Årsredovisning år 2011

Transkript

1 Årsredovisning år 2011 Duvberg 1

2 2

3 ÅRSREDOVISNING med förvaltningsberättelse år 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Innehållsförteckning... 3 Fakta om Härjedalens kommun... 4 Kommunalrådet har ordet... 7 Koncernöversikt... 9 Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernfinansieringsanalys Notanteckningar koncernen Kommunöversikt Resultaträkning kommunen Balansräkning kommunen Finansieringsanalys kommunen Notanteckningar kommunen Redovisningsprinciper Bilaga: Ekonomisk redovisning VA-verksamheten Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Nämnden för bildning, fritid och kultur Socialnämnden

4 Fakta om Härjedalens kommun Härliga Härjedalen Antal invånare: Härjedalens kommuns landareal: km² Yta per invånare: 1,1 km² Nuvarande mandat i kommunfullmäktige Parti Kvinnor Män Totalt C Fp Kd 1 1 M S Sd V 2 2 Vh Övriga 1 1 Totalt Folkmängd församlingsvis Antal invånare Svegsbygden Ytterhogdal, Överhogdal, Ängersjö Tännäs, Ljusnedal Hedebygden, del Vemdalen Andel av befolkningen % Befolkningens åldersfördelning jämfört med riket % 8% 7% Härjedalen Riket 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ålder

5 Fem år i sammandrag (tkr) Riket 2010 (ovägt medelvärde) Länet 2010 Årets resultat Årets resultat per invånare kr kr 502 kr kr kr kr kr Nettokostnadernas utveckling 3,1% 6,7% 0,0% 1,7% -1,1% Utveckling av skatte- och bidragsintäkterna 1,2% 3,4% 0,8% 3,3% 0,3% Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna 95,2% 98,0% 99,1% 98,1% 96,4% 97,1% 96,5% Finansnetto Finansnetto per invånare kr kr 834 kr 588 kr 797 kr 119 kr 0 kr Redovisat eget kapital Redovisat eget kapital per invånare kr kr kr kr kr kr kr Pensionsförpliktelser exkl individuell del och exkl löneskatt per invånare kr kr kr kr kr kr kr Borgensförbindelser per invånare kr kr kr kr kr kr kr Likvida medel Likvida medel per invånare kr kr kr kr kr 5

6 6

7 Kommunalrådet har ordet Verksamhetsåret 2011 har avslutats med ett mycket gott resultat, plus 22,2 Mkr, 15,5 Mkr över budgeterat resultat. Den största anledningen är överskottet på finansförvaltningen. Pensions- och arbetsgivaravgifter 7,7 Mkr, skatteintäkter och utjämning 8 Mkr, avskrivningar 1,3 Mkr, finansnetto 2 Mkr. Verksamheterna har dock ett blandat resultat. kommunstyrelsen -0,8 Mkr, samhällsbyggnadsnämnden -2 Mkr, nämnden för bildning fritid och kultur 0,6 Mkr, socialnämnden -2,8 Mkr. Vi har under 2011 gjort stora investeringar, nästan 81 Mkr. Här är ett axplock. Lönesystem 1,7 Mkr, ombyggnad av polishuset i Funäsdalen 10,2 Mkr, ishallen i Sveg 27,8 Mkr (-15,5 Mkr försäkringsersättning), infrastrukturprojekt i Funäsdalen 7,5 Mkr, fordon och entreprenadmaskiner 1,6 Mkr, skidlift Björnberget i Sveg 2,7 Mkr, fordon till räddningstjänsten 9,5 Mkr, samt ett flertal olika investeringar inom vatten- och avlopp. Investeringsvolymen har under de senaste åren legat på en hög nivå. För att inte belasta vår likviditet allt för hårt måste vi nu gå in i en period med lägre investeringstakt. Jag kommer att föreslå budgetberedningen att sätta ett tak på kommande investeringar. Omorganisationen av förvaltningarna är i det närmaste avklarad, vi har idag en kommunledningsförvaltning samt tre verksamhetsförvaltningar, socialförvaltningen, förvaltningen för bildning, fritid och kultur samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Befolkningsutvecklingen går i alldeles fel riktning i Härjedalens kommun. Vi hade under året ett minus på 113 personer. Vår besöksnäring har haft två tunga vintrar med lite snö, sen snöläggning och en varm avslutning på påsken vilket har orsakat en del bekymmer för företagen. Trots en ganska skakig marknad investeras det fortfarande i våra turistområden, det satsas på att bredda produkterna, och erbjuda våra gäster ett större utbud av boende och aktiviteter. Det innebär att företagen satsar mer även på sommarsäsongen. Jag vill avslutningsvis framföra ett varmt tack till personalen och förtroendevalda för ett bra verksamhetsår Gottfrid Jonsson 7

8 8

9 KONCERNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Kommunens årsredovisning skall enligt kommunallagen omfatta även sådan verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Syftet är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska engagemang och ställning. Härjedalens turistanläggningar AB (HTAB) 100% KONCERNEN HÄRJEDALENS KOMMUN YPRO Ytterhogdals produkter AB 100% Koncernavgränsning Koncernen omfattar kommunen samt företag, vars verksamhet inte är av obetydlig omfattning, som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över. Ett bestämmande inflytande föreligger då kommunen har röstandelsmajoritet, d v s mer än 50 %. Ett väsentligt inflytande anses kunna utövas vid en röstandel på 20 %. Obetydlig omfattning definieras som företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ett samägt företag anses ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Kommunens andel på 40 % i Härjedalens Fjällmuseum AB tas inte med i kommunens koncernredovisning mot bakgrund av bolagets begränsade omsättning och balansomslutning. Koncernen omfattar, förutom kommunen, följande företag: Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) YPRO Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Härjeåns Kraft AB (36,6 %) Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar 100% Fastighetsaktiebolaget Norkom 50% Härjegårdar Fastighets AB 100% Härjeåns Kraft AB 36,6% Konsolideringsmetod Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Metoden innebär att dotterföretagsandelarnas anskaffningsvärde har avräknats mot deras matematiska värde vid förvärvstidpunkten (förvärvat eget kapital). Vid konsolideringen har inga elimineringsdifferenser uppkommit. I koncernredovisningen har intagits kommunens andelar av räkenskapsposterna i respektive dotterföretag (proportionell konsolidering). Obeskattade reserver har helt och hållet räknats som eget kapital i samtliga företag utom i koncernen Härjeåns Kraft AB. De obeskattade reserverna i Härjeåns Kraft AB är inte disponibla på samma sätt som i de företag där kommunen ensam har det bestämmande inflytandet, och därför har dessa reserver uppdelats i två delar, nämligen 26,3 % uppskjuten skatteskuld och 73,7 % eget kapital. 9

10 Koncernens ekonomi Under året uppgick verksamhetens intäkter till 451,7 Mkr och verksamhetens kostnader till 956,2 Mkr. Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag erhölls med 612,3 Mkr. För koncernen redovisas ett årsresultat på +29 Mkr (föregående år +26,8 Mkr). På balansdagen uppgick de totala tillgångarna till 1 490,7 Mkr och det egna kapitalet till 789,6 Mkr. Koncernen har en soliditet på 53 % (föregående år 50 %). Kommunen Kommunens resultat och ekonomiska ställning m m redovisas i kommunöversikten. Dotterföretagen Uppgifterna om företagen har hämtats från respektive företags årsredovisning. Redovisade årsresultat avser - om inte annat anges - resultatet före bokslutsdispositioner minus betald skatt. Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) Verksamhet: Drift av stugbyar, exploatering och försäljning av fastigheter för fritidsändamål samt annan turistfrämjande verksamhet inom bolagets geografiska område Hede och Vemdalens församlingar. Omsättning 2 Mkr. Årsresultat +0,2 Mkr (föregående år +0,3 Mkr). Soliditet 60 % (föregående år 57 %). Ingen anställd. YPRO Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Verksamhet: Främjande av näringslivets utveckling i Ytterhogdals, Överhogdals och Ängersjö församlingar. Medverkan i lokal utveckling samt ägande och förvaltning av fast och lös egendom för näringslivets behov inom bolagets geografiska område. Omsättning 1,8 Mkr. Årsresultat 0,1 Mkr (föregående år 0,3 Mkr). Soliditet 30 % (föregående år 32 %). Ingen anställd. Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Verksamhet: Ägande och förvaltning av fastigheter för bostads- och affärsändamål samt främjande av bostadsförsörjningen i övrigt inom Härjedalens kommun. Omsättning 76,5 Mkr. Årsresultat -0,6 Mkr (föregående år -41,8 Mkr efter nedskrivning med 45 Mkr). Soliditet 3 % (föregående år 3 %). Bolaget har under året haft i medeltal 8 personer anställda, 4 män och 4 kvinnor. Kommunen har borgensåtaganden på sammanlagt 342,1 Mkr (föregående år 362,1 Mkr) för bolagets lån. I vissa delar av kommunen är efterfrågan på bostäder fortfarande svag. Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Verksamhet: Enligt stadgarna skall stiftelsen främja den turistiska utvecklingen i Tännäs och Ljusnedals församlingar och medverka i lokal utveckling samt äga och förvalta anläggningar för turism inom stiftelsens geografiska område. Stiftelsen har under det senaste året inte bedrivit någon aktiv verksamhet. Omsättning 0 Mkr. Årsresultat -0,8 Mkr (föregående år 0 Mkr. Soliditet 98 % (föregående år 98 %). Ingen anställd. Härjeåns Kraft AB (36,6 %) Verksamhet: Produktion och distribution av elkraft till ca nätkunder varav ungefär hälften finns i Härjedalen. Största aktieägare i Härjeåns är Fortum Distribution AB med en ägarandel av 47,9 % och Härjedalens kommun med en ägarandel av 36,6 %. 10

11 All energiförsäljning sker fr o m 1998 via det särskilda elhandelsbolaget Fyrfasen Energi AB. Detta bolag ägs av Härjeåns Kraft AB (80 %) och Bergs Tingslags Elektriska AB (20 %). Koncernen Härjeåns Kraft AB har under året omsatt totalt 565,8 Mkr (kommunens andel 207,1 Mkr). Redovisat resultat, efter avdrag för såväl betald skatt på årets resultat som uppskjuten skatt på årets förändring av obeskattade reserver, uppgår till +32,4 Mkr (föregående år +45,4 Mkr). Bolaget drabbades under år 2011 hårt av stormen Dagmar som medförde extraordinära kostnader för avbrottsersättningar med 28,4 Mkr. Kommunens andel av resultatet +11,9 Mkr (föregående år +16,4 Mkr). Soliditet 62,9 % (föregående år 59,7 %). Härjeåns Kraft AB med dotterbolag har under året haft i medeltal 90 personer anställda, 74 män och 16 kvinnor. I Härjeåns Nät AB finns 78 anställda och i Fyrfasen Energi AB 12 personer. Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Verksamhet: Bolaget har till föremål för sin verksamhet att tillskapa lokaler för näringsverksamhet i Härjedalens kommun. Fastighetsaktiebolaget Norkom bildades hösten Härjedalens kommun och Norrvidden Norrland AB äger hälften vardera av aktierna i bolaget. Bolaget har uppfört kontorslokaler på m 2 i Sveg. Lokalerna, som var inflyttningsklara hösten 1998, hyrs ut till Sykes Datasvar Support AB. Bolaget förvärvade 2008 Norrvidden Sveg AB, numera namnändrat till Norkom i Sveg AB. Norkom i Sveg AB är lagfaren ägare till fastigheten Kilen 3. Bolagets omsättning 2,4 Mkr (kommunens andel 1,2 Mkr). Årsresultat 0,5 Mkr (föregående år -1,2 Mkr efter nedskrivning med 2 Mkr). Kommunens andel av resultatet +0,2 Mkr (föregående år -0,6 Mkr). Soliditet 33 % (föregående år 32 %). Ingen anställd. Kommunen har ett borgensåtagande på 7,0 Mkr (föregående år 7,0 Mkr) för bolagets lån. Personal Fast anställda Kommunen Helägda företag 8 9 Delägda företag Löner och arvoden har uppgått till 376,1 Mkr (föregående år 358 Mkr). Bokförda kostnader för sociala avgifter uppgår till 148,4 Mkr (föregående år 150 Mkr). Interna mellanhavanden 2011 Ägartillskott Utdelning Koncernbidrag Enhet Ägd andel Givna/Återbet Mottagna Given Mottagen Givna Mottagna Härjedalens kommun HTAB 100% YPRO AB 100% Härjegårdar Fastighets AB 100% Tännäs Fritidsanläggningar 100% Härjeåns Kraft AB 36,6% Fastighets AB Norkom 50% Försäljning Lån Borgen Enhet Ägd andel Köpare Säljare Givare Mottagare Givare Mottagare Härjedalens kommun HTAB 100% YPRO AB 100% Härjegårdar Fastighets AB 100% Tännäs Fritidsanläggningar 100% 28 Härjeåns Kraft AB 36,6% Fastighets AB Norkom 50%

12 12

13 KONCERNRESULTATRÄKNING (Tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (not 1) Avskrivningar (not 2) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Extraordinära kostnader (not 3) Skattekostnader (not 4) Minoritetens andel i årets resultat (not 5) ÅRETS RESULTAT

14 KONCERNBALANSRÄKNING (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 6) Maskiner och inventarier (not 7) Finansiella anläggningstillgångar (not 8) SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 9) därav årets resultat Minoritetsintresse Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 10) Andra avsättningar (not 11) Skulder Långfristiga skulder (not 12) Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

15 PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 13) Övriga ansvarsförbindelser (not 14)

16 KONCERNFINANSIERINGSANALYS (Tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 15) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/Ökning kortfristiga fordringar Minskning/Ökning förråd och varulager Minskning/Ökning kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster (not 16) Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av långfristiga skulder (not 17) Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

17 NOTANTECKNINGAR KONCERNEN (Tkr) Not 1 Verksamhetens kostnader Under räkenskapsåret betalda leasingavgifter: Härjedalens kommun Härjeåns Kraft AB Leasingfinansiering av tillgångar tillämpas i mindre utsträckning av Härjedalens kommun och Härjeåns Kraft AB. Härjeåns Kraft redovisar samtliga leasingavtal som operationella i enlighet med reglerna i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4. Även kommunen redovisar samtliga leasingavtal som operationella vilket är ett avsteg gentemot rekommendation nr 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. Not 2 Avskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivningar Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs med hänsyn till den beräknade ekonomiska livslängden för olika typer av anläggningstillgångar. Avskrivning sker med följande procentsatser: Byggnader 2-5 % Tekniska anläggningar 2,5-5% Fordon, maskiner och inventarier 10-33% Not 3 Extraordinära kostnader Avbrottsersättningar, Härjeåns Kraft AB Not 4 Skattekostnader Härjedalens Turistanläggningar AB Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar Härjeåns Kraft AB (36,6 %) Norkom

18 Not 5 Minoritetens andel i årets resultat Minoritetens resultatandel i koncernen Härjeåns Kraft Not 6 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde, netto Uppskrivning mot uppskrivningsfond Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Not 7 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde, netto Uppskrivning Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (7,8 %) Länstrafiken AB (5,7 %) Sonfjälls Golf AB Fjällvind AB (8,1 %) NBE Sweden AB (10 %) Funäsdalsfjäll AB Härjedalens Fjällmuseum AB (40 %) Destination Vemdalen AB Björnrike Linbane AB (20 %)

19 Andelar HBV, husbyggnadsvaror Kommuninvest ek. förening Långfristiga fordringar Långfristiga värdepappersinnehav, Tännäs Fritidsanläggningar Kommunens fordran på Länstrafiken Övriga långfristiga fordringar Bostadsrätter HSB, Hede Not 9 Eget kapital Eget kapital vid årets början Skillnad mellan förvärvat eget kapital och köpeskilling vid aktieköp i Härjeåns Kraft AB Återbetalning ägartillskott Norkom (50%) Utjämningsdifferens Årets resultat Specifikation av eget kapital Bundna reserver (inklusive eget-kapital-delen av obeskattade reserver i koncernen Härjeåns Kraft AB) Obeskattade reserver i övriga dotterbolag Fritt eget kapital

20 Not 10 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsavsättning vid årets början Årets förändring av Avsättningar för pensioner Specifikation av pensionsavsättningar Kommunen HTAB Härjegårdar Härjeåns Kraft AB Not 11 Andra avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt (Härjeåns Kraft AB) Avsättningar för återställande av deponier Avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden Övriga avsättningar 120 Avsättning för omstruktureringskostnader Avsättning framtida rivningar Not 12 Långfristiga skulder Banker och kreditinstitut Övriga skulder

21 Not 13 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Kommunens åtaganden för pensionsförmåner som intjänats före Uppskjuten löneskatt Not 14 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Enligt borgensbemyndigande för socialnämnden Borgensåtaganden för företag och föreningar Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Garantifond Fastigo Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning) Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå

22 Not 15 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring av Avsättningar för pensioner Reavinster som påverkat årets resultat Reaförluster som påverkat årets resultat Upplösning/Avsättning för återställande av deponier Övriga avsättningar Not 16 Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Återbetalning av ägartillskott Norkom (50 %) Not 17 Förändring av långfristiga skulder Minoritetsintresse Långfristiga skulder

23 KOMMUNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Årets resultat För 2011 redovisas ett överskott på 22,2 Mkr. Resultatet är 15,5 Mkr bättre än budget. Trots det goda resultatet är det vissa verksamheter som redovisar underskott. Socialnämnden har störst negativ budgetavvikelse på 2,8 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden har dragit över sin budgetram med 2 Mkr medan kommunstyrelsen redovisar ett underskott på 0,8 Mkr. Nämnden för bildning, fritid och kultur lämnar ett överskott på 0,6 Mkr. Anslaget för oförutsedda behov har inte ianspråktagits i sin helhet, vilket också resulterat i en positiv budgetavvikelse på 0,3 Mkr. Kommunens finansnetto skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader är positivt och uppgår till 8,2 Mkr (föregående år 6,1 Mkr) Kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag har blivit 8 Mkr bättre än beräknat. Kommunens nettokostnader för verksamheterna har minskat med 1,1 % i förhållande till föregående år. Nettokostnadernas och finansnettots andel av de totala skatteintäkterna uppgick till 96,4 % (föregående år 98,1 %). Pensionskostnaderna inkl löneskatt har belastat resultatet med 33,9 Mkr. Årets ränta på det belopp som i räkenskaperna har avsatts för pensioner uppgår till 0,9 Mkr. Räntan redovisas som en finansiell kostnad och ingår i kommunens finansnetto. Under 2011 beslutade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att diskonteringsräntan som används i pensionsskuldsberäkningarna skall sänkas med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Ju lägre diskonteringsränta desto större blir pensionsskulden. Detta gäller för såväl pensionsförpliktelsen under ansvarsförbindelser som pensionsskulden i balansräkningen. Pensionsförpliktelsen har med anledning av räntesänkningen ökat med 39,3 Mkr. Kostnaden för pensionsskulden i balansräkningen har med anledning av räntesänkningen ökat med 2,4 Mkr. Kostnaden behandlas i bokslutet som en jämförelsestörande post. Med årets överskott har kommunen uppfyllt det lagstadgade balanskravet. Utvärdering av kommunens mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål: - Under treårsperioden skall årsresultatet i genomsnitt uppgå till minst 8 Mkr. - Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Årets resultat uppgår till 22,2 Mkr. Samtliga investeringar har finansierats med egna medel. Kommunens finansiella mål får därmed anses ha uppnåtts. 23

24 Verksamhetsmål Beträffande utvärderingen av fastställda mål för verksamheterna hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Soliditet Nedan visas en beräkning av soliditet, dvs eget kapital i förhållande till totalt kapital där pensionsåtagandet redovisas enligt blandmodellen och där pensionsåtagandet redovisas som skuld. Soliditetens utveckling Soliditet med pensionssåtaganden (inkl löneskatt) redovisade enl blandmodellen 73% 68% 70% 71% Soliditet med samtliga pensionsåtaganden (inkl löneskatt) redovisade som avsättning/ skuld 28% 25% 28% 26% Lån i kreditinstitut Under de senaste arton åren har kommunens investeringar kunnat finansieras helt utan extern upplåning. Kommunen har ingen låneskuld. Fr o m 1998 redovisas alla nya pensionsåtaganden som skuld eller avsättning i balansräkningen. Äldre pensionsåtaganden tas endast upp som en ansvarsförbindelse. Kommunens samtliga pensionsåtaganden exkl särskild löneskatt uppgick på balansdagen till 326,3 Mkr eller kronor per invånare, vilket var högre än riksgenomsnittet men ungefär lika som länet. Inklusive särskild löneskatt uppgick pensionsförpliktelserna till 405,5 Mkr. Pensionsmedel Av kommunens pensionsåtaganden på 326,3 Mkr (exkl löneskatt) utgör 14,4 Mkr kortfristig skuld i form av individuell tjänstepension. Resterande 311,9 Mkr kvarstår som åtagande hos kommunen. För att möta dessa framtida åtaganden strävar kommunen efter att ha en hög andel likvida medel bland sina tillgångar. På bokslutsdagen uppgick kommunens likvida medel till 287,1 Mkr. Dessa är till övervägande del placerade på penning- och obligationsmarknaden genom extern förvaltning. Förvaltningen har under år 2011 gett en avkastning på 2,28 procent. Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Pensionsförpliktelser De kommunanställda har liksom de flesta andra på arbetsmarknaden en avtalad tjänstepension. De avstår varje år en viss del av sin lön för att få en framtida tilläggspension. Den pensionsförmån som en anställd under ett år tjänar in är en del av lönekostnaden för det året. Den framtida pensionen är med andra ord en uppskjuten lön, och kommunens pensionsåtaganden är en skuld till arbetstagarna för redan utfört (och av kommunen konsumerat) arbete Samtliga pensionsåtaganden Uppskjuten löneskatt på pensionsåtaganden Pensionsavsättn/skuld Ansvarsförbindelse (äldre pensionsåtaganden) 24

25 Likviditet Kommunens likvida medel (kortfristiga placeringar, kassa och bank) uppgick vid årsskiftet till 287,1 Mkr. Detta är en minskning under året med 39,8 Mkr. Externa utgifter Personal 51,6 % Likvida medel i procent av externa utgifter (Mkr) Likvida medel 403,3 382,3 424,5 326,9 287,1 Externa utgifter 783,0 779,2 782,8 858,6 873,4 Andel (%) Av sammanställningen framgår att vid senaste Främmande tjänster 26,2 % Bidrag, ers 3,9 % Räntor, pensioner 3,8 % Fastigh, inv, matr 14,5 % årsskifte utgjorde kommunens likvida medel 33 % av 2011 års externa utgifter. Likvida medel 424,5 403, , , , Externa inkomster och utgifter 2011 Externa inkomster Skatter, skatteutjämning 71,5% Tjänster m m 2,1% Statsbidrag 8,9% Konsumtionsavgifter 7,2% Räntor 1,4% Hyror, avg 6,2% Köpelikvid, anslutn.avg 2,7% 25

26 Budgetutfall För 2011 hade budgeterats ett överskott på 6,7 Mkr. Nettoresultatet blev 22,2 Mkr, vilket är 15,5 Mkr bättre än budget. Nämndernas budgetavvikelser kommenteras under respektive nämnds verksamhetsbeskrivning. Driftredovisning sammanfattad per huvudverksamhetsområde redovisas i särskild bilaga. Nettoanslag och budgetavvikelser redovisade per nämnd (Mkr) Budget 2011 Redovisning 2011 Avvikelse 2011 Prognos Redovisning 2010 (Avvikelse) 2010 Kommunstyrelsen och gemensam verksamhet - 57,1-57,9-0,8 ( -1,0 ) - 59,9 ( -1,0 ) Samhällsbyggnadsnämnd - 39,6-41,6-2,0 ( -2,1 ) - 43,6 ( -5,0 ) Nämnden för bildning, fritid och kultur - 243,3-242,7 0,6 ( -0,5 ) - 245,7 ( -1,4 ) Socialnämnd - 257,4-260,2-2,8 ( -1,4 ) - 256,3 ( -1,0 ) Delsumma - 597,4-602,4-5,0 ( - 5,0 ) - 605,5 ( -8,4 ) Anslag för oförutsedda behov - 0,3-0,3 - - ( 0,7 ) Avsättning omstruktureringskostnader ,1 ( -1,1 ) Avsättning rivningar - 3,0 ( -3,0 ) Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden ,0 ( -10,0 ) Skillnad mellan internt POpåslag och externa arbetsgivaravgifter 20,9 27,8 6,9-34,9 ( 11,0 ) Pensionskostnader - 34,7-33,9 0,8 ( +3,0 ) - 29,8 ( 5,1 ) Interndebiterade kapitalkostnader 34,5 35,7 1,2-35,5 ( 1,1 ) Avskrivningar - 26,8-25,5 1, ,2 ( -2,7 ) Verksamhetens nettokostnader - 603,8-598,3 5,5 ( - 2,0 ) - 605,2 ( -7,3 ) Skatteintäkter och utjämning 604,3 612,3 8,0 ( +6,5 ) 610,7 ( 12,2 ) Finansiering 6,2 8,2 2,0 ( +3,8 ) 6,2 ( 0,3 ) Resultat före eo-poster 6,7 22,2 15,5-11,7 ( 5,2 ) Extraordinära poster SUMMA 6,7 22,2 15,5 ( +8,3 ) 11,7 ( 5,2 ) 26

27 Investeringsredovisning Va-anläggningar 29,2 Mkr Återvinningscentraler 4,4 Mkr (totalt 6,4 Mkr) Nettoinvesteringar (mkr) Budget Redovisning Ombudgeteras Avvikelse Fordon räddningstjänsten 9,5 Mkr Kommunstyrelsen 4,1-3,2-0,9 - - Tomtförsäljning - 2,0 0, ,7 Samhällsbyggnadsnämnden 117,6-74,8-41,5 1,3 Mkr Nettoinvesteringar 81,0 Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur 2,5-2,7-0,3-0, ,3 59,4 Socialnämnden 2,5-0,3-2, ,6 39,9 SUMMA 124,7-80,7 *) - 44,9-0, Bruttoinvesteringar 112,4 Investeringsbidrag - 31,1 Delsumma 81,3 Försäljning av tomter och andra anl.tillgångar - 0,6 SUMMA 80, Årets bruttoinvesteringar uppgick till 112,4 Mkr (föregående år 64,7 Mkr). Bland investeringarna kan följande nämnas: Lönesystem 1,7 Mkr (totalt 2,7 Mkr) Genomförande energiplan 1,0 Mkr Långtidsplanerade fastighetsåtgärder 2,2 Mkr Tillgänglighet offentliga lokaler 0,7 Mkr Ombyggnad polisstation, Funäsdalen 10,2 Mkr (totalt 10,7 Mkr) Ombyggnad hemkunskapssal södra skolan Sveg 0,7 Mkr Ishall, Sveg 27,8 Mkr (totalt 28,4 Mkr) Avfuktningsaggregat badhus, Lillhärdal 0,2 Mkr (totalt 1,7 Mkr) Påbörjad ombyggnad demensavdelning Svegsmon 0,7 Mkr Asfaltbeläggning 0,7 Mkr Infrastrukturprojekt 7,5 Mkr (totalt 33 Mkr) Kommunikationscenter Funäsdalen 0,8 Mkr (totalt 4,4 Mkr) Utbyte fordon/entreprenadmaskiner 1,6 Mkr Skidlift Björnberget 2,7 Mkr 27

28 Finansiella profiler för Härjedalens kommun Kommunforskning i Västsverige (KFi) har gjort en finansiell analys av 44 kommuner i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. I analysen redovisas kommunens finansiella ställning och hur kommunen utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Norrland. Analysen omfattar åren Den finansiella profilen för respektive år är konstruerad som ett polärdiagram och innehåller dels fyra perspektiv och dels åtta finansiella nyckeltal. De fyra perspektiven är långoch kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Härjedalen har under åren haft en skattesats på 22:82. Denna nivå var 18 öre högre än genomsnittet i gruppen. Den finansiella profilen för Härjedalen var under 2010 marginellt starkare än genom-snittet. Det som var positivt för Härjedalen var den relativt höga soliditeten och mycket höga kassalikviditeten som kommunen hade relativt genomsnittet i gruppen. Kommunen hade en total investeringsvolym under som var något högre jämfört med andra kommuner i gruppen. Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Resultat före eo poster Skattefin av investeringar Budgetföljsamhet Skattefin av investeringar Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Resultat före eo poster Budgetföljsamhet Skattefin av investeringar Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Härjedalens kommun 2008 Lång sikt, kapacitet 5 Skattesats 4 3 Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Kort sikt, beredskap Härjedalens kommun 2009 Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Kort sikt, beredskap Härjedalens kommun 2010 Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Den förbättrades mellan för att sedan försämras något under Resultat före eo poster Budgetföljsamhet Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Kort sikt, beredskap Härjedalen Genomsnittet för kommunerna i Norrland (Hur profilen tolkas, se nästa sida) 28

29 SÅ TOLKAS DEN FINANSIELLA PROFILEN Åtta nyckeltal Nyckeltalen speglar olika dimensioner av kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Skalan Diagrammet har skalan 1-5. Det finns 44 kommuner i gruppen. De som har de starkaste nyckeltalen har fått en femma och de svagaste kommunerna har fått en etta. Fyra axlar/perspektiv Varje perspektiv /axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Varje nyckeltal ingår därmed i två perspektiv. Poäng och genomsnitt Den heldragna röda linjen visar kommunens finansiella profil samt de olika poäng som kommunen fått. Den streckade blå ringen i mitten visar genomsnittet för de 44 kommunerna. Ligger kommunen utanför den steckade blå ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. 29

30 Personalekonomisk redovisning Kommunen hade den 31 december fast anställda, varav 766 kvinnor och 304 män. Till detta kommer ett antal timanställda, arvodesanställda och projektanställda. Fördelning på anställningsform Deltid 33% Övriga 11% Fördelning kvinnor/män Män 28% Kvinnor 72% Heltid 56% Åldersfördelning En fördelning av kommunens anställda på olika åldersgrupper visar att gruppen med anställda i åldern 60 år och äldre är starkt överrepresenterad. Diagrammet visar fast anställd personal. Antal st Åldersfördelning Antal anställda per nämnd Fördelningen av personal inom de olika nämnderna framgår av stapeldiagrammet. Diagrammet visar fast anställd personal Ålder > 60 Antal anställda per nämnd fördelat på kvinnor och män 500 Kvinnor Män Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Nämnd Bildning, Fritid o Kultur Socialnämnd 30

31 Beräknade pensionsavgångar Antal Sjukfrånvaro (%) Total sjukfrånvarotid 4,8 4,2 5, Långtidssjukfrånvaro (> 60 dgr) 30 45,2 53,9 Sjukfrånvarotid, kvinnor 5,4 5 5,8 Sjukfrånvarotid, män 2,9 2,2 3,3 10 Sjukfrånvarotid, - 29 år 3,4 3 4, År Sjukfrånvarotid, år 4,7 4,5 4,7 Sjukfrånvarotid, 50 år - 5,1 4,3 5,7 Inom den närmaste 10-års perioden kommer ca 359 personer att avgå med pension vid 65-års ålder, vilket motsvarar ca 34 % av antalet fast anställda. Pensioneringsperioden enligt gällande pensionsavtal är år. Semester- och övertidsskuld Skulden uppgick 2011 till 32,3 Mkr. Under 2011 minskade skulden med 0,2 Mkr jämfört med föregående år. Av skulden avser 29,4 Mkr ej uttagen semester och 2,9 Mkr okompenserad övertid. Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron var under 2011 i genomsnitt 4,8 % av överenskommen arbetstid (föregående år 4,2 %). För män uppgick frånvaron till 2,9 % och för kvinnor till 5,4 % (föregående år 2,2 % respektive 5,0 %). Löner och ersättningar (Mkr) Arvoden till förtroendem 4,7 3,1 Ersättning till uppdragstagare 0,9 2,3 Löner till anställda 331,9 314,5 Delsumma 337,5 319,9 Sociala avgifter 131,2 132,6 SUMMA 468,7 452,5 % 12 Sjukfrånvaro i procent 10 9, ,3 6,3 8,4 7,7 6,8 5,8 5 5,4 Kvinnor Alla 4 5,1 4,2 5,1 4,2 4,8 Män 2 2,9 3,3 2,2 2, År 31

32 Framtiden Det ekonomiska dramat i Europa har avslutat första akten med en rejäl skuldavskrivning för Grekland. Den pågående skuldsaneringen som omfattar stora delar av euroområdet börjar påverka Sveriges exportberoende industri negativt vilket leder till försämrade tillväxtutsikter. I den senaste prognosen från Riksbanken väntas BNP (bruttonationalprodukten) öka med endast 0,7 % under 2012 vilket ändå, i ett europeiskt perspektiv, är bra. Arbetet med att anpassa vårt fastighetsbestånd kommer att bli allt mer betydelsefullt. Detta gäller inte bara kommunen utan även i allra högsta grad vårt helägda fastighetsbolag Härjegårdar Fastighets AB som vid årsskiftet hade 95 tomma lägenheter vilket utgjorde 8,1 % av fastighetsbeståndet. De ekonomiska prognoserna för kommunsektorn börjar stabiliseras. Inledningen på 2012 indikerar en svag ökning av skatteintäkterna. Kommunens befolkning fortsätter tyvärr att minska vilket innebär krympande resurser till våra verksamheter. Inom den närmaste 10- års perioden kommer ca 360 personer att uppnå pensionsåldern 65 år. Denna pensionspuckel har vi gemensamt med många liknande organisationer i Sverige vilket sannolikt kommer att innebära en hård konkurrens om arbetskraften. För att bibehålla en god service till medborgarna måste vi därför utveckla våra arbetssätt. Vi måste använda ny teknik, vi måste sannolikt samverka mer med andra kommuner. Inför 2013 kommer eventuellt den föreslagna förändringen av skatteutjämningssystemet, som inom en fyra års period, skulle inneburit minskade intäkter för kommunen med ca 10 Mkr, inte att träda ikraft från det tidigare föreslagna datumet Om förändringen försenas och kombineras med rimliga löneavtal kommer kommunen att klara verksamheten år 2013 utan allt för omfattande besparingar. 32

33 RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag och utjämning (not 5) Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7) ÅRETS RESULTAT (not 8)

34 BALANSRÄKNING KOMMUNEN (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 9) Maskiner och inventarier (not 10) Finansiella anläggningstillgångar (not 11) SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar (not 12) Kortfristiga placeringar (not 13) Kassa och bank (not 14) SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 15) därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 16) Andra avsättningar (not 17) Skulder Långfristiga skulder (not 18) Kortfristiga skulder (not 19) SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

35 PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 20) Övriga ansvarsförbindelser (not 21) Framtida årliga förfallobelopp, leasingavgifter (not 22)

36 FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN (Tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 23) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 24) Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 25) Investering i finansiella anläggningstillgångar (not 26) Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder Ökning/minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

37 NOTANTECKNINGAR KOMMUNEN (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Ordinär verksamhet Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror Bidrag mm Främmande tjänster Övrigt Jämförelsestörande poster Reavinster - 16 Återföring av avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden Återbetalning aktieägartillskott Norkom Not 2 Verksamhetens kostnader Ordinär verksamhet Personalkostnader * Bidrag Främmande tjänster Material Förändring semesterlöneskuld Pensionskostnader (inkl löneskatt) Övrigt * Lönerevisionen för bl a kommunal uppgående till 5% flyttades fram till för att gälla t o m

38 Jämförelsestörande poster Avsättning för omstruktureringskostnader Nyemission, Härjegårdar Fastighets AB Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden Avsättning för framtida rivningskostnader Ändrade premier, FORA Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivningar Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs linjärt efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod enligt Rådet för kommunal redovisning, rek Avskrivningarna påbörjas vid den tidpunkt då anläggningarna tas i bruk. Kommunens beloppsgräns för inventarier av mindre värde uppgår till ett prisbasbelopp ( kr). Avskrivningstider Förvaltningsbyggnader Skolor, industrihus, gator och vägar, vaanläggningar, simhall (Sveg) Daghem, förråd, idrottsanläggningar Brandfordon, räddningsutrustning, inventarier Entreprenadmaskiner Datautrustning 50 år 33 år 20 år 10 år 5 år 1-5 år 38

39 Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter inkomståret Slutavräkning föregående år Beräknad slutavräkning för inkomståret Reglering habilitering Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Strukturbidrag Fastighetsavgift Tillfälligt konjunkturstöd LSS-utjämning Not 6 Finansiella intäkter Ränta utlämnade lån Ränta bankmedel Utdelning aktier Räntebidrag 4 Ränta kapitalförvaltning Övriga ränteintäkter Borgensavgift

40 Not 7 Finansiella kostnader Övriga räntekostnader 36 8 Avgift kapitalförvaltning, giroavgifter m m Ränta på pensionsavsättning Jämförelsestörande poster Sänkning av diskonteringsräntan (avser pensionsskulden) Not 8 Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkning Realisationsvinster - 16 Balanskravsresultat Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Bokfört värde 1 januari Årets bruttoinvesteringar Årets investeringsbidrag, tomtlikvider m m Årets avskrivningar Nedskrivning Försäljning Omsättningsbara exploateringsfastigheter

41 Specifikation av mark, byggnader och tekniska anläggningar 2011 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Skogar Markreserv och exploateringsmark Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Omsättningsbara exploateringsfastigheter Taxeringsvärden Skog Byggnader Mark Summa taxeringsvärden Not 10 Maskiner och inventarier Bokfört värde 1 januari Årets bruttoinvesteringar Årets avskrivningar Försäljning/Investeringsbidrag Specifikation av maskiner och inventarier 2011 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner Inventarier

42 Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Härjeåns Kraft AB (36,6 %) Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (6,5 %) Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Länstrafiken AB (4,3 %) Fjällvind AB (8,1 %) NBE Sweden AB (10 %) Härjedalens Fjällmuseum AB (40 %) Andelar Kommuninvest Ek. fören Långfristiga fordringar Länstrafiken Ytterhogdals Produkter AB Kommuninvest ek för * Övriga långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Bostadsrätter HSB (kontorslokal och två lägenheter i Hede)

43 Grundfondskapital Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) * Härjedalens kommun har i mars 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ek för har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek för har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som resp medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas resp insatskapital i Kommuninvest ek för. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Härjedalens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Not 12 Fordringar Kortfristig del, långfristiga fordringar (YPRO) Statsbidragsfordringar Fordran F-skatt, skattekontot Fordran, fastighetsavgift Koncernkontoavräkning, Härjegårdar Koncernkontoavräkning, HTAB Avräkning, skogskonto 205 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Fordran Länstrafiken Upplupna skatteintäkter Fordran på moms Fakturafordringar och övriga kortfristiga fordringar Värdereglering av kundfordringar

44 Not 13 Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Bankkonto kapitalförvaltning Värdepapper kapitalförvaltning Upplupna intäktsräntor, kapitalförvaltning Nedskrivning av obligationer Marknadsvärde på balansdagen Not 14 Kassa och bank Kassa Bank Not 15 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Årets resultat Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Pension till efterlevande Sänkning av diskonteringsränta Övrigt Utgående avsättning

45 Specifikation per kategori Arbetstagare Pens ionstagare Avgångna Garantipens ioner (ÖK-SAP) Vis stidspens ion Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning Aktualiseringsgrad 78,0% 76,0% Not 17 Andra avsättningar Inbetalda förskott på tomtlikvider, Ljusnedal 120 Återställande av deponier * Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden Avsättning omstruktureringskostnader Avsättning framtida rivningar * Kommunens åtagande vad gäller återställande av deponier har kostnadsberäknats till ca 17,2 Mkr vilket ursprungligen har avsatts. Not 18 Långfristiga skulder Förutbetalda anläggningsavgifter VA

46 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld affärsmoms 280 Personalens källskatt Upplupna retroaktiva löner Periodisering av decemberlön Upplupna semesterlöner, uppehållslöner och lärarnas ferielöner Upplupna arbetsgivaravgifter Upplupen särskild löneskatt på pensioner (individuell del) Upplupen pensionskostnad, individuell del Förutbetalda skatteintäkter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Not 20 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Årets utbetalning Ändring av försäkringstekniska grunder Övrig post Summa pensionsförpliktelser Specifikation per kategori Arbetstagare Pensionstagare Avgångna

47 Uppskjuten löneskatt Aktualiseringsgrad 78,0% 76,0% Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07, enligt rek 17, Rådet för kommunal redovisning. Pensionsåtaganden vid visstidsförordnanden Enligt gällande kommunala avtal har hel- och deltidsanställda förtroendevalda rätt till pensionsersättning efter fullgjort antal perioder. För närvarande är det en förtroendevald som numera avgått, som kan erhålla pension. Sju av de nuvarande förtroendevalda har en tjänstgöringsgrad som berättigar till framtida pension. Not 21 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Enligt borgensbemyndigande för socialnämnden Kommunens företag (helägda) - Härjegårdar Fastighets AB Pensionsåtaganden för kommunala företag Andra företag samt föreningar - Fastighets AB Norkom Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning) Infriade borgensåtaganden för egnahem/bostadslån 2011 Infriade borgensåtaganden 2010 Infriade borgensåtaganden 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 47

48 Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå Not 22 Specifikation av leasingavtal Betalda leasingavgifter Framtida förfallobelopp Varav - Förfallotidpunkt inom 1 år Förfallotidpunkt inom 2-5 år Förfallotidpunkt, senare än 5 år - - Samtliga leasingavtal har klassificerats som s k operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation Redovisning av leasingavtal. Not 23 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Pensionsavsättning Ränta på pensionsavsättning Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning Reavinster som påverkat årets resultat (jfr not 1) Upplösning deponier Avsättning omstruktureringskostnader Upplösning omstruktureringskostnader Avsättning/upplösning nedskrivning av fastighetsvärden Upplösning avsättning Norkom Avsättning/upplösning framtida rivningskostnader Upplösning av avsättning för tomtlikvider Ljusnedal

49 Not 24 Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Not 25 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Tomtförsäljning Nord Steelex Hede 250 Örnen 7 Sveg 60 Personaldatorer Värde på exploateringsmark som överförts till omsättningstillgångar Not 26 Investering i finansiella anläggningstillgångar Aktier i Härjeåns Kraft AB Aktier i Härjegårdar Fastighets AB

50 REDOVISNINGSPRINCIPER Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rek RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med +386 tkr. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärdet minskat med eventuella försäkringsersättningar, investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningen beräknas efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningen påbörjas vid den tidpunkt då anläggningen tas i bruk. I samband med bokslut görs en översiktlig bedömning om fastställd nyttjandeperiod i något fall skall omprövas, och vid väsentlig avvikelse från tidigare bedömningar justeras avskrivningsbeloppen. Som anläggningstillgång klassificeras tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år med ett anskaffningsvärde överstigande ett basbelopp. Omsättningstillgångar Samtliga kommunens placeringsmedel är klassificerade som omsättningstillgång och värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Exploateringsfastigheter redovisas som omsättningstillgångar. Övriga fordringar har efter individuell prövning tagits upp till det belopp som beräknas inflyta. Avsättningar Kommunen har per bokslutsdagen avsättningar uppbokade för pensioner intjänade efter 1997, deponier, nedskrivning av fastighetsvärden samt omstruktureringskostnader rörande personal. Långfristiga skulder Anläggningsavgifter för vatten och avlopp redovisas i resultaträkningen till den del avgiften motsvarar direkta kostnader för anslutningen. Återstående belopp periodiseras som förutbetalda anläggningsavgifter. Kortfristiga skulder Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift är semesterlöneskulden bokförd som kortfristig skuld. Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07. Kommunen redovisar sina pensionsförpliktelser enligt blandmodellen. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation 13.1, Redovisning av leasingavtal. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattas förutom av Härjedalens kommun av Härjedalens Turistanläggningar AB, Ytterhogdals Produkter AB, Härjegårdar Fastighets AB samt Tännäs Fritidsanläggningar som ägs till 100 %. Fastighetsaktiebolaget Norkom, 50 %, Härjeåns Kraft AB 36,6 %. I redovisningen ingår inte kommunens andel i Härjedalens Fjällmuseum AB, 40 % då företagets verksamhet är begränsad. 50

51 EKONOMISK REDOVISNING AV VA-VERKSAMHETEN (Tkr) Bilaga RESULTATRÄKNING Intäkter (not 1) Drift- och underhållskostnader (not 2) Interna kostnader (not 3) Kapitalkostnader (not 4) Brukningsavgifter Not 1 Intäkter Interna avgifter från kommunens fastigheter Externa avgifter NOTANTECKNINGAR VA-VERKSAMHETEN Årets resultat Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter Övriga intäkter BALANSRÄKNING Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar (not 5) Not 2 Drift- och underhållskostnader Direkta särkostnader för VApersonal Övriga drift- och underhållskostnader OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kundfordringar VA-debiteringar Avräkning fordran kommunen SUMMA TILLGÅNGAR Not 3 Interna kostnader Eget kapital RESULTATFOND Andel av förvaltningsledning, tekniskt kontor och teknisk nämnd Va-ingenjörer och arbetsledare (inkl resekostnader) Balanserat resultat Kontorspersonal va-avdelningen Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL Skulder Lån av kommunen Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter (not 6) Övriga kortfristiga skulder (not 7) SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Andel av tekniska kontorets kostnader för kontorslokaler samt kapitalkostnader m m Andel av centralförvaltningens kostnader för leverantörsbetalningar, kassahantering, kundreskontra och kravverksamhet Andel av centralförvaltningens kostnader för löneadministration, ITtjänster, telefoni, kontorsmateriel, kopiering m m Andel av k ostnader för förråds-, maskin- oc h personallokaler, inventarier m m

52 Not 4 Kapitalkostnader Avskrivningar Ränta Not 5 Materiella anläggningstillgångar Ingående nettoanskaffningsvärde Årets nyinvesteringar Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Not 6 Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Ingående förutbetalda anläggningsavgifter Årets förutbetalda anläggningsavgifter Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter Not 7 Övriga kortfristiga skulder Skuld affärsmoms

53 Nämndernas verksamhetsberättelser 53

54 54

55 KOMMUNSTYRELSEN Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Central politisk verksamhet Gem adm och central stödfunktioner Arbete och Näringsliv Bostadspolitiska åtgärder Kollektivtrafik,flyg Samlingslokaler, allmänna anläggningar Civilförsvar Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön Delsumma Anslag för oförutsedda behov SUMMA Kommentar till siffersammanställningen Kommunstyrelsens verksamheter har haft en total nettobudget på 57,4 Mkr och redovisar ett underskott på 0,5 Mkr. Underskottet har uppstått inom områdena central politisk verksamhet och gemensam administration och stödfunktioner. Viktiga händelser och beslut Organisation Kommunledningsförvaltningens organisationsarbete avslutades under första kvartalet Under första kvartalet verkställdes flytten av näringslivskontoret till Medborgarhuset. 55

56 Avdelningens uppdrag, kompetens- och resursbehov arbetades igenom samtidigt som anställningsprocessen av ny näringslivschef pågick. Den 1 mars tillträdde Ville Welin som ny näringslivschef och under våren fastställdes den nya organisationen. Kommunen har genom att anställa en informatör gjort en strategisk viktig satsning med målsättning att höja kvalitén på intern och extern information samt utveckla kommunikationsvägarna mellan medborgare, massmedia, politiker och förvaltningarna. Service och dialog Under året har kommunens nya tidning Härliga Härjedalen publicerats vid två tillfällen. Tidningen har som syfte att marknadsföra kommunen för ökad inflyttning samt att informera och lyfta fram nyttig och positiv information till medborgarna. Tidningen distribueras tillsammans med lokaltidningen Härjedalen till alla hushåll i kommunen samt prenumeranter bosatta i andra kommuner. En förstudie har genomförts för att undersöka medborgarnas intresse för att införa e-panel via Internet eller SMS. Medborgarpanel innebär att kommunen bjuder in till att delta i en grupp som under en längre tid och med jämna mellanrum får frågor att besvara kring utveckling av kommunen och de tjänster som kommunen erbjuder. Intresset har inledningsvis varit ganska svagt och tekniken måste därför marknadsföras och troligtvis testas mot riktade grupper. Under året har en omfattande utbildning genomförts Förenkla helt enkelt med syfte att förbättra servicen gentemot näringslivet. Utbildningen har varit uppdelad i fyra block som tog upp olika metoder och verktyg som kan användas för att utveckla kommunens arbetssätt, service och tillgänglighet för företagen. Utbildningen har utmynnat i en handlingsplan som beskriver vad, hur, vem och när ett antal aktiviteter/åtgärder skall genomföras. Ett resultat av utbildningen är företagslotsen som har införts under året. Kvalitetsarbete Kommunen deltog för andra året i rad i Sveriges kommuners och landstings stora kvalitetsundersökning, Kommunens Kvalitet i Korthet. Resultatet har presenterats på hemsidan och nästa steg är att fastställa kvalitetsmål inför nästa mätning. Kommunen har också deltagit i Insikt som är en servicemätning om kommunens företagskontakter. Undersökningen omfattar kommunens tillgänglighet, förmågan att ge bra företagsservice samt kompetens inom områden som berör företagande. Hela 166 kommuner deltog i undersökningen och Härjedalen rankades på en 30:e plats. Folkhälsa Under 2011 fastställdes länets nya folkhälsoplan och en arbetsgrupp har påbörjat arbetet med att ta fram en ny folkhälsoplan för kommunen. Kommunen har deltagit i Ett friskare Sverige, en uppmärksamhetsvecka om kost och motion som Statens folkhälsoinstitut stod bakom. Veckan var mycket lyckad med många aktiviteter i hela kommunen. IT-verksamhet Förvaltningarnas verksamhetsutveckling innebär också ett ökat behov av IT-stöd och snabbare datakommunikation. Datamängden växer med 50 % årligen och kräver ständig utökning av disklagringssystem. Inom två år skall alla lärare ha en egen bärbar dator med flexibel uppkoppling och trådlöst nätverk. Under året har schemaläggning i systemet Time Care införts för 400 användare inom äldreoch handikappomsorgen. En utredning om E- tjänster, en kommun- och/eller länsgemen- 56

57 sam e-tjänstportal med integrationer och kopplingar till kommunens verksamhetssystem har påbörjats under året. tjänstemän och företagen/näringslivet i kommunen. Strategidokumentet fastställdes i Kommunstyrelsen Samiskt förvaltningsområde Kommunens uppdrag som förvaltningsområde för samiskan har tagit en allt tydligare form under året. En samordnare har anställts på halvtid och arbetsgruppen, Vaajman Giele, med företrädare för samerna och för kommunens olika förvaltningar har bildats. Kommunen har fått statsbidrag med 750 tkr 2011 och dessa medel har använts till samordnarens lön och omkostnader, med aktiviteter inom förskolan, äldreomsorgen och till skyltning. Även så kallade språkbad för språkträning för barn och ungdomar har anordnats. Kommunen samverkar även med andra kommuner, i första hand med Berg och Älvdalen. Krishantering En risk- och sårbarhetsanalys ska upprättas varje år. Syftet är att minska sårbarheten och öka förmågan att hantera kriser. Analysen är grunden för den krishanteringsplan som kommunen enligt lag ska göra inför varje mandatperiod. Av planen ska framgå hur extraordinära händelser ska hanteras. Under 2011 har kommunens risk- och sårbarhetsanalys uppdaterats och arbetet med en ny analys påbörjats. En ny person har anställts som säkerhetssamordnare. Tjänsten är fortfarande kombinerad med trafiksamordning, men olika typer av säkerhetsarbete tenderar att ta allt mer tid i anspråk. Näringsliv En näringspolitisk strategi har tagits fram. Underlaget för strategin arbetades igenom i en mindre grupp bestående av politiker och tjänstemän. Strategin är åtgärdsinriktad och utgår ifrån företagens behov och ska underlätta och utveckla samspelet mellan politiker, Turismen visar en fortsatt positiv utveckling. Expansionen i de stora turistområdena håller i sig vilket kräver fortsatta investeringar i infrastruktur som vatten, avlopp, vägar och miljö. Bioenergikombinatets projekttid är avslutad. Försöket har utfallit väl och under 2011 beviljades miljötillstånd. Arbetet med att hitta finansiering för kommersiell drift har påbörjats och kommunen kommer att vara en viktig aktör när det gäller bygglovs- och tillståndsärenden. Arbetet med att stödja befintliga företag fortsätter. Att hitta samarbetslösningar mellan företag, hitta gemensamma kunder och utöka sortimentet är några av de utmaningar som tillverkningsföretagen står inför. En annan viktig del är att hitta finansieringslösningar för expansion. Arbetet med att stödja företag som står inför generationsväxling fortsätter där företagsmäklare spelar en viktig roll för att hitta intressenter för övertagande. Landsbygdsutveckling Kommunen ingår i två Leaderområden, Leader Södra Fjällen och Leader Hälsingebygden. Hittills har Härjedalen beviljats ca 5 Mkr ur programmet. Målet är att bli mer aktiv i arbetet med Leader för att därigenom stärka kommunens föreningar. Infrastruktur Expansionen inom turistområden har ställt stora krav på kommunens satsning på bland annat vatten och avloppssystem. Arbetet fortsätter i takt med den fortsatta expansionen. Kommunen medverkar i infrastrukturprojekten, Tillgänglighet till Härjedalsfjällen och Projekt Fjällvägen. 57

58 Inlandsbanan har tillsammans med Destination Vemdalen genomfört ett mycket intressant projekt med nattåg från Malmö via Göteborg till Röjan. Projektet fungerade mycket bra och målet är att köra tåget under säsongen Befolkningsutveckling Befolkningstalet i kommunen fortsätter att minska. Arbetet med att försöka stoppa och vända den negativa trenden fortsätter. Fler arbetstillfällen är en viktig faktor för att lyckas och arbetet med att stödja och utveckla näringslivet är av största vikt. Näringslivsavdelningen kommer att fortsätta med ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen och företagen för att matcha presumtiva inflyttare med lediga tjänster på arbetsmarknaden. Framtiden Visionsarbetet Ett förslag till kommunens Vision 2020 samt övergripande mål finns framtaget och kommer att föredras i Kommunfullmäktige i februari Arbetet med framtagning av Varumärket Härliga Härjedalen har startat under hösten 2011 och beräknas vara klart under De tre kärnvärdena Livskraft, Äkthet och Närhet visar sammantaget vad vi är och vart vi vill. Länet och kommunen står inför stora utmaningar då pensionsavgångarna ökar i snabb takt. Pensionsavgångar av nyckelpersoner i kommunens förvaltningar sker under nästkommande år och framöver. Arbetsförmedlingens statistik visar att det redan idag råder kompetens- och resursbrist inom flera näringar. SCB s statistik och prognoser visar en tydlig trend som innebär att vi med största sannolikhet också kommer att tappa befolkning i minst samma takt som tidigare år. Det innebär både ökade effektiviseringskrav i förvaltningarna för att kompensera det försämrade ekonomiska läget i kommunen samt svårigheter med att attrahera arbetskraft med rätt kompetens. Turistnäringens utveckling kommer att vara mycket avgörande för kommunens framtida tillväxt och utveckling. De stora aktörerna ger också möjlighet för etablering av småföretag och därmed sysselsättning för flera. Den turistiska satsningen kan breddas genom ökad sommarturism både i fjällvärlden men också i de östra delarna av Härjedalen. Entreprenörskap och företagande måste lyftas fram både i skolan och i övriga sammanhang för att skapa intresse och vilja till utveckling och en framtid i Härjedalen. Kommunens omfattande bredbandsinfrastrukturinvestering har skapat goda förutsättningar för snabb och säker ITkommunikation i stora delar av kommunen. En fortsatt satsning i samarbete med Härjeåns Nät AB med målsättning att fler hushåll och företag ansluter sig till bredbandsnätet har påbörjats under året. Nutidsmänniskan är mycket rörlig och fler ser möjligheter i att kunna alternera mellan olika arbetsorter. En god IT-kommunikation skapar möjligheter för att delvis eller helt arbeta på distans vilket kan stimulera till nya företagsetableringar i glesbygden. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Kommunens flyttnetto skall vara positivt under året: Flyttnettot var vid årsskiftet - 48 personer. Kommunstyrelsens bedömning är att målet inte är uppnått. 58

59 Samordning av funktioner skall ge en effektiv och god service. Tjänster skall inte med automatik tillsättas vid vakans och effektiviseringsmöjligheter skall alltid tillvaratas: Införande av företagslots har inneburit en god kommunikation och ett effektivt samarbete mellan förvaltningarna vilket har förbättrat servicen gentemot näringslivet. Ekonomiavdelningen har vid pensionering av Härjegårdars ekonomichef tagit över huvudansvaret för företagets redovisning. En översyn över samhällsbyggnadsförvaltningens administration har gjorts under Målsättningen är att det skall ge en positiv ekonomisk effekt under 2012 genom att samordna funktioner och förenkla rutiner. Under hösten har ett preliminärt utbildningsprogram tagits fram. Syftet med programmet är att ge alla chefer grundläggande utbildning om kommunens policys, ledarskap, arbetsrätt och arbetsmiljö. En introduktionsutbildning för alla nyanställda är under framtagning. Medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar följs upp regelbundet i ledningsgruppen års målsättning var att sjukfrånvaron inte skulle överstiga 4,5 %: Sjukfrånvaron var vid årsskiftet 4,76%. Kommunstyrelsens bedömning är att målet delvis har uppnåtts. Kommunstyrelsens bedömning är att målet är uppnått. Det skall finnas ett tydligt ledarskap, delaktighet och trivsel på arbetsplatsen samt möjligheter till kompetensutveckling. Under 2011 skall alla medarbetare ha genomfört ett medarbetarsamtal och samtliga avdelningar skall genomföra regelbundna arbetsplatsträffar: Under 2011 har för första gången en omfattande medarbetarundersökning genomförts i kommunen. Samtliga anställda fick möjligheten att svara på ett 70-tal frågor om hur medarbetarna ser på kommunen, ledningen och sin närmsta chef, gruppdynamiken och sina medarbetare samt medarbetarnas syn på sin egen situation på arbetsplatsen. Svarsfrekvensen var 73 %. Resultatet har presenterats för medarbetarna och lokala handlingsplaner har tagits fram. Målet är att genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. 59

60 60

61 SAMHÄLLSBYGGNADS- NÄMNDEN Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Politisk verksamhet Samhällsbyggnadsförvaltning Miljö, bygg o planverksamhet Fastighetsförvaltning Skogar och exploateringsfastigheter Bostadsanpassningsbidrag Gator och vägar Flygplats Bidrag samlingslokaler Vatten och avfall Räddningstjänst Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Kommentarer till siffersammanställning Underskottet har minskat med nästan 6 Mkr i jämförelse med 2010 års budgetutfall. Årets underskott på 2Mkr beror mest på ökande kostnader för bostadsanpassningsbidrag, snöröjning och ökade lönekostnader för flygplatsen. Årets omsättning är nästan 250 Mkr. Fastighetsavdelningen omsatte 101,9 Mkr under Verksamheten visar ett underskott i driften på 116 tkr. Under året investerades 47,5 Mkr i ett 55-tal olika objekt. 61

62 VA-gatu-park avdelningen Vinterväghållningen blev dyrare än budgeterat. Barmarksunderhåll samt parker och lekplatser håller sig inom budget. Vatten och avfall visar ett nettoresultat på 1,5 Mkr. Det positiva resultatet för renhållningen täcker underskottet Räddningstjänsten har ekonomiskt gått back 216 tkr. Under året har räddningstjänsten kallats ut till 309 händelser, av dessa har 8 uppdrag krävt tvåstationslarm vilket innebär att det varit 317 larm till räddningstjänsten. Fördelningen mellan orsakerna till insatserna är i stort sett lika som tidigare år förutom automatlarm som ökat. Flygplatsen Det stora underskottet i budgeten finns på kontot för CNS/AFIS. Bidrag har erhållits under året utifrån det underlag som tillsänts trafikverket. Bidraget ska täcka 45 % av den kostnad flygplatsen har för CNS (Communication, Navigations, Surveillance). Eventuella justeringar utifrån faktiska kostnader 2011 kommer att ske första kvartalet Viktiga händelser under året Förvaltningen En ny chef för Samhällsbyggnadsförvaltningen trädde i tjänst den 15/ Huvuduppgiften för den nya chefen är att skapa samverkansvinster för förvaltningen med en väl planerad och kostnadseffektiv verksamhet för alla avdelningar genom en omfattande omorganisering. Återuppbyggnaden av den nedbrunna ishallen i Sveg färdigställdes vid årsskiftet. Likaså färdigställdes ombyggnaden av polisstationen i Funäsdalen vid årsskiftet. I energibesparande syfte investerades under året i bergvärme för Wemerskolan i Hede, tilläggsisoleringar i Sonfjällsskolan Hede och värmepumpanläggning för Lofsdalens skola. Biträdeshuset inom Svegsmon, pensionärshemmet och Sörgården i Ulvkälla samt del av hus K södra skolan Sveg revs. Projekteringen för ombyggnad av skolan i Funäsdalen påbörjades liksom programarbetet för en ny förskola i Funäsdalen. Likaså projekterades en ombyggnad av avd Häggen inom Svegsmon till ett 2-avdelningsboende för dementa. Belysningsarmaturer i skolor samt våra motorvärmaruttag byggdes om till energisnålare varianter. Elupphandling genomfördes tillsammans med kommunens bolag. Detta resulterade i att kommunen fr o m 2012 fick en ny elleverantör i Mälarenergi, Västerås. Flygplats Ny upphandling av flygtrafiken mellan Sveg och Arlanda avslutades. Ett nytt flygbolag började i november trafikera linjen mellan Sveg och Arlanda med mellanlandning i Mora. Passagerarsiffrorna sjönk drastiskt under årets två sista månader. Fastighetsavdelning Kommunens städverksamhet i Hede/Funäsdalenområdet, som ligger ute på entreprenad med ISS Facility Services AB Östersund som leverantör, förlängdes att gälla t o m I samband med att det nya flygbolaget tog över så försvann all flygplansservice och underhåll från flygplatsen. Kontraktet på hangaren sades upp och två privatanställda tekniker blev uppsagda eller förflyttade. Jan Hill blev 62

63 under november tillförordnad flygplatschef året ut. Räddningstjänst Alla planerade tillsyner har inte hunnits med på grund av hög arbetsbelastning. Nio personer har genomgått 2 veckors preparandutbildning i Sveg. Tre har genomfört utbildningen till brandmän deltid vid räddningsverkets skola i Sandö. Cirka personer har utbildats av räddningstjänsten. Renhållning Underjordsbehållare för insamling av hushållssopor har ersatt containrar i Björnrike. Återvinningscentralen i Hedeviken invigdes. En inventering av fritidshusområden har genomförts och har resulterat i cirka nya abonnenter. VA Liksom de senaste åren har det varit full fart i våra fjällområden där många utbyggnader av va-nätet gjordes. Miljö och byggavdelningen I maj 2011 kom en ny Plan- och bygglag som påverkat oss en hel del. Den ställer betydligt högre krav på administrationen runt varje bygglov och det är fler besök och möten som ska ske under byggprocessen. Den är mer komplicerad både för den sökande och oss som kommun. Under 2011 ökade vi från 3 till 4 bygginspektörer, jan 2012 utökar vi med ännu en inspektör för att hinna med inkommande bygglov. 2 nya miljöinspektörer började under året och en ny chef tillträdde vid halvårsskiftet. Vi har bytt ärendesystem till Bygg R från Winbär. Vi har infört möjligheten att söka bygglov direkt på nätet i Mitt Bygge, även om den stora lanseringen sker Omklassning av alla livsmedelsanläggningar har skett enligt krav från Livsmedelsverket på ändrad rapportering. Vi har fortsatt att jobba gemensamt i Samhällsbyggnadsförvaltningen med de åtgärder och krav som kommer med Vattendirektivet. Vårt arbete har uppmärksammats och enligt önskemål från Länsstyrelsen så deltog vi i en dag då vi redovisade för Vattenmyndigheten hur och med vad vi arbetat hittills. Hösten 2011 startade vi arbetet med ett nytt Kulturmiljöprogram. Planer för framtiden Räddningstjänsten Det ökande byggandet inom framförallt turistnäringen innebär att arbetsbelastningen med byggsamråd och förfrågningar har en tendens att öka. Även tillståndshandläggningen innebar betydligt mer arbete än vad vi räknat med vilket innebär att det är svårt att hinna med alla tillsyner utan att utöka personalstyrkan. Även insatsledarberedskapen är underbemannad (tre insatsledare idag) bör vara fyra för att klara arbetstidslagens krav. Ytterligare försök att öka räddningstjänstens intäkter genom att intensifiera den externa utbildningen pågår och detta är ett led i den nya lagen. Den nya heltidstjänsten kommer att bidra till detta. Under våren skall en ny riskanalys tas fram som skall ligga till grund för ett nytt handlingsprogram. Ett nytt radiosystem (Rakel) skall införas under Utalarmeringsutrustningen kommer att bytas ut under 2012 när de befintliga radiofrekvenserna kommer att upphöra. Organisationen för räddningstjänsten skall ses över och förhandlas med facket, för att hitta besparingar som möjliggör en förstärkning på förebyggande och insatsledarberedskapen. 63

64 Omorganisationen i Samhällsbyggnadsförvaltningen innebär att räddningstjänsten inte blir en egen förvaltning i fortsättningen. Fastighetsavdelningen Arbetet med att sjösätta ett överordnat styrsystem för teknisk fastighetsdrift liksom digitalisering av låssystemen till fastigheternas skalskydd pågår i ett flerårigt projekt. Våra larmanläggningar har snart tjänat ut varför projektering och ombyggnad ska ske under Under 2012 måste också ett politiskt beslut tas angående kommunens framtida och samordnade fastighetsförvaltning. En ny städupphandling ska göras för perioden till omfattande västra Härjedalen. För perioden därefter ska nytt politiskt ställningstagande tas angående framtida organisationsform för städverksamheten i hela Härjedalen. Inom Svegsmon kommer två demensavdelningar att byggas under 2012, om erforderliga kommunala beslut fås. De investeringsprojekt som i övrigt ska utföras i framtiden, styrs av de beslut Kommunfullmäktige tar i anslutning till KELP- och budgetarbete. VA Va-verksamheten står inför stora investeringar de närmaste åren. Samtidigt kommer underhållarbeten på våra befintliga anläggningar att fortgå. Utökade tillstånd kommer att sökas på flera av våra reningsanläggningar för att klara exploateringarna i turistområdena. Renhållning Byte av containrar till underjordsbehållare kommer att fortsätta. Flygplatsen En styrgrupp utreder flygplatsens kapacitet och framtida funktion. Nya målsättningar och modernisering av flygplatsen blir nödvändigt de närmaste åren. Energikonverteringar till förnyelsebara bränslen ska fortlöpande prövas i kommunala värmeproduktionsanläggningar. Vi planerar för ytterligare fjärrvärmeanslutningar av vårt fastighetsbestånd samt tilläggsisoleringar och övriga driftoptimeringar. Vi ska i ett energisamarbete med verksamhetsförvaltningar försöka sänka kommunens förbrukning av hushållsel. Arbete/Aktivitet har i stort besiktat klart våra anläggningar utifrån tillgänglighetsperspektivet, varefter vi med de ekonomiska resurser som står till buds, ska åtgärda rådande missförhållanden enligt en långsiktig plan. Miljö och Bygg Förutsatt att det turistiska intresset för Härjedalens fjällvärld består kommer arbetsuppgifterna vid miljö- och byggavdelningen snarare att öka. Bygglov- och planhanteringen kommer att behöva intensifieras för att kunna svara upp mot den tilltagande ökningen av exploateringsprojekt i de stora turistdestinationerna. Miljöinspektionens underlag för olika typer av inspektion ökar också i takt med att olika exploateringsprojekt genomförs. Antalet anmälningsärenden ökar också i takt med kommunens utveckling. En utbyggnad av vindkraft kommer också att tillföra nytt underlag för miljöinspektionen. Tillsyn kommer att priori- 64

65 teras på avdelningen för både miljö, hälsoskydd och livsmedel. Mål och inriktning för avdelningens arbete är att verksamheten skall hålla en grundnivå där man säkert, snabbt och på ett tydligt sätt erbjuder god service och verkställer myndighetsutövning inom myndighetsnämndens ansvarsområde. Miljö- och byggavdelningen har som mål att med en god avvägning av innehåll och avgiftsnivå i taxor i relation till förbrukning av resurser åstadkomma en så god kostnadstäckning som möjligt inom ramen för de budgetdirektiv som lämnas till avdelningen. Vi fortsätter arbeta med de prioriterade projekten Kulturmiljöprogrammet och Vattenplanen tillsammans i förvaltningen och övriga kommunen. Under 2012 kommer vi att fortsätta arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Lofsdalen-Glöte samt påbörja arbete med en fördjupad översiktsplan i Bruksvallarna-Ramundberget för att möta upp den exploatering som sker. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Ekonomifunktionen har länge saknats i förvaltningen. Från och med i år kommer en ekonom att ta hand om ekonomin och samtidigt förenkla det administrativa arbetet i förvaltningen. Uppdragen åt förvaltningen som Nämnden tog i beslut 2011 syftar till att tillsammans skapa hållbara politiska mål. 65

66 66

67 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Politisk verksamhet Nämndens oförutsedda Administration och lokaler Gemensamma stödanordningar Grundskola Gymnasieskola Vuxenundervisning Flyktingmottagning Barnomsorg Annan utbildning Feriearbeten Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA

68 Kommentarer till siffersammanställning Nämnden för bildning, fritid och kultur redovisar för verksamhetsåret 2011 ett överskott på 614 tkr. Detta är första gången sedan 2004 som nämndens verksamheter visar på ett överskott. De större avvikelserna gentemot budget finns inom blocken gymnasieskola, vuxenundervisning och kulturverksamhet. Underskottet för blocket gymnasieskola beror liksom tidigare år främst på att kostnaden för elever som studerar i andra kommuner har varit högre än budgeterat. Skillnaden mellan budget och utfall har dock minskat betydligt. Vuxenundervisning har under året till stor del bedrivits med hjälp av statliga bidrag (yrkesvux). Överskottet inom kulturverksamheten beror framförallt på vakanser i biblioteksverk- samheten. Viktiga händelser och beslut Ny skollag och nya läroplaner för respektive skolform gäller från och med juli Beslut i nämnden att Bruksvallarnas skola är en skola för klasserna 1-3, från och med läs- året 12/13. Kulturverksamheten i kommunen ingår från 2011 i samma nämnd som bildning och fritidsverksamheten. Chef för kultur- och fritidsav- har delningen rekryterats. Kommunfullmäktige beslutade att musikskol- ska vara avgiftsfri från och med an Fritid och kultur Verksamheten har under året arbetat mycket med samgåendet för att bli en enhet. Under 2011 har en kultur- och fritidsplan skrivits. Kulturplanen antogs av kommunfullmäktige under året. En första demokratidag för ungdomar genomfördes i samarbete med Bergs kommun i oktober på Vemdalsskalet. 130 ungdomar deltog från båda kommunerna. Antalet utlån av böcker i kommunens bibliotek uppgick 2011 till stycken vilket är en minskning med cirka 15% jämfört med En ny ishall i Sveg har byggts och en ny lift till skidanläggningen vid Björnberget i Sveg har införskaffats. Idrottsstipendiet tilldelades fotbollslaget Ytterhogdals IK för deras prestation att avancera till div 3 och kulturstipendiet tilldelades Eva och Ann Eriksson som driver Lillhärjeåbygget som är Sveriges enda fjälljordbruk med fäboddrift. Till vinnare av Kulturpriset utsågs Bengt och Else-Marie Isaksson. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Tilldelade resurser ska leda till god kvalitet i verksamheterna. Med kvalitet menas att verksamheterna arbetar så att man når goda resultat i verksamheterna, att målen i styrdokumenten nås. Samtliga verksamheter ska arbeta med uppföljning, utvärdering och åtgärder kontinuerligt och processinriktat. Kvalitetsarbetet i förskolan/skolan ska omfatta alla ämnen, alla årskurser och bedrivas gemensamt av rektorn och lärarna. 68

69 Förskolan ska arbeta så att språklig medvetenhet och matematiska begrepp utvecklas och stärks. En kulturplan ska utformas under året. Resultat Uppföljning och utvärdering arbetar verksamheterna med. Utvärderingsarbetet behöver däremot följas av mer utvecklad analys, analysen ska sedan ligga till grund för de åtgärder man avser att vidta. Varje verksamhet behöver reflektera över det resultat man når, formulera vad som behöver hända framöver och utforma en plan över hur det ska göras för att för att förbättra verksamheterna. Samtliga elever i årskurs 2 ska kunna läsa, åtgärder ska vidtas om alla inte nått målet. Samliga elever i årskurs 3 ska klara av kravnivån i nationella prov i svenska och matematik, åtgärder ska sättas in om alla inte nått kravnivån. Samtliga elever i årskurs 5 ska klara av kravnivån i nationella prov i svenska, matematik och engelska. Åtgärder ska sättas in om alla inte nått kravnivån. Läsande elever i årskurs 2 Antal elever Antal läsande elever Andel läsande elever i % Antal elever som ej läser Pojkar % 5 Flickor Totalt Nationella prov i år 3 Matematik, delprov A-G A Geometriska mönster Nått kravnivån på delprovet % % 6 B Jämföra, mäta massa och tid C Taluppfattning D Räkna i huvudet, pröva och välja räknesätt E Matematiska problem F Skriftliga Räknemetoder G Kommunikation och begrepp Meritvärdet i kommunen ska vara lika eller högre än riket. Ej nått kravnivån på delprovet Ej deltagit i delprovet Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska vara lika eller högre än jämförbara kommuner. Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan ska vara lika eller högre än riket. Totalt antal elever Ej deltagit i något delprov i matematik 2 Svenska, delprov A-H A Muntlig uppgift B Läsning Skönlitterär text C Läsning faktatext D Högläsning E Skrivuppgift berättande text F Stavning, interpunktion G Skriva läs-ligt för hand H Skrivuppgift be-skrivande text Andelen elever med grundläggande behörighet till högskola och universitet ska vara lika eller högre än riket. Fritidsplanen ska utvärderas och revideras under året. Nått kravnivån på delprovet Ej nått kravnivån på delprovet Ej deltagit i delprovet Totalt antal elever Ej deltagit i något delprov alls i svenska 2 Följde kursplanen i svenska 83 Följde kursplanen i svenska som andraspråk 5 69

70 Nationella prov åk 5 Nationella ämnesproven i årskurs 5 i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk har varit frivilliga att använda detta läsår. Ny skollag 2011 styr avstämningstillfällen till klass 3 och 6, och inte klass 5 som tidigare. Eftersom samma elever ska genomföra ämnesproven i årskurs 6 våren 2012 har endast ett fåtal skolor genomfört proven, därför redovisas inte dessa prov. Genomsnittligt meritvärde och andel behöriga till gymnasieskolan åk 9, 2011, redovisat per skola. Om antalet EJ behöriga elever är färre än 5, visas andelen behöriga som ~100. Om resultatet är färre än 10 elever, dubbelprickas det i stället för att visa utfall. Yrkesprogram godkända betyg i svenska/ svenska som andraspråk, engelska, matematik samt ytterligare fem ämnen. Högskoleförberedande program godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik samt ytterligare nio ämnen. Resultat Gymnasieskolan Funäsdalens skola Sonfjällsskolan Hede Södra skolan Sveg Ytterhogdals skola Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Härjedalens gymnasium Riket Riket Genomsnittligt meritvärde , Andel (%) behöriga till nationellt program Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Antal Antal Antal Antal 23 av 30 av 43 av 11 av Resultat för elever i årskurs 9 Genomsnittlig betygspoäng Andel (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier ,9 13,0 13,4 13,1 14,0 14,1 80,5 70, , Härjedalens kommun Kommungrupp Riket Genomsnittligt meritvärde Andel (%) behöriga till nationellt program Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen ,1 205,4 205,6 197,4 206,9 210, Behörighet till gymnasieskolan 2011 Antal elever Andel (%) elever behöriga till Högskoleförberedande program Måluppfyllelse Läsande elever i årskurs 2 Av kommunens 101 elever läser 94 %. Varje skola ska analysera elevernas kunskapsutveckling och utarbeta åtgärder för de 6 %, eller 6 elever som inte läser. Dessa ska kontinuerligt följas upp så att samtliga skolor når målet. Nationella prov i årskurs 3 Av nationella prov i matematik årskurs 3 framkommer att ungefär 25 % inte når kravnivån på två av delproven. Varje skola behöver analysera och utforma lärandemiljön så att fler elever når dessa kunskaper. Övriga fem delprov når ungefär 90 % av eleverna. Vad gäller nationella prov i svenska i årskurs 3 når ca 87 % fyra av delproven. Ungefär 15 av de 88 Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram Naturvetenskapligt och tekniskt program Andel (%) ej behöriga Härjedalen ,2 82,2 80,6 79,8 17,8 Funäsdalens skola Sonfjällsskolan 26 ~100 ~100 ~100 ~ ~100 ~100 ~100 82,4 12 Södra skolan ,2 23 Ytterhogdals skola 13 ~100 ~100.. ~ Riket 87,7 86,7 85,2 83,5 12,3 70

71 eleverna, dvs. 20 %, når inte kravnivån på övriga fyra delprov i svenska. Målet är att samtliga elever ska nå kravnivån på nationella proven. Meritvärde årskurs 9 Meritvärdet för 2011 har sjunkit från 205,6 (2010) till 197,4 för kommunen. Det är främst Funäsdalens skola som uppvisar ett lägre meritvärde jämfört med tidigare år. Södra skolan har ungefär samma meritvärde som tidigare år, 201 för Södra skolans pojkar har det lägsta meritvärdet på 177 att jämföra med flickornas meritvärde på 220, vilket är kommunens högsta meritvärde för flickor i kommunen. Södra skolan har med andra ord stora skillnader i pojkars och flickors resultat. Sonfjällsskolan i Hede har det högsta meritvärdet på 205 att jämföra mot kommungruppens meritvärde på 207. Ytterhogdal har 13 elever vilket gör det svårt att följa mönster och variationer över tid. Meritvärdet i Ytterhogdal skiljer sig markant mellan pojkars resultat på 152 och flickors resultat på 201. Andel behöriga till nationellt program Eftersom ny skollag tillämpas från och med juli 2011 är det nya regler som gäller för att vara behörig till gymnasieskolan. Yrkesprogram och högskoleförberedande program har skilda behörigheter. Behörighet till yrkesprogrammen saknar 18 % av kommunens ungdomar, naturvetenskapligt och tekniskt program saknar 20 % behörighet till. Pojkarna på Södra skolan är den grupp som visar en klart lägre andel behöriga till yrkesprogram och högskoleförberedande program, 35 % av pojkarna är inte behöriga till nationellt program. Även pojkarna på Ytterhogdals skola har en låg andel behöriga, där är 22 % inte behöriga till nationellt program. Andel som nått målen i samtliga ämnen Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen är för kommunen 71 %. Det innebär att ungefär 30 %, vilket motsvarar 34 elever av 132, inte har nått målen i samtliga ämnen. På Funäsdalens skola når flest elever målen i samtliga ämnen, 88 % att jämföra mot kommungruppens 79 % och riket 77 %. På Södra skolan och Ytterhogdals skola når endast 64 % målen i samtliga ämnen, 36 %, når med andra ord inte målen i samtliga ämnen och det är främst pojkarna som uppvisar låga resultat. Även Sonfjällsskolans pojkar ligger under riket (77 %) och kommungruppen (79 %), där når 63 % målen i samtliga ämnen. Resultat gymnasieskolan Betygspoängen är ungefär densamma som tidigare år, 13,1 mot rikets 14,0 (2010). Ca 71 % har slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år, det är betydligt lägre än 2010 och är lägre än riket 76 %. Andel med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är 66 %, betydligt lägre än rikets 87 %. Analys Kommunikationen mellan verksamheterna, förvaltningen och nämnden behöver förbättras för att samtliga ska kunna ta sin del av ansvaret och agera. Varje nivå behöver utarbeta åtgärder som förbättrar verksamheternas resultat. Skolornas personal behöver analysera sina respektive skolors resultat, spegla det i rapporter och forskning och utarbeta förslag till åtgärder. Nämnden behöver analysera de förutsättningar de ger skolorna, det vill säga resurser, lärares behörigheter och kompetens, lyfta fram forskning som pekar på vad som påverkar skolors resultat osv. 71

72 Figur 1 Ansvarsfördelning Staten Mål Lärare, rektor och Huvudmannen Rektor ytterst huvudmannen Förutsättningar Process Resultat Huvudmannens uppgift är att skapa de förutsättningar som behövs i verksamheten för att nå målen. Detta uppdrag innebär i sin tur att huvudmannen, för att ge rätt förutsättningar, måste vara medveten om de statliga mål och krav som kommer till uttryck i skollag och förordningar. Det är en dubbel styrning, Staten ger kommunen som huvudman uppdraget att ge skolorna sådana förutsättningar, att de nationella målen kan uppnås. Den andra styrningen innebär ett uppdrag, förbi huvudmannen, direkt till lärare och rektorer att utforma en lokal verksamhet som innebär att eleverna får förutsättningar att uppnå de mål som är framskrivna i läroplaner och kursplaner. Kommunövergripande åtgärder pågår, Mittuniversitetet genomför en utbildningsinsats under 3 år för samtliga lärare som undervisar i matematik. Målet är att fler elever ska nå målen. Alla lärare som undervisar i ämnet matematik är med i kompetensutvecklingen. En matematikutvecklare om 50 % i kommunen är också en del av matematiksatsningen. Uppdraget innebär bland annat att kartlägga varje skolas resultat och tillsammans med respektive rektor utveckla strategier för att förbättra skolornas resultat. Nationella proven i åk 3 och 5 ligger som grund för vilka skolor som har större behov av matematikutvecklarresursen. Huvudmannen har förstärkt skolornas kompetens genom att två specialpedagoger har rekryterats till Södra och Norra skolan i Sveg. Framtiden Ny skollag och förordningar ger skärpta behörighetsregler för lärare. Mindre skolenheter med färre lärarresurser kommer att få svårigheter att organisera verksamheterna. Utbildningen för elever i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ska efter den 1 juli 2011 genomföras enligt den nya skollagen, skolförordningarna och de nya läroplanerna för respektive verksamhet. I grundskolans läroplan finns grundskolans kursplaner som kompletteras av kunskapskrav. I grundskolan är den nya betygsskalan sexgradig, A-F, med fem godkända och ett icke godkänt betygssteg. De elever som läsåret 2011/12 går i årskurs 9 ska fortsatt få betyg enligt den nuvarande betygsskalan, det vill säga G - MVG. Detta medför även att undervisningen för dessa elever ska genomföras enligt kursplanerna som utgår från Lpo 94. Från och med höstterminen 2012 kommer betyg även att sättas i årskurs 6 och 7 i grundskolan. Minskande elevunderlag i kommunen ger anledning till dialog om lokalers användande och skolorganisering. Dialog pågår angående årskurserna 7-9 i Ytterhogdals skola. 72

73 SOCIALNÄMNDEN Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Politisk verksamhet Anslag för oförutsedda behov Gemensam administration m m Individ och familjeomsorg Äldreomsorg Handikappomsorg Arbete och aktivitet Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Kommentarer till siffersammanställning Socialnämnden redovisar för år 2011 en budgetavvikelse på ca 1% som motsvarar tkr i underskott gentemot budgetram. Inom politisk verksamhet uppstår ingen nämnvärd avvikelse mot avslag. Socialnämndens buffert i form av anslag för oförutsedda behov har inte fördelats ut till verksamheterna utan parerar del av kostnadsöverdrag. Inom gemensam administration har anslaget ianspråktagits i sin helhet. Det för 2011 för- höjda anslaget för kompetensutveckling ingår där. Individ- och familjeomsorg redovisar ett underskott om ca 1,2 Mkr. Resultatet är en förbättring i jämförelse med år Kostnaderna för försörjningsstödet svarar i huvudsak för avvikelserna. Kostnaderna för ensamkommande barn och ungdomar balanseras av de intäkter som erhålls från Migrationsverket för verksamheten. 73

74 Inom äldreomsorgen redovisas ett underskott på 7,1 Mkr. Kombinationen av ett reducerat budgetanslag sammantaget med ökningar i verksamheten utgör främsta orsaken. Det redovisade totala nettokostnadsutfallet för verksamheten äldreomsorg ökar mellan 2010 och 2011 med ca 1,2 Mkr. beslut om lämpliga insatser utifrån bästa tillgängliga kunskap. Arbetssättet förutsätter ett ständigt och systematiskt lärande och utgår från tre kunskapskällor forskningen, praktiken och brukaren. Målet är att insatserna ska hålla en så god kvalitet som möjligt sett ur brukarens perspektiv. Inom handikappomsorgen redovisas ett överskott om 2,7 Mkr. Överskottet beror på fortsatt kostnadsöversyn samt det faktum att en del av beviljade insatser ej ianspråktas fullt ut. I sammanhanget kan nämnas att socialförvaltningens ledningsgrupp har genomgått ett utbildningsprogram, Leda för resultat, med inriktning på utvecklingsarbete för en evidensbaserad praktik. Inom avdelningen arbete och aktivitet inklusive daglig verksamhet redovisas ett underskott om 144 tkr. Övriga poster avser löneregleringsposter o dyl. Därutöver tillkommer satsningar på såväl nationellt stöd som stärkta regionala stödstrukturer för att utveckla och använda kunskap och metoder, utvärdera och följa upp insatser exempelvis med utgångspunkt från socialstyrelsens Öppna jämförelser. Viktiga händelser och beslut Allmänt I kommunen som helhet har under 2011 genomförts en medarbetarundersökning. Resultatet har nogsamt analyserats. Ett av socialnämndens mål inom perspektivet personal är att fortlöpande förbättra dialog/ feedback och delaktighet. Detta med utgångspunkt från att medarbetare som känner sig sedda och bekräftade, bidrar till att skapa den goda arbetsplatsen. Handlingsplaner har upprättats i syfte att förbättra måluppfyllelsen med utgångspunkt från resultatet av medarbetarundersökningen. Inom perspektivet kvalitet anger socialnämnden i verksamhetsplan 2011 att målet är att fortlöpande förbättra brukarens möjligheter att ha inflytande på de insatser som erbjuds, att bemöta brukaren på ett personligt sätt. Inom socialnämndens verksamhet implementeras EBP, dvs evidensbaserad praktik. EBP är ett arbetssätt som innebär att brukaren och professionen tillsammans fattar Sjukfrånvaro Ohälsotalet i kommunen har ökat något i jämförelse med föregående år, liksom riket i övrigt. Kommunen ,1%, ,76%. Individ- och familjeomsorg Behovet av försörjningsstöd har fortsatt att öka under Den vanligaste orsaken är arbetslöshet och utförsäkring från Försäkringskassan. Gruppen unga under 25 år som är beroende av ekonomiskt bistånd till sin försörjning har minskat något i antal. Ekonomiskt bistånd till nyanlända flyktingar i avvaktan på statlig etableringsersättning inverkar. Försörjningsstöd Tkr Budget Utfall år år år år år år

75 Inflödet av anmälningar inom barn och familj har varit något lägre i antal i jämförelse med Större andel av de anmälningar som inkommit har kommit från polisen och skolan. En samverkansmodell har utarbetats tillsammans med förvaltningen för bildning fritid och kultur. Målet är att fånga upp och få en effektiv samverkan kring de barn och ungdomar som är i behov av insatser. Under 2011 inleddes förberedelse till vidareutveckling av verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar bl a i form av utslussning vid uppnådd 18 års ålder. År Hem för vård eller 4 4 5* boende Lagen om vård av unga Anmälningar Familjehem Kontaktfamilj Kontaktpersoner * 3 av dessa är ensamkommande ungdomar Vad gäller missbruks- och beroendevård har arbete med att ta fram lokala riktlinjer mellan primär vård, psykiatri och socialtjänst ägt rum. Projektet benämns Kunskap till praktik och ingår som en del i EBP, evidensbaserad praktik. År Hem för vård eller boende Gruppbehandling öppenvård Kunskap- och motivation Ansökan/omedelbart om Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Anhörigbehandling Anmälningar Ansökningar Socialberedskap via tjänstemän under helger/storhelger införs i syfte att bland annat förbättra rättssäkerheten i hanteringen. Integrationsenheten byter organisatorisk tillhörighet och samordnas med verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar från årsskiftet 2011/12. Äldreomsorg En äldreplan har fastställts av kommunfullmäktige för perioden Planen behandlar de politiskt prioriterade områdena för äldreomsorgen. Planen har utvärderats med redovisning av de aktiviteter för måluppfyllelse som genomförts under 2011 (Dnr Sn). Under året har erbjudande om önskad sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda införts i enlighet med socialnämndens beslut. Utredning och planering av boendeformer som möter de behov som kommer inom äldreomsorgen har påbörjats. Översynen har bl a inneburit att beslut fattats om ombyggnad av en avdelning vid fd sjukhemmet i Sveg till demensavdelning. Vidare har avdelningen Björken bytt lokaler och utökat antalet platser för korttidsvård, inom samma byggnad. I enlighet med statsmaktens intentioner har socialnämnden ansökt och beviljats statlig prestationsersättning för införande av lokala värdighetsgarantier. Inom ramen för utökat och förbättrat kvalitetsarbete har socialnämnden beslutat om deltagande i kvalitetsregistret Senior Alert, ett verktyg för att mäta samt förebygga fall, undernäring samt trycksår hos äldre. Inom området kvalitetsutveckling kan även nämnas deltagande i Palliativa registret, ett sätt att 75

76 arbeta för att den palliativa vården, dvs vård i livets slutskede, förbättras. Kosten och nutritionens betydelse för de äldres välmående samt samband med exempelvis fall och fallskador uppmärksammas alltmer. Inom ramen för statliga stimulansmedel har ett kost- och nutritionsprojekt med dietistmedverkan påbörjats. Utbildningsinsatser har genomförts bl a för sjuksköterskor och baspersonal. En pilotstudie har genomförts gällande erbjudande om förebyggande hembesök till personer 75 år. Studien har genomförts på ett likartat sätt i kommunerna Åre, Ragunda samt Härjedalen. Utvärdering av det begränsade försöket har genomförts av FoU-Jämt, dvs forskning och utveckling i Jämtland. Utveckling av stödet till närstående som vårdar anhörig, anhörigstöd har under året breddats att även omfatta grupper utanför äldreomsorgen. Härjedalen deltar i en nationell kartläggning av hur anhörigstödet utvecklas. Medel har sökts och beviljats inom ramen för den nationella satsningen kallad Omvårdnadslyftet. Avsikten är att stärka den grundläggande kompetensen för vårdbiträden och undersköterskor inom äldreomsorgen. Handikappomsorg Verksamheten har varit fortsatt fokuserad på resursoptimering. Arbetet med att ytterligare öka rättssäkerheten i myndighetsutövningen har fortsatt. En revidering av riktlinjer för handläggning och verkställighet har genomförts. Biståndshandläggning inom SoL, Socialtjänstlagen samt LSS, lagen om stöd och service till funktionshindrade, har sammanförts till en enhet under en försöksperiod. Försöket har fallit väl ut och torde permanentas. Socialstyrelsen har under året genomfört en nationell tillsyn av kommunernas verksamhet inom området socialpsykiatri samt samverkan med landstinget vad gäller målgruppen. En del förbättringsområden har påtalats. Arbete med att förbereda en utökning av antalet platser i gruppbostad i västra Härjedalen har påbörjats till följd av volymökningar. Arbetet sker i samverkan med Härjegårdar Fastighets AB. Under senare delen av året har en påtaglig volymökning i form av personlig assistans, LSS uppkommit till följd av förvärvade skador. Ett utvecklingsarbete har påbörjats vid Svedjegården i Ytterhogdal. Ett arbetssätt som ska förbättra det sociala innehållet för de boende och leda till en ökad kvalitet när det gäller etik och bemötande. Kostnad särskilt År boende/ vårdtagare Personlig assistans, LSS År Bev tim Utförda tim Personlig ass, Socialförsäkringsbalken År Bev tim Utförda tim

77 * utförda timmar högre än beviljade timmar är arbetsmiljö åtgärder. Framtiden För att åstadkomma ett gott arbete erfordras kompetenta medarbetare som är delaktiga och trivs i sitt arbete. Kompetenta medarbetare bemöter brukarna värdigt i enlighet med socialnämndens värdegrund. Ledarskapet på alla nivåer skall vara tydligt. Enskilda medarbetares initiativ till egen utveckling skall uppmuntras och möjlighet till utbildning skall finnas. Boende i familjehem År platser År platser År platser Arbete och Aktivitet En genomlysning av verksamheten med utgångspunkt från ett samhällsekonomiskt perspektiv har resulterat i FoU-rapporten glesbygdsmodellen. Rapporten utgör förstudie till en ESF-ansökan (Europeiska socialfonden) benämnd Kraftsamling Härjedalen. Projektet avser att hjälpa individer som står längst ifrån arbetsmarknaden genom att utveckla samarbetet främst med skola och näringsliv. En utökning av platsantalet avseende trygghetsanställningar, TAS har vidtagits bl a med finansiering via omdisponering av medel inom anslaget för försörjningsstöd. Strategiskt arbete med satsningar inom personal- och kompetensförsörjning erfordras. Värdighetsgarantier skall utarbetas och implementeras inom alla delar av socialtjänsten med inriktning mot kvalitetsförbättringar för den enskilde medborgaren. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Kommunens resurser till barn och ungdomar ska samverka för att tidigt hjälpa de som är i behov av stöd. Målet delvis uppfyllt då konkret modell för samverkan utarbetats. Kommunen ska arbeta för att motverka missbruk av alkohol och andra droger. Arbetet har konkretiserats bl a i form av lokala riktlinjer mellan primärvård, psykiatri och socialtjänst. Förslag till avtal inom ramen för kunskap till praktik föreligger inom kort. Antal personer Daglig verksamhet SoL Daglig verksamhet LSS OSA Arbetsförmedlingen Äldreomsorgen ska bedrivas kostnadsmässigt i nivå med länssnittet exkl Östersund. Kvalitet och service ska jämföras med kommunernas snitt i länet. Målet ej uppfyllt. Trygghetsanst, TAS Instegsjobb IFO Samhällstjänst