529 328 Årets resultat 11 708 5 312 546 348 534 640 Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning 17 804 13 576 Pensionsutbetalningar - 1 358-38 Nyintjänad pension 832 3 038 Ränte- och basbeloppsuppräkning 374 1 067 Pension till efterlevande 190 340 Övrigt - 11-179 Utgående avsättning 17 831 17 804 Specifikation per kategori Arbetstagare 7 106 7 870 Pensionstagare 9 179 6 302 Avgångna 1 073 2 549 Garantipensioner (ÖK-SAP) 473 1 083 Visstidspension - - 17 831 17 804 Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning 4 327 4 320 22 158 22 124 Aktualiseringsgrad 76,0% 73,4% 41

2010 2009 Not 17 Andra avsättningar Inbetalda förskott på tomtlikvider, Ljusnedal 120 120 Återställande av deponier * 15 715 16 126 Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden 10 000 40 000 Avsättning aktieägartillskott 1 900 Avsättning omstruktureringskostnader 5 000 5 550 Avsättning framtida rivningar 3 000 33 835 63 696 * Kommunens åtagande vad gäller återställande av deponier har kostnadsberäknats till ca 17,2 Mkr vilket ursprungligen har avsatts. Not 18 Långfristiga skulder Förutbetalda anläggningsavgifter VA 21 493 15 093 21 493 15 093 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 37 925 25 194 Skuld affärsmoms 2 430 Personalens källskatt 7 087 7 116 Upplupna retroaktiva löner 4 065 277 Periodisering av decemberlön 5 748 5 883 Upplupna semesterlöner, uppehållslöner och lärarnas ferielöner 32 526 31 924 Upplupna arbetsgivaravgifter 8 096 7 943 Upplupen särskild löneskatt på pensioner (individuell del) 3 500 3 400 Upplupen pensionskostnad, individuell del 14 400 14 000 Förutbetalda skatteintäkter 12 620 25 448 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 671 12 286 Upplupen F-skatt 323 Övriga kortfristiga skulder 12 037 12 022 152 675 148 246 42

2010 2009 Not 20 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse 273 811 265 074 Aktualisering - 775-653 Ränteuppräkning 4 249 4 168 Basbeloppsuppräkning - 821 13 881 Årets utbetalning - 8 680-8 712 Ändring av försäkringstekniska grunder - 3 081 - Övrig post - 2 477 53 Summa pensionsförpliktelser 262 226 273 811 Specifikation per kategori Arbetstagare 115 547 127 698 Pensionstagare 101 526 99 060 Avgångna 45 153 47 053 262 226 273 811 Uppskjuten löneskatt 63 616 66 427 325 842 340 238 Aktualiseringsgrad 76,0% 75,0% Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07, enligt rek 17, Rådet för kommunal redovisning. Pensionsåtaganden vid visstidsförordnanden Enligt gällande kommunala avtal har hel- och deltidsanställda förtroendevalda rätt till pensionsersättning efter fullgjort antal perioder. För närvarande är det en förtroendevald som numera avgått, som kan erhålla pension. Sex av de nuvarande förtroendevalda har en tjänstgöringsgrad som berättigar till framtida pension. 43

2010 2009 Not 21 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Enligt borgensbemyndigande för socialnämnden 400 400 400 400 2. Kommunens företag (helägda) - Härjegårdar Fastighets AB 362 100 428 700 - Pensionsåtaganden för kommunala företag 4 033 3 735 366 133 432 435 3. Andra företag samt föreningar - Fastighets AB Norkom 7 000 7 000 7 000 7 000 4. Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning) 2 977 3 385 2 977 3 385 376 510 443 220 Infriade borgensåtaganden för egnahem/bostadslån 2010 Infriade borgensåtaganden 2009 Infriade borgensåtaganden 0 kr 0 kr Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå 81 80 81 80 376 591 443 300 44

2010 2009 Not 22 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Pensionsavsättning - 347 3 160 Ränta på pensionsavsättning 374 1 068 Uppskjuten löneskatt på pensions-avsättning Reavinster som påverkat årets resultat (jfr not 1) Upplösning deponier Avsättning omstruktureringskostnader Upplösning omstruktureringskostnader Avsättning/upplösning nedskrivning av fastighetsvärden Upplösning avsättning Norkom Avsättning framtida rivningskostnader 7 1 026-16 - 370-411 - 1 038 3 021 2 000-3 571-2 450-30 000 15 300-1 900 3 000-29 843 18 696 Not 23 Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar 59 657 43 095 Investeringsbidrag - 4 066-1 594 55 591 41 501 Not 24 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Tomtförsäljning 1 264 1 468 Personaldatorer 21 222 Försäljning, personbilar 419 1 285 2 109 Värde på exploateringsmark som överförts till omsättningstillgångar - 200 1 285 1 909 45

Not 25 Investering i finansiella anläggningstillgångar 2010 2009 Aktier i Härjeåns Kraft AB 81 27 Aktier i Härjegårdar Fastighets AB 5 000 Aktier i Fjällvind AB 309 Aktier i Härjedalens Fjällmuseum AB 40 5 081 376 Not 26 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Försäljning bostadsrätt 42-42 Not 27 Specifikation av leasingavtal Betalda leasingavgifter 1 605 1 717 Framtida förfallobelopp 6 650 7 500 Varav - Förfallotidpunkt inom 1 år 1 552 1 697 - Förfallotidpunkt inom 2-5 år 5 098 5 803 - Förfallotidpunkt, senare än 5 år - - Samtliga leasingavtal har klassificerats som s k operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation 13.1. Redovisning av leasingavtal. 46

REDOVISNINGSPRINCIPER Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rek RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med +382 tkr. Anläggningstillgångar Anläggninstillgångar upptas till anskaffningsvärdet minskat med eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningen beräknas efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningen påbörjas vid den tidpunkt då anläggningen tas i bruk. I samband med bokslut görs en översiktlig bedömning om fastställd nyttjandeperiod i något fall skall omprövas, och vid väsentlig avvikelse från tidigare bedömningar justeras avskrivningsbeloppen. Som anläggningstillgång klassificeras tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år med ett anskaffningsvärde överstigande ett basbelopp. Omsättningstillgångar Samtliga kommunens placeringsmedel är klassificerade som omsättningstillgång och värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Exploateringsfastigheter redovisas som omsättningstillgångar. Långfristiga skulder Anläggningsavgifter för vatten och avlopp redovisas i resultaträkningen till den del avgiften motsvarar direkta kostnader för anslutningen. Återstående belopp periodiseras som förutbetalda anläggningsavgifter. Kortfristiga skulder Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift är semesterlöneskulden bokförd som kortfristig skuld. Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07. Kommunen redovisar sina pensionsförpliktelser enligt blandmodellen. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation 13.1. Redovisning av leasingavtal. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar Härjedalens kommun, HTAB, YPRO, Härjegårdar Fastighets AB samt Tännäs Fritidsanläggningar som ägs till 100 %. Norkom, 50 %, Härjeåns Kraft AB 36,2 %. I redovisningen ingår inte kommunens andel i Härjedalens Fjällmuseum AB, 40 % då företagets verksamhet är begränsad. Övriga fordringar har efter individuell prövning tagits upp till det belopp som beräknas inflyta. Avsättningar Kommunen har per bokslutsdagen avsättningar uppbokade för pensioner intjänade efter 1997, deponier, nedskrivning av fastighetsvärden, omstruktureringskostnader rörande personal samt rivningar. 47

EKONOMISK REDOVISNING AV VA-VERKSAMHETEN (Tkr) Bilaga RESULTATRÄKNING Intäkter (not 1) Drift- och underhållskostnader (not 2) Interna kostnader (not 3) Kapitalkostnader (not 4) 2010 2009 41 248 33 604 Brukningsavgifter NOTANTECKNINGAR VA-VERKSAMHETEN Not 1 Intäkter 2010 2009-27 165-21 213 - Interna avgifter från kommunens fastigheter 1 020 908-7 613-6 179 - Externa avgifter 39 417 32 150-5 516-4 837 Årets resultat 954 1 375 Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter 432 265 Övriga intäkter 379 281 BALANSRÄKNING Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar (not 5) 56 879 47 346 Not 2 Drift- och underhållskostnader 41 248 33 604 Direkta särkostnader för VApersonal 10 517 9 362 Övriga drift- och underhållskostnader 16 648 11 851 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 27 165 21 213 Kundfordringar VA-debiteringar Avräkning fordran kommunen 11 683 10 371 26 432 13 332 SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital RESULTATFOND 94 994 71 049 Not 3 Interna kostnader Andel av förvaltningsledning, tekniskt kontor och teknisk nämnd 311 290 Va-ingenjörer och arbetsledare (inkl resekostnader) 3 722 3 859 Balanserat resultat 644-731 Kontorspersonal va-avdelningen 936 828 Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL Skulder Lån av kommunen Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter (not 6) Övriga kortfristiga skulder (not 7) SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 954 1 375 Andel av tekniska kontorets kostnader för kontorslokaler samt 1 598 644 kapitalkostnader m m 386 334 Andel av centralförvaltningens kostnader för leverantörsbetalningar, kassahantering, kundreskontra och kravverksamhet 675 336 69 567 53 238 Andel av centralförvaltningens kostnader för löneadministration, ITtjänster, telefoni, kontorsmateriel, 21 493 15 093 kopiering m m 677 69 2 336 2 074 Andel av kostnader för förråds-, maskin- och personallokaler, 94 994 71 049 inventarier m m 906 463 7 613 6 179 48

2010 2009 Not 4 Kapitalkostnader Avskrivningar Ränta 3 365 2 924 2 151 1 913 5 516 4 837 Not 5 Materiella anläggningstillgångar Ingående nettoanskaffningsvärde Årets nyinvesteringar Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar 111 676 97 258 12 898 14 418-64 330-61 406-3 365-2 924 56 879 47 346 Not 6 Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Ingående förutbetalda anläggningsavgifter Årets förutbetalda anläggningsavgifter 15 093 10 253 6 832 5 105 Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter - 432-265 21 493 15 093 Not 7 Övriga kortfristiga skulder Skuld affärsmoms 2 336 2 074 2 336 2 074 49

50

Nämndernas verksamhetsberättelser 51

52

KOMMUNSTYRELSE Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- 2010 2010 avvikelse Gemensam adm. och politisk verksamhet - 35 639-36 848-1 209 Arbete och Näringsliv - 7 324-7 122 202 Bostadspolitiska åtgärder - 5 055-5 000 55 Kollektivtrafik, flyg - 6 423-6 247 176 Samlingslokaler, allmänna anläggningar - 4 463-4 463 - Civilförsvar 44 90 46 Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön - 250-250 - 32-32 Delsumma - 58 860-59 872-1 012 Anslag för oförutsedda behov Avsättning omstruktureringskostnader Avsättning nedskrivn av fastighetsvärden Reavinst, fastigheter och inventarier - 724 724-1 121-1 121-10 000-10 000 16 16 SUMMA - 59 584-70 977-11 393 53

Kommentarer till siffersammanställning Kommunstyrelsens verksamheter redovisar i stort en god budgetföljsamhet. Den totala budgetavvikelsen på 11,4 Mkr förklaras av de avsättningar som gjorts för nedskrivning av fastighetsvärden samt avsättning för omstruktureringskostnader med sammanlagt 1,1 Mkr. Försöksverksamheten i Bioenergikombinatet NBE Sweden, som avslutades enligt plan under 2010 Destinationsbolag Vemdalen Destinationsutveckling Lofsdalen och Innovationsalliansen. Kommunen ingår också i två Leaderområden, Leader Hälsingebygden och Leader Södra Fjällen. Viktiga händelser och beslut Arbetet med att bilda ett kommunledningskontor genomfördes under hösten 2010. Arbetsmiljöverkets föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen innebar att en omfattande ombyggnad av Medborgarhusets ljushall genomfördes under sommaren. Samtidigt infördes ett säkerhetssystem med passerkort för de anställda och förtroendevalda. Näringslivsutvecklingen har varit mycket positiv under 2010. Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd var 3,8 % av befolkningen under 2010 vilket är 0,5 % lägre jämfört med genomsnittet i Jämtlands län. Andelen arbetslösa ungdomar i procent av befolkningen var 5,6 % jämfört med länets 5,4 %. Turismens positiva utveckling håller i sig och flera stora satsningar har påbörjats under 2010. Det som särskilt kan nämnas är Orsa Grönklitts etablering i Tänndalen samt utbyggnader i Björnriket och Vemdalen. Kommunen har under 2010 varit projektägare eller medverkat i ett antal pågående eller planerade projekt med finansiering från bland annat EU:s strukturfonder för Mål 2 Mellersta Norrland. Bland projekten kan nämnas: Okonventionella metoder för rekrytering av nyckelarbetskraft Framtid Funäsdalen Under hösten har det etablerats kontakter med Bollnäs kommun, Ljusdals kommun och Röros kommun. Syftet med kontakterna är att samverka i infrastrukturfrågor och näringslivsutveckling. Inflyttarprojektet Strömsund och Härjedalen avslutades 2010-12-31. Under året har Härjedalens kommun under åtta helger deltagit i inflyttarseminarier i staden Leuesden i Holland. Tre holländska familjer dvs. 12 personer har flyttat till Härjedalen under året. Utbildningen i värdskap som är obligatorisk för nyanställda uppdaterades under hösten 2010. Utbildningen - Förenkla helt enkelt - del ett påbörjades i december. Utbildningens syfte är att förbättra företagsklimatet i kommunen. Utbildningen skall visa på metoder och verktyg som kan leda till utvecklande arbetssätt och ett positivt förhållningssätt till företagandet inom förvaltningarna. Del två och tre genomförs under vintern och våren 2011. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ingår Härjedalens kommun från och med 2010 i förvaltningsområdet för samiska. Förvaltningsmyndigheterna ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande och samråd i frågor som berör dem. En 54

arbetsgrupp har bildats för att samordna arbetet med att synliggöra samiskan, öka den samiska språkkompetensen bland de anställda och öka allmänhetens användning av samiskan i kontakt med kommunen. Kommunen får 750 tkr i statsbidrag varje år. En befattning som samordnare, 50 %, har ledigförklarats. Under hösten har ett projekt startat för att kvalitetssäkra upphandlings- och inköpsprocessen i kommunen. Projektledare är Barbro Långström och projektet beräknas vara klart 2011-12-31. Under våren 2010 genomförde konsultföretaget Öberg & Hadmyr en utredning om Centrala Sveg. En mindre grupp företagare i Sveg har tillsammans med kommunen fortsatt arbetet under hösten. Nästa steg är att presentera ett preliminärt förslag till Kommunledningsutskottet samt få direktiv om eventuellt fortsatt arbete. Den nyrekryterade tjänsten som Informatör tillsattes i januari 2011. Under 2010 har Härjedalens kommun deltagit i arbetet med att ta fram en ny folkhälsoplan för Jämtlands län. Kommunens lokala folkhälsoarbete skall bygga på den gemensamma planen men också ge utrymme för specifika lokala insatser. Samordningsansvaret för kommunens folkhälsoarbete ligger under informatörens ansvarsområde. Den totala sjukfrånvaron har under år 2010 minskat med 4 109 dagar jämfört med år 2009. Det är de långa sjukfallen, dag 91-366 som utgör den största minskningen med 2918 dagar men också dag 2-14 har minskat med 574 dagar. Totalt har alla förvaltningar, förutom Personal- och organisationskontoret, minskat sin sjukfrånvaro. Den största minskningen är hos Socialförvaltningen med 2 690 dagar, hos Barn Utbildning och Fritid med 761 dagar och Tekniska förvaltningen med 319 dagar. Hos de tre förvaltningarna återfinns den största minskningen av sjukfrånvaron i de långa sjukfallen dag 91-366. Framtiden Kommunen kommer under våren 2011 påbörja revideringen av Vision 2015. Näringslivskontorets verksamhetsplan kommer att fokusera på aktiviteter som skall stimulera till företagsutvecklingen och nyetableringar då det är en förutsättning för en positiv befolkningsutveckling. Länet och kommunen står inför stora utmaningar då pensionsavgångarna ökar i snabb takt de närmsta åren. Bristen på kvalificerad arbetskraft ökar och för företagen innebär det problem vid nyrekrytering. Förvaltningarna står inför samma problem vilket på sikt kan innebära sämre service till medborgarna. Förutom att använda olika rekryteringskanaler så kommer kommunen också att söka samarbetslösningar med andra kommuner i länet. Kommunen kommer att fortsätta arbetet med inflyttarservice och nya arbetsmetoder kommer att testas under 2011. Särskilt fokus kommer att läggas på frånflyttade ungdomar som kan ha intresse av att återvända vid familjeetablering. Samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och näringslivet är en förutsättning för att lyckas. Ur ett både internt och externt kommunalt perspektiv kan konstateras att IT är en förutsättning för att kunna bedriva effektiv och god verksamhet. Kommunens IT-strategi ska uppdateras med anledning av den ökande efterfrågan på IT-stöd. Kommunens övergripande vision och verksamheternas IT-planer 55

blir styrande för en uppdaterad IT-strategi och utveckling av IT-stödet. Arbetet med att utforma och verkställa den nya organisationen i Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att påbörjas under 2011. Syftet är att ta fram nya systemlösningar, hitta nya arbetsmetoder och förenkla avdelningarnas arbete för att stå bättre rustade inför framtidens förutsättningar och behov. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Kommunens flyttnetto skall vara positivt och uppgå till mer än +20 under 2010. Till detta ska bidra fortsatt aktiva etableringsåtgärder och handlingsplaner och åtgärder inom Härjedalen 2015. Resultat 2010: Flyttnetto var vid årsskiftet -53 personer. Kommunstyrelsens bedömning är att målet inte är uppnått. Ett viktigt personalpolitiskt mål är att sjukfrånvaron inom kommunens olika verksamheter ska minska. Målet för 2010 är att sjukfrånvaron skall vara högst 5 %. Resultatet 2010: Sjukfrånvaron var vid årsskiftet var 4,08 %. Kommunstyrelsens bedömning är att målet uppnåtts. Förvaltningarna har även under 2010 fortsatt med det framgångsrika arbetet med att minska sjukfrånvaron. Trenden visar en positiv utveckling och flera insatser kommer att sättas in för att stimulera till en bättre arbetsmiljö. Trivsel och möjlighet till inflytande är viktiga parametrar för en god arbetsmiljö och från och med 2011 kommer det att genomföras medarbetarenkätundersökningar som blir ett viktigt verktyg för hur vi framöver skall vara den Goda arbetsplatsen. 56

ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- 2010 2010 avvikelse Överförmyndarverksamhet - 406-423 - 17 Skuldförändring decemberlön - 40-40 SUMMA - 406-463 - 57 Kommentarer till siffersammanställning Överförmyndarnämnden redovisar för år 2010 ett resultat om -57 tkr. I februari år 2010 tecknade kommunen avtal med Migrationsverket om 10 platser för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Detta innebar 10 stycken nya rekryteringar av godemän för dessa ensamkommande barn. Träffar, möten och utbildningar har genomförts inför förberedandet. Dessa kostnader har ej kunnat återsökas, men handläggaren har dock återsökt de pengar som kommunen är berättigad till. 57

58

TEKNISK NÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- 2010 2010 avvikelse Teknisk nämnd - 197-180 17 Administration m m - 4 855-4 695 160 Industrihus - 57 88 145 Turistleder - 214-241 - 27 Skog, mark och stödfunktion 99-492 - 393 Fastighetsförvaltning 12 577 11 727-850 Bostadsanpassningsbidrag - 1 032-1 556-524 Gator och vägar - 21 072-18 817 2 255 Flygplats - 2 026-3 325-1 299 Bidrag till samlingslokaler m m - 1 074-1 074 - Vatten och avfall 1 999-2 128-4 127 Räddningstjänst - 18 855-18 937-82 Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön - 366-366 - 36-36 Delsumma - 34 707-40 032-5 127 Avsättning framtida rivningar - 3 000-3 000 SUMMA - 34 707-43 032-8 127 59

Kommentarer till siffersammanställning Underskottet för skog, mark och stödfunktion beror på röjningsinsatser inom skogen samt på en förrättningskostnad för ledningsrättsförrättning för fjärrvärmeledningar i Sveg som inte budgeterats. Vatten och avlopp visar ett nettoresultat på 954 tkr. Renhållningen har lämnat ett underskott enligt bokslut 2010. Till detta finns två stora orsaker, dels har renhållningen fått felaktiga uppgifter från entreprenören om antal abonnenter i A- områden (färre än som uppgetts) och om antal behållare i B-områden (flera än som uppgetts), och dels har återvinningscentralerna gått med underskott. Uppgifterna om antal abonnenter och antal behållare har legat till grund för taxan, vilket medfört att intäkterna blivit för låga. Räddningstjänsten har i stort sett hållit sin budget. Fastighetsförvaltningen omsatte 101,6 Mkr under 2010. Verksamheten visar ett underskott i driften på 850 tkr. Underskottet förklaras i huvudsak av åtgärdande av fuktskador i sporthallen, Funäsdalens centralskola. Obudgeterade omställningskostnader för städentreprenaden i Hede/Funäsdalen uppgick till 153 tkr. Totala omställningskostnaden blev 1 212 tkr. Vinterväghållningen blev 1 200 tkr billigare än budgeterat efter en vinter med jämförelsevis få snöfall. Barmarksunderhåll samt parker och lekplatser håller sig inom budget. Flygplatsen har aktivt arbetat med åtgärder för att öka framtida inkomster i form av statsbidrag samt för att säkra nuvarande bidrag. Utrustningen vid flygplatsen är till stor del gammal, vilket under året krävt kostsamma reparationer. Dessa orsaker förklarar till en stor del flygplatsens överskridande av budgeten. Viktiga händelser under året Kommunens städverksamhet i Hede/Funäsdalen-området, som ligger ute på entreprenad med ISS Facility Services AB, Östersund som leverantör, förlängdes att gälla till och med 2011. Ishallen i Sveg brann ner i april, varefter ett samarbete inleddes med Svegs IK för att snarast ersätta den med en ny byggnad. Ny plats föreslogs intill sporthallen vid Södra skolan. Det nya läget krävde en ändring av detaljplanen. Ishallen projekterades, upphandlades och kostnadsberäknades. Inget politiskt beslut om investeringen togs under året, utan väntas tidigt 2011. Investeringen för att ersätta den oljeeldade värmecentralen på Wemerskolan i Hede med värmepumpsbaserad bergvärme påbörjades. Investeringar för ökad personsäkerhet och brandsäkring av telerummet genomfördes på Medborgarhuset i Sveg. Samarbetet med Idamic fortsatte utifrån att tillgängligheten till offentliga lokaler och platser ska förbättras. Utfört arbete gällande enkelt åtgärdade hinder t o m 2010 redovisades för tekniska nämnden vid sammanträdet i december. 60

Det nya parkeringshuset med väntsal i Funäsdalen färdigställdes. Invigning skedde den 3 december. Projekteringen för ombyggnad av polisstationen i Funäsdalen påbörjades i augusti och blev klar under december. Belysningsarmaturer i skolor byttes ut och motorvärmaruttag byggdes om till energisnålare varianter. Upphandling av snöröjning för säsongerna 2010/2011- - 2014/2015 gjordes. Arbetet med ny avfallsplan påbörjades. Byggandet av en ny återvinningscentral i Hedeviken för Hede- och Vemdalenområdet påbörjades. Vid återvinningscentralen kommer även omlastning av hushållsavfall att ske. Arbetet med avslutning av deponierna har fortgått under året. Avslutning av slambehandlingsanläggningen i Byn påbörjades. En slamkompost på Risön togs i drift. Ett samarbete mellan kommunen, Destination Lofsdalen och Nextjet resulterade i en charterlinje mellan Köpenhamn och Härjedalen under vårvintern. Flygplatsen fick ICAP-status, vilket innebär att flygplatsen nu räknas som gränsövergång. Ett luftrum med informationsplikt (TIZ/TIA) bildades över flygplatsen. Alla planerade tillsyner hanns med av räddningstjänsten. Nio personer genomförde utbildningen till brandmän deltid vid Räddningsverkets skola i Sandö. Tio personer genomgick en tvåveckors preparandutbildning i Sveg. Under året har ca 900 personer utbildats av räddningstjänsten. Flygplatsens sop- och blåsutrustning ersattes med två begagnade ekipage från Östersund. Liksom de senaste åren har det varit full fart i våra fjällområden där många utbyggnader av va-nätet gjordes. I övriga kommundelar har bl a åtgärder för att få bättre vatten genomförts i Ytterberg, Vänsjö och Tännäs. Ny taxekonstruktion för renhållningstaxan började gälla den 1 januari 2010, med behovsanpassad tömning i A-områden. Överenskommelse träffades med Reaxcer Miljö AB om att kommunen tar över kundtjänst, fakturering och abonnentregister från och med 1 januari 2011. Prov med underjordsbehållare och nytt datasystem på behållaren startade under hösten 2010 i Lofsdalen. Framtiden Efter att erforderliga politiska beslut fattats, kommer nybyggnad av ishall i Sveg och ombyggnad av polisstationen i Funäsdalen att ske. Ny elupphandling ska genomföras under året, varvid samordning sker med de helägda kommunala organisationerna. Arbetet med att sjösätta ett överordnat styrsystem för teknisk fastighetsdrift liksom digitalisering av låssystemen till fastigheternas skalskydd kommer att fortsätta. Energikonverteringar till förnyelsebara bränslen ska fortlöpande prövas i våra värmeproduktionsanläggningar. Ytterligare fjärrvärmeanslutningar av vårt fastighetsbestånd pla- 61

neras liksom tilläggsisoleringar och övriga driftoptimeringar. Samarbetet med Arbete och aktivitet vid socialförvaltningen fortsätter och utvecklas för att tillgängligheten till offentliga lokaler och platser ska förbättras. Arbetet med åtgärder på belagda vägar fortsätter enligt den underhållsutredning som gjordes 2008. Ny upphandling av flygtrafik på linjen Sveg- Arlanda sker under 2011. Antalet turer kommer under nästa upphandlingsperiod att utökas med 30 %. Utvärdering av projektet i Lofsdalen med underjordsbehållare och nytt datasystem skall göras. Om projektet faller väl ut kan planering för utbyte av behållare i B-områden till underjordsbehållare påbörjas. För detta krävs ett politiskt beslut. Det ökande byggandet inom turistnäringen innebär att arbetsbelastningen för räddningstjänsten med byggsamråd och förfrågningar ökar, vilket innebär att det är svårt att hinna med alla tillsyner med nuvarande personalstyrka. Även insatsledarberedskapen är underbemannad, tre insatsledare mot behov av fyra, för att klara bestämmelserna i arbetstidslagen. Marknadsföringsinsatser och en planerad ny hangar förväntas ge goda möjligheter för nya flyglinjer under de kommande åren. Under 2011 skall en ny riskanalys tas fram och ligga till grund för ett nytt handlingsprogram. Arbetet med att flygplatsen skall kunna erbjuda full service till flygbolag fortsätter. Va-verksamheten står inför stora investeringar de närmaste åren. Samtidigt kommer underhållarbeten på våra befintliga anläggningar att fortgå. Bland annat skall våra mindre reningsanläggningar gås igenom. Ett nytt radiosystem, Rakel, skall införas under 2011. Utalarmeringsutrustningen måste bytas ut när de befintliga radiofrekvenserna upphör. Organisationen i Vemdalenområdet kommer att ses över med tanke på de stora planerade turismutbyggnaderna. Kommunen svarar för kundtjänst, fakturering och abonnentregister gällande renhållningsverksamheten från och med 1 januari 2011. Arbete med uppdatering och ajourhållning av registret liksom inventering för att hitta nya abonnenter kommer att pågå. Ny taxestruktur för återvinningscentralerna liksom nya avgifter för företag kommer att tas fram och tas i drift under 2011. Nytt läge för återvinningscentralerna i Ytterhogdal och Lofsdalen skall utredas. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Det långtidsplanerade underhållet av kommunens fastigheter har nu nått sådan storlek att kostnaderna ligger i nivå med medelvärdet hos jämförbara kommuner enligt SKL:s statistik, uttryck i kronor per kvadratmeter och år. Målet i budgeten för 2010 är därmed uppnått. Ytterligare insatser behövs dock för att komma till rätta med det eftersatta underhållet. Resurstilldelningen måste vara uthålligt och fortsätta tills fastighetsbeståndet är i acceptabelt skick. 62

Räddningstjänstens mål att alla planerade tillsyner skall utföras är också uppnått. Vy från bron 63

64

MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- 2010 2010 avvikelse Miljö- och byggnämnd - 511-510 1 Miljö- och byggkontor - 6 383-7 146-763 Avgifter 3 500 4 240 740 Planverksamhet - 527-435 92 Alkohollagsärenden 37 37 Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön 39 39-12 - 12 SUMMA - 3 921-3 787 134 Kommentarer till siffersammanställning Prognosen under året har pekat på ett mindre överskott vilket också blev fallet. Förändrad förvaltningsorganisation Under året har en organisationsförändring pågått som enligt direktiv innebär att miljö- och byggförvaltningen och tekniska förvaltningen sammanförs till en ny gemensam förvaltning. Den 1 juni överfördes alkoholhandläggningen till avdelningen från socialkontoret. Utveckling av verksamhet Under året har åtgärder vidtagits för att erhålla en snabbare och säkrare handläggning av framförallt bygglovsärenden. Avdelningen har prenumererat på ett digitalt plan- och fastighetsarkiv från Lantmäteriet för ett snabbare och säkrare utredningsarbete, en förändrad faktureringsrutin har införts som avkortar kundens väntetid på bygglovsbeslut med 2-4 veckor och en utökad delegation för beslut om samråd och utställning av detaljplaner snabbar upp handläggning av planärenden. Uppbyggnaden av ett nytt webbaserat ärendebehandlingssystem för bygglov påbörjades under året och kommer att introduceras under början av 2011. 65

2500 2000 1500 1000 500 Antal ärenden 0 667 600 673 679 692 748 707 954 2188 707 Personal Ledigheter och personalomsättning har inneburit en relativt stor påverkan på förvaltningens verksamhet. Ett omfattande arbete har lagts ner, framförallt inom miljöinspektionen, för att introducera ny personal. En stabilisering har dock skett under andra halvåret 2010. 707 639 711 37 8 bygg miljö 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 687 927 Miljöskydd Inom miljöskyddsområdet har inkommande ärenden dominerat arbetsuppgifterna, bl a handläggning av värmepumpar, remisser kring täkter, naturvård samt klagomål. Miljöinspektionen har även ägnat tid åt vindkraftsärenden: ansökningar, samråd, remisser samt översiktsplaneringen av vindkraft i östra Härjedalen. Planerad tillsyn har gjorts på alla de avloppsreningsverk där vi har tillsynsansvar. Under året har vi arbetat vidare med två av de förorenande områdena som finns i kommunen. Ytterligare provtagningar har begärts in för att vi senare skall bedöma vilka åtgärder som skall vidtas. Alla verksamheter med årlig tillsynsavgift har klassats om under året, enligt gällande taxa. Ärendemängd Miljö- och byggnämndens totala ärendemängd har jämfört med föregående år ökat med 4 % till 1 614. Totalt uppgick antalet byggärenden till 687 st, en mindre minskning från föregående år (711). Byggloven har minskat från 472 till 445 st, en minskning med 6 %. Antalet planärenden som registrerades var 67 st, en ökning med 67 % från föregående år. Miljöärendena uppgick till 927 st, en ökning med 90 ärenden eller 10 % i jämförelse med föregående år. Utöver detta har alkoholärenden handlagts, totalt 69 st under året (alkoholtillsynen tillfördes förvaltningen i juni). Djurskydd Tillsynen är sedan årsskiftet 2008/2009 överflyttad till Länsstyrelsen. En del arkivarbete har utförts. Arbetet med Vattendirektivet och de åtgärder som ligger på kommunen att utföra startades 2010 och kommer att fortgå 2011 tillsammans med Gatu- Va- och renhållningsavdelningen och näringslivskontoret. Avfall Planerad tillsyn har gjorts på återvinningscentralerna. Mest tid har lagts på inkommande ärenden. Vid årsskiftet hade över 500 ansökningar om uppehåll i sophämtning kommit in (sedan förvaltningen tog över dessa ärenden juli 2009), troligen till följd av ändrade regler för hämtning av hushållsavfall. Övriga inkommande ärenden avser bl a klagomål om nedskräpning och lämnade fordon och skrotbilar. Hälsoskydd Inom hälsoskyddsområdet har planerad tillsyn skett vid bassängbad samt hos fotvårdare och tatuerare. I övrigt har tillsynen inom hälsoskydd främst bestått i inspektioner vid anmälan och ansökningar av enskilda avlopp. 66

Hantering av inkommande klagomål t ex buller har också upptagit en del av arbetstiden. Livsmedel Inkommande ärenden har dominerat arbetet. Vi har lämnat råd och synpunkter vid ändringar av befintliga livsmedelsanläggningar samt vid utformning av nya anläggningar och verksamheter i planeringsstadiet. Kontroll har gjorts hos verksamheter med högre risk eller där klagomål har inkommit. Kontrollen av livsmedelsföretagen har inte gjorts i den utsträckning som riskklassningen föreskriver. På grund av personalomsättning har tid lagts på andra ärenden och förvaltningsövergripande uppgifter. utbildning av kommunens tjänstemän och politiker. Arbetet med ansvarsfull alkoholservering enligt STAD-metoden har fortskridit med träffar där krögare, polis, länsstyrelse, alkoholhandläggare och alkohol- och drogsamordnare deltagit. Utbildning i ansvarsfull alkoholservering har genomförts under 4 dagar och totalt har 70 personer gått utbildningen som genomförs av alkoholhandläggare tillsammans med länsstyrelsen, polis, sjukvårdspersonal, räddningstjänst och extern föreläsare. Arbetet med tillskapande av alkohol- och drogpolicyprogram hos krögarna har påbörjats under 2010. Vattentäkter Tid har ägnats till granskning och uppföljning av sämre provresultat samt en del diskussioner och samråd kring risker bl a med anledning av cryptosporidiumutbrottet i Östersund. Tobak, receptfria läkemedel Klagomål har följts upp och två kontroller av försäljning av receptfria läkemedel har gjorts och vi har deltagit i en länsträff/utbildning i tobakstillsyn. Alkohol 52 st tillsynsbesök utfördes under året, därutöver 18 st besök i samband med nyansökningar. Tillsynsbesöken utfördes på såväl dag- som kvällstid. Inga detaljhandelsställen för öl klass II besöktes under året. Totalt antal handlagda tillståndsärenden 2010 var 69 set, varav 21 gällde stadigvarande tillstånd till allmänheten och 26 ärenden gällde olika tillfälliga tillstånd. Under året har vi deltagit i länsstyrelsens handläggarträffar, gått fortbildning i Alkohollagen, deltagit i konferens och Fysisk planering Ett stort antal detaljplaner, nämligen 19 set, har under året antagits. Översiktsplan för Tänndalen/Hamra har antagits under året. Översiktsplanen för vindkraft i Östra Härjedalen har antagits men är överklagad till Förvaltningsrätten. Framtiden Efter många år av mycket omfattande utveckling av verksamheten och hård belastning på avdelningens personal råder en viss tveksamhet till den fortsatta utvecklingen för planläggning och nybyggnation i fjällvärlden. Resurser måste dock finnas för att arbeta med den stora mängd bygglovsärenden, som befinner sig i det s k skede två, med färdigställande och möjlighet att utfärda slutbevis. Den nya plan- och bygglagen som träder ikraft 2 maj 2011 kommer att innebära ett merarbete vid handläggningen i form av bl a krav på tre samråd vid alla byggen och begränsad tillåten handläggningstid. 67

Miljöinspektionen står inför en ökad insats med planerad tillsyn av många objekt. En översyn av samtliga taxor skall genomföras under första delen av året. Under 2011 kommer en ökad arbetsinsats att krävas för att slutföra det organisatoriska arbetet som påbörjades 2010. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning De mål vi ställt upp har hållits. Vår nära natur 68

KULTURNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- 2010 2010 avvikelse Kulturnämnd - 203-192 11 Biblioteksverksamhet - 7 524-7 394 130 Teaterverksamhet - 41-35 6 Stöd till studieförbund - 525-525 - Övrig kulturell verksamhet - 312-283 29 Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön 123 123-23 - 23 SUMMA - 8 605-8 329 276 Kommentarer till siffersammanställning Kulturnämndens resultat för verksamhetsåret 2010 visar på ett ekonomiskt utfall om plus 276 tkr. Detta överskott kan till största del härledas till en pensionsavgång. På grund av strukturella förändringar så återbesattes inte den tjänsten. I kommunen har en kultursamordnare anställts med uppdraget att under 2011 utreda och lägga förslag på en kulturplan. Till kulturpristagare utsågs både Yngve Persson och Nils-Erik Eriksson. Viktiga händelser under året Kulturnämnden har under året haft fyra sammanträden. Arbetet med att gå samman med barn, utbildning och fritidsförvaltningen har fortgått enligt plan. Till kulturstipendiat utsågs Magdalena Brunzell med syfte att deltaga i en konstbiennal i Portugal. Statistik Totalt lånades 85 370 medier ut 2010 och antalet aktiva låntagare var 1 795 stycken. Utslaget per kommuninvånare var utlåningen 8,7 lån/ invånare. 69

Utlån Enhet Totalt Barn Vuxna fack Vuxna skön Sveg 26 731 11 209 5 420 10 102 Hede 13 806 6 670 2 406 4 730 Liksom tidigare år har musikcafé och utställningar anordnats främst i Ljushallen i Medborgarhuset. Ytterhogdal 7 864 2 864 1 119 3 881 Funäsdalen 19 586 10 734 3 114 5 738 Lillhärdal 7 170 3 912 874 2 384 Vemdalen 7 087 3 865 792 2 430 Södra skolan 3 126 1 624 576 926 Totalt 85 370 40 878 14 301 30 191 Noterbart angående statistiken är att det är en relativt kraftig minskning jämfört med 2009. Detta måste analyseras djupare under 2011. Barnverksamheten En ansökan till Statens Kulturråd gav även i år 50 tkr till kommunen för inköp av barn- och ungdomslitteratur. Bidraget förutsätter att medieanslaget i kommunen inte minskar. Bidraget har bland annat använts till inköp av lättlästa böcker och gruppuppsättningar. Det har arrangerats c:a 40 teater- och musikföreställningar i kommunen riktade mot barn och ungdomar. Skolorna i Lillhärdal och Ytterhogdal fick under hösten besök av barnboksförfattaren Dan Höjer där syftet framförallt var att förmedla läs- och skrivlust. Allmänkultur På kulturarvsdagen i september höll Katarina Bodin från Järna ett uppskattat föredrag om gamla vägar och stigar i Härjedalen i gamla tider. Samtliga äldreboenden i kommunen fick under sommaren besök av Lina Larsdotter från Åre som underhöll med sång och musik. Detta i samarbete med socialförvaltningen och ABF. 70

NÄMNDEN FÖR BARN, UTBILDNING OCH FRITID Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- 2010 2010 avvikelse Nämden för barn, utbildning och fritid - 797-640 157 Nämdens oförutsedda - 200 200 Administration och lokaler - 54 580-54 572 8 Gemensamma stödanordningar - 27 973-27 169 804 Grundskola - 46 979-47 635-656 Gymnasieskola - 41 010-44 664-3 654 Vuxenundervisning - 1 990-1 900 90 Flyktingmottagning - 1 22 23 Barnomsorg - 44 924-43 665 1 259 Annan utbildning - 2 434-2 839-405 Feriearbeten - 1 050-920 130 Fritidsverksamhet - 11 989-11 688 301 Stöd till fritidsverksamhet - 1 821-1 723 98 Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön - 29-29 21 21 SUMMA - 235 748-237 401-1 653 71

Kommentarer till siffersammanställning Nämnden för barn, utbildning och fritid redovisar för verksamhetsåret 2010 ett ekonomiskt Sjukfrånvaro inom förvaltningsområdet 2008 2009 2010 Förändring i % (2009-2010) Total sjukfrånvarotid 6,13 % 5,14 % 4,40 % -14 % utfall om minus 1 653 tkr. Nämndens budgetram var 6 Mkr lägre än jämfört med 2009. Långtidssjukfrånvaro (> 60 dgr) Sjukfrånvarotid, kvinnor 62,46% 58,03% 47,76% -18 % 6,58 % 5,27 % 4,85 % -8 % De större avvikelserna gentemot budget finns Sjukfrånvarotid, män 4,30 % 4,64 % 2,56 % -45 % inom blocken gymnasieskola och barnomsorg. Underskottet för blocket gymnasieskola (-3 654 tkr) beror på högre kostnader än beräknat för elever som studerar på annan ort inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Sjukfrånvarotid, - 29 år Sjukfrånvarotid, 30 49 år Sjukfrånvarotid, 50 år 2,55 % 3,71 % 1,43 % -61 % 6,00 % 5,36 % 5,34 % 0 % 6,75 % 5,18 % 4,03 % -22 % Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Tydliga riktlinjer för sjukskrivning och rehabilitering samt tidiga insatser med ökat fokus på återgång till arbetet har haft en avgörande betydelse för minskningen av sjukfrånvaron. (interkommunal ersättning). Kostnader för interkommunal ersättning för elever i gymnasieskolan har minskat med 3,2 Mkr jämfört med 2009. Blocket barnomsorg (+1 259 tkr) består av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg (fritids- och förskoleklass) och fritidsgårdar. Där bidrar alla tre verksamheterna med ungefär lika stora överskott (ca 400 tkr per verksamhet). Förskoleverksamhetens överskott beror till största del på att en avdelning på förskolan Björnungen i Hede ej startades upp under andra halvåret (d v s färre barn i Hedeområdet). Skolbarnsomsorgens överskott kan hänföras till högre intäkter än beräknat. Ohälsotal I tabellen nedan redovisas BUF:s ohälsotal för åren 2008-2010, indelat i kön och ålder. - Den totala sjukfrånvaron har minskat med 18 %. - Den totala sjukfrånvaron för kvinnor har minskat med 8 %. - Den totala sjukfrånvaron för män har minskat med 45 %. - Sjukfrånvaron för åldersgruppen 50 år och äldre har minskat med 22 %. Viktiga händelser under året Ny ledningsorganisation från och med augusti 2010, målet är att skapa en effektiv organisation med tydliga ansvars- och beslutsvägar. Gymnasiechefsrollen och för- och grundskolechefsrollen avskaffades. Gymnasiet leds från och med augusti 2010 av två rektorer med programansvar. För- och grundskolechefsrollen växlade över till en befattning som utvecklingsledare. Funktionen innebär att tillsammans med förvaltningschef utveckla och förbättra det pedagogiska arbetet för både skola och förskola. Mer specifikt ingår bland annat att ansvara för utvecklingsfrågor och utvecklingsprojekt, samordna särskolefrågor och frågor rörande barn i behov av särskilt stöd, VFU-samordnare, och vara ansvarig för elevhälsans verksamhet och personal. I tjänsten ingår också verksamhetsoch ledningsansvar för Integrerade Kulturskolan. 72

Skolinspektionens tillsyn i kommunen hösten 2009, ligger till grund för utvecklingsområden 2010. Tre huvudområden granskades kunskaper, normer och värden samt ledning och kvalitetsarbete. Av rapporten framkommer bland annat att det är stora skillnader i elevernas kunskapsresultat. I årskurs 9 är det skillnader både mellan olika skolor i kommunen och mellan pojkar och flickor. I gymnasieskolan är det skillnader mellan olika program. Kommunens uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat är inte tillräcklig och utvärdering görs inte av alla verksamheter. Skolinspektionen anser att vi har hög lärartäthet och goda resurser, och att skolorna därför bör kunna se till att fler elever når kunskapsmålen för sin utbildning. Arbetet med att förbättra nämnda utvecklingsområden har påbörjats. Det är viktigt att klargöra vem som ansvarar för vad i förbättringsarbetet. Den kommunala nivån ansvarar för att skolan får förutsättningar så att eleverna når maximalt i sin kunskapsutveckling, men minst når betyget Godkänt, den rätten har alla elever. Skolor kan välja att organisera sig och att använda sina tilldelade resurser på mycket olika sätt. Det är avsikten med decentraliseringen. Det är den lokala kännedomen och de lokala förhållandena som ska styra så att organisationen leder till god arbetsmiljö och optimalt lärande. I en målstyrd och decentraliserad verksamhet krävs en tydlig ansvarsfördelning och tydliga beslutsvägar. Ansvaret bör förläggas så långt ut i organisationen som möjligt och resultaten måste följas upp och utvärderas. Skolorna ska ha en effektiv uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat, för att veta om undervisningen lett till det som man förväntat sig, d v s de mål läroplan och kursplaner uttrycker. Fritid Föreningslivet i kommunen har som vanligt fortsatt att arrangera stora och många tävlingar t ex SM-finaler i skotercross, pojklagslandskamp, 1:a majtrofén (en av Sveriges största alpina tävlingar). Föreningar i kommunen är även med och arrangerar evenemang som Björnfesten och Härdalsyran. Svegs badhus har haft ca 20 000 betalande besökare vilket är en minskning jämfört med 2009. Till detta skall läggas ca 2 500 barn under 7 år som gått in gratis samt alla skolbad som inte finns med i statistiken. Till årets idrottsstipendiat utsågs snöskotercrossföraren Johan Dahlgren, Team Walles snöskoterklubb. I slutet av april brann ishallen i Sveg ned. Svegs IK har i samarbete med kommunen lagt ner mycket kraft på att reda ut hur fortsatt verksamhet ska se ut. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Genomsnittligt meritvärde och andel behöriga till gymnasieskolan åk 9, 2010 redovisat per skola Funäsdalens skola Sonfjällsskolan Hede Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Genomsnittligt meritvärde 215 222 204 216 233 182 Andel (%) behöriga till gymnasieskolan 96 Antal 24(25) 93 100 93 Antal 25(27) 94 91 Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 92 88 100 85 83 84 Södra skolan Sveg Ytterhogdals skola Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Genomsnittligt meritvärde 198 223 173 180 175 183 Andel (%) behöriga till gymnasieskolan 68 Antal 40(59) 73 62...... Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 59 70 48...... Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Samtliga grundskolor ska uppnå bättre måluppfyllelse än riksgenomsnittet till en lägre kostnad än jämförbara kommuner. 73

Resultat Grundskolan, Gymnasiet Resultat för elever i årskurs 9 Härjedalens kommun Kommungrupp Riket 2008 2009 2010 2010 2010 Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 207,1 74 205,4 76 205,6 72 204,7 77,5 208,8 76,6 Andel (%) behöriga till nationellt program 87 89 80 87 88 kostnad för jämförbara kommuner var 94,7 tkr. Utifrån ovanstående resultatredovisning kan vi konstatera att målet inte nås. Diskussion och analys om skolans uppdrag att ge alla elever möjlighet att nå goda resultat pågår bland politiker, rektorer och lärare. Resultat slutbetyg gymnasieskola Härjedalens gymnasium Riket Riket 2008 2009 2010 2009 2010 Genomsnittlig betygspoäng 13,9 13 13,4 14,1 14 Andel (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år 80,5 70,8 84 75,1 76 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 90 86 70 91 87 Framtiden Antalet elever i grundskolan minskar. År 2010 finns det 896 st elever i grundskolan. Läsåret 17/18 visar prognosen att vi kommer att ha 786 barn och elever, en minskning med drygt 100 elever. Måluppfyllelse 2010 är 80 % av eleverna behöriga till nationellt program i gymnasieskolan, att jämföra mot rikets 88 % och kommungruppen 87 %. Bland kommunens skolor är det Södra skolan som har en hög andel elever som inte nått målen. 32 % (19 elever av 59) saknar behörighet att studera på ett nationellt program, vilket innebär att de blir hänvisade att läsa in grundskolekompetensen på det individuella programmet, IV. Antalet elever i gymnasieför ålder minskar likaså. Höstterminen 2010 är antalet 383 elever, läsåret 15/16 visar prognosen på 284 elever i gymnasieför ålder, en minskning med 99 elever. Av tidigare års sökbild kan vi konstatera att ungefär 50 % av kommunens ungdomar har sökt Härjedalens gymnasium. Elevutvecklingen samt den nya gymnasiereformen som börjar gälla hösten 2011 ger anledning till diskussion om gymnasiets organisation och utformning. Genomsnittligt meritvärde ligger på 205,6 att jämföra mot riket 208,8 och kommungruppen 204,7. Det är pojkarna på Sonfjällsskolan (182) och Södra skolan (173) som uppvisar ett betydligt lägre resultat än genomsnittet. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen är 72 % att jämföra mot rikets 76,6 % och kommungruppen 77,5 %. Skolan står inför nya förändringar. En ny skollag börjar gälla i juli 2011. Gymnasieskola, grundskola och förskola kommer att få nya läroplaner. Skola 2011 innebär ny läroplansstruktur och ny betygsskala. Läroplanerna innehåller övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner i grundskolan. Kursplanerna anger kunskaper i ämnena, till dessa kommer det att anges ett centralt innehåll för årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9. Kostnad per elev i grundskolan var 2009 (senaste officiella tillgängliga statistik) för Härjedalens kommun 87,6 tkr. Motsvarande 74

En ny sexgradig betygsskala kommer att börja användas från och med 2012. Den nya betygsskalan består av betygsstegen A, B, C, D, E, och F där A är det högsta betyget och F är det lägsta. För att vara godkänd i ett ämne krävs betyget E. Ny gymnasieskola Gy 2011 som bygger på propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (2008/09: 199). Propositionens benämning fokuserar på vad man vill åstadkomma med den nya gymnasieskolan. Nämnden har beslutat om vilka program Härjedalens gymnasieskola kommer att erbjuda. Norrskenet 75

76

SOCIALNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- 2010 2010 avvikelse Socialnämnd - 795-766 29 Gemensam administration m m - 13 503-8 607 4 896 Individ och familjeomsorg - 18 515-21 499-2 984 Äldreomsorg - 166 471-171 835-5 364 Handikappomsorg - 43 702-41 073 2 629 Arbete och aktivitet - 12 259-12 978-719 Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön 277 277 219 219 SUMMA - 255 245-256 262-1 017 Kommentarer till siffersammanställning Socialnämnden redovisar för år 2010 en budgetavvikelse på 0,4 % som motsvarar 1 017 tkr i underskott gentemot budgetram. Inom gemensam administration redovisas ett överskott beroende på i huvudsak en omdisponering av anslag från handikappomsorgen med 3 Mkr, vakanshållning samt lägre nyttjande av utbildningsanslag. Individ- och familjeomsorg redovisar ett underskott mot budget med nära 3 Mkr. Underskott hänförs till ett ökat inflöde av ärenden och kostnader för barn, unga och vuxna. Behovet av insatser i form av kontaktfamilj har ökat markant under året. Budgeten för försörjningsstöd utökades med 500 tkr inför 2010 och ökningen av kostnaderna har skett i motsvarande omfattning till följd av ett ökat antal sökande som är berättigade till stöd. Kostnader för ensamkommande barn och ungdomar (ny verksamhet fr o m 2010-09- 01) balanseras av de intäkter som erhålls från Migrationsverket för verksamheten. 77

Inom äldreomsorgen redovisas ett underskott om 5,3 Mkr. Budgeten reducerades med 6 Mkr i jämförelse med 2009. En fördröjning av omställningsarbetet inom Svegsmon äldreboende bidrar liksom att schemaförändringar med reducerade personalstyrkor trädde i kraft först under senare delen av april månad. Ett ökat behov av vårdinsatser har under senare delen av året krävt betydande resurstillskott. domar förändrat praxis. Detta gäller särskilt dokumentationens utökade betydelse som bevisunderlag. Sjukfrånvaro Ohälsotalet i kommunen sjunker liksom antalet sjukdagar bland förvaltningens anställda. Förklaringen till detta är dels de nya sjukskrivningsreglerna och dels ett aktivt rehabiliteringsarbete. Inom handikappomsorgen redovisas ett överskott om 2,6 Mkr. Överskottet beror bl a på ett fortsatt arbete med kostnadseffektiviseringar samt det faktum att ett antal tidigare kostsamma insatser upphört. Inom avdelningen arbete och aktivitet inklusive daglig verksamhet, redovisas ett underskott om 700 tkr. Ökat behov av resurspersoner med anledning av individärenden utgör en av orsakerna. Viktiga händelser under året Allmänt En extern översyn av förvaltningsorganisationen inom socialtjänsten har genomförts under året. Översynen är ett led i kommunens ambition att forma en effektiv förvaltningsorganisation. Motsvarande översyner har skett inom övriga förvaltningar. Socialnämnden har i beslut lagt fast ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorg Socialtjänsten strävar efter att alltid ha ett tydligt barnperspektiv i det arbete som utförs och se till vad som är barnets bästa i olika insatser som rör familjer och barn. Utifrån ett markant ökat inflöde av ansökningar och anmälningar har behovet av insatser ökat. Detta gäller främst insatser från familjeteamet samt även insatser i form av kontaktperson och kontaktfamilj. År 2008 2009 2010 Hem för vård eller boende 6 4 4 LVU 1 1 1 Anmälningar 55 70 121 Familjehem 6 5 5 Kontaktfamilj 16 13 28 Kontaktpersoner 16 12 14 Behovet av försörjningsstöd har fortsatt att öka, en av grupperna som ökat är unga under 25 år som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Antalet registrerade klagomål och synpunkter från brukare och anhöriga ligger på en låg nivå i förvaltningen. I flertalet fall kan de fel och brister som påtalas åtgärdas direkt i dialog med berörda. Rättstillämpningen ligger för närvarande på en god nivå bl a inom individ- och familjeomsorgen, då antalet överklagade ärenden som bifallits av rättsinsatserna är få. Dock har ett antal principiella År Budget Utfall 2010 4 830 4 475 2009 4 330 3 952 2008 4 330 3 180 2007 4 450 3 399 2006 4 660 3 550 78

Kommunfullmäktige beslutade att teckna avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Boendet Stella öppnade 2010-09-01 med 10 st boendeplatser. Arbetet med förebyggande insatser inom missbruksvården, implementering av nationella riktlinjer Kunskap till praktik fortsätter. Äldreomsorg Under året har en fortsatt anpassning av bemanning skett till de av socialnämnden beslutade nyckeltalen. Behov av resurstillskott till följd av ökat behov av vårdinsatser har medfört att verksamheten inte kunnat bedrivas inom ram. En äldreplan har fastställts av kommunfullmäktige för perioden 2011-2018. Planen behandlar de politiskt prioriterade områdena för äldreomsorgen. En fortsatt utveckling av anhörigstöd genom start av dagverksamheter har tillkommit. Socialnämndens beslut angående erbjudande om önskad sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda har förberetts för införande år 2011. Totalt 14 771 16 641 Handikappomsorgen Förberedelse har under året skett till följd av behov av förändrade riktlinjer utifrån ny LSSlagstiftning fr o m 2011-01-01. Fortsatt arbete med implementering av ledningssystem för kvalité. Deltagande i länsnätverk för kommunal psykiatri bl a innefattande nationella riktlinjer för schizofreni. Verksamheten har för första gången ålagts vite till följd av ej verkställda beslut, utdömt av förvaltningsdomstol. Personlig assistans, LSS Bev tim Utförda tim år 2010 8 682 8 367 år 2009 9 997 9 088 år 2008 10 560 8 275 Personlig assistans, LASS Bev tim Utförda tim år 2010 34 010 * 41 678 år 2009 27 444 * 35 714 år 2008 31 914 * 39 081 * fler utförda timmar p g a arbetsmiljö och dubbelbemanning. Boende i familjehem år 2010 år 2009 år 2008 23 platser 20 platser 17 platser Servicetelefon för äldre erbjuds fr o m 2010. Nya riktlinjer för trygghetslarm har antagits vilket innebär att trygghetslarm erbjuds som service, ej biståndsprövning. Förebyggande hembesök hos åldersgruppen 75 år har utvärderats och beslut fattats om att permanenta insatsen. Beviljade insatstimmar per månad 2009 2010 Ytterhogdal 1 733 1 793 Lillhärdal 1 505 2 083 Funäsdalen 3 307 3 850 Sveg 4 912 4 941 Hede 3 314 3 974 Arbete och aktivitet En intern organisationsöversyn har genomförts till följd av bl a tillströmning av nya uppdrag. En rapport har färdigställts benämnd Utveckling, avveckling eller stiltje. Handlingsprogram har fastställts. Verksamheten vid avdelningen genomlyses f n på uppdrag av socialnämnden utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. FoU:s forskningsledare ansvarar. 79

Samarbetet med Arbetsförmedlingen har under året varit intensivt och ett flertal samverkansavtal har tecknats. BiPo-projektet, behovsinventering av psykisk ohälsa har slutredovisats, medfinansierat av J-sam. I Socialstyrelsens rapport På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete har Idamic och den s k glesbygdsmodellen medverkat, som ett av flera exempel till att stimulera utvecklingsarbete, lokala diskussioner och aktiviteter runt om i landet. För att åstadkomma ett gott arbete erfordras kompetenta medarbetare som är delaktiga och trivs i sitt arbete. Kompetenta medarbetare bemöter brukarna värdigt i enlighet med socialnämndens värdegrund. Ledarskapet på alla nivåer skall vara tydligt. Enskilda medarbetares initiativ till egen utveckling skall uppmuntras och möjlighet till utbildning skall finnas. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning - Målet att kostnadsmässigt bedriva äldreomsorgen i nivå med länssnittet exkl. Östersunds kommun. Nivå på kvalitet och service skall jämställas med länssnittet. Målet är inte uppfyllt. - Målet att under året utveckla och implementera styrkort har delvis uppfyllts men ytterligare arbete återstår. Antal personer 2008 2009 2010 Dagligverksamhet SoL 16 16 15 Dagligverksamhet LSS 39 38 35 OSA 15 15 15 Trygghetsanst, LYFT, Instegsjobb, praktikplatser 72 Framtiden Inom nämndens verksamhetsområden pågår en kontinuerlig utveckling och förändring av verksamheterna i syfte att förbättra för personer som behöver insatser. Det kan bl a handla om förändringar av verksamheternas inriktning och omfattning. Gruppboendet Nymon Samverkan med andra organisationer är angelägna inom nämndens alla områden. Inom allt fler områden utarbetas s k nationella kvalitetsindikatorer som socialtjänsten har att förhålla sig till. 80