ÅRSREDOVISNING 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 2

3 ÅRSREDOVISNING 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fakta om Härjedalens kommun Kommunalråden har ordet Koncernöversikt Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Notanteckningar koncernen Kommunöversikt Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Notanteckningar kommunen Redovisningsprinciper Ekonomisk redovisning VA-verksamheten Renhållningsverksamheten Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen Miljö- och byggnämnden Kommunstyrelsen/Samhällsbyggnadsförvaltningen Nämnden för bildning, fritid och kultur Socialnämnden

4 VISION OCH KÄRNVÄRDEN Vision I Härliga Härjedalen nns livskraft, äkthet närhet. Kärnvärden Livskraft Äkthet Närhet Våra tre kärnvärden ska prägla våra verksamheter och vårt förhållningssätt. Vi tror på framtiden och skapar tillvä t i Härjedalen. ÖVERGRIPANDE MÅL I VISIONEN Goda utbildningsmöjligheter för alla Ett rikt kultur- och fritidsliv som attraherar alla. Kulturlivet ska präglas av tradition, nutid och mångfald En trygg omsorg där människan är i centrum Den kommunala servicen ska vara effektiv, e ibel och av hög kvalitet Kommunen ska arbeta öppet, tydligt och med hög delaktighet Kommunen och näringslivet ska samverka. Aktiva insatser ska göras för att stimulera till nyetableringar samt utveckling av be ntliga företag Kommunen ska ständigt arbeta för bättre infrastruktur Kommunen ska vä a - era ska ytta in än ut Kommunen ska leva upp till lagreglerna för god ekonomisk hushållning 4

5 FAKTA OM HÄRJEDALEN Antal invånare: Härjedalens kommuns landareal: km² Invånare per kvkm: 0,89 Nuvarande mandat i kommunfullmäktige Parti Kvinnor Män Vakant Totalt C L Hp M S Sd V Vh Totalt Befolkningens åldersfördelning jämfört med riket 2016 Andel av befolkningen i % 9% Härjedalen Riket 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ålder Antal invånare Församling Kommun Landsting UTDEBITERING Begravningsavgift Kyrkoavgift TOTAL (Tillhör Sv kyrkan) TOTAL (Tillhör EJ Svenska kyrkan) Svegsbygden 22,47 11,20 0,54 1,41 35,62 34,21 Hedebygden 22,47 11,20 0,54 1,41 35,62 34,21 Överhogdal Ytterhogdal Ängersjö 22,47 11,20 0,56 1,44 35,67 34,23 Tännäs Ljusnedal 22,47 11,20 0,65 1,75 36,07 34,32 5

6 Fem år i sammandrag (tkr) Årets resultat Nettokostnadernas utveckling 4,7% -1,5% 5,6% -0,5% 5,2% Utveckling av skatte- och bidragsintäkterna 1,4% -0,8% 1,3% 1,5% 2,5% Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna 102,5% 98,9% 99,9% 96,9% 98,1% Finansnetto Redovisat eget kapital Pensionsförpliktelser e kl individuell del och e kl löneskatt Borgensförbindelser Likvida medel

7 Härjedalen 2016 Det har varit ett omvä lande och väldigt händelserikt år. Vi vill redan här i inledningen passa på att tacka alla medarbetare i Härjedalens kommun som gör ett fantastiskt arbete. Tack! I juni skedde ett skifte av den politiska ledningen och Allians för Härjedalen (C, M L tog över styret efter att kommunstyrelsen och socialnämnden inte beviljades ansvarsfrihet av kommunfullmäktige. Under året har det varit tydligt fokus på ett ansvarsfullt hanterande av skattebetalarnas pengar i kommunens kärnverksamheter. Det ekonomiska läget för socialförvaltningen har varit e tra högt prioriterat. Två frågor som präglat det gångna året har varit kommunens organisation och samarbete med andra aktörer. Under hösten påbörjades en process med att förändra den politiska organisationen för att bland annat effektivisera ärendegången vilket gagnar medborgarna. För att bland annat bli mer konkurrenskraftiga har vi fokuserat på att hitta samarbeten med andra aktörer, såsom föreningar, företag och andra kommuner. Ett e empel är utökat samarbete med Bergs kommun i renhållnings-, vatten och avloppsfrågor samt miljö- och byggfrågor. Arbetet påbörjades under vintern och kommer förhoppningsvis leda till ett fortsatt samarbete kommunerna emellan. Efter en omröstning bland våra medborgare, serverades lokalproducerad kalops med härjedalsk potatis i våra skolor och äldreboenden i april Det ekonomiska läget har varit tufft under året. Kostnaderna har ökat i högre takt än skatteintäkterna vilket inte är en hållbar ekvation. Kommunen redovisade ett underskott på drygt 16 miljoner kronor. Det är inget vi är nöjda med, men inser också att det tar längre tid än ett halvår att vända ett så stort underskott. Vi ser ljusglimtar i framtiden. Landsbygdsfrågorna debatteras i de folkvalda församlingarna på riksnivå. Utmaningar belyses och förslag på åtgärder presenteras med bred politisk majoritet. Besöksnäringen fortsätter att blomstra och allt er väljer att resa hit och bygga sina fritidshus här. Vi jobbar på att få er familjer att sätta ned sina bopålar i fritidshusen. Med modern teknik kan jobb och sysselsättning ytta med hit. Med detta säger vi tack för ett gott samarbete till politiska kollegor, tjänstemän och till alla ute i verksamheterna som gör livet lättare för härjedalingarna. Och tack till er alla som är engagerade i vår hembygd och i utvecklingen av Härjedalen. Det bådar gott inför framtiden Under hösten genomfördes en mängd tillsyner bland annat på några av kommunens skolor vilket kommer att leda till att vi kommer att behöva mångmiljoninvestera i renoveringar. Dessutom behövde Härjegårdar Fastighets AB 33,75 Mkr för att undvika konkurs. Av dessa belastade 13,4 Mkr direkt 2016 års resultat. En positiv nyhet är att mer lokal mat kommer att serveras inom våra verksamheter. Bland annat har kommunen köpt kalvar som under året vä t upp hos lokala bönder. Victor Ericsson Kommunalråd Anders Häggkvist Kommunalråd 7

8 KONCERNÖVERSIKT KONCERNEN HÄRJEDALENS KOMMUN YPRO Ytterhogdals produkter AB 100% Härjegårdar Fastighets AB 100% Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar 100% Fastighetsaktiebolaget Norkom 50% Härjeåns Kraft AB 33,5% Förvaltningsberättelse Kommunens årsredovisning skall enligt kommunallagen omfatta även sådan verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Syftet är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska engagemang och ställning. Koncernavgränsning Koncernen omfattar kommunen samt företag, vars verksamhet inte är av obetydlig omfattning, som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller väsentligt in ytande över. Ett bestämmande in ytande föreligger då kommunen har röstandelsmajoritet, d v s mer än 50 %. Ett väsentligt in ytande anses kunna utövas vid en röstandel på 20 %. Obetydlig omfattning de nieras som företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ett samägt företag anses ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Kommunens andel på 40 % i Härjedalens Fjällmuseum AB tas inte med i kommunens koncernredovisning mot bakgrund av bolagets begränsade omsättning och balansomslutning. Koncernen omfattar, förutom kommunen, följande företag: YPRO Ytterhogdals Produkter AB (100 % Härjegårdar Fastighets AB (100 % Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 % Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 % Härjeåns Kraft AB (33,5 % Konsolideringsmetod Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Metoden innebär att dotterföretagsandelarnas anskaffningsvärde har avräknats mot deras matematiska värde vid förvärvstidpunkten (förvärvat eget kapital. Vid konsolideringen har inga elimineringsdifferenser uppkommit. I koncernredovisningen har intagits kommunens andelar av räkenskapsposterna i respektive dotterföretag (proportionell konsolidering. Obeskattade reserver har helt och hållet räknats som eget kapital i samtliga företag utom i koncernen Härjeåns Kraft AB. De obeskattade reserverna i Härjeåns Kraft AB är inte disponibla på samma sätt som i de företag där kommunen ensam har det bestämmande 8

9 in ytandet, och därför har dessa reserver uppdelats i två delar, nämligen 22 % uppskjuten skatteskuld och 78 % eget kapital. Koncernens ekonomi Under året uppgick verksamhetens intäkter till 679,5 Mkr och verksamhetens kostnader till 1 249,4 Mkr. Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag erhölls med 649,1 Mkr. För koncernen redovisas ett årsresultat på 6,6 Mkr (föregående år -73,0 Mkr. På balansdagen uppgick de totala tillgångarna till 1 873,4 Mkr och det egna kapitalet till 839,2 Mkr. Koncernen har en soliditet på 44,8 % (föregående år 47,1 % Kommunen Kommunens resultat och ekonomiska ställning m m redovisas i kommunöversikten. Dotterföretagen Uppgifterna om företagen har hämtats från respektive företags årsredovisning. Redovisade årsresultat avser om inte annat anges resultatet före bokslutsdispositioner minus betald skatt. YPRO Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Verksamhet: Främjande av näringslivets utveckling i Ytterhogdals, Överhogdals och Ängersjö församlingar. Medverkan i lokal utveckling samt ägande och förvaltning av fast och lös egendom för näringslivets behov inom bolagets geogra ska område. följd av detta har kommunen under 2016 genomfört en nyemission i bolaget uppgående till 33,75 Mkr. Kommunen har borgensåtaganden på sammanlagt 387,1 Mkr (föregående år 342,1 Mkr för bolagets lån. Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Verksamhet: Enligt stadgarna skall stiftelsen främja den turistiska utvecklingen i Tännäs och Ljusnedals församlingar och medverka i lokal utveckling samt äga och förvalta anläggningar för turism inom stiftelsens geogra ska område. Stiftelsen har under det senaste året inte bedrivit någon aktiv verksamhet. Omsättning 0 Mkr. Årsresultat -0,3 Mkr (föregående år -0,1 Mkr. Soliditet 29,2 % (föregående år 29,7 %. Ingen anställd. Härjeåns Kraft AB (33,5 %) Verksamhet: Produktion och distribution av elkraft inom Härjedalen, Ånge, Bräcke och Ragunda kommuner, pellets- och brikettproduktion i Sveg samt torvbrytning. Under 2016 har påbörjats uppförandet av ett kraftvärmeverk i Sveg. Största aktieägare i Härjeåns Kraft är den nska koncernen Oy Herrfors Ab med en ägarandel av 56,3 % och Härjedalens kommun med en ägarandel av 33,5 %. Omsättning 2,2 Mkr. Årsresultat +0,1 Mkr (föregående år 0,3 Mkr. Soliditet 7,8 % (föregående år 6,9 %. Ingen anställd. Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Verksamhet: Ägande och förvaltning av fastigheter för bostads- och affärsändamål. Förvaltning av kommunens fastighetsbestånd samt främjande av bostadsförsörjningen i övrigt inom Härjedalens kommun. Omsättning 161,2 Mkr. Årsresultat +9,1 Mkr (föregående år -75,3 Mkr. Soliditet 6,6 % (föregående år -3,3 %. Bolaget har under året haft i medeltal 36 personer anställda, 28 män och 8 kvinnor. Under 2015 gjordes en fastighetsvärdering vilken medförde en nedskrivning av fastighetsvärden. Till All energiförsäljning sker via det särskilda elhandelsbolaget Fyrfasen Energi AB. Detta bolag ägs av Härjeåns Kraft AB (80 % och Bergs Tingslags Elektriska AB (20 %. Koncernen Härjeåns Kraft AB har under året omsatt totalt 859,2 Mkr (kommunens andel 287,5 Mkr. Redovisat resultat, efter avdrag för såväl betald skatt på årets resultat som uppskjuten skatt på årets förändring av obeskattade reserver, uppgår till +40,6 Mkr (föregående år +32,9 Mkr. Kommunens andel av resultatet +13,6 Mkr (föregående år +10,8 Mkr. Soliditet 44,3 % (föregående år 48,8 %. Härjeåns Kraft AB med dotterbolag har under året haft i medeltal 121 personer anställda, 99 män och 22 kvinnor. 9

10 Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Verksamhet: Bolaget har till föremål för sin verksamhet att tillskapa lokaler för näringsverksamhet i Härjedalens kommun. Fastighetsaktiebolaget Norkom bildades hösten Härjedalens kommun och Diös Norrland AB äger vardera hälften av aktierna i bolaget. Bolaget har uppfört kontorslokaler på ca kvm i Sveg. Lokalerna, som var in yttningsklara hösten 1998, hyrs ut till Sykes Datasvar Support AB. Bolagets omsättning 2,3 Mkr (kommunens andel 1,16 Mkr. Årsresultat 0,8 Mkr (föregående år 0,9 Mkr. Kommunens andel av resultatet +0,4 Mkr (föregående år +0,4 Mkr. Soliditet 48,6 % (föregående år 47,0 %. Ingen anställd. Kommunen har ett borgensåtagande på 5,6 Mkr (föregående år 5,6 Mkr för bolagets lån. Personal Fast anställda Kommunen Helägda företag Delägda företag SUMMA Löner och arvoden har uppgått till 499,1 Mkr (föregående år 457,3 Mkr. Interna mellanhavanden 2016 Ägartillskott Utdelning Nyemission Enhet Ägd andel Givna/Återbet Mottagna Given Mottagen Given Mottagen Härjedalens kommun YPRO AB 100% Härjegårdar Fastighets AB 100% Tännäs Fritidsanläggningar 100% Härjeåns Kraft AB 33,5% Fastighets AB Norkom 50% Försäljning Lån Borgen Enhet Ägd andel Köpare Säljare Givare Mottagare Givare Mottagare Härjedalens kommun YPRO AB 100% Härjegårdar Fastighets AB 100% Tännäs Fritidsanläggningar 100% 16 Härjeåns Kraft AB 33,5% Fastighets AB Norkom 50%

11 RESULTATRÄKNING KONCERNEN (Tkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (not Avskrivningar (not VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Skattekostnader (not ÅRETS RESULTAT Varav minoritetens andel i årets resultat (not

12 BALANSRÄKNING KONCERNEN (Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not Maskiner och inventarier (not Finansiella anläggningstillgångar (not SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 8) Minoritetsintresse Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not Andra avsättningar (not Skulder Långfristiga skulder (not Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

13 PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not Övriga ansvarsförbindelser (not

14 FINANSIERINGSANALYS KONCERNEN (Tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 14 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/Ökning kortfristiga fordringar Ökning förråd och varulager Ökning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder (not Minskning/Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

15 NOTANTECKNINGAR KONCERNEN (Tkr) Not 1 Verksamhetens kostnader Under räkenskapsåret betalda leasingavgifter: Härjedalens kommun Härjeåns Kraft AB Leasingfinansiering av tillgångar tillämpas i mindre utsträckning av Härjedalens kommun och Härjeåns Kraft AB. Härjeåns Kraft redovisar samtliga leasingavtal som operationella i enlighet med reglerna i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4. Även kommunen redovisar samtliga leasingavtal som operationella vilket är ett avsteg gentemot rekommendation nr 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. Not 2 Avskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivningar Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs med hänsyn till den beräknade ekonomiska livslängden för olika typer av anläggningstillgångar. Nyttjandeperioder Byggnad stomme, grund Fasader, yttertak m.m Innerväggar m.m Värme, El, VVS, ventilation, IT m.m Maskinell utrustning, styr och reglerutr. m.m VA ledningar Fibernät Maskiner och inventarier 50 år år år år år 50 år 7 år 5 år Not 3 Härjegårdar Fastighets AB Härjeåns Kraft AB (33,5 % Norkom

16 Not 4 Minoritetens andel i årets resultat Minoritetens resultatandel i koncernen Härjeåns Kraft Not 5 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde, netto Uppskrivning mot uppskrivningsfond Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Not 6 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde, netto Uppskrivning Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan

17 Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 % Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (7,8 % Fjällvind AB (8,1 % NBE Sweden AB (20 % Destination Funäsdalen AB Härjedalens Fjällmuseum AB (40 % Destination Vemdalen AB Andelar HBV, husbyggnadsvaror Kommuninvest ek. förening Jämtlands Räddningstjänstförbund (18,47 % Långfristiga fordringar Långfristiga värdepappersinnehav, Tännäs Fritidsanläggningar Kommunens fordran på Jämtlands Räddningstjänstförbund Uppskjuten skattefordran, Härjegårdar Fastighets AB Övriga långfristiga fordringar Bostadsrätter HSB, Hede

18 Not 8 Eget kapital Eget kapital vid årets början Skillnad mellan förvärvat eget kapital och köpeskilling vid aktieköp i Härjeåns Kraft AB Nyemission, Härjeåns Kraft AB Uppskjuten skattefordran, Härjegårdar Återföring av tidigare gjord avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden samt justering av uppskrivningsfond i HFAB Projektbidrag från eget kapital, Tännäs Fritidsanläggningar Återbetalning av ägartillskott Norkom, 50 % 250 Årets resultat Utjämning Specifikation av eget kapital Bundna reserver (inklusive eget-kapital-delen av obeskattade reserver i koncernen Härjeåns Kraft AB Obeskattade reserver i övriga dotterbolag Fritt eget kapital Not 9 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsavsättning vid årets början Årets förändring av Avsättningar för pensioner Specifikation av pensionsavsättningar Kommunen Härjegårdar

19 Not 10 Andra avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt samt förvärv av dotterbolag, Härjeåns Kraft AB Avsättningar för återställande av deponier Avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden Avsättning, garantier, HTAB Not 11 Långfristiga skulder Banker och kreditinstitut Övriga skulder Not 12 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Kommunens åtaganden för pensionsförmåner som intjänats före Uppskjuten löneskatt Not 13 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Borgensåtaganden för företag och föreningar Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %

20 Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå Not 14 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring av Avsättningar för pensioner Reaförlust som påverkat årets resultat 20 Upplösning/Avsättning för återställande av deponier Reavinst som påverkat årets resultat Övriga avsättningar Not 15 Förändring av långfristiga skulder Minoritetsintresse Långfristiga skulder

21 21

22 KOMMUNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Årets resultat För 2016 redovisas ett underskott på 16,3 Mkr. Resultatet är 22,4 Mkr sämre än det budgeterade överskottet på 6,1 Mkr. Under året har en nyemission gjorts i Härjegårdar Fastighets AB på sammanlagt 33,75 Mkr vilket har inneburit en kostnad för kommunen genom nedskrivning av aktier samt resultatpåverkande överkurs på sammanlagt 13,4 Mkr som redovisas som jämförelsestörande post. Socialnämnden har dragit över sin budgetram med 18,2 Mkr. Kommunstyrelsen har en negativ budgetavvikelse på 1,0 Mkr avseende samhällsbyggnadsförvaltningen samt ett underskott för kommunledningsförvaltningen på 9,9 Mkr. Resultatet påverkas dock av realisationsvinster vid försäljning av skog, kostnader förknippade med nyemissionen i Härjegårdar Fastighets AB samt övriga omstruktureringskostnader. Rensat för dessa poster skulle kommunledningsförvaltningen ha redovisat ett överskott på 0,2 Mkr. Nämnden för bildning, fritid och kultur redovisar överskott med 3,7 Mkr. Miljö- och byggnämnden redovisar ett nollresultat. Årets anslag för oförutsedda behov uppgående till 4 Mkr har ianspråktagits i sin helhet. Kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag har uppgått till 649,1 Mkr (föregående år 640 Mkr. Kommunens nansnetto skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader är positivt och uppgår till 16,5 Mkr (föregående år 18,3 Mkr Med årets underskott har kommunen inte uppfyllt det lagstadgade balanskravet. Balanskravsresultatet visar ett underskott på 7,7 Mkr. Enligt 8 kap. 5 a KL anges att om balanskravsresultatet enligt 4 kap 3 a KRL är negativt för ett visst räkenskapsår, ska det regleras under de närmast följande tre åren. Enligt 8 kap. 5 b KL får fullmäktige besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det nns synnerliga skäl. En väsentlig del av orsaken till kommunens underskott är den nyemission på 33,75 Mkr som under året har gjorts i det helägda bostadsbolaget Härjegårdar Fastighets AB i syfte att säkerställa stabila och långsiktiga förutsättningar för att bedriva bolagets verksamhet. Kommunen har också under många år byggt upp ett stort eget kapital som per uppgick till 592,1 Mkr. Kommunen anser att synnerliga skäl föreligger vilket innebär att underskottet ej kommer att regleras enligt 8 kap. 5 a KL. Utvärdering av kommunens mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt följande nansiella mål: Under treårsperioden skall årsresultatet i genomsnitt uppgå till minst 6 Mkr. Alla investeringar skall nansieras med egna medel. Årets resultat uppgår till -16,3 Mkr. Samtliga investeringar har nansierats med egna medel. Kommunens samtliga nansiella mål har därmed inte uppnåtts. Kommunens nettokostnader för verksamheterna har uppgått till 681,9 Mkr vilket är en ökning med 4,7 % i förhållande till föregående år. Nettokostnaderna och nansnettots andel av de totala skatteintäkterna uppgick till 102,5 % (föregående år 98,9 %. Pensionskostnaderna inkl löneskatt har belastat resultatet med 46,3 Mkr. Årets ränta på det belopp som i räkenskaperna har avsatts för pensioner uppgår till 0,4 Mkr. Räntan redovisas som en nansiell kostnad och ingår i kommunens nansnetto. Verksamhetsmål Beträffande utvärderingen av fastställda mål för verksamheterna hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Soliditet Nedan visas en beräkning av soliditet, dvs eget kapital i förhållande till totalt kapital där pensionsåtagandet redovisas enligt blandmodellen och där pensionsåtagandet redovisas som skuld. 22

23 Soliditetens utveckling Soliditet med pensionsåtaganden (inkl löneskatt redovisade enl blandmodellen 70% 71% 67% 63% Likvida medel (Mkr) År Mkr 260,8 274,3 256,9 240,3 257,7 Soliditet med samtliga pensionsåtaganden (inkl löneskatt redovisade som avsättning/ skuld 26% 28% 28% 27% Mkr Likviditet Likviditet Kommunens likvida medel (kortfristiga placeringar, kassa och bank uppgick vid årsskiftet till 257,7 Mkr. Detta är en ökning under året med 17,4 Mkr Externa intäkter Försäljning av verksamheter, tjänster 2,9% Statsbidrag 15,1% Taxor, avgifter 11,2% Räntor 1,6% Övriga intäkter 0,5% Hyror, arrenden 3,9% Skatter, skatteutjämning 66,1% Externa kostnader Tjänster, köp av verksamhet 27,9% Personal 59,6% Bidrag, ers 4,1% Avskrivningar 3,3% Material 5,1% 23

24 Nettoanslag och budgetavvikelser redovisade per nämnd (Mkr) Budget 2016 Redovisning 2016 Avvikelse 2016 Prognos Redovisning 2015 (Avvikelse) 2015 Kommunstyrelsen och gemensam verksamhet - 101,3-111,2-9,9 (-7,3-95,7 (+0,9 Miljö- och byggnämnden - 4,2-4, ,9 (+0,4 Samhällsbyggnadsnämnd - 26,9-28,0-1,1 (-5,8-24,8 (-2,1 Nämnden för bildning, fritid och kultur - 249,0-245,3 3,7-256,1 (-0,6 Socialnämnd - 270,8-289,0-18,2 (-17,9-282,3 (-9,6 Delsumma - 652,2-677,7-25,5 (-31,0-662,8 (-11,0 Anslag för oförutsedda behov (+1,7 Skillnad mellan internt POpåslag och e terna arbetsgivaravgifter 27,5 36,8 9,3 (+10,9 39,1 (+11,6 Pensionskostnader - 41,5-46,3-4,8-40,2 (+0,3 Interndebiterade kapitalkostnader 39,2 39,2-44,2 Avskrivningar - 33,5-33,9-0,4-31,5 (+1,0 Verksamhetens nettokostnader - 660,5-681,9-21,4 (-20,1-651,2 (+3,6 Skatteintäkter och utjämning 650,4 649,1-1,3 (-4,3 640,0 (-4,6 Finansiering 16,2 16,5 0,3 (-0,5 18,3 (+2,1 Resultat före eo-poster 6,1-16,3-22,4 (-24,9 7,1 (+1,1 E traordinära poster SUMMA 6,1-16,3-22,4 (-24,9 7,1 (+1,1 24

25 Investeringsredovisning Nettoinvesteringar (mkr) Budget Redovisning Ombudgeteras Avvikelse Mkr Nettoinvesteringar 70 Kommunstyrelsen 16,0 1,4-10,5 4, ,0-2,0-1,0 Miljö- och byggnämnd 0,9 0,7-0,4-0, Samhällsbyggnads-nämnden 112,8 82,3-34,2-3, Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur 4,4 0,7-3, Socialnämnden 1,5 0,3-1,2 - SUMMA 134,6 83,4 *) - 50,0 1,2 * Bruttoinvesteringar (not 25,27 90,3 Försäljning av tomter och andra anl.tillgångar (not 26-6,9 SUMMA 83,4 Årets bruttoinvesteringar uppgick till 90,3 Mkr (föregående år 81,1 Mkr. Bland investeringarna kan följande nämnas: Inköp av aktier, 4,0 Mkr Byte servermiljö, 0,7 Mkr Långtidsplanerat u-håll fastigheter, 1,9 Mkr Upprustning Funäsdalens IP, 1,5 Mkr Kylutrymme Svegsmon, 1,6 Mkr Ombyggn Svegsmon Tallen, 6,5 Mkr (totalt 7,4 Mkr Styrn reservkraft Svegsmon 0,7 Mkr Entreprenadmaskiner, 0,9 Mkr Väg Lofsdalen, 0,6 Mkr Nybyggnad förskola, Funäsdalen 24,6 Mkr (totalt 38,2 Mkr Byte till lågenergilampor 2,0 Mkr Asfaltbeläggning 2,5 Mkr Entreprenadmaskiner 0,9 Mkr Hämtningslösning, renh 0,9 Mkr Förlängd in ygslinje/lyse, yget, 0,8 Mkr Va-anläggningar 34,2 Mkr Inventarier förskolan Funäsd, 0,6 Mkr Revidering översiktsplan 0,6 Mkr Lån i kreditinstitut Kommunen har ingen låneskuld. Pensionsförpliktelser De kommunanställda har liksom de esta andra på arbetsmarknaden en avtalad tjänstepension. De avstår varje år en viss del av sin lön för att få en framtida tilläggspension. Den pensionsförmån som en anställd under ett år tjänar in är en del av lönekostnaden för det året. Den framtida pensionen är med andra ord en uppskjuten lön, och kommunens pensionsåtaganden är en skuld till arbetstagarna för redan utfört (och av kommunen konsumerat arbete. Fr o m 1998 redovisas alla nya pensionsåtaganden som skuld eller avsättning i balansräkningen. Äldre pensionsåtaganden tas endast upp som en ansvarsförbindelse. Kommunens samtliga pensionsåtaganden e kl särskild löneskatt uppgick på balansdagen till 322,5 Mkr eller kronor per invånare. Inklusive särskild löneskatt uppgick pensionsförpliktelserna till 400,7 Mkr. Pensionsmedel Av kommunens pensionsåtaganden på 322,5 Mkr (e kl löneskatt utgör 18,7 Mkr kortfristig skuld i form av individuell tjänstepension. Resterande 303,8 Mkr kvarstår som åtagande hos kommunen. För att möta dessa framtida åtaganden strävar kommunen efter att ha en hög andel likvida medel bland sina tillgångar. På bokslutsdagen uppgick kommunens likvida medel och övriga kortfristiga placeringar till 257,7 Mkr. 25

26 Personalekonomisk redovisning Personalekonomiska redovisningen utgör ett viktigt underlag för vidare analys och uppföljning inom verksamheterna samt för strategiska bedömningar i olika frågor som rör kommunens personal. De esta uppgifterna i redovisningen avser tillsvidareanställd personal och visstidsanställda minst 3 månader. Personalstyrkan förändras ständigt beträffande storlek och sammansättning. De esta uppgifter som redovisas avser situationen i december Antalet anställda i kommunen motsvarade årsarbetare vid utgången av december 2016 ( årsarbetare. Av dessa var 933 tillsvidareanställda, 209 visstidsanställda samt 158 årsarbetare som är timavlönade. Det innebär att den arbetade tiden under 2016 har minskat med 33 årsarbetare i jämförelse med motsvarande period Orsaken till detta kan vara att det skett avvecklingar i verksamheten ensamkommande barn och ungdomar med anledning av minskad yktingmottagning. Det har även skett effektiviseringar i vissa verksamheter som betyder att avgångar inte har återbesatts. Rekryteringsläget är e tremt bekymmersamt med höga konsultkostnader inom framförallt socialförvaltningen som följd. Kostnaden för konsulter 2016 inom socialförvaltningen uppgick till 7,7 Mkr totalt där bara socialsekreterare kostade 5,8 Mkr (2015, 4,5 Mkr. Detta motsvarar cirka 15 årsarbetare med en månadslön på 30 tkr. Personalomsättningen de nieras som andelen slutade som antingen gått e ternt till annan arbetsgivare eller verksamhet samt pensionsavgångar. Personalomsättningen har ökat och uppgår till 7,6 % under 2016 (2015 4,9 %. Under 2016 har sammanlagt 95 tillsvidareanställda lämnat sin anställning på egen begäran i Härjedalens Kommun. Av dessa har 53 slutat för annan verksamhet samt 42 avgått med ålderspension. Pensionsåldern är rörlig vilket innebär att den anställde kan välja att gå i pension mellan 61 och 67 års ålder. Dock är prognosen baserad på avgång vid 65 års ålder. Andelen som stannar kvar i tjänst efter 65 års ålder är låg. Noterbart är att 149 personer uppnår 65 års ålder inom de närmaste 5 åren. Det krävs en noggrann planering och strategi för att klara av den kompetensvä ling som krävs för att kunna återbesätta kommande pensioneringar. 26 Med tanke på svårigheten att rekrytera måste vi bli duktigare på att försöka behålla och utveckla be ntlig personal genom att erbjuda en attraktiv arbetsmiljö, kompetensutveckling, karriär- och alternativa utvecklingsvägar, men också att ta tillvara de äldres kompetens och locka dem att kvarstå i anställning. En stor potential utgör givetvis alla våra timanställda som vi bättre måste tillvarata. Av våra 214 pedagoger är 30 % obehöriga. Där måste vi kunna erbjuda relevant fortbildning för att kunna tillsvidareanställa dessa. För att klara denna utmaning måste vi som arbetsgivare arbeta betydligt mer systematiskt och konsekvent med kompetensförsörjningen i kommunen som helhet. Den totala sjukfrånvaron har ökat till 5,4 % (2015 5,2 % i Härjedalens Kommun. Alla förvaltningars sjukfrånvaro har ökat förutom Bildning, fritid och kultur som har minskat till 3,8 % (2015 4,9 %. Trots denna minskning har sjuklönekostnaden för Bildning, fritid och kultur ökat till 3,5 Mkr (2015 3,4 Mkr. Orsaken till detta kan vara att kortare sjukfrånvaro dag 2-14 har ökat i förvaltningen som kostar mer i sjuklön. Den totala sjuklönekostnaden fortsätter att öka och ligger för 2016 på 14 Mkr ( ,8 Mkr. Sjukfrånvaron för kvinnor har ökat till 6,4 % (2015 5,8 % till skillnad från män som har minskat till 2,5 % (2015 3,5 %. Detta styrker att kvinnodominerande områden som omsorg och skola har en hög ohälsa där det kommer krävas e tra insatser för att vända den negativa trenden. Härjedalens kommun har fortfarande en av de lägsta sjukfrånvaronivåerna i regionen. I förebyggande syfte deltar Härjedalens kommun i ett nationellt forskningsprojekt innebärande kollegiala samtalsgrupper med medarbetare som ligger i riskzon för stress och utmattningssyndrom. När det gäller chefstätheten konstaterar vi att det fortfarande råder en stor skillnad mellan typiskt kvinnorespektive mansdominerade verksamheter som omsorg, skola å ena sidan och samhällsbyggnad å andra sidan. Det gäller inte bara storleken på personalgrupp utan också skillnader i chefers arbetsförhållanden när det gäller schemalagd beredskapstjänstgöring och ersättning som inte är reglerad i samma omfattning inom omsorgen som dessutom har en dygnetruntverksamhet. Över tid har det dock inte skett några större förändringar från 2015 förutom på socialförvaltningen som idag har 21 anställda per chef i genomsnitt (2015, 31. Att ha i åtanke dock är att det i högre grad nns vakanta chefspositioner i socialförvaltningen som inte

27 är beaktat i sammanställningen. Utmaningen i framtiden är att kunna fylla vakanta chefspositioner inom socialförvaltningen för att kunna utvärdera om det har en positiv reaktion på sjukfrånvaro och personalomsättning när chefer har mindre anställda att arbeta med som gör att de hinner utföra medarbetar-, lönesamtal och kunna arbeta med arbetsmiljön. Tillsvidareanställda per 31 december Antal anställda Antal årsarbetare Visstidsanställda per 31 december Antal anställda Antal årsarbetare Timavlönade Antal timmar Antal årsarbetare

28 Ålder Förvaltning > Totalt Kommunledningsförvaltning Miljö och Bygg Samhällsbyggnadsförvaltning Bildning, fritid o kultur Socialförvaltning Totalt Pensionsavgångar tillsvidareanställda Förvaltning Tot Kommunledningsförvaltning Miljö och Bygg Samhällsbyggnadsförvaltning Bildning, fritid o kultur Socialförvaltning Totalt Könsfördelning för tillsvidareanställda per förvaltning Förvaltning Antal män Antal kvinnor Totalt % män % kvinnor Kommunledningsförvaltning Miljö och Bygg Samhälllsbyggnadsförvaltning Bildning, fritid o kultur Socialförvaltning Totalt Fördelning heltid/deltid per förvaltning samt män/kvinnor Förvaltning Män heltid (%) Män deltid (%) Kvinnor heltid (%) Kvinnor deltid (%) Kommunledningsförvaltning Miljö och Bygg Samhällsbyggnadsförvaltning Bildning, fritid o kultur Socialförvaltning

29 Sjukfrånvaro och sjuklönekostnad Förvaltning Total sjukfrånvaro % 2015 Sjuklönekostnad 2015 Total sjukfrånvaro % 2016 Sjuklönekostnad 2016 Kommunledningsförvaltning 3, , Miljö och Bygg 4, , Samhällsbyggnadsförvaltning 3, , Bildning, fritid o kultur 4, , Socialförvaltning , Totalt 5, , Kort- och långtidssjukfrånvaro i % av totala frånvarotillfällen 2016 Långtidssjukfrånvaro >60 dagar Förvaltning Kort Lång Kommunledningsförvaltning 96 4 Miljö och Bygg Samhällsbyggnadsförvaltning 91 9 Bildning, fritid o kultur 95 5 Socialförvaltning 93 7 Totalt 94 6 Sjukfrånvaro (%) Total sjukfrånvarotid 5,4 5,2 5,5 Långtidssjukfrånvaro (>60 dgr Sjukfrånvarotid, kvinnor 6,4 5,8 5,8 Sjukfrånvarotid, män 2,5 3,5 3,6 Sjukfrånvarotid, - 29 år 4,3 3,5 3,6 Sjukfrånvarotid, år 4,4 5,2 5 Sjukfrånvarotid, 50 år - 6,5 5,6 6,3 Chefstäthet = Antal underställda per chef Förvaltning Antal underställda per chef (i genomsnitt) 2015 Antal underställda per chef (i genomsnitt) 2016 Kommunledningsförvaltning Miljö och Bygg Samhällsbyggnadsförvaltning Bildning, fritid o kultur Socialförvaltning

30 Framtiden Vi summerar ett bokslut i Härjedalens kommun som tyvärr redovisar ett underskott på 16,3 Mkr. Huvudorsaken till underskottet står dock att nna i den nyemission på 33,75 Mkr som kommunen gjorde under året i Härjegårdar Fastighets AB. Den underliggande orsaken till nyemissionen var konsekvenserna av den nedskrivning av fastighetsvärden som gjordes av bolaget under 2015, då värdet på bolagets fastighetsinnehav bättre anpassades till den marknadsvärdering som råder. Genom åtgärden har vi skapat en säkrare framtid för bolaget. Inom kommunen pågår ett omfattande arbete med dess organisation. Den samordnade fastighetsförvaltningen har nu varit i drift under drygt ett år och har inneburit en hel del arbete, men den visar också på ett tydligt sätt de kostnader som är förknippade med lokaler och dess yttre miljö. En översyn av kommunens skollokaler pågår vilket sannolikt kommer att leda till omfattande åtgärder, men det ger oss också möjlighet att bättre anpassa lokalerna till de omständigheter som råder idag. Att vi lever i en föränderlig värld är uppenbart. De yktingströmmar som rådde under 2015 har dramatiskt minskat under Våra verksamheter inom dessa områden e panderade kraftigt till följd av detta men står nu inför en betydande minskning av verksamheten. Den enskilt viktigaste faktorn för kommunens utveckling är dock att människor vill leva och bo i Härjedalen. Därför är det glädjande att konstatera att kommunen de senaste fyra månaderna ökat sin befolkning med 88 personer. Vi får hoppas att detta är ett trendbrott och att den positiva utvecklingen fortsätter. Ola Regnander Ekonomichef 30

31 RESULTATRÄKNING KOMMUNEN (Tkr Verksamhetens intäkter (not Verksamhetens kostnader (not Avskrivningar (not VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (not Generella statsbidrag och utjämning (not Finansiella intäkter (not Finansiella kostnader (not RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER ÅRETS RESULTAT (not 8)

32 BALANSRÄKNING KOMMUNEN (Tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not Maskiner och inventarier (not Finansiella anläggningstillgångar (not SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar (not Kortfristiga placeringar (not Kassa och bank (not SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 15) Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not Andra avsättningar (not Skulder Långfristiga skulder (not Kortfristiga skulder (not SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

33 PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not Övriga ansvarsförbindelser (not Framtida årliga förfallobelopp, leasing-avgifter (not

34 FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN (Tkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/Minskning kortfristiga fordringar Ökning/Minskning förråd och varulager Ökning kortfristiga skulder Justering för övriga likviditetspåverkande poster (not Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 25 Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 26 Investering i finansiella anläggningstillgångar (not 27 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (not Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder Ökning/minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

35 NOTANTECKNINGAR KOMMUNEN (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Ordinär verksamhet Försäljningsintäkter Ta or och avgifter Hyror Bidrag mm Främmande tjänster Övrigt Jämförelsestörande poster Återbetalning aktieägartillskott Norkom Bidrag p g a flyktingsituationen Återbet premier FORA Ers från Trafikverket för kostnader, väggarage Funäsdalen Reavinst vid försäljning av skogsfastigheter Not 2 Verksamhetens kostnader Ordinär verksamhet Personalkostnader Utbetalda bidrag Främmande tjänster Lokal- och markhyror Bränsle- o energikostnader Material Förändring semesterlöneskuld Pensionskostnader (inkl löneskatt Övrigt

36 Jämförelsestörande poster Reaförluster 20 Nedskrivning lång fordran 450 Omstruktureringskostnader Nedskrivning av aktier Härjegårdar Fastighets AB Resultatpåverkande överkurs i samband med nyemission i Härjegårdar Fastighets AB Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar Nyttjandeperioder Byggnad stomme, grund Fasader, yttertak m.m Innerväggar m.m Värme, El, VVS, ventilation, IT m.m Maskinell utrustning, styr och reglerutr. m.m VA ledningar Fibernät Maskiner och inventarier 50 år år år år år 50 år 7 år 5 år 36

37 Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter inkomståret Slutavräkning föregående år Beräknad slutavräkning för inkomståret Reglering habilitering Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Kompensation för nedsättning av sociala avgifter 768 Regleringspost Strukturbidrag Införandebidrag Fastighetsavgift LSS-utjämning Not 6 Finansiella intäkter Ränta utlämnade lån Ränta bankmedel Utdelning aktier Ränta kapitalförvaltning Övriga ränteintäkter Borgensavgift

38 Not 7 Finansiella kostnader Giroavgifter Ränta på pensionsavsättning Not 8 Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkning Realisationsvinster Nedskrivning av aktier samt nyemission till överkurs har gjorts med anledning av nedskrivning av fastighetsvärden i Härjegårdar Fastighets AB. Transaktion av engångskaraktär Balanskravsresultat Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Bokfört värde 1 januari Årets bruttoinvesteringar Årets investeringsbidrag, tomtlikvider m m Årets avskrivningar Omsättningsbara e ploateringsfastigheter

39 Specifikation av mark, byggnader och tekniska anläggningar 2016 Skogar Markreserv och e ploateringsmark Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Omsättningsbara e ploateringsfastigheter Taxeringsvärden Skog Byggnader Mark Summa taxeringsvärden Not 10 Maskiner och inventarier Bokfört värde 1 januari Årets bruttoinvesteringar Årets avskrivningar Försäljning/Investeringsbidrag Specifikation av maskiner och inventarier 2016 Maskiner Inventarier

40 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Ytterhogdals Produkter AB (100 % Härjegårdar Fastighets AB (100 % Härjeåns Kraft AB (33,5 % Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 % Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (6,5 % Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 % Fjällvind AB (8,1 % NBE Sweden AB (10 % Härjedalens Fjällmuseum AB (40 % Destination Vemdalen (2,7 % Andelar Kommuninvest Ek. fören Jämtlands Räddningstjänstförbund (18,47 % Långfristiga fordringar Stift Tännäs Fritidsanläggningar Kommuninvest ek för * Jämtlands Räddningstjänstförbund Övriga långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar

41 Bostadsrätter HSB (Lokalkontor i Hede Grundfondskapital Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 % * Härjedalens kommun har i mars 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige A samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ek för har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek för ha ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som resp medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken medlemskommunernas resp insatskapital i Kommuninvest ek för. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Härjedalens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgånga uppgick till kronor. Not 12 Fordringar Statsbidragsfordringar Fordran skattekontot Fordran, fastighetsavgift Koncernkontoavräkning, Härjegårdar Koncernkontoavräkning, YPRO Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna skatteintäkter Fordran på moms Fakturafordringar och övriga kortfristiga fordringar Värdereglering av kundfordringar

42 Not 13 Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Värdepapper kapitalförvaltning Not 14 Kassa och bank Kassa Bank Not 15 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Årets resultat Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Nya efterlevandepensioner 775 Övrigt Utgående avsättning

43 Specifikation per kategori Arbetstagare Pensionstagare Avgångna Garantipensioner (ÖK-SAP Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning % 92 % Not 17 Andra avsättningar Återställande av deponier * Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden Avsättning garantier, HTAB * Kommunens åtagande vad gäller återställande av deponier har kostnadsberäknats till ca 17,2 Mkr vilket ursprungligen har avsatts. Under 2016 har ytterligare 515 tkr avsatts. Not 18 Långfristiga skulder Förutbetalda anläggningsavgifter VA

44 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld Härjegårdar Fastighets AB Skuld affärsmoms Personalens källskatt Upplupna löner Periodisering av decemberlön Upplupna semesterlöner, uppehållslöner och lärarnas ferielöner Upplupna arbetsgivaravgifter Upplupen särskild löneskatt på pensioner (individuell del Upplupen pensionskostnad, individuell del Förutbetalda skatteintäkter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Not 20 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Årets utbetalning Övrig post Summa pensionsförpliktelser Specifikation per kategori Arbetstagare Pensionstagare Avgångna

45 Uppskjuten löneskatt % 92 % Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07, enligt rek 17, Rådet för kommunal redovisning. Pensionsåtaganden vid visstidsförordnanden Enligt gällande kommunala avtal har hel- och deltidsanställda förtroendevalda rätt till pensionsersättning efter fullgjort antal perioder. För närvarande är det två förtroendevalda som numera avgått, som kan erhålla pension. Sju av de nuvarande förtroendevalda har en tjänstgöringsgrad som berättigar till framtida pension. Not 21 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Kommunens företag (helägda - Härjegårdar Fastighets AB Pensionsåtaganden för kommunala företag Andra företag samt föreningar - Fastighets AB Norkom Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning Infriade borgensåtaganden för egnahem/bostadslån 2016 Infriade borgensåtaganden 0 kr 2015 Infriade borgensåtaganden 0 kr 45

46 Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå Not 22 Specifikation av leasingavtal Betalda leasingavgifter Framtida förfallobelopp Varav - Förfallotidpunkt inom 1 år Förfallotidpunkt inom 2-5 år Förfallotidpunkt, senare än 5 år - - Samtliga leasingavtal har klassificerats som s k operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation Redovisning av leasingavtal. Not 23 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Pensionsavsättning Ränta på pensionsavsättning Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning Reavinster som påverkat årets resultat (jmf not 1 Reaförluster som påverkat årets resultat (jfr not 1 Upplösning, nedskrivning fastigheter Upplösning deponier - 29 Avsättning deponier 544 Avsättning garantier, HTAB Upplösning garantier, HTAB - 82 Nedskrivning av aktier, Härjegårdar Fastighets AB

47 Not 24 Justering för övriga likviditetspåverkande poster Inbetald pensionsskuld HTAB Not 25 Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Not 26 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Tomtförsäljning Försäljning fastigheter Försäljning hjullastare 151 Försäljning fordon räddningstjänsten Försäljning personbilar Not 27 Investering i finansiella anläggningstillgångar Aktier i Härjeåns Kraft AB Aktier i Destination Vemdalen 20 Andelar i Jämtlands Räddningstjänstförbund Andelar i Kommuninvest ek för Not 28 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Försäljning aktier HTAB 512 Försäljning bostadsrätt

48 REDOVISNINGSPRINCIPER Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rek RKR 4.2. Övriga intäkter Anslutningsavgifter tas upp som förutbetalda intäkter och periodiseras över de berörda anläggningarnas nyttjandeperiod. Ett investeringsbidrag på 38 tkr har under året reducerat anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar vilket är ett avsteg mot rekommendation RKR Kostnader Avskrivningar Fr o m 2015 tillämpas komponentavskrivning. Anläggningstillgångar med anskaffningsvärde på 1 Mkr eller mer, som har komponenter med varierande nyttjandetider skrivs av separat. Avskrivningen påbörjas vid den tidpunkt då anläggningen tas i bruk. Som anläggningstillgång klassi ceras tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år med ett anskaffningsvärde överstigande ett prisbasbelopp ( kr. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Omsättningstillgångar Samtliga kommunens placeringsmedel är klassi cerade som omsättningstillgång och värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. E ploateringsfastigheter redovisas som omsättningstillgångar (förråd mm. Övriga fordringar har efter individuell prövning tagits upp till det belopp som beräknas in yta. Komponentavskrivning En byggnad består av era komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Följande huvudgrupper av komponenter har identi erats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader. Byggnad stomme, grund 50 år Fasader, yttertak m m år Innerväggar m m år Värme, El, VVS, ventilation, IT m m år Maskinell utrustning, styr och reglerutr. m m år VA ledningar 50 år Linjär avskrivning För gator och vägar, maskiner och inventarier samt övriga anläggningstillgångar aktiverade före 2015 görs fortsatt linjär avskrivning utifrån den beräknade nyttjandeperioden. Dessa nyttjandeperioder varierar mellan 5-50 år. I samband med bokslut görs en översiktlig bedömning om fastställd nyttjandeperiod i något fall skall omprövas, och vid väsentlig avvikelse från tidigare bedömningar justeras avskrivningsbeloppen. Avsättningar Kommunen har per bokslutsdagen avsättningar uppbokade för pensioner intjänade efter 1997, deponier samt garantibelopp. Långfristiga skulder Anläggningsavgifter för vatten och avlopp redovisas i resultaträkningen till den del avgiften motsvarar direkta kostnader för anslutningen. Återstående belopp periodiseras som förutbetalda anläggningsavgifter. Kortfristiga skulder Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift är semesterlöneskulden bokförd som kortfristig skuld. Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07. Kommunen redovisar sina pensionsförpliktelser enligt blandmodellen. För tillgångar i form av mark, konst samt pågående arbeten görs inga avskrivningar. 48

49 Leasing Samtliga leasingavtal har klassi cerats som operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation Redovisning av leasingavtal. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattas förutom av Härjedalens kommun av Ytterhogdals Produkter AB, Härjegårdar Fastighets AB samt Tännäs Fritidsanläggningar som ägs till 100 %. Fastighetsaktiebolaget Norkom, 50 %, Härjeåns Kraft AB 33,5 %. I redovisningen ingår inte kommunens andel i Härjedalens Fjällmuseum AB, 40 % då företagets verksamhet är begränsad. 49

50 EKONOMISK REDOVISNING AV VA-VERKSAMHETEN (Tkr Bilaga NOTANTECKNINGAR VA-VERKSAMHETEN RESULTATRÄKNING Intäkter (not 1 Drift- och underhållskostnader (not 2 Interna kostnader (not 3 Kapitalkostnader (not Brukningsavgifter Not 1 Intäkter Interna avgifter från kommunens fastigheter E terna avgifter LPU, serviser, SVU-projekt, mm Årets resultat Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter BALANSRÄKNING Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar (not Not 2 Drift- och underhållskostnader Direkta särkostnader för VApersonal Övriga drift- och underhållskostnader OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kundfordringar VA-debiteringar Avräkning fordran kommunen SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital RESULTATFOND Not 3 Interna kostnader Andel av förvaltningsledning, tekniskt kontor och teknisk nämnd Va-ingenjörer och arbetsledare (inkl resekostnader 4473 Balanserat resultat Kontorspersonal va-avdelningen Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL Skulder Lån av kommunen Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter (not 6 Övriga kortfristiga skulder (not 7 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Andel av tekniska kontorets kostnader för kontorslokaler samt kapitalkostnader m m Andel av centralförvaltningens kostnader för leverantörsbetalningar, kassahantering, kundreskontra och kravverksamhet Andel av centralförvaltningens kostnader för löneadministration, ITtjänster, telefoni, kontorsmateriel, kopiering m m Andel av kostnader för förråds-, maskin- och personallokaler, inventarier m m

51 Not 4 Kapitalkostnader Avskrivningar Ränta Not 5 Materiella anläggningstillgångar Ingående nettoanskaffningsvärde Årets nyinvesteringar Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Not 6 Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Ingående förutbetalda anläggningsavgifter Årets förutbetalda anläggningsavgifter Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter Not 7 Övriga kortfristiga skulder Skuld affärsmoms

52 52

53 Renhållningsverksamheten (Tkr Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Resultat Ingående eget kapital Utgående eget kapital Uppdraget Renhållningen ansvarar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall, återvinningscentraler där hushållens grovavfall och farliga avfall lämnas, tömning av enskilda avlopp/fettavskiljare och återställande av gamla deponier. I detta arbete samarbetar renhållningen genom olika avtal med era aktörer som FTI, El-kretsen, Stena Recycling, Lundstams Återvinning och Rea cer Miljö. Renhållningen har även ett informationsansvar gentemot fastighetsägare i kommunen gällande avfall. Volymer Under år 2016 tömdes ca kärl, containrar och underjordsbehållare. Utöver det tömdes ca slamavskiljare och 45 fettavskiljare. Det samlades in nästan ton kärlavfall under året. På återvinningscentralerna samlades det in ton brännbart grovavfall, 602 ton icke brännbart, 589 ton inert avfall, 708 ton metall, ton träavfall, 126 ton tryckimpregnerat virke, 70 ton gips och ca 700 st latrintunnor. Utöver det även elavfall, farligt avfall och trädgårdsavfall. Målsättning Under 2016 har nya renhållningsföreskrifter tagits fram och fastställts i kommunfullmäktige enligt våra politikers ambition om att så kallade B-områden (med gemensam insamling och fast avgift ska omvandlas till A-områden (med egna kärl och behovsanpassad hämtning. I dessa områden (och även i övriga nns möjligheten för fastighetsägare att bilda samfällighet och hitta en gemensam insamlingslösning, därmed kan de få en mer behovsanpassad hantering av avfallet. Tidigare har renhållningens verksamhet upphandlats i så kallad totalentreprenad. Under 2016 har nya avtal trätt i kraft med delvis nya entreprenörer. Insamlingen av hushållsavfall sköts sedan 1 juli av Lundstams Återvinning AB. Insamlingen av avfall från slam- och fettavskiljare sköts av Rea cer Miljö AB sedan halvårsskiftet och ett avtal med Stena Recycling AB tecknades gällande insamling och bortskaffning av avfallet som inkommer på återvinningscentralerna som träder i kraft 1 januari Driften av återvinningscentralerna har skett i kommunal regi sedan förra årsskiftet och det har fallit väl ut. Verksamheten Verksamheten utökas i takt med att det e ploteras i våra turistområden. Ett ständigt arbete pågår med det vä ande kundregistret och under 2016 införskaffades ett nytt gemensamt verksamhetssystem för VA och renhållning. Under året har renhållningen haft ca 1,5 tjänster vakanta vilka delvis tillsattes i slutet av året. 53

54 NÄMNDERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSER

55 KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN/KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Ordförande Kommunchef Anders Häggkvist (C) Gunnel Gyllander Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Central politisk verksamhet Gem adm och central stödfunktioner Arbete och Näringsliv Kollektivtrafik Samlingslokaler, allmänna anläggningar Arbete o aktivitet, integration mm Räddningstjänst, civilförsvar Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön Delsumma Anslag för oförutsedda behov Nedskrivning av aktier Härjegårdar Fastighets AB Resultatpåverkande överkurs i samband med nyemission i Härjegårdar Fastighets AB Reavinst SUMMA

56 KOMMUNSTYRELSEN Uppdrag Kommunledningsförvaltningen utgjordes vid årets början av se avdelningar ekonomi, HR, IT, kansli, näringsliv samt arbete och aktivitet. Under året har IT och kansliet slagits samman och har nu en gemensam chef. Utifrån den organisationsöversyn som gjordes hösten 2015 har en centraliserad ekonomifunktion skapats, liksom en gemensam nämndadministration. Kommunledningsförvaltningens funktion är att vara ett stöd som initierar, förbereder, föredrar och utreder till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och den politiska organisationen i övrigt. Måluppfyllelse ekonomi Kommunledningsförvaltningen redovisar ett underskott på 9,9 Mkr. Resultatet påverkas dock av realisationsvinster vid försäljning av skog med +4,8 Mkr, kostnader förknippade med nyemissionen i Härjegårdar Fastighets AB med -11,4 Mkr samt övriga omstruktureringskostnader -3,5 Mkr. Rensat för dessa poster skulle kommunledningsförvaltningen ha redovisat ett överskott på 0,2 Mkr. Måluppfyllelse verksamhet Strategisk kompetensförsörjning vår stora utmaning Aktiviteter pågår för att ta fram förmåner för att stimulera medarbetare till högskolestudier och att med hjälp av särskilda medel från Omställningsfonden arbeta för kompetensvä ling för att stärka medarbetares anställningsbarhet. Lärcentrum deltar i ett regionalt samarbete med Mittuniversitetet som syftar till att stimulera medborgare till att studera vidare till olika bristyrken som går att läsa till på distans: Lärarprogrammet åk 4-6, sjuksköterskeprogrammet, ekoteknik och hållbart byggande, Polishögskolan på distans, socionomutbildningen, förskollärarprogrammet, ITutbildning, studie- och yrkesvägledare, biomedicinsk analytiker. Fortsatt satsning på att utveckla och höja chefernas ledarkompetens Inom ramen för chefs- och ledarutvecklingsakademin har det genomförts ett antal BAS-utbildningar, (Ny som chef, arbetsrätt, rehabilitering, mål-/medarbetarsamtal, lönebildning-/samtal för totalt 65 chefer samt ett antal kortare utbildningsinsatser i olika HR IT-stöd för totalt 91 chefer. Central introduktionsutbildning för nya medarbetare har genomförts vid två tillfällen under året omfattande totalt 88 medarbetare. 56 Utifrån den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö samt resultatet från medarbetarundersökningen, som visade att 8,9% av medarbetarna känt sig utsatta för kränkande särbehandling av chef/ medarbetare, har vi tagit fram riktlinjer och en rutin för kränkande särbehandling. Vi har också genomfört ett par föreläsningar med e tern talare för chefer och skyddsombud i syfte att öka kunskapen i ämnet i fråga. En lönekartläggning för år 2016 är genomförd och samverkad med de fackliga organisationerna. Syftet med den är att utifrån Diskrimineringslagens bestämmelser upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. En handlingsplan med åtgärder är upprättad. Fr o m 1 januari 2017 är det lagkrav på årliga lönekartläggningar. Arbetet med att vidareutveckla den personalekonomiska redovisningen fortsätter. Syftet är att vidga det ekonomiska förhållningssättet när det gäller personalresursen och att öka kunskapen hos cheferna när det gäller konsekvenser och effekter av olika handlingsalternativ med avseende på arbetsmiljö, rehabilitering, rekrytering och kompetensutveckling för att få bästa utvä ling och balans i organisationen. Ambitionen är att belysa det personalekonomiska perspektivet i alla chefsutbildningar framöver. Vi vill ha motiverade medarbetare med rätt kompetens och vi vill också uppnå hälsosamma arbetsplatser i syfte att utveckla Härjedalens kommun till att bli en attraktiv arbetsgivare. Effektivisera och kvalitetssäkra nämndadministrationen för kommunstyrelsen Under 2016 har en gemensam nämndadministration och registratur införts i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra administrationen för alla nämnder. Säkra framtida drift av kommunens verksamhetssystem Under våren 2016 avslutades det stora arbetet med att ytta över skolans alla datorer till Microsoft plattformen. Den virtuella servermiljön har uppgraderats till senaste version samtidigt som hårdvara för både servrar och disklagring har utökats betydligt. Det har varit fortsatt stort fokus på tillgänglighet, säkerhet och kapacitet under året. Internetkapaciteten utökades med det dubbla under hösten samtidigt som utbyggnaden av det trådlösa nätet har fortsatt.ett gemensamt samverkansprojekt kring IT-frågor i länet har startat.

57 KOMMUNSTYRELSEN Näringsliv Näringslivsavdelningen har under året varit bemannad med tre personer med olika huvudinriktningar näringslivsutveckling/etableringar, in yttarfrågor och turism samt landsbygdsutveckling och EU-bidrag. Arbetet med Härjedalskontraktet har fortsatt under 2016 och en uppföljning/utvärdering planeras under Härjedalens kommun har, via nyföretagarcentrum Jämtland, startat ett nyföretagarcentrum i kommunen med rådgivning för nya företagare. Infrastrukturen är ett stort utvecklingsområde i kommunen. Fiberutbyggnad, i form av stödberättigade byaprojekt har varit aktuella under året. Dialog har förts med Tra kverket bland annat angående standarden på vägarna och vinterväghållningen i kommunen. Kommunen har varit med och nansierat utökad persontra k på Inlandsbanan. Arbete och aktivitet Kommunens arbetsmarknadsåtgärder ska bidra till att få er i arbete och öka den anställningsbara arbetskraften. Av de individer som deltagit i någon form av praktik eller arbetsträning har 29 % gått vidare till en anställning. Under året sökte 113 ungdomar feriejobb. Av dessa tog 13 personer tillbaka sin ansökan. Samtliga 100 ck feriejobb under någon av perioderna. Det är ett viktigt tillfälle för kommunen att marknadsföra sig som arbetsgivare. Behovet av arbetskraft i framtiden är stort och feriejobb är en möjlighet för ungdomen att pröva på att arbeta inom olika yrkesområden. Arbetsplatserna åter nns både hos offentliga och privata arbetsgivare. Arbetet med att vidareutveckla praktikplatsbanken pågår. Chefsbyten inom många verksamheter har medfört att uppdatering av arbetsställen som tar emot praktikanter har tagit längre tid än planerat. Handledarutbildning i någon form, för handledare som ej har genomgått utbildningen, är fortsatt viktig att arbeta med under det kommande året. Validering av generella kompetenser pågår och erbjuds personer som har någon form av arbetsmarknadsåtgärd t e praktik. Detta för att underlätta vidaregång till studier eller arbete. Integrationsservice har i begränsad omfattning haft öppet i samtliga byar. Tidiga insatser (TIA för asylsö- 57 kande föräldrar med barn under 3 år såsom språkträning, gemenskap och samhällsintroduktion har erbjudits på samtliga orter där asylboende nns. Arbetspendling har möjliggjorts genom en komplettering av den be ntliga busstra ken till de turistorter i kommunen där det nns en stor efterfrågan på arbetskraft. Nu går det att ta bussen till jobbet på morgonen och hem på eftermiddagen. Utvärdering kommer att ske efter turistsäsongens slut i april. Måluppfyllelse medarbetare Fortsatt arbete med att få ner sjukfrånvaron Arbetsmiljöfrågorna är fortsatt högprioriterade både när det gäller kontinuerlig utbildning för chefer och skyddsombud men också i att tillsammans med de fackliga organisationerna förbättra uppföljningen av och diskussionen kring olika åtgärder inom ramen för vårt samverkansforum som tillika fungerar som skyddskommitté. Det gäller t e tillbud och olycksfall, s k 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket, handlingsplaner utifrån medarbetarundersökningen hösten 2015, deltagande i en nationell forskningsstudie i syfte att förebygga stress och utmattningsdepression med start i februari/mars Alla tillsvidareanställda medarbetare ska ha individuella mål Nytt för i år är att vi följer upp chefstätheten d v s storleken på personalgrupperna, vilket bl a lett till politiska beslut om att rekommendera ma 30 medarbetare per chef inom socialförvaltningen. Att få kvalitet i både mål-/medarbetar- och lönebildnings-/lönesamtalen är också angeläget utifrån målet att alla medarbetare ska ha individuella mål Måluppfyllelse medborgare Kommunen har under 2016 deltagit i Sveriges kommuner och landstings årliga undersökning kommunens kvalitet i korthet (KKIK. I undersökningen jämförs kommunernas kostnader för olika tjänster och medborgarna tillfrågas om hur dom upplever kommunens kvalitet i sina tjänster. Kommunen har särskilt följt upp se stycken mått i undersökningen rörande bl a service och trygghet i kommunen. Kommunen har inte nått sina mål rörande tillgänglighet och bemötande av medborgarna via telefon, e-post och webbinformation. Rörande medborgarnas trygghet bedömer kommunen att målet delvis har uppnåtts.

58 KOMMUNSTYRELSEN Överförmyndarverksamheten Överförmyndaren har tillsyn över gode män, förvaltare och förmyndare. Dessa ställföreträdares, till stor del, ideella insatser innebär ofta en avgörande skillnad i livskvalitet för individen de hjälper och en lättnad för många andra myndigheters verksamhet. Den turbulenta situation med anledning av inströmningen av ensamkommande ungdomar som präglade Överförmyndarens verksamhet förra perioden har stabiliserats, medan behovet av ställföreträdare för psykiskt sjuka och äldre upplevs ha ökat. Statistik En nyhet för perioden är att samtliga landets överförmyndarenheter för första gången lämnade statistik till Länsstyrelsen bl a i form av hur många ställföreträdarskap och hur stora värden som dessa tillsammans förvaltar. Statistiken lämnas för föregående år. Totalt förvaltade Härjedalens gode män, förvaltare och förmyndare 33, 7 Mkr för år Utbildningar Gode män för ensamkommande barn har erbjudits kvällsutbildning via webben SmartMeeting. Plattformen har uppdaterats så att det även går att delta hemifrån för de gode män som har långt att åka. Planer fanns på en länsöverskridande utbildning även för gode män för sjuka personer, men p g a planeringsvårigheter på högre nivå kunde denna satsning tyvärr inte genomföras. Överförmyndaren har i stället kunnat erbjuda nya gode män en onlinekurs och kostnadsfri litteratur. I oktober anordnade PRO en äldremässa på Folkets Hus i Sveg där myndigheten informerade om verksamheten och hur den kommande lagen om framtidsfullmakter förmodligen kommer att se ut. Årsräkningen, den årliga redovisning som gode män, förvaltare och i vissa fall förmyndare måste lämna in för granskning, anses av många som en betungande uppgift. Osäkerhet och stor variation i sättet att redovisa har nödvändiggjort sammanställandet av en instruktion för hur redovisningen ska se ut. Syftet har inte varit att göra redovisningen mer omfattande, bara mer rättvisande. För att återspegla instruktionen har helt nya blanketter tagits fram. Rekryteringsbehov Problemen med att rekrytera lämpliga ställföreträdare kvarstår samtidigt som andelen äldre och psykiskt sjuka som antingen inte har någon närstående som kan eller vill ställa upp ökar i antal. Annonsering genomförs regelbundet, men genererar få intresserade trots att de som engagerar sig ofta framför att det är givande och intressant. Ett nytt system för ställföreträdare utreds för närvarande, men fram till dess är behovet av frivilliga fortsatt stort. Rekryteringsbehovet av gode män till ensamkommande barn och unga har minskat och beräknas minska ännu mer nästa år då ertalet ungdomar i fråga blir myndiga. Verksamheten Ihop med övriga kommuner i länet har pengar för att utveckla kompetensen hos gode män för ensamkommande beviljats från Länsstyrelsen. I december startade därför ett mentorsprojekt för att bättre tillgodose behovet av att få svar på praktiska frågor för de gode männen. Kommande år har ett utbildningstillfälle med information om återvändande anordnats och ytterligare utbildningstillfällen nns inplanerade ihop med inköp av litteratur på området. 58

59 KOMMUNSTYRELSEN Bedömning av målen 2016 Målet har inte uppfyllts Målet har delvis uppfyllts Målet har uppfyllts Perspektiv Ekonomi Mål och målvärde Nämnden ska hålla budget Fastställd internkontrollplan ska genomföras Utveckla nya perspektiv för att tillvarata befintlig personalresurs Mäts via och när Uppföljn delårs- o helårsbokslut Uppföljn delårs- o helårsbokslut Personalekonomiskt bokslut Perspektiv verksamhet Mål och målvärde Få fler i arbete och öka den anställningsbara arbetskraften Effektivisera och kvalitetssäkra nämndsadministrationen för kommunstyrelsen Effektivisera dialog och samarbete i verksamheten Effektivisera metoder för enhetlig målstyrning Säkerställa kommunens kompetensförsörjning Förbättra företagsklimatet med 10 placeringar Öka antalet nyföretagare Öka det strategiska samarbetet med näringslivet Stärka kommunens varumärke internt och e ternt Genom samverkan i länet införa minst 4 E-tjänster Säkerställa driften av kommunens IT-system Internkund / beställarnöjdhet ska vara minst 90% Mäts via och när Uppföljn delårs- o helårsbokslut Uppföljn delårs- o helårsbokslut Uppföljn delårs- o helårsbokslut Uppföljn delårs- o helårsbokslut Uppföljn delårs- o helårsbokslut Svenskt näringslivs företagsranking Uppföljn delårs- o helårsbokslut Uppföljn delårs- o helårsbokslut Medborgarundersökningen Uppföljn delårs- o helårsbokslut MSB-modell Egen mätning Perspektiv medarbetare (gemensamma för hela kommunen Mål och målvärde Frisknärvaron ska vara minst 95% (utfall 94,6 % Alla tillsvidareanställda medarbetare ska ha induviduella mål Total nöjdhet i medarbetarundersökning (80 inde (utfall 71 Samtliga medarbetarare som avslutar sin tillsvidareanställning i kommunen ska erhålla avslutningssamtal Mäts via och när Statistik ur lönesystemet Egen mätning Medarbetarundersökning Mäts av personalsystemet Perspektiv medborgare (gemensamma för hela kommunen Mål och målvärde (kommunen totalt) Mäts via och när 80 % av medborgarna som skickar en enkel fråga via e-post ska få svar inom två arbetsdagar (utfall 69% 60 % av medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska få ett direkt svar (utfall 44% 100 % av medborgare ska få ett gott bemötande när de ställer frågor i kommunen (utfall 81% 100 % av webbinformationen ska vara god (utfall 55% Medborgarna tycker att Härjedalen är en bra plats att leva och bo på (62 inde (utfall 52 KKIK mått 1 KKIK mått 2 KKIK mått 3 KKIK mått 13 KKIK mått 39 Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen (75 inde (utfall 71 KKIK mått 9 59

60 60

61 MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN Ordförande Förvaltningschef Thomas Wiklund (M) Irene Kolare Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Politisk verksamhet Miljö- Bygg- o alkoholinspektion Planer Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Uppdrag Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom planoch byggnadsväsendet utifrån plan- och bygglagen, m m. Nämnden ansvarar också för fysisk planering som upprättande av översikts- och detaljplaner samt VVS- och tra kfrågor. Vidare ansvarar nämnden för kommunens uppgifter inom områdena miljöskydd, hälsoskydd, smittskydd, livsmedel samt tobak, läkemedel och alkohol (serveringstillstånd. Nämnden bevakar och ansvarar i övrigt för de frågor som kommunfullmäktige särskilt beslutar om. Måluppfyllelse ekonomi Byggnadsinspektionen gick med överskott och planverksamheten gick med underskott. Resultatet härrör från att avgiftsintäkterna för planverksamheten kommer först när planerna är antagna och kostnaderna för planenhetens arbete har fakturerats vilket kommer att ske först 2017 och framåt. Förvaltningens budget och projektplan har setts över och reviderats inför 2017 för att bättre avspegla nämndens intäkter och kostnader för bedriven verksamhet. Timta an för förvaltningens verksamhet har setts över under 2016 och den har höjts till kr för all handläggning utom livsmedelskontrollen där timta an har höjts till kr. När det gäller alkoholinspektionen kunde målet, en budget i balans 2016, nås genom att kostnader relaterade till alkoholinspektionens rådgivning nansierades med bidrag Måluppfyllelse verksamhet Den planerade tillsyns- och kontrollplanen för miljö-, hälsoskydd och livsmedel 2016 har i princip genomförts. Det är livsmedelskontrollen som inte genomförts. En behovsplan har tagits fram dels för denna och dels för förvaltningens övriga verksamheter. Handläggningstiden för byggloven har legat under tio veckor. Antalet tillsvidareanställda byggnadsinspektörer har ökat vilket svarar mot arbetsbelastningen. 61

62 MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN Vägledande för förvaltningens arbete är att minska personalomsättningen till hälften av vad den var Under 2014 slutade fyra, under 2015 slutade två och under 2016 slutade fyra medarbetare vilket är lika många som slutade Nämndens beslutsprocess ska bidra till en hög och jämn servicenivå över hela året. Den fastställda internkontrollplanen för 2016 har följts upp under budgetåret. E tra sammanträde Under 2017 kommer negativa planbesked fortsatt ges för planer där genomförandetiden inte har gått ut. Skälen för detta är framförallt att kunna prioritera samhällsplanering och undvika ineffektiva processer med svårtolkade bygglov. Det är angeläget att utreda vilka möjligheter som istället kan erbjudas för att med bibehållen markanvändning och utformning av bygglov kunna tillmötesgå önskemål som fortfarande bidrar till att uppfylla syftet med aktuella planer. Ambitionen är att 80 % av de ärenden som överklagas ska hålla för prövning i högre instans. Förvaltningens avgifter och ta or har setts över och justerats Arbetet fortsätter och kommunfullmäktige har beslutat om ny timta a fr o m 1 januari Ett mätinstrument införskaffades 2015 som ska användas för dels utstakningar och dels framtagning av bättre mätpunkter för slambrunnar och vattenbrunnar. En mätingenjör kommer att anställas för dessa arbetsuppgifter. Miljö- och byggförvaltningen medverkar i det av Tillvä tverket del nansierade kommungemensamma treåriga projektet Integrerad process för samordning och visualisering av samhällsplaneringen. Arbetet med detaljplanen för Hede kommer att slutföras inom ramen för det kommungemensamma treåriga projektet Integrerad process för samordning och visualisering av samhällsplaneringen. Arbetet genomförs integrerat med revideringen av översiktsplanen (ÖP och en lokalförsörjningsplan utifrån analys av behov och demogra sk utveckling. Planarbetet innebär fortsatt att mer planarbete kommer att utföras i egen regi, istället för som tidigare, granskning av planer som utförts av e terna planförfattare. Planenheten kommer även att arbeta med revidering av översiktsplanen, (ÖP, under mandatperioden och fördjupade ÖP samt utökade beställningar från huvudmannen (Härjedalens kommun. 62

63 MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN Bedömning av målen 2016 Målet har inte uppfyllts Målet har delvis uppfyllts Målet har uppfyllts Perspektiv Ekonomi Mål och målvärde Nämnden ska hålla budget Fastställd internkontrollplan ska genomföras Nämnden ska hålla god kvalitet Personalomsättningen ska halveras på årsbasis Mäts via och när Uppföljning delårs- o helårsbokslut Uppföljning delårs- o helårsbokslut Internkontrollplan Antalet nyanställda i relation till hela personalstyrkan på årsbasis Perspektiv verksamhet Mål och målvärde Tillsynsplanen genomförs Handlingsplan för kommunens planarbete tas fram och genomförs Samtliga ärenden som överklagas håller prövning i högre instans (80% Mäts via och när Uppföljning tillsynsplan Verksamhetsberättelse, redovisning och budgetdialog Uppföljning av överklagande och utfall En beslutsprocess som bidrar till hög och jämn servicenivå över hela året Uppföljning av ärendeflödet Perspektiv medarbetare Mål och målvärde Mäts via och när Minst se arbetsplatsträffar ska hållas per år 63

64 64

65 KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN/SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Ordförande Förvaltningschef Anders Häggkvist (C) Panos Alepliotis Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Samhällsbyggnadsförvaltning, stab Kostorganisation,städ mm Skogar och e ploateringsfastigheter Fastighetsförvaltning Gator och vägar Flygplats Bidrag samlingslokaler o bostadsanpassning Vatten och avlopp Renhållning Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Uppdrag Samhällsbyggnadsförvaltningen ligger under KS från 1 jan KLU är förvaltningens beredningsorgan efter samhällsbyggnadsnämndens avskaffande, och ansvarar för kommunens gator, vägar och övriga offentliga platser, skog, bredbandsutbyggnad, vatten- och avloppsverksamhet, kommunens fastighetsförvaltning och bostadsanpassning, MBK-verksamhet (mätning, beräkning, kartläggning och GIS, park- och grönytor, kommunens e ploateringsverksamhet, teknisk service, fordons- och tra kfrågor, renhållningsverksamhet där sophantering, slamhantering, deponiåterställande och ÅVC-driften ingår, kommunens ygplats, kalkningsverksamheten, kost och städ, fritidsverksamheten, vä eln samt hantering av ärenden enligt Lagen om lägenhetsregister. Verksamheterna ska vara kommunens tekniska rådgivare och förse kommunen med rätt underlag i tekniska och strategiska frågor. Bruttobudget för SBN är ca 207 Mkr. 180 Mkr är ta e- avgifts- och bidrags nansierade och 27 Mkr skatte nansierade. Personalstyrkan är ca 170 heltidsanställda. Förvaltningen består av gatu/va-avdelning som består av 3 geogra ska enheter och en stab, ygplats och renhållningsavdelningen där en åvc-enhet ingår samt service avdelningen som består av kostorgani- 65

66 KOMMUNSTYRELSEN sation, städenheten, tra kcentralen, transport och kafeteria. En fastighetssamordnare lyder under förvaltingschef. Fritidsenheten, vä eln och transporter är nya tillkommande funktioner. Fastighetspersonalen har gått över till Härjegårdar Fastighets AB men kommunen står för den kommunala fastighetsförvaltningen, parker och grönytor, bostadsanpassningen och upprustningsbidrag. Fastighetssamordnarens roll är att vara kommunens beställare och controller gentemot det kommunala fastighetsbolaget. HR, ekonomi och IT-avdelningen bistår med stöd till verksamheterna. Verksamheten är spridd i olika geogra ska områden och samordningen kräver ständig översyn och nya organisationsformer. Första halvårets prognos låg på 5,8 Mkr i underskott. Verksamheterna jobbade systematiskt för att komma inom ramen och utifrån det, kunde bokslutets resultat ha varit positivt om bostadsanpassningen hade hållit budgetramen. Måluppfyllelse verksamhet Under 2016 har en del förändringar, baserade på politiska beslut och omorganisationer skett. Alla kök renoveras eller byggs om, fritidsenheten och vä eln har överförts till förvaltningen. Transportcentralen har bildats, ygplatsen ck en ny chef, ÅVC verksamheten togs över i egen regi. Allt detta har bidragit till att verksamhetens måluppfyllelse inte kan följas i detalj. Åtgärdsplanen för fastighetsförvaltningen har reviderats era gånger under året, nya akuta behov dök upp. Det resulterar i omprioriteringar och nya investeringar. Måluppfyllelse ekonomi Det är första budgetåret för den nya förvaltningen av våra fastigheter med kommunen i beställarrollen och Härjegårdar Fastighets AB i verkställarrollen. Samma gäller serviceavdelningens verksamhet. Det förklarar budgetavvikelsen som går ihop med den nya hyresberäkningen. Det som inte är möjligt att ha en säker prognos på är bostadsanpassningen som visar ett underskott på 1,5 Mkr. Bostadsanpassning är myndighetsutövning i princip. Framtiden KS-reglementet och delegationsreglemente, gällande SBF-uppdraget, bör revideras och internkontrollen stadgas och följas. Förvaltningens handlingsplan bör uppdateras regelbundet och revideras vid behov. Kommunen kan inte neka att anpassa boenden till människor som har beviljats anpassningen genom läkar- eller sjuksköterskors intyg. Arbetsterapeuterna på kommunen tillstyrker behovet och bostadsanpassningshandläggare står för det slutliga beslutet där en beräknad budget och offerter ingår. Samma gäller vinter- och sommarväghållning kom snön tidigare än vanligt och ökade kostnaderna avsevärt. Ett annat naturligt fenomen som inte går att prognostisera var isproppen på era km som dök upp i våras i Härjån. Kostnaden att bryta bort det, som förmodligen borde ligga på kommunens oförutsedda, belastar VA-verksamheten e tra. Flygplatsverksamheten, VA och renhållningen går med plus. 66

67 KOMMUNSTYRELSEN Bedömning av målen 2016 Målet har inte uppfyllts Målet har delvis uppfyllts Målet har uppfyllts Perspektiv Ekonomi Mål och målvärde Nämnden ska hålla budget Fastställd internkontrollplan ska genomföras Mäts via och när Uppföljning delårs-o helårsbokslut Uppföljning delårs-o helårsbokslut Perspektiv verksamhet Mål och målvärde Konsultkostnader ska minska med 10 % Minska energiförbrukningen med 3 % Nöjd medborgarinde (NMI för gator och vägar ska vid nästa mätning vara 50 (utfall 48 NMI för vatten och avlopp ska vid nästa mätning vara 85 (utfall 83 Mäts via och när Statistik ur ekonomisystemet Statistik från mätaravläsningar Medborgarundersökning Medborgarundersökning 67

68 68

69 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Ordförande Förvaltningschef Gunnar Hedin (C) Carina Nilsson Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Politisk verksamhet Anslag för oförutsedda behov Administration och lokaler Gemensamma stödanordningar Grundskola Gymnasieskola Vu enundervisning Barnomsorg Kulturskolan Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA

70 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Uppdrag Nämnden för bildning, fritid och kultur har ansvaret för Härjedalens kommuns skolväsende från förskola och grundskola till gymnasium och vu enutbildning. Vidare har nämnden också ansvar för den kulturverksamhet som bedrivs inom kommunala musikskolan och folkbiblioteket. Nämnden har även ett ansvar för att medborgarna i kommunen ges goda möjligheter till ett rikt fritidsliv. Enligt Lagen om nationella minoriteter och Lagen om minoritetsspråk (SFS 2009:724 som trädde i kraft 1 januari 2010, ingår Härjedalens kommun i förvaltningsområdet för samiska. Detta innebär att kommunen ska erbjuda barn, om vårdnadshavare så begär, plats i förskolan där hela eller delar av verksamheten bedrivs på samiska. Vidare anordnas integrerad samisk undervisning i grundskolan vilket innebär att elever kan få undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver modersmålsundervisning i samiska. Nämndens skolverksamheter styrs av skollagen, skolförordningar, samt läroplaner. Övriga verksamheter styrs i första hand av kommunala mål och riktlinjer men också av nationella lagar så som bibliotekslag och kommunallag. Samtliga verksamheter styrs dessutom av arbetsmiljölag och arbetsrätt. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (utdrag ur grundskolans läroplan Lgr11. Skolans uppdrag är också att överföra grundläggande värderingar, förmedla kunskap och ge det stöd eleverna behöver för att kunna lära sig att leva och agera i samhället så att elevernas allsidiga personliga utveckling stimuleras till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. I begreppet skola menas här all skolverksamhet såsom grundskola, gymnasium, vu nas lärande, förskoleklass, fritidshem och förskola. Grundsärskola samt gymnasiesärskola är till största delen helt integrerad i den ordinarie skolverksamheten. Särskolans mål i verksamhetsplanen för är inkluderad i de respektive skolformernas mål. Varje barn och studerande ska få en god grund för individuell utveckling och livslångt lärande i Härjedalens kommun. Det innebär att nämnden har en helhetssyn vad gäller den personliga utvecklingen, och ser hela verksamheten från förskola till vu enutbildning, inklusive kulturen och fritiden, som en naturlig del av det livslånga lärandet. I denna process står individen i centrum. Skolan och kulturen, en viktig roll när det kommer till att bygga ett samhälle ett samhälle där individens utveckling bidrar till att samhället vä er och utvecklas! Måluppfyllelse ekonomi Mål: Nämnden ska hålla sin budget Bildning, fritid och kulturnämndens ekonomiska utfall visar på ett resultat om tkr. Det är framförallt inom tre olika block som nämnden har större avvikelser jämfört med budget, gemensamma stödanordningar, gymnasieskola och barnomsorg. Överskottet inom blocket gemensamma stödanordningar beror mestadels på lägre kostnader för skolskjutsar. Underskottet inom blocket gymnasieskola beror på kostnader för de interkommunala ersättningarna. Underskottet har dock jämfört med 2015 sjunkit framförallt på grund av att verksamheten har fått en större budget. Överskottet inom blocket barnomsorg beror på cirka 1,6 Mkr i högre intäkter än beräknat samtidigt som personalkostnaderna var cirka 2 Mkr lägre än beräknat. Målet är uppnått Mål: Fastställd internkontrollplan ska genomföras Fastställd internkontrollplan är genomförd. Målet är uppnått 70

71 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Måluppfyllelse verksamhet Mål: Grundskolan, gymnasiet, vuxnas lärande, förskoleklassen, fritidshemmet, förskolan samt kultur- och fritidsverksamheten ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i våra verksamheter utsättas för diskriminering gör verksamheterna en sammanfattning av läsårets måluppfyllelse en gång per år. Målet är uppnått Mål: Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande Målet är uppnått när kommunens samtliga verksamheter har en plan för likabehandlingsarbetet som innehåller konkreta mål och insatser som utgår från slutsatserna av verksamhetens kartläggning och statistiken visar att ingen i våra verksamheter har utsatts för kränkande behandling. Samtliga verksamheter förutom kulturenheten och fritidsenheten har en utarbetad plan för likabehandlingsarbetet. Fritidsenheten yttade under 2016 till en annan förvaltning och det är orsaken till att fritidsenhetens arbete inte dokumenteras under denna punkt. Trots det både förebyggande och främjande arbetet mot kränkningar har det under 2016 inkommit 46 stycken anmälningar om kränkande behandling till huvudmannen. Målet är uppnått när det framgår i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete att detta arbete är prioriterat. Samtliga förskolor i kommunen har kommit långt i arbetet, under läsåret 15-16, gällande att utveckla samverkansformer mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. En gemensam plan för samverkan mellan verksamheterna har upprättats där även pedagogiska träffar prioriteras utifrån de nya rutinerna. De gemensamma rutinerna medverkar till att underlätta kommunikation samt även verkställa de angivna rutinerna. I det systematiska kvalitetsarbetet har detta område prioriterats under läsåret vilket har lett till att arbetet ytterligare synliggjorts och utvecklats på de olika förskolorna. Målet är inte uppnått Målet är uppnått Mål: Grundskolan, gymnasiet, vuxnas lärande, förskoleklassen, fritidshemmet, förskolan samt kultur- och fritidsverksamheten ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheterna Målet är uppnått när det systematiska kvalitetsarbetet innehåller en sammanställning av kunskapsresultaten i samtliga ovan nämnda skolformer samt analyser av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. Verksamheternas rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet har förbättrats under nuvarande läsår. Huvudmannen har under året genomfört stora förändringar vad gäller det kommunövergripande kvalitetsarbetet som i stort innebär att verksamheterna återkopplar till huvudmannen genom två skriftliga och två muntliga lägesrapporter under året. Förutom detta Mål: Alla elever i skolan ska erbjudas läxhjälp Målet är uppnått när eleverna i årskurs 4-9 erbjuds gratis lä hjälp minst en gång per vecka under läsåret. Samtliga grundskolor i kommunen erbjuder lä hjälp minst en gång per vecka. Flera skolor erbjuder lä hjälp 2-3 timmar i veckan. Målet är uppnått Mål: Eleverna vid skolorna i Härjedalens kommun ska ha inhämtat sådana kunskaper som är nödvändiga dels för varje individ och samhällsmedlem men också tillräckliga kunskaper för fortsatta studier Målet är uppnått när: Samtliga elever i årskurs 2 kan läsa. 100 % av eleverna i år 3 når målen i samtliga 71

72 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR ämnen. 100 % av eleverna i årskurs 6-9 når minst kunskapskravet E i samtliga ämnen. Målet är inte uppnått Analys av resultat och måluppfyllelse samtliga elever i årskurs 2 kan läsa Av 81 elever i årskurs 2 är 10 elever ej läsande. Det skiljer sig lite mellan de olika skolorna i kommunen och den skola som har est elever som inte kan läsa i årskurs två är Norra skolan som har 7 elever som inte läser. Det är dock förklarligt då Norra skolan har många er elever än övriga skolor i kommunen. De små skolorna Lofsdalen och Bruksvallarna med 2 elever vardera har 100 % måluppfyllelse. Ytterhogdal med 4 elever har 100 % måluppfyllelse. Sonfjällsskolan, Vemdalens skola och Furulundsskolan har vardera en elev som inte läser. Elevhälsan är inkopplad vid samtliga fall och skolorna arbetar med att nå resultaten under elevens tredje år. Kommunen har under läsåret inlett en fortbildningsinsats genom att delta i det nationella projektet Läslyftet i syfte att stärka lärarnas kompetens i att undervisa i språkutvecklande arbetssätt. Analys av resultat och måluppfyllelse 100 % av eleverna i årskurs 3 når målen i samtliga ämnen Norra skolan: 39 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Sonfjällsskolan: 9 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Vemdalens skola: 12 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse samtliga ämnen. Ytterhogdals skola: 2 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Funäsdalens skola: 14 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Lofsdalen: 3 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Furulundsskolan: 10 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Bruksvallarnas skola: 3 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Måluppfyllelsen för hela kommunen ligger mellan 78 och 99 %. Svenska är det ämne som eleverna har svårast att nå måluppfyllelse i (78 %. 20 elever av 92 når inte kunskapsmålen i svenska. Av dessa nns 4 elever vid Funäsdalens skola, 8 elever på Norra skolan, 3 elever vid Furulundsskolan, 3 elever vid Sonfjällsskolan och 2 elever vid Vemdalens skola. I ämnet matematik når 86 % kunskapsmålen, 13 elever av 92 når inte kunskapsmålen. Av dessa nns 3 elever vid Funäsdalens skola, 5 elever på Norra skolan, 2 elever Furulundsskolan, 2 elever Sonfjällsskolan och 1 elev i Vemdalens skola. Vid Ytterhogdals skola (2 elever, Lofsdalens skola (3 elever och Bruksvallarnas skola (3 elever är måluppfyllelsen 100 % i samtliga ämnen. Undervisningstiden hos de olika skolorna utnyttjas på olika sätt då förutsättningarna och gruppstorlekarna skiljer sig. Generellt sett har skolorna små eller mycket små undervisningsgrupper. Utmaningar kan dock vara att anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov. Speciellt tydligt är detta på kommunens små skolor såsom Lofsdalen och Ytterhogdal. I Lofsdalen gick under läsåret totalt 15 elever i årskurser 1-6 på skolan. Detta ställer höga krav på pedagogernas anpassningsförmåga. Det bör dock påpekas att Lofsdalen har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen och enligt skolans egen analys är det just arbetssättet med åldersblandad undervisning som bidragit till detta då eleverna utmanas i klassrummet av de äldre eleverna. En framgångsfaktor är även e tra personal i klassrummet för att ge stöd till elever som behöver e tra träning, individuellt eller i grupp. Detta har använts vid ett ertal av kommunens skolor under läsåret främst för att stödja elever med annat modersmål än svenska. Det är av stor betydelse att det nns personal som har tid att förklara, förbereda, repetera och leda intensivundervisning inom vissa områden för elever som behöver det, e en-till-en-undervisning. Även möjligheten att sitta med elever i mindre grupper kräver att det nns tillräckligt med personal. Vissa elever har större behov av tystnad och avskildhet och andra elever behöver mycket bestämda rutiner för att kunna arbeta. Gruppsammansättningen av elever med skilda behov kan vara avgörande för om en lä- 72

73 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR rare ensam klarar av att tillgodose allas behov. Lärarförbundet utser varje år sedan 2002 Sveriges bästa skolkommun och vill genom det sätta fokus på kommunernas viktiga roll som huvudmän för skolan. Till grund för rankingen Sveriges bästa skolkommun ligger fjorton kriterier som Lärarförbundet anser viktiga för att bedöma skolans arbetsförutsättningar och resultat. I 2014, 2015 och 2016 års ranking hamnade Härjedalens kommun på första plats i Sverige när det gällde kriteriet Resurser till undervisningen. En annan orsak som påverkat kunskapsresultaten och måluppfyllelsen, som framkommit i analyserna, är vikten att variera olika arbetssätt och arbetsmetoder vilket gett ökade möjligheter för elever att hitta sin lärostil. Vidare visar det sig att konkret arbete och tydliga instruktioner med genomgångar är bra för alla elever. Mallar och förlagor (stödstrukturer är ett bra sätt att arbeta för att få med alla elever. För att eleverna ska kunna utveckla sina förmågor är det av stor betydelse att det nns material och utrymmen för att t e kunna forska, utföra e periment, kritiskt granska källor. Personalens kompetens är mycket viktig för att eleverna ska kunna utveckla sina förmågor. Det är viktigt att personalen har möjlighet att samarbeta och utveckla sin kompetens för att bli ännu bättre i sitt arbete. Genom att personalen arbetar på olika sätt och inspirerar varandra så utvecklas de. Flera av kommunens skolor har under läsåret påbörjat utvecklingsarbetet med kollegialt lärande. Detta har visat sig vara framgångsrikt och kommer att utvidgas till att omfatta alla kommunens skolor på sikt. I de skolor som har 100 % måluppfyllelse upplever lärarna att de hinner med alla elever i klassen och hinner se alla elevers behov. Vilka faktorer är det då som lyfts fram som viktiga i de klasser där lärarna upplever att de hinner med eleverna. Nedan listas några av faktorerna: Undervisningstiden används effektivt då det sällan är kon ikter i klassen. Många gånger upplever pedagogerna att alltför stor del av undervisningstiden ägnas åt att lösa kon ikter. På de skolor där kon ikterna är få blir studieron tydlig. Därför är det viktigt att arbetet med trygghet och studiero prioriteras på de skolor där detta upplevs som bristfälligt. Personalen har samma värderingar vilka genomsyrar verksamheten och det blir lättare att sträva mot samma mål. Det är viktigt att personalen har höga förväntningar och visar att de tror på elevernas förmåga att utvecklas för att de ska nå kunskapsmålen. Analys av resultat och måluppfyllelse 100 % av eleverna i årskurs 6-9 når minst kunskapskravet E i samtliga ämnen Härjedalens kommun samtliga betyg åk 6, VT 2016 Betyg A B C D E F Saknas Anpassad studiegång Summa Fördelning 4,60% 13,40% 29,70% 23,80% 20,20% 4,20% 2,70% 1,40% 100% 73

74 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Av kommunens samtliga elever i årskurs 6 har est elever fått betyget C (29,7 % vilket är ungefär på samma nivå som föregående år då 33,3 % hade betyget C. 4,6 % har fått betyget A och 4,2 % betyget F, det vill säga ej godkänt. 2,7 % är siffran för saknade betyg vilket beror på att betygsunderlag saknas, 1,4 % är siffran för anpassad studiegång. Andel elever som erhållit betyget F är lika som föregående år, det vill säga 4,2 %. Andelen med betyget B är på samma nivå som föregående år, andelen med betyget C, D och E har minskat i jämförelse med föregående år. Andelen med betyget A har ökat från 3,8 % till 4,6 %. När det gäller betyget A så har est elever erhållit detta betyg i ämnena engelska, idrott och hälsa. Vid några av kommunens skolor har man valt att frångå det traditionella klasslärarsystemet i årskurs se för att mer och mer närma sig ämneslärarsystem i syfte att höja måluppfyllelsen. Fördelen med det är att läraren har en djupare kunskap i ämnet och sett till de olika skolornas analyser av arbetssättet menar skolorna att detta gynnar elevernas ämneskunskaper till det positiva. En annan framgångsfaktor, visar analyserna av skolornas resultat, är variation i undervisningen både vad avser arbetsformer men också redovisningsformer. På en av skolorna där resultaten i årskurs se sviktar har specialpedagogen sammanställt varje elevs speci ka stödbehov och hur lärarna bör undervisa för att möta detta behov. Detta har därefter kommunicerats till mottagande lärarteam i årskurs sju i syfte att överbrygga övergångarna mellan stadierna och låta eleverna utvecklas så långt som möjligt. Av kommunens samtliga elever i årskurs 9 har den största andelen elever fått betyget C, 22,9 % satta betyg. 181 betyg är satta inom kategorin A jämfört med 168 betyg inom samma kategori för 2015 vilket utgjorde 9,9 % av de satta betygen 2015 och 9,9 % av de satta betygen Det är 94 betyg (5,2 % satta inom kategorin för betyget F, det vill säga ej godkänt, vilket är på ungefär samma nivå som år 2015 då dessa utgjorde 5,1 % (94 st. av betygen. 1,6 % (30 betyg är siffran för saknade betyg vilket beror på att betygsunderlag saknas eller att eleven haft anpassad studiegång. När det gäller betyget A så har est elever erhållit detta betyg i ämnena hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa samt engelska. Precis som resultaten visade både 2015 och 2016 är det samma ämnen som eleverna i årskurs 6 också erhållit est toppbetyg i om man bortser från ämnet hem- och konsumentkunskap vars fördelning av betygsnivåerna förändrats markant jämfört med Vårterminen 2016 har 26 A-betyg utdelats i det aktuella ämnet jämfört med 12 A-betyg vårterminen Under läsåret har pedagogerna genomfört ett ertal träffar där fokus legat på bedömning och måluppfyllelse och detta har givit goda resultat. I ämnet svenska som andraspråk har inga betyg A utdelats vilket var ett av de ämnen som inte heller erhöll betyget A under Att ta emot nyanlända elever och sörja för att de når godkänt resultat i svenska som andraspråk i första hand och övriga ämnen i andra hand är en stor utmaning våra skolor har ställts inför under det senaste året. Många nyanlända har knappt ett års skolgång i den svenska grundskolan. Vi behöver stärka vår kunskap att lyfta dessa elever till godkända nivåer genom att systematiskt följa upp elevernas kunskaper, att renodla lärares arbetsuppgifter och utveckla det kollegiala lärandet. Kommunen Härjedalens kommun - betyg samtliga ämnen årskurs 9 vt 2016 Betyg A B C D E F Saknas Anpassad studiegång Summa Fördelning 9,90% 14,30% 22,90% 17,20% 20,90% 5,20% 1,60% 8,00% 100% 74

75 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR har under läsåret förstärkt arbetet gällande mottagandet av nyanlända till våra skolor genom att skapa en mottagningsenhet vars syfte är att stödja skolorna i mottagandet av nyanlända elever till kommunen. Mottagningsenheten ger skolorna stöd i kartläggningsprocessen och förhoppningen är att det i längden ska öka elevernas kunskaper och ge lärarna stöd i undervisningen. Det genomsnittliga meritvärdet för kommunen har minskat sedan föregående år, från 214,3 till 213,9 och andelen behöriga till nationellt program har minskat från 81,1 procent till 76,3 procent. Båda dessa mått för kommunen ligger under rikets. För riket är det genomsnittliga meritvärdet 224,1, och andelen behöriga till nationellt program är 83,1 procent. Kommunens mål att andelen elever med behörighet till ett nationellt program ska vara lika eller högre än riket och att meritvärdet ska vara lika eller högre än riket har inte uppnåtts. I riket såväl som i Härjedalen har kön ett starkt samband med elevers resultat. Pojkar har sämre resultat än ickor i både grund- och gymnasieskolan. Våren 2016 var ickornas genomsnittliga meritvärde i Härjedalen 256,6 och i riket 242,6 medan pojkarnas var 202,5 i Härjedalen och 216,6 i riket. PISA 2012 visar att resultatutvecklingen för både ickor och pojkar har varit negativ inom både matematik, naturkunskap och läsning men pojkarna har i genomsnitt försämrat sina resultat mer än ickorna. Störst är skillnaderna i läsförståelse. Flickorna presterar numera även bättre än pojkar i naturvetenskap. I matematik nns inga signi kanta skillnader i resultat mellan könen. Könsskillnaderna har ökat mer i Sverige än i OECD i genomsnitt. Huvudmannen påbörjade under vårterminen 2015 en övergripande ledarskapsutbildning för samtliga rektorer och förskolechefer inom Härjedalens kommun som fortsatt sträcka sig över nuvarande läsår. Utbildningen har tagits fram utifrån de brister som huvudmannen sett framkommit i skolornas och förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Utbildningen har tagit fasta på de framgångsfaktorer som SKL visar i sin rapport Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Ett stort fokus har legat på ledarskapsutveckling där rektors ledarskap har belysts i syfte att visa på den stora betydelse ett gott pedagogiskt ledarskap har för hög måluppfyllelse på skolorna. Kommunens senaste medarbetarundersökning visar också att det är främst inom området ledarskap som förvaltningen utmärker sig jämfört med övriga kommuner. Tillsammans med pedagogerna har rektorerna drivit skolutvecklingen framåt i kommunen. En stor utmaning skolorna står inför kommande läsår är de många nyanlända eleverna som kommit till vår kommun. Att möta alla elever på deras egen nivå är en utmaning och om eleverna dessutom pratar olika språk är detta en enormt stor utmaning. Alla elever 75

76 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR har rätt att lyckas i sin utbildning och nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Kommunen har därför påbörjat ett utvecklingsarbete gällande tre större inriktningar som stäcker sig över ett ertal år framåt. 1. Språkutvecklande arbetssätt. Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till e empel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. 2. IKT i undervisningen. De esta forskare är överens om att informations- och kommunikationsteknologi, IKT, har stor potential för bättre lärande, men att detta inte sker per automatik i takt med teknikens utveckling. Det handlar om på vilket sätt man för in den i undervisningen. Pedagogiken är oerhört viktig. Om man endast använder en dator till självrättande övningar och som skrivmaskin för uppsatser förändras inte mycket jämfört med att använda en lärobok med motsvarande aktiviteter, och papper och penna. Om man däremot börjar använda ny teknik som ett verktyg och en arena så nns goda möjligheter för en spännande utveckling Kollegialt lärande/coaching. När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. Att diskutera och arbeta tillsammans är på många skolor självklart redan i dag. Det som forskningen nu presenterar är vikten av långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala samtalet. Mål: Elevhälsans arbete ska fokuseras på förebyggande och hälsofrämjande arbete enligt Riktlinjer för elevhälsan Målet är uppnått när dokument är uppdaterade och elevhälsans arbete utgår från riktlinjerna. Under året ändrades organisationen för EMI (Elevhälsans Medicinska Insats samt talpedagog och chefsskapet ligger numera hos verksamhetschef för elevhälsan. Eftersom elevhälsans medicinska insats är en egen verksamhetsgren som lyder under hälsooch sjukvårdslagen ställer den andra krav än skollagen. För vårdgivarens (huvudmannens del innebär detta att man måste tillsätta en verksamhetschef

77 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR som svarar för elevhälsans hälso -och sjukvårdsverksamhet. För att underlätta samt att garantera kvalité och säkerhet lyder nu EMI under en och samma chef (verksamhetschefen. Det prioriterade området inom EMI (Elevhälsans Medicinska Insats har legat på att verksamhetschef och MLA (Medicinsk Lednings Ansvarig utvecklat ett ledningssystem för att kunna garantera patientsäkerheten. Alla underlag är framtagna och implementerade och i det framtida utvecklingsarbetet ligger fokus på att samla dokumenten lättillgängligt samt att ta fram fungerande årshjul för vårdgivare (huvudmannen, verksamhetschef, rektor och skolsköterskor. Målet är uppnått Mål: Alla skolor arbetar aktivt för att öka skolnärvaron Målet är uppnått när 100 % av alla elever har 100 % närvaro. (Giltig/beviljad frånvaro räknas inte in i statistiken. En handlingsplan för ökad skolnärvaro har tagits fram under året som gäller för samtliga skolor i kommunen. En grundskola har haft era elever med hög frånvaro som följts upp under möten med elevhälsoteamet. En annan skola har haft några elever med sporadisk ogiltig frånvaro. Ytterligare en skola har redovisat en ogiltig frånvaro på 2,8 % för hela skolan, i övrigt har skolan även två hemmasittare. En av eleverna har påbörjat praktik utanför skolan och kommer att slussas tillbaka i takt som eleven klarar av i samråd med BUP. Den andra eleven har påbörjat lektioner från februari månad och framåt vilket resulterat i betyg i några ämnen. Gymnasieskolan arbetar enligt planen för ökad skolnärvaro och varnar elever som har ogiltig frånvaro för indraget studiestöd enligt CSN:s regelverk. Gymnasieskolan har anställt en elevcoach via projektet Plug-In för att få tydligare översikt och hitta strukturella mönster i elevers frånvaro. Målet är inte uppnått Mål: Härjedalens gymnasium ska bedriva undervisning som svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas Målet är uppnått när: Andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier, nationellt program är lika eller högre än riket Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan är lika eller högre än riket Målet är inte uppnått Nämndens mål för verksamhetsåret 2016 var satt att Andelen elever med behörighet till högskolestudier, nationellt program är lika eller högre än riket har 52,9 % av eleverna i Härjedalens kommun erhållit behörighet till ett nationellt program. Jämfört med riket ligger nivån på 72,0 %. 77

78 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR 2015 var den genomsnittliga betygspoängen vid Härjedalens gymnasium 13,8 poäng är betygspoängen 12,7 poäng. Skolan har under läsåret arbetat fokuserat med värdegrundsarbete. Skolans lärare har även arbetat med en ny form för systematiskt kvalitetsarbete på kursnivå, något som bedöms kunna bidra till ytterligare förbättrad måluppfyllelse nästa år. Skolan har strävat efter att anställa legitimerade lärare i första hand och för att handleda ickelegitimerade lärare under läsårets gång. Alla elever på yrkesprogram som söker behörighetsgivande kurser ges möjlighet att läsa dessa under sin studietid. Varje elev i gymnasieskolan, vid såväl nationellt som introduktionsprogram, har en individuell studieplan. Ett stort förbättringsområde under året har varit studion samt speciallärarens och specialpedagogens arbete. Denna insats har tidigare varit en brist men beräknas ge förbättrade resultat för kommande läsår. Mål: Härjedalens skolelever ska erbjudas möjlighet att upptäcka samt förkovra sig inom olika kulturområden och få goda förutsättningar att kunna uppleva ett rikt kulturliv Målet är uppnått när musikskolan kan erbjuda minst tre olika instrument och ett ertal olika musikstilar liksom tre olika kulturyttringar på regelbunden basis samt minst två årliga offentliga arrangemang med elevers in ytande och aktiva deltagande genomförts. Kulturskolan har under året kunnat erbjuda skolelever på samtliga orter undervisning på minst tre olika instrument, både individuellt och i ensemblespel. Undervisningen har skett på skolorna under skoltid anpassat efter elevens schema och skolans 78

79 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR önskan. Härjedalens kulturskola har under året erbjudit musik, dans och lm/video. Kursen lm/video blev dock inställd på grund av alltför få anmälda elever. Under året har offentliga arrangemang med elevers in ytande skett på samtliga orter i form av skolavslutning (efter vår- och hösttermin, nationaldags rande, midsommar rande, lucia rande, uppträdanden för förskolan, uppträdande för familjecentralen, uppträdanden på seniorboenden etc. Målet är inte uppnått Studie- och yrkesvägledaren ansvarar för att individuella studieplaner upprättas i alla verksamheter. Studie- och yrkesvägledare deltar vid inskrivningssamtal för S -elever i Sveg. Hede och Funäsdalen sköter själva inskrivningssamtalen. Elevuppföljning sker med Arbetsförmedlingen och lärare. Samtliga elever inom vu enutbildningen har en individuell studieplan. Målet är uppnått Målet är uppnått Mål: Demokratidagen är ett forum för dialog mellan ungdomar och politiker i kommunen I dokumentet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för utbildningsverksamheten 2016 nns mer detaljerad information angående utvärderingen av nämndens verksamhetsmål för Målet är uppnått när demokratidag för verksamhetsåret är genomförd. Den 18 november genomfördes årets Demokratidag på M i Storhogna. Dagen var ett samarrangemang mellan Bergs kommun och Härjedalens kommun. Totalt deltog ca 200 ungdomar i aktiviteten. Målet är uppnått Mål: Vuxenutbildningen för vuxna i Härjedalen, Vuxnas lärande, ska sträva efter att utforma verksamheten efter både företagens efterfrågan som den vuxnes personliga önskemål Målet är uppnått när behovet av utbildning hos näringslivet är inventerat. Samtliga vu na elever fått en individuell studieplan. Näringslivets behov kommer allt mer att prägla vu enutbildningen. Ett samarbete med bl a destinationsbolagen i kommunen har inletts i syfte att hitta möjligheter till matchning mot kompetensförsörjningsbehov. Det påbörjade arbetet behöver fortsätta utvecklas i samarbete med de lokala aktörerna på arbetsmarknaden då vi under 2016 inte nått ända fram. Däremot nns strukturer för samarbete gällande kompetensförsörjningsfrågor i samarbete med Arbetsförmedlingen. 79

80 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Bedömning av målen 2016 Målet har inte uppfyllts Målet har delvis uppfyllts Målet har uppfyllts Perspektiv Ekonomi Mål och målvärde Nämnden ska hålla budget Fastställd internkontrollplan ska genomföras Mäts via och när Uppföljning delårs-och helårsbokslut Uppföljning delårs-o helårsbokslut Perspektiv verksamhet Mål och målvärde Ingen ska i våra verksamheter utsättas för diskriminering Alla våra verksamheter ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheterna Samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande Alla elever i skolan ska erbjudas lä hjälp Eleverna vid skolorna i Härjedalens kommun ska ha inhämtat sådana kunskaper som är nödvändiga dels för varje individ och samhällsmedlem men också tillräckliga kunskaper för fortsatta studier Elevhälsans arbete ska fokuseras på förebyggande och hälsofrämjande arbete enligt "Riktlinjer för elevhälsan" Alla elever ska ha 100 % närvaro. Andelen elever med behörighet till ett nationellt program ska vara lika eller högre än riket. Meritvärdet i kommunen ska vara lika eller högre än riket. Härjedalens skolelever ska erbjudas möjlighet att upptäcka samt förkovra sig inom olika kulturområden och få goda förutsättningar att kunna uppleva ett rikt kulturliv Demokratidagen ska genomföras Inom verksamheten för fritid ska rutiner och strukturer utarbetas som underlättar samarbetet för föreningslivet och övriga aktörer gentemot kommunen Vu enutbildningen för vu na i Härjedalen, Vu nas lärande, ska sträva efter att utforma verksamheten efter både företagens efterfrågan som den vu nes personliga önskemål Mäts via och när Systematiska kvalitetsarbetet/juni Systematiska kvalitetsarbetet/juni Systematiska kvalitetsarbetet/juni Systematiska kvalitetsarbetet/juni Systematiska kvalitetsarbetet/juni Systematiska kvalitetsarbetet/juni Systematiska kvalitetsarbetet/juni Systematiska kvalitetsarbetet/juni Verksamheternas kvalitetsarbete/mars Systematiska kvalitetsarbetet/mars Systematiska kvalitetsarbetet/mars Systematiska kvalitetsarbetet/juni 80

81 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR 81

82 82

83 SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN Ordförande Leif Nilsson (M) Förvaltingschef (tf) Justin M Cruseman Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Socialnämnd Gemensam administration m m Individ- och familjeomsorg Ensamkommande Omsorg Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialförvaltningen har en bred verksamhet och ansvarar för omsorg om äldre och funktionshindrade samt stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vu na. Socialförvaltningens uppdrag är att utifrån politiska mål och beslut, ekonomiska förutsättningar och lagstiftning, skapa en god kvalitativ och effektiv verksamhet med brukaren i centrum. Socialnämnden ansvarar också för den sjukvård som bedrivs i hemmet samt har även enligt HSL 18b rehabiliterings- och habiliteringsansvaret i hemmet. Hälso- och sjukvårdsansvaret gäller även för de dagverksamheter som omfattas av SoL/LSS. Medicinskt ansvarig sjuksköterska bevakar att en god och säker vård bedrivs. Socialnämnden ansvarar vidare för att det nns ett ledningssystem för att fortlöpande utveckla och säkra 83 verksamhetens kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9. I egenskap av vårdgivare är nämnden också enligt patientsäkerhetslagen (2010:659 skyldig att dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Verksamheterna ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Insatserna ska utgå från var och ens behov, förutsättningar och ansvar för sin situation. Den enskilde ska vara delaktig och ska utifrån eget självbestämmande kunna påverka sin egen situation. Individer i behov av stöd och omsorg ska mötas av omtanke och ett evidensbaserat förhållningssätt där forskning, personalens erfarenheter baserade på kunskap och den enskildes behov bildar en helhet.

84 SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen är indelad i tre avdelningar Omsorg om äldre och stöd för personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg och ensamkommande barn och unga Ensamkommande barn och unga Större delen av socialförvaltningens insatser är lagstadgade och styrs främst av Socialtjänstlagen (SoL Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL. Måluppfyllelse ekonomi Mål: Nämnden ska hålla sin budget Förvaltningen uppfyllde under 2016 inte målet, budget i balans. Socialnämnden redovisar ett underskott på 18,2 Mkr. Detta motsvarar en negativ budgetavvikelse med 6,7 %. I resultatet ingår även kompensation från riktade integrationsmedel till kommunen med 4,1 Mkr. Vid de prognoser som tidigare gjorts under året har det beräknats ett underskott med 17,9 Mkr. Inom gemensam administration redovisas ett överskott på 0,5 Mkr som till största del beror på omfördelning av personalkostnader, budgeterade IT-kostnader som inte har förbrukats samt kostnader för bl a internutbildningar som istället har bokförts på respektive enhet. Avdelningen omsorg redovisar ett underskott på 23,9 Mkr och motsvarar en negativ budgetavvikelse på 10 %. Nettoomställning med 11,1 Mkr är medräknad i resultatet. Lönerevisionen blev 1,5 procentenhet högre än tilldelad ram för socialförvaltningen och det utgör ca 2 Mkr utöver ram. Enligt beslut avseende omställning boendeformer reducerades budgeten på några särskilda boenden med 4,1 Mkr. Målet med seniorboende har inte gått att uppfylla i den takt som planerades vilket resulterar i en kostnad utöver budget med 4,1 Mkr. De schabloniserade fördelade insatstimmarna har jämfört med 2015 minskat med 3,8 % på särskilda boenden och inom hemtjänsten ökat med 12 %, främst inom områdena i östra Härjedalen. Personalresurserna inom avdelningen omsorg har således under året överskridit budgeten med 15,1 Mkr. Köp av sjuksköterskor har behövt göras under året och kostnaderna blev 31 % högre än året innan som motsvarar 0,5 Mkr samt ökade kostnader för inköp av inkontinensmedel med 0,3 Mkr motsvarar 21 %, totalt budgetöverskridande med 1,9 Mkr. Statliga medel från Socialstyrelsen har erhållits med 3,5 Mkr. Medlen riktades mot ökad bemanning inom äldreomsorgen, vilket också har verkställts inom hemtjänsten. Nettokostnaderna inom LSS har minskat med 4 % jämfört med år Året dessförinnan ökade nettokostnaderna med 4,8 %. Det är främst inom insatserna gruppbostäder som nettokostnaderna minskat med 2 % och inom personlig assistans med 5,4 %. Individ- och familjeomsorg redovisar ett överskott med 4,5 Mkr. Inom kontot för placeringar vu na, barn och unga samt familjehem och kontaktperson har kostnaderna belastat budget med 62 % och utgör ett överskott med 2,5 Mkr. Köp av konsulter har varit nödvändiga för verksamheten och kostnaderna har med råge överskridit budget. Kostnaderna för försörjningsstöd har minskat med 2 % jämfört med året innan. I resultatet för individ- och familjeomsorg har tilldelade integrationsmedel till kommunen balanserat resultatet för avdelningen positivt med 4,1 Mkr. Fastställd internkontrollplan ska genomföras Målet är endast delvis uppfyllt. Internkontrollplanen har följts upp och reviderats. De esta kontrollområdena är gröna eller gulmarkerade. Tre områden är rödmarkerade dessa är förekomst av handlingsplaner inom ekonomiskt bistånd, mätning av kvalitetsinde genom brukarenkäter och utvärdering av kvalitetsledningssystem. Inom de tre områdena har det under året inte funnits de förutsättningar som behövts för att kunna uppfylla målet. Verksamheten för ensamkommande barn nansieras av schablonersättningar från Migrationsverket samt via återsökta medel. Resultatet för 2016 visar på ett överskott som till viss del balanseras över till nästa år. Måluppfyllelse verksamhet Arbetet med att vidta nödvändiga åtgärder och skapa förutsättningar för att kunna bedriva en verksamhet inom tilldelad ram har varit förvaltningens mål och fo- 84

85 SOCIALNÄMNDEN kus under året. En förändring av strukturer, arbetssätt, ärvda kulturer och tankesätt har setts som helt nödvändiga att förändra. Likaså arbetet med att utveckla former för ledning, styrning och uppföljning samt att skapa kontroll, förenkla, effektivisera och förnya och förbättra olika processer. Att försöka förändra, utveckla och åtgärda har varit ett givande och roligt arbete men också en stor utmaning som krävt och även fortsättningsvis kommer att kräva mycket tid, kraft och energi från alla berörda. Ett ertal avgörande politiska beslut har tagits under året. Den mest genomgripande åtgärden i form av en organisationsutveckling inom verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar samt inom äldreomsorgen. Besluten är en viktig del för ett möjliggörande av målet en budget i balans. Verksamheternas arbete under 2016 beskrivs mer ingående under respektive avdelning. En dominerande fråga under våren 2016 har varit att sörja för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Myndighetsutövning samt verksamheten för ensamkommande barn har varit mycket ansträngd där organisationen inte utvecklades i takt med förändrade omständigheter. För att korrigera situationen och säkerställa ett fortsatt tryggt och säkert mottagande av ensamkommande barn utfördes en organisationsförändring där enheten EBU gjordes om till en avdelning med en egen avdelningschef och en utökning av enhetschefer. Organisationsförändringen innebar att vi gick från en enhetschef med 81 underställda medarbetare till 4 enhetschefer och 1 avdelningschef. En annan stor utmaning för förvaltningen har varit att rekrytera och behålla kvali cerad personal. Konkurrens om personalen i landet och mellan kommuner och privata utförare har i hög grad bidragit till svårigheten att rekrytera och behålla personal. Att det nns personal på plats med adekvat utbildning för arbetsuppgiften är en förutsättning för att kunna uppfylla lagkrav och god kvalitet i verksamheten. Ökade lagkrav, hög arbetsbelastning ställer stora krav på personalen och ökar risken för en hög personalomsättning. Trots ibland inte alltid fullödiga förutsättningar har personalen utfört ett utomordentligt gott arbete med stor professionalitet och engagemang. Arbetet med e-hälsa har pågått under året och förvaltningen har haft den motor och den kompetens som behövs för att kunna ta beslut om vilken leverantör som bäst kan fylla behovet kring bytet till digitala larm. Pilotprojekt för införande av trygghetslarm har utförts och upphandling av planeringssystem för hemtjänsten utfördes sent Förvaltningen kom ett steg närmare ambitionen om en kvalitetssäkrad och effektiv omsorg. KS beslut om att lyfta ut kostorganisationen från socialförvaltningen verkställdes som beslutat den 1 april En utvärdering av effekten av den nya kostorganisationen på kvalité och pris på maten har inte utförts under 2016 utan kommer att planeras in framöver när omorganisationen är klar. Samverkan har som tidigare skett i olika former och forum med olika samverkanspartners. Ett nytt initiativ till samverkan togs i slutet av året tillsammans med primärvården i Härjedalen. Uppdraget är att se över och hitta former för nuvarande och framtida samverkan. Ny tf socialchef tillträdde i september. Avdelning Individ- och familjeomsorg Avdelningen omfattar ekonomiskt bistånd, insatser till barn- och ungdomar, missbruk, familjerätt. Stöd till anhöriga och stöd till personer som utsätts för våld i nära relationer, budget- och skuldrådgivning samt verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar. Behov av försörjningsstöd är arbetslöshet, språkhinder, missbruk och psykosociala hinder. Mål: Behovsanpassade insatser i linje med socialtjänstens intentioner Målet är delvis uppfyllt. För att minska antalet personer som är beroende av försörjningsstöd under lång tid ska det upprättas handlingsplaner för varje individ. En upprättad handlingsplan har som syfte att i samverkan med andra huvudmän och/eller intern samverkan möjliggöra för individer att bli självständiga. Under 2016 har det i full skala arbetats med att upprätta handlingsplaner för respektive person som uppbär försörjningsstöd. Arbetet med att ta fram rutiner för att 85

86 SOCIALNÄMNDEN tillse att handlingsplaner upprättas påbörjades under 2015 och slutfördes under första delen av Behovet av försörjningsstöd har minskat även under En minskning av kostnader har skett jämfört med Antalet personer som varit aktuella för försörjningsstöd under 2016 har minskat i förhållande till antal personer som var aktuella under Mål: Rättssäker myndighetsutövning Under 2016 har arbete med att revidera riktlinjer slutförts. Syftet med att se över riktlinjer och rutiner är att säkerställa kvaliteten i utredningar gällande berättigande av försörjningsstöd. I kvalitetsarbetet ligger även att tillse att varje individ får en handlingsplan upprättad, samt att införa en internkontroll gällande antalet upprättade och uppföljda handlingsplaner. Nya riktlinjer har antagits för beviljande av särskilt boende. Alla insatser ska vara uttömda innan ett särskilt boende beviljas. De nya riktlinjerna ligger helt i linje med den omställning av boenden som socialförvaltningen har påbörjat. Beslutet som nämnden har tagit om att ställa om och renodla de särskilda boendena har varit en nödvändighet för att så småningom kunna nå målet en rationell, kvalitativ och kostnadseffektiv äldreomsorg. Omsorgsbehov och vårdtyngd har vid en granskning visat sig vara av en väldigt varierande grad, där tyngdpunkten övervägande har legat på ett relativt lågt omsorgsbehov på våra boenden. En förklaring kan vara att alternativa boenden i form av seniorboenden hittills har saknats. Antalet beviljade insatser för barn och unga har minskat under 2016 jämfört med Det gäller främst insatser i form av kontaktfamilj, kontaktperson samt öppenvård i form av familjebehandling. Bättre underlag vid utredning och bedömning av insats, samt att i större utsträckning identi era resurser inom familjen är några orsaker som lett till minskning av beviljade insatser. Under 2016 har ett ertal av tidigare beviljade insatser i dessa former avslutats utifrån att det vid en uppföljning gjorts en bedömning att det inte längre föreligger behov av insatser. Det har lett till att det frigjorts handläggarresurser som istället har använts inom andra verksamhetsområden, e empelvis ensamkommande yktingbarn. Mål: Utökad samverkan över förvaltningsgränser och med andra huvudmän 86 Förvaltningens ledning har varit aktiv i olika regionala samverkansforum. Effekten av denna aktiva samverkan förväntas leda till bättre ekonomi, arbetsmiljö och ökad kvalité för medborgare i Härjedalen som erhåller insatser av socialtjänsten. Socialnämndens beslut att ställa sig bakom initiativet till ett regionalt Familjehemscentrum förväntades minska arbetsuppgifter något under 2016 och att mer tid i stället ska användas till uppföljningar av insatser. Dessa förväntningar har inte infriats under 2016 och arbetsbelastningen är fortsatt hög. Familjeteamet och familjehem och kontaktpersoner/kontaktfamiljer/familjehem är de insatser som främst står till buds på hemmaplan och är de insatser som främst eliminerat behovet av e terna placeringar. Fjärilsgruppsverksamhet för barn till missbrukande föräldrar har genomförts under året, så även Repulse, som är en metod för att lära sig impulskontroll. Insatserna fyller en viktig funktion ensamt och/eller tillsammans med andra insatser. Avdelningen har upplevt betydande svårigheter under 2016 vad gäller kompetensförsörjning. Det har blivit allt svårare att framgångsrikt rekrytera socionomer till de handläggartjänster som krävs för att avdelningen ska nå de mål som lagstiftaren och socialnämnden uppställer. Ett antal socionomkonsulter har under 2016 arbetat inom avdelningen. Personalkostnaden har därmed blivit högre än vanligt men förekomsten av konsulter har också bidragit till en rad strukturella förändringar i avdelningens verksamhet som varit av godo. En betydligt högre grad av riktade rutiner för att ma imera och kvalitetssäkra användandet av tilldelad budget har implementerats. Under 2016 har mycket av det dagliga arbetet handlat om att säkerställa att rätt personer får rätt beslut i rätt tid. Vidare har en mottagningsfunktion (säker ingång inrättats för att säkerställa att all inkommande information anhängiggörs och hanteras på ett rättssäkert och konsekvent sätt. De beskrivna förändringarna har varit en förutsättning för avdelningens möjlighet att trots kompetensförsörjningsproblematiken säkerställa rättssäkerhet och kvalitet. Mycket arbete och resurser läggs ner för att hjälpa personer med missbruk på hemmaplan. Beroendeenhetens personal nns nu även representerad 2 dagar i månaden i Funäsdalen. Allmänheten har kunnat komma på anmälda eller oanmälda besök för rådgivning/

87 SOCIALNÄMNDEN samtal. Initiativet är ett led i strävan att försöka erbjuda verksamheten till allmänheten så långt möjligt trots de geogra ska avstånden. Initiativet har uppskattats och fallit väl ut. Mål: Erbjuda råd och stöd till anhöriga En bemötandeenkät har genomförts under Enkäten visar även i år att de klienter som har besökt handläggare inom IFO upplever sig nöjda med kontakt och bemötande. Drogsamordnaren har under verksamhetsåret arbetat med föräldrastöd, ungdomsgrupper, mobilisering mot droger samt representerat kommunen vid konferenser och seminarium både regionalt och nationellt. Det ANDT-förebyggande arbetet har utvecklats och krävt omfattande arbetsinsatser. Budget-och skuldrådgivningen utgör en viktig funktion för ekonomisk rehabilitering samt för att förhindra överskuldsättning för kommunens innevånare. Behovet av råd och stöd till skuldsatta personer är stort. Några av innevånarna i Härjedalens kommun har en anmärkning hos kronofogden. Antalet skuldsatta personer i Kronofogdens register har dock minskat med 2,17 % sedan årsskiftet 2016 och skuldsaldot har minskat och ligger idag på en låg nivå. Det inkom nya ärenden under 2016 och en minskning av ärenden har skett från Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att andelen skuldsaneringar i Härjedalens kommun har minskat från föregående år. Ordinarie budget-och skuldrådgivare ersattes i april med vikarie under dennes tjänstledighet. Verksamheten avseende ensamkommande barn och ungdomar har under 2016 vä t enormt men förväntas nu med tanke på omvärldsläget att krympa igen de kommande åren. Under 2016 har vi haft en överenskommelse med Migrationsverket om ett mottagande om ett antal asylplatser och även platser för barn/ ungdomar med permanent uppehållstillstånd (PUT. Under yktingkrisen som fortsatte en bit in på 2016 tvångsanvisades många barn av Migrationsverket och verksamheten tog emot nya barn varje vecka. Senare under 2016 påbörjades avveckling av Wemerskolan HVB i Hede samt verksamhetens ankomstboende i Lillhärdal. Utifrån det orosläge som rådde i landet kring ensamkommande barn och boenden med bl a anlagda 87 bränder var det nödvändigt att stärka upp säkerheten med vaken nattpersonal på alla orter samt att anlita vaktbolag. I augusti 2016 omstrukturerades verksamheten för ensamkommande barn och ungdomar till en egen avdelning med en avdelningschef. Verksamheten hade tidigare utökats med er arbetsledare, vägledare och en assistent. Med anledning av den stora anstormningen av barn blev det helt nödvändigt att få hjälp från HR-avdelningen med rekrytering och ett snabbt agerande från Härjegårdar Fastighets AB för planering av nya boenden. Verksamhetens nuvarande förutsättningar med minskad inströmning av barn samt ändrade ersättningsstrukturer innebär omfattande avveckling de kommande åren. Beslut om nedläggning och omstrukturering av Aurora respektive Nova HVB boenden har tagits, varvid arbetet med personalhantering ska inledas omgående för att verksamheten ska möta ändrade förutsättningar i framtiden. Avdelning omsorg Inom omsorgen åter nns bland annat kommunens äldreboende och hemtjänst, boendestöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar, bostad med särskild service för vu na samt personlig assistans. Härjedalens kommun är även assistansanordnare åt enskilda som erhållit personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken samt anhörigstöd. Verksamheten är uppbyggd kring enheter som verkställer myndighetsbeslut av biståndshandläggaren i enlighet med gällande lagstiftning samt utför delegerade sjukvårdsinsatser enligt HSL. Härjedalens kommuns medborgare som har behov av stöd och omsorg i sin vardag har under året mött engagerade undersköterskor och vårdbiträden som tillsammans med sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster erbjudit en trygg vård och omsorg av god kvalitet. Även inom omsorgen har det varit fortsatt svårt att rekrytera främst kvali cerad personal. Enhetschefer, rehabpersonal, sjuksköterskor och biståndshandläggare är de grupper där det saknats personal på plats, vilket i sin tur har inneburit att konsulter behövt anställas och att kvarvarande personal behövt täcka upp för varandra. Mål: Alla medarbetare ska förstå sitt uppdrag och som förväntas av dem

88 SOCIALNÄMNDEN Avdelningschef har under året arbetat hårt för att försöka stärka och coacha ledarskapet. En modell för ledning och styrning har utvecklats för att bättre kunna styra personal ödet. Regelbunden uppföljning av ekonomi på enhetsnivå samt ledningsnivå har utvecklats samt metoder och stöd för att underlätta uppföljning. Dessvärre har det varit en hög arbetsbelastning på enhetschefer som har haft stora personalgrupper, (i snitt 42 underställda per chef. Organisationsstrukturen har inneburit en hög chefsomsättning motsvarande 66 % de senaste 3 åren. Således har en omfattande omorganisation inletts under 2016 för att ge de förutsättningar som behövs för att kunna få önskad stabilitet, ledning och kontroll. Avdelning omsorg har inlett ett pilotprojekt med områdesorganisation där avdelning omsorg delas upp i geogra ska områden med 3 områdeschefer och era enhetschefer. Den inledda organisationsförändringen förväntas skapa förutsättningar för ett synligt och närvarande ledarskap, förbättrad arbetsmiljö och en ökad kvalité på vård och omsorg i kommunens regi. Utveckling av ett arbetssätt för en trygg hemgång, för de medborgare som vistats inom slutenvården och är utskrivningsklara eller har vistats på korttidsplats, har fortsatt under Efter en utredning 2015 har ett förslag till beslut lagts till nämnden om inrättande av hemtagningsteam. Syftet var att med hjälp av hemtagningsteam, bestående av era olika professioner, minska beläggningen på korttidsplatser och istället ge intensiva kvali cerade insatser i hemmet under den första tiden. Hemtagningsteam organiserades som ett pilotprojekt i Svegs hemvårdsområde under 2016 och blev en stor succé. Pilotprojektet utvärderas under 2017 och kommer bl.a. att ge svar på lämplig organisation, påverkan på organisationen i övrigt, belastning på chefer, belastning på olika professioner samt hur den enskilde individen upplever insatsen och vilket resultat på hemvårdens insatser arbetssättet ger. Under 2016 har socialförvaltningen tillsammans med primärvården ansvarat för 4 observationsplatser vid Björkens korttidsboende. Ett nytt samarbete har kommit till stånd i form av gemensam nansiering och rekrytering av demenssjuksköterska. Rekryteringen drog dock av olika skäl ut på tiden. Ett konkret samarbete har därför bara hunnit komma igång under 2016 med stora förväntningar på fortsatt utveckling Socialförvaltningens anhörigkonsulent har under året informerat anhöriga och samtlig personal på äldreboenden om deras viktiga roll tillsammans med vårdtagaren. Denna information har också delgivits de elever som gick USK-utbildningen i Hede och Sveg. Anhörigkonsulenten har även deltagit i olika forum utanför kommunens verksamheter för att informera om anhörigas roll och deras lagliga rätt att få stöd för egen del. Anhörigkonsulent har i samband med genomgång av organisationen yttats över till avdelning IFO/Bistånd. Mål: En rationell, kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet Målet är på god väg att uppfyllas efter ett beslut om omställning av Mobacka, Senioren och Fjällglimten från särskilda boenden till seniorboende. Däremot måste arbetet med genomförandeplaner och kvalitetsarbetet förtydligas och förankras i nämndens verksamheter. Genomförandeplaner är lagstadgade och är en överenskommelse mellan brukaren och enheten om vilket stöd brukaren ska få utifrån de insatser som beviljats av handläggaren. Arbetet med genomförandeplaner är påbörjat men nns ännu inte upprättade för varje enskild brukare. I samband med att insats enligt LSS beviljas har den enskilde rätten att ansöka om insatsen individuell plan. Planen upprättas tillsammans med den enskilde och tar upp beviljade och planerade insatser. I planen skall även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Nämnden tog beslut om införande av omsorgsmätningar och detta kan förväntas skapa tydlig koppling mellan individens behov, resursfördelning och arbetsbelastning. Måluppfyllelse medarbetare Målen är delvis uppfyllda. Under året har inletts en omfattande omorganisation i syfte att öka chefstätheten och på så sätt förbättra arbetsmiljön och skapa förutsättningar för att bli en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarsamtal har genomförts med merparten av medarbetarna inom förvaltningen under året. Dock inte inom alla verksamheter då förutsättningar har saknats på grund av bl a stort antal medarbetare, avsaknad av chef och chefsbyten. 88

89 SOCIALNÄMNDEN Enligt undersökningen är några av förvaltningens styrkor att medarbetarna upplever en vilja att vara nöjd och att de är nöjda med det arbete de presterar. De upplever också sina arbetsuppgifter som meningsfulla och vill ta ett ökat ansvar. De uppger också att de bemöter brukare/klienter på ett professionellt sätt och att de bemöter sina arbetskamrater väl. Resultaten tydliggör även de utmaningar som förvaltningen står inför. Undersökningen visar ett högt resultat på upplevelsen av stress, att det nns ett lågt förtroende för ledningen och att målarbete och uppföljning behöver förbättras. På respektive nivå har varje chef tillsammans med sina medarbetare gjort en fördjupad analys av resultatet och handlingsplaner håller på att upprättas. g Målet har inte uppfyllts Målet har delvis uppfyllts Målet har uppfyllts Perspektiv Ekonomi Mål och målvärde Nämnden ska hålla budget Fastställd internkontrollplan ska genomföras Behovsanpassade insatser i linje med socialtjänstens intentioner En rationell, kvalitativ och kostnadeffektiv verksamhet Mäts via och när Uppföljn delårs- o helårsbokslut Uppföljn delårs- o helårsbokslut Uppföljn delårs- o helårsbokslut Uppföljn delårs- o helårsbokslut Perspektiv verksamhet Mål och målvärde Förbättra livskvalitet och hälsa för kommuninnevånarna Verksamheten ska bygga på ett evidensbaserat förhållningssätt Utökad samverkan över förvaltningsgränser och med andra huvudmän I all verksamhet inom socialförvaltningen ska utsatta barns och ungdomars behov prioriteras Rättssäker myndighetsutövning Mäts via och när Årsredovisningen Årsredovisningen Årsredovisningen Årsredovisningen Treserva Perspektiv medarbetare Mål och målvärde God arbetsmiljö Attraktiv arbetsgivare Alla medarbetare ska förstå sitt uppdrag och vad som förväntas av dem Mäts via och när Medarbetarundersökning Medarbetarundersökning Medarbetarsamtal Perspektiv medborgare Mål och målvärde Professionellt bemötande Erbjuda råd och stöd till anhöriga Tydligt och enkelt språkbruk Ökad delaktighet, självständighet och trygghet Mäts via och när Årsredovisningen Årsredovisningen Brukarundersökning Brukarundersökning 89

90 Härliga Härjedalen 90

91 91

92 Medborgarhuset Sveg Tel kommun herjedalen.se 92