ÅRSREDOVISNING 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 2

3 ÅRSREDOVISNING 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fakta om Härjedalens kommun Kommunalrådet har ordet Koncernöversikt Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Notanteckningar koncernen Kommunöversikt Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Notanteckningar kommunen Redovisningsprinciper Ekonomisk redovisning VA-verksamheten Renhållningsverksamheten Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Nämnden för bildning, fritid och kultur Socialnämnden

4 VISION OCH KÄRNVÄRDEN Vision I Härliga Härjedalen nns livskraft, äkthet närhet. Kärnvärden Livskraft Äkthet Närhet Våra tre kärnvärden ska prägla våra verksamheter och vårt förhållningssätt. Vi tror på framtiden och skapar tillväxt i Härjedalen. ÖVERGRIPANDE MÅL I VISIONEN Goda utbildningsmöjligheter för alla Ett rikt kultur- och fritidsliv som attraherar alla. Kulturlivet ska präglas av tradition, nutid och mångfald En trygg omsorg där människan är i centrum Den kommunala servicen ska vara effektiv, exibel och av hög kvalitet Kommunen ska arbeta öppet, tydligt och med hög delaktighet Kommunen och näringslivet ska samverka. Aktiva insatser ska göras för att stimulera till nyetableringar samt utveckling av be ntliga företag Kommunen ska ständigt arbeta för bättre infrastruktur Kommunen ska växa - era ska ytta in än ut Kommunen ska leva upp till lagreglerna för god ekonomisk hushållning 4

5 FAKTA OM HÄRJEDALEN Antal invånare: Härjedalens kommuns landareal: km² Invånare per kvkm: 0,89 Nuvarande mandat i kommunfullmäktige Parti Kvinnor Män Vakant Totalt C L Hp M S Sd V Vh Totalt Befolkningens åldersfördelning jämfört med riket 2015 Andel av befolkningen i % 9% Härjedalen Riket 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ålder Antal invånare Församling Kommun Landsting UTDEBITERING Begravningsavgift Kyrkoavgift TOTAL (Tillhör Sv kyrkan) TOTAL (Tillhör EJ Svenska kyrkan) Svegsbygden 22,47 11,20 0,54 1,41 35,62 34,21 Hedebygden 22,47 11,20 0,54 1,41 35,62 34,21 Överhogdal Ytterhogdal Ängersjö 22,47 11,20 0,56 1,44 35,67 34,23 Tännäs Ljusnedal 22,47 11,20 0,65 1,75 36,07 34,32 5

6 Fem år i sammandrag (tkr) Årets resultat Årets resultat per invånare 690 kr 63 kr kr kr kr Nettokostnadernas utveckling -1,5% 5,6% -0,5% 5,2% -1,1% Utveckling av skatte- och bidragsintäkterna -0,8% 1,3% 1,5% 2,5% 0,3% Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna 98,9% 99,9% 96,9% 98,1% 96,4% Finansnetto Finansnetto per invånare kr kr 891 kr kr 797 kr Redovisat eget kapital Redovisat eget kapital per invånare kr kr kr kr kr Pensionsförpliktelser exkl individuell del och exkl löneskatt per invånare kr kr kr kr kr Borgensförbindelser per invånare kr kr kr kr kr Likvida medel Likvida medel per invånare kr kr kr kr kr 6

7 Kommunalrådet har ordet En positiv befolkningsökning under 2015 med 38 invånare. Vid årets slut var vi Härjedalingar. För att klara framtidens utmaningar måste ett strategiskt och långsiktigt arbete med den ökade befolkningsutvecklingen fortgå. Årets resultat slutade på tkr mot budgeterat överskott på tkr, då är tkr återbetalning från AFA. Vilket innebär att det egentliga överskottet inte är stort. Vi kan inte ha underskott i nämnderna om vi ska klara det kommunala uppdraget vi har, därför måste vi med gemensamma krafter få ekonomin i balans. Några viktiga händelser att nämna under året, är att vi beslutade att lägga ner nämnden för samhällsbyggnad och lägga förvaltningen under kommunstyrelsen. Detta är ett första steg att effektivisera vår organisation. Under hösten 2015 gjordes en utredning om vår framtida organisation, som nu ska sättas på plats. Med de pensionsavgångar vi står inför måste vi få en effektiv, strukturerad förvaltnings- och politisk organisation för framtiden. En ny kommunchef rekryterades också under hösten som började sin tjänst i februari Gunnel Gyllander hemvändande Härjedaling, Välkommen hem säger vi. Arbetet med att få en bättre struktur på vår fastighetsförvaltning tillsammans med Härjegårdar har gått enligt planerna och är nu igång. Under året har vi jobbat med fortsatt satsning på berutbyggnad, en ansökan om 6 byar har fått godkänt, så nu blir det ber i Ytterberg, Älvrosremmen, Långå, Glöte, Vemhån och Västansjö. Det är av största vikt att Härjedalen har ett väl utbyggt bernät och möjlighet för företag och allmänheten att ansluta sig. Projektet, stärkt lokal attraktionskraft, som fått stöd från Tillväxtverket ska bidra till att förbättra tillgänglighet och attraktivitet. Den nya metoden ska underlätta för kommunen att genomföra samhällsbyggnadsuppdraget i dialog med medborgarna. Målet är att stärka den demokratiska processen och på kartan visualisera den politiska visionen om möjlig lokalisering av bostäder och verksamheter. Detta är ett mycket intressant projekt för Härjedalens framtida samhällsplanering. Jag vill tacka all personal och förtroendevalda för det gångna året och jag ser framemot ett fortsatt bra samarbete. Gunilla Zetterström Bäcke Kommunalråd 7

8 KONCERNÖVERSIKT KONCERNEN HÄRJEDALENS KOMMUN YPRO Ytterhogdals produkter AB 100% Härjegårdar Fastighets AB 100% Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar 100% Fastighetsaktiebolaget Norkom 50% Härjeåns Kraft AB 32,9% Förvaltningsberättelse Kommunens årsredovisning skall enligt kommunallagen omfatta även sådan verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Syftet är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska engagemang och ställning. Koncernavgränsning Koncernen omfattar kommunen samt företag, vars verksamhet inte är av obetydlig omfattning, som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller väsentligt in ytande över. Ett bestämmande in ytande föreligger då kommunen har röstandelsmajoritet, d v s mer än 50 %. Ett väsentligt in ytande anses kunna utövas vid en röstandel på 20 %. Obetydlig omfattning de nieras som företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ett samägt företag anses ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Kommunens andel på 40 % i Härjedalens Fjällmuseum AB tas inte med i kommunens koncernredovisning mot bakgrund av bolagets begränsade omsättning och balansomslutning. Koncernen omfattar, förutom kommunen, följande företag: YPRO Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Härjeåns Kraft AB (32,9 %) Konsolideringsmetod Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Metoden innebär att dotterföretagsandelarnas anskaffningsvärde har avräknats mot deras matematiska värde vid förvärvstidpunkten (förvärvat eget kapital). Vid konsolideringen har inga elimineringsdifferenser uppkommit. I koncernredovisningen har intagits kommunens andelar av räkenskapsposterna i respektive dotterföretag (proportionell konsolidering). Obeskattade reserver har helt och hållet räknats som eget kapital i samtliga företag utom i koncernen Härjeåns Kraft AB. De obeskattade reserverna i Härjeåns Kraft AB är inte disponibla på samma sätt som i de företag där kommunen ensam har det bestämmande 8

9 in ytandet, och därför har dessa reserver uppdelats i två delar, nämligen 22 % uppskjuten skatteskuld och 78 % eget kapital. Koncernens ekonomi Under året uppgick verksamhetens intäkter till 564,7 Mkr och verksamhetens kostnader till 1 128,0 Mkr. Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag erhölls med 640,0 Mkr. För koncernen redovisas ett årsresultat på -73,0 Mkr (föregående år +1,3 Mkr). På balansdagen uppgick de totala tillgångarna till 1 743,1 Mkr och det egna kapitalet till 821,8 Mkr. Koncernen har en soliditet på 47,1 % (föregående år 50,5 %) Kommunen Kommunens resultat och ekonomiska ställning m m redovisas i kommunöversikten. Dotterföretagen Uppgifterna om företagen har hämtats från respektive företags årsredovisning. Redovisade årsresultat avser om inte annat anges resultatet före bokslutsdispositioner minus betald skatt. (föregående år 5,6 %). Bolaget har under året haft i medeltal 13 personer anställda, 7 män och 6 kvinnor. Efter genomförd fastighetsvärdering har framkommit ett nedskrivningsbehov i fastighetsbeståndet motsvarande 93 Mkr som medför att hela det egna kapitalet är förbrukat. Ägaren (kommunen) kommer under 2016 att återställa kapitalet i bolaget genom nyemission. Kommunen har borgensåtaganden på sammanlagt 342,1 Mkr (föregående år 342,1 Mkr) för bolagets lån Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Verksamhet: Enligt stadgarna skall stiftelsen främja den turistiska utvecklingen i Tännäs och Ljusnedals församlingar och medverka i lokal utveckling samt äga och förvalta anläggningar för turism inom stiftelsens geogra ska område. Stiftelsen har under det senaste året inte bedrivit någon aktiv verksamhet. Omsättning 0 Mkr. Årsresultat -0,1 Mkr (föregående år +/-0 Mkr.) Soliditet 29,7 % (föregående år 37,7 %). Ingen anställd. Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) Under året har bolaget sålts. Köpeskillingen uppgick till 27,7 Mkr. YPRO Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Verksamhet: Främjande av näringslivets utveckling i Ytterhogdals, Överhogdals och Ängersjö församlingar. Medverkan i lokal utveckling samt ägande och förvaltning av fast och lös egendom för näringslivets behov inom bolagets geogra ska område. Härjeåns Kraft AB (32,9 %) Verksamhet: Produktion och distribution av elkraft inom Härjedalen, Ånge, Bräcke och Ragunda kommuner, pellets-och brikettproduktion i Sveg samt torvbrytning. Största aktieägare i Härjeåns Kraft är den nska koncernen Oy Herrfors Ab med en ägarandel av 56,3 % och Härjedalens kommun med en ägarandel av 32,9 %. Omsättning 1,6 Mkr. Årsresultat 0,3 Mkr föregående år 0,7 Mkr). Soliditet 6,9 % (föregående år 16,5 %). Ingen anställd. Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Verksamhet: Ägande och förvaltning av fastigheter för bostads- och affärsändamål samt främjande av bostadsförsörjningen i övrigt inom Härjedalens kommun. Omsättning 83,8 Mkr. Årsresultat -75,3 Mkr (föregående år 0,9 Mkr). Soliditeten är negativ (-3,3 %) Den 1 oktober förvärvades bolaget Härjedalens Miljöbränsle AB. All energiförsäljning sker via det särskilda elhandelsbolaget Fyrfasen Energi AB. Detta bolag ägs av Härjeåns Kraft AB (80 %) och Bergs Tingslags Elektriska AB (20 %). Koncernen Härjeåns Kraft AB har under året omsatt totalt 764,6 Mkr (kommunens andel 251,5 Mkr). Redovisat resultat, efter avdrag för såväl betald skatt på årets resultat som uppskjuten skatt på årets föränd- 9

10 ring av obeskattade reserver, uppgår till +32,9 Mkr (föregående år +33,8 Mkr). Kommunens andel av resultatet +10,8 Mkr (föregående år +12,5 Mkr). Mkr). Soliditet 48,8 % (föregående år 51,3 %). Härjeåns Kraft AB med dotterbolag har under året haft i medeltal 117 personer anställda, 96 män och 21 kvinnor. Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Verksamhet: Bolaget har till föremål för sin verksamhet att tillskapa lokaler för näringsverksamhet i Härjedalens kommun. Mkr). Kommunens andel av resultatet +0,4 Mkr (föregående år +0,7 Mkr). Soliditet 47,0 % (föregående år 46,5 %). Ingen anställd. Kommunen har ett borgensåtagande på 5,6 Mkr (föregående år 5,6 Mkr) för bolagets lån. Personal Fast anställda Kommunen Helägda företag Delägda företag SUMMA Fastighetsaktiebolaget Norkom bildades hösten Härjedalens kommun och Diös Norrland AB äger vardera hälften av aktierna i bolaget. Bolaget har uppfört kontorslokaler på ca kvm i Sveg. Lokalerna, som var in yttningsklara hösten 1998, hyrs ut till Sykes Datasvar Support AB. Löner och arvoden har uppgått till 457,3 Mkr (föregående år 437,3 Mkr). Bolagets omsättning 2,3 Mkr (kommunens andel 1,13 Mkr). Årsresultat 0,9 Mkr (föregående år 1,4 Interna mellanhavanden 2015 Ägartillskott Utdelning Koncernbidrag Enhet Ägd andel Givna/Återbet Mottagna Given Mottagen Givna Mottagna Härjedalens kommun YPRO AB 100% Härjegårdar Fastighets AB 100% Tännäs Fritidsanläggningar 100% Härjeåns Kraft AB 32,9% Fastighets AB Norkom 50% Försäljning Lån Borgen Enhet Ägd andel Köpare Säljare Givare Mottagare Givare Mottagare Härjedalens kommun YPRO AB 100% Härjegårdar Fastighets AB 100% Tännäs Fritidsanläggningar 100% 54 Härjeåns Kraft AB 32,9% Fastighets AB Norkom 50%

11 RESULTATRÄKNING KONCERNEN (Tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (not 1) Avskrivningar (not 2) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Skattekostnader (not 3) ÅRETS RESULTAT Varav minoritetens andel i årets resultat (not 4)

12 BALANSRÄKNING KONCERNEN (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 5) Maskiner och inventarier (not 6) Finansiella anläggningstillgångar (not 7) SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 8) därav årets resultat Minoritetsintresse Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 9) Andra avsättningar (not 10) Skulder Långfristiga skulder (not 11) Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 12) Övriga ansvarsförbindelser (not 13)

13 FINANSIERINGSANALYS KONCERNEN (Tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 14) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/Ökning kortfristiga fordringar Ökning förråd och varulager Minskning/Ökning kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster (not 15) Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 575 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder (not 16) Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

14 NOTANTECKNINGAR KONCERNEN (Tkr) Not 1 Verksamhetens kostnader Under räkenskapsåret betalda leasingavgifter: Härjedalens kommun Härjeåns Kraft AB Leasingfinansiering av tillgångar tillämpas i mindre utsträckning av Härjedalens kommun och Härjeåns Kraft AB. Härjeåns Kraft redovisar samtliga leasingavtal som operationella i enlighet med reglerna i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4. Även kommunen redovisar samtliga leasingavtal som operationella vilket är ett avsteg gentemot rekommendation nr 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. Not 2 Avskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivningar Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs med hänsyn till den beräknade ekonomiska livslängden för olika typer av anläggningstillgångar. Avskrivning sker med följande procentsatser: Byggnader 2 5 % Tekniska anläggningar 2,5 5 % Fordon, maskiner och inventarier % Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Skattekostnader Härjedalens Turistanläggningar AB 71 Härjegårdar Fastighets AB Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar 1 Härjeåns Kraft AB (32,9 %) Norkom Minoritetens andel i årets resultat Minoritetens resultatandel i koncernen Härjeåns Kraft Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde, netto Uppskrivning mot uppskrivningsfond Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde, netto Uppskrivning Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan

15 (Tkr) Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (7,8 %) Fjällvind AB (8,1 %) NBE Sweden AB (20 %) Destination Funäsdalen AB Härjedalens Fjällmuseum AB (40 %) Destination Vemdalen AB Björnrike Linbane AB (20 %) Andelar HBV, husbyggnadsvaror Kommuninvest ek. förening Jämtlands Räddningstjänstförbund (18,47 %) Långfristiga fordringar Långfristiga värdepappersinnehav, Tännäs Fritidsanläggningar Kommunens fordran på Regionförbundet 344 Kommunens fordran på Jämtlands Räddningstjänstförbund Uppskjuten skattefordran, Härjegårdar Fastighets AB Övriga långfristiga fordringar Bostadsrätter HSB, Hede Not 8 Eget kapital Eget kapital vid årets början Skillnad mellan förvärvat eget kapital och köpeskilling vid aktieköp i Härjeåns Kraft AB Nyemission, Härjeåns Kraft AB Uppskjuten skattefordran, Härjegårdar Projektbidrag från eget kapital, Tännäs Fritidsanläggningar Utjämningsdifferenser i bolagen 86 Årets resultat Specifikation av eget kapital Bundna reserver (inklusive eget-kapital-delen av obeskattade reserver i koncernen Härjeåns Kraft AB) Obeskattade reserver i övriga dotterbolag Fritt eget kapital Not 9 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsavsättning vid årets början Årets förändring av Avsättningar för pensioner

16 (Tkr) Specifikation av pensionsavsättningar Kommunen HTAB 781 Härjegårdar Not 10 Not 11 Not 12 Not 13 Andra avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt samt förvärv av dotterbolag, Härjeåns Kraft AB Avsättningar för återställande av deponier Avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden Avsättning, garantier, HTAB Långfristiga skulder Banker och kreditinstitut Övriga skulder Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Kommunens åtaganden för pensionsförmåner som intjänats före Uppskjuten löneskatt Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Borgensåtaganden för företag och föreningar Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Garantifond Fastigo Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning) Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå Not 14 Not 15 Not 16 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring av Avsättningar för pensioner Reaförlust som påverkat årets resultat 20 Upplösning/Avsättning för återställande av deponier 78 Övriga avsättningar Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Byte av redovisningsprincip: Uppskjuten skattefordran, Härjegårdar Fastighets AB Förändring av långfristiga skulder Minoritetsintresse Långfristiga skulder

17 Härliga Härjedalen 17

18 KOMMUNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Årets resultat För 2015 redovisas ett överskott på 7,1 Mkr. Resultatet är 1,1 Mkr bättre än det budgeterade överskottet på 6 Mkr. I resultatet ingår återbetalning av sjukförsäkringspremier för 2004 från FORA med totalt 6 Mkr. Socialnämnden redovisar under 2015 ett underskott på 9,6 Mkr Samhällsbyggnadsnämnden har en negativ budgetavvikelse på 2,1 Mkr, medan nämnden för bildning, fritid och kultur redovisar underskott med 0,6 Mkr. Kommunstyrelsen och miljö- och byggnämnden redovisar ett överskott på 0,9 Mkr resp 0,4 Mkr. Av årets anslag för oförutsedda behov uppgående till 4 Mkr återstår 1,7 Mkr. Kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag har uppgått till 640 Mkr (föregående år 645,3 Mkr). Kommunens nansnetto skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader är positivt och uppgår till 18,3 Mkr (föregående år 16,4 Mkr) Kommunens nettokostnader för verksamheterna har uppgått till 651,2 Mkr vilket är en minskning med 1,5 % i förhållande till föregående år. Nettokostnaderna och nansnettots andel av de totala skatteintäkterna uppgick till 98,9 % (föregående år 99,9 %). Pensionskostnaderna inkl löneskatt har belastat resultatet med 40,2 Mkr. Årets ränta på det belopp som i räkenskaperna har avsatts för pensioner uppgår till 0,7 Mkr. Räntan redovisas som en nansiell kostnad och ingår i kommunens nansnetto. Med årets överskott har kommunen uppfyllt det lagstadgade balanskravet. Årets resultat uppgår till 7,1 Mkr. Samtliga investeringar har nansierats med egna medel. Kommunens nansiella mål får därmed anses ha uppnåtts. Verksamhetsmål Beträffande utvärderingen av fastställda mål för verksamheterna hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Soliditet Nedan visas en beräkning av soliditet, dvs eget kapital i förhållande till totalt kapital där pensionsåtagandet redovisas enligt blandmodellen och där pensionsåtagandet redovisas som skuld. Soliditetens utveckling Soliditet med pensionsåtaganden (inkl löneskatt) redovisade enl blandmodellen 71% 70% 71% 67% Soliditet med samtliga pensionsåtaganden (inkl löneskatt) redovisade som avsättning/ skuld 27% 26% 28% 28% Likviditet Kommunens likvida medel (kortfristiga placeringar, kassa och bank) uppgick vid årsskiftet till 240,3 Mkr. Detta är en minskning under året med 16,6 Mkr. Likvida medel År Mkr 287,1 260,8 274,3 256,9 240,3 Utvärdering av kommunens mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt följande nansiella mål: Under treårsperioden skall årsresultatet i genomsnitt uppgå till minst 6 Mkr. Alla investeringar skall nansieras med egna mdel. 18 Mkr Likviditet

19 Fördelning av kommunens kostnader och intäkter Kostnader Främmande tjänster 20,8% Bidrag, ers 3,7% Räntor, pensioner, skatter 4,3% Personal 54,6% Fastigh, inv, matr 16,6% Intäkter Statsbidrag 11,7% Tjänster m m 2,0% Konsumtionsavgifter 8,6% Räntor 2,0% Köpelikvid, försäljn.medel, anslutn.avg, 3,4% Hyror, avg 4,8% Skatter, skatteutjämning 67,5% 19

20 Nettoanslag och budgetavvikelser redovisade per nämnd (Mkr) Budget 2015 Redovisning 2015 Avvikelse 2015 Prognos Redovisning 2014 (Avvikelse) 2014 Kommunstyrelsen och gemensam verksamhet - 96,6-95,7 0, ,6 (-0,9) Miljö- och byggnämnden - 4,3-3,9 0, ,0 (-1,1) Samhällsbyggnadsnämnd - 22,7-24,8-2,1 (-1,3) - 47,1 * (-9,4) Nämnden för bildning, fritid och kultur - 255,5-256,1-0,6 (-4,9) - 260,3 (-5,1) Socialnämnd - 272,7-282,3-9,6 (-8,9) - 274,2 (-6,8) - Delsumma - 651,8-662,8-11,0 ( - 15,1 ) - 667,2 ( -23,3 ) Anslag för oförutsedda behov - 1,7-1,7 ( +2,0 ) - (+2,3) Skillnad mellan internt POpåslag och externa arbetsgivaravgifter 27,5 39,1 11,6 ( +13,0 ) 34,9 (+10,1 ) Pensionskostnader - 40,5-40,2 0, ,9 (+3,1 ) Interndebiterade kapitalkostnader 44,2 44, ,7 (+2,2 ) Avskrivningar - 32,5-31,5 1,0 (+1,5) - 33,5 (-0,5 ) Verksamhetens nettokostnader - 654,8-651,2 3,6 ( +1,4 ) - 661,0 (-6,1 ) Skatteintäkter och utjämning 644,6 640,0-4,6 ( -5,3 ) 645,2 (0,3) Finansiering 16,2 18,3 2,1 ( +2,5 ) 16,4 (+0,4 ) Resultat före eo-poster 6,0 7,1 1,1 ( -1,4 ) 0,6 (-5,4 ) Extraordinära poster SUMMA 6,0 7,1 1,1 ( -1,4) 0,6 (-5,4 ) * Räddningstjänsten ingick i samhällsbyggnadsförvaltningen 2014 men yttades till kommunledningsförvaltningen

21 Investeringsredovisning Nettoinvesteringar (mkr) Budget Redovisning Ombudgeteras Avvikelse Mkr Nettoinvesteringar 70 Kommunstyrelsen 13,6 1,5-2,2-12,9 - Tomtförsäljning - 2,0 3, ,0 Miljö- och byggnämnd 1,2-0,2-0,9-0,1 Samhällsbyggnadsnämnden 122,4-62,6-63,2 3,4 Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur 2,8-2,4-0, Socialnämnden 1, ,2-0, SUMMA 139,4-60,7 *) - 67,9-10,8 *) Bruttoinvesteringar (not 25,27) 81,1 Investeringsbidrag (not 25) - 3,7 Delsumma 77,4 Försäljning av tomter och andra anl.tillgångar (not 26) - 16,7 SUMMA 60,7 Lån i kreditinstitut Kommunen har ingen låneskuld. Pensionsförpliktelser De kommunanställda har liksom de esta andra på arbetsmarknaden en avtalad tjänstepension. De avstår varje år en viss del av sin lön för att få en framtida tilläggspension. Årets bruttoinvesteringar uppgick till 81,1 Mkr (föregående år 53,6 Mkr). Bland investeringarna kan följande nämnas: Lokala bernät 2,1 Mkr Inköp av aktier 0,9 Mkr Köp andelar Kommuninvest 4,1 Mkr Markinköp 4,0 Mkr Park- o skolmiljöer 0,7 Mkr Ombyggn Svegsmon Tallen 0,9 Mkr Nytt klassrum N:a skolan 0,8 Mkr Ombyggnad elevhem Wemerskolan 1,4 Mkr Nybyggnad förskola, Funäsdalen 11,4 Mkr (totalt 13,6 Mkr) Byte till lågenergilampor 2,3 Mkr Asfaltbeläggning 2,4 Mkr Entreprenadmaskiner 2,4 Mkr Skylt- o designprogram 1,1 Mkr Hämtningslösning, renh 0,9 Mkr Röntgen/incheckning, yget 1,0 Mkr Asfaltering platta, yget 1,1 Mkr VA-anläggningar 35,2 Mkr IT-utrustning för-o grundskola 2,3 Mkr Köp andelar Räddn.tjänstförbundet 1,4 Mkr Den pensionsförmån som en anställd under ett år tjänar in är en del av lönekostnaden för det året. Den framtida pensionen är med andra ord en uppskjuten lön, och kommunens pensionsåtaganden är en skuld till arbetstagarna för redan utfört (och av kommunen konsumerat) arbete. Fr o m 1998 redovisas alla nya pensionsåtaganden som skuld eller avsättning i balansräkningen. Äldre pensionsåtaganden tas endast upp som en ansvarsförbindelse. Kommunens samtliga pensionsåtaganden exkl särskild löneskatt uppgick på balansdagen till 331,2 Mkr eller kronor per invånare. Inklusive särskild löneskatt uppgick pensionsförpliktelserna till 411,5 Mkr. Pensionsmedel Av kommunens pensionsåtaganden på 331,2 Mkr (exkl löneskatt) utgör 18,6 Mkr kortfristig skuld i form av individuell tjänstepension. Resterande 312,6 Mkr kvarstår som åtagande hos kommunen. För att möta dessa framtida åtaganden strävar kommunen efter att ha en hög andel likvida medel bland sina tillgångar. På bokslutsdagen uppgick kommunens likvida medel till 240,3 Mkr. Dessa är till övervägande del placerade på penningmarknaden. 21

22 Personalekonomisk redovisning Antal anställda Antalet anställda i kommunen motsvarade årsarbetare vid utgången av december Av dessa var 935 tillsvidareanställda, 219 visstidsanställda samt 179 årsarbeten har utförts av timavlönade. Det innebär att den arbetade tiden under 2015 har ökat med motsvarande 95 årsarbetare i jämförelse med motsvarande period Orsaker till personalförändringarna mellan år 2014 och 2015 Huvudförklaringen till att antalet anställda totalt har ökat är den utökning som skett inom socialförvaltningens verksamhet för ensamkommande barn och unga. Tillsvidareanställda per 31 december Antal anställda Antal årsarbetare Visstidsanställda per 31 december Antal anställda Antal årsarbetare Visstidsanställda nns framför allt bland obehöriga lärare som saknar lärar- eller förskollärarlegitimation. Timavlönade Antal timmar Antal årsarbetare En högre andel timavlönade innebär en större exibilitet att hantera variationer i verksamheten. Å andra sidan är det förknippat med höga administrativa kostnader, anställningsavtal, bevakning av företrädesrätt och konvertering m m med en alltför hög andel timanställda. Alternativet är att tillsvidareanställa en viss andel av de timanställda. Uppenbarligen nns det ett stort behov av denna personalkategori. Personalomsättning Under 2015 har 48 st av kommunens tillsvidareanställda slutat, vilket motsvarar 4,9%. Det nns en oroväckande hög personaomsättning inom vissa yrkeskategorier främst bristyrken som t ex socialsekreterare, sjuksköterskor, enhetschefer inom omsorgen samt rektorer och lärare. För att skapa en bättre arbetsmiljö är det viktigt att se över chefstätheten och storleken på den personalgrupp chefen har. En annan åtgärd är att t ex inrätta schemalagd beredskapstjänstgöring för chefer inom dygnet-runtverksamhet. Vi har ett hoptryckt löneläge i bristyrken innebärande dålig lönespridning med låga maximilöner som följd. I jämförelse med övriga kommuner i länet avseende tillsvidareanställda ligger våra lägstalöner på en bra nivå. 22

23 Ytterligare sätt att både öka attraktionsförmågan som arbetsgivare och behålla be ntlig personal skulle kunna vara att - ge möjlighet till fortbildning för visstids-/deltidsanställda inom bristyrken - införa mentorskap för nyanställda inom bristyrken som en kvalitetssäkring av introduktionsutbildningen - traineeutbildning för ersättarplaneringen för chefer - alternativa karriär-/utvecklingsvägar för specialistyrken. Till följd av det bekymmersamma rekryteringsläget inom ett ertal yrkeskategorier främst bristyrken t ex sjuksköterskor och socialsekreterare har vi under året tvingats anlita bemanningsföretag. Som exempel uppgick kostnaden för inhyrda socialsekreterare till 4,5 Mkr under året. Ålder Kommunledningsförvaltning Miljö och Bygg Samhällsbyggnadsförvaltning Bildning, fritid o kultur Socialförvaltning Totalt Pensionsavgångar tillsvidareanställda Förvaltning Total Kommunledningsförvaltning Miljö och Bygg Samhällsbyggnadsförvaltning Bildning, fritid o kultur Socialförvaltning Totalt Noterbart är att 187 personer uppnår 65 års ålder inom de närmaste 4 åren. Detta kräver en noggrann planering och strategi för att klara av den kompetensväxling som krävs och att återbesätta främst de yrkeskategorier där det råder generell brist på utbildad arbetskraft. Könsfördelning per förvaltning Antal anställda Andel % Förvaltning Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Kommunledningsförvaltning Miljö och Bygg Samhällsbyggnadsförvaltning Bildning, fritid o kultur Socialförvaltning Totalt

24 Fördelning heltid/deltid per förvaltning samt män/kvinnor Män Kvinnor Förvaltning heltid(%) deltid (%) heltid (%) deltid (%) Kommunledningsförvaltning Miljö och Bygg Samhällsbyggnadsförvaltning Bildning, fritid o kultur Socialförvaltning Sjukfrånvaro och sjuklönekostnad Förvaltning Total sjukfrånvaro % 2014 Sjuklönekostnad 2014 Total sjuk frånvaro % 2015 Sjuklönekostnad 2015 Kommunledningsförvaltning 4, , Miljö och Bygg 4, , Samhällsbyggnadsförvaltning 3, , Bildning, fritid o kultur , Socialförvaltning 6, , Totalt 5, , Sammanfattning: Härjedalens kommun har lägsta sjukfrånvaron bland länets kommuner Sjukfrånvaro i % av arbetad tid har sjunkit Sjuklönekostnaden 2015, drygt 11 Mkr Högst sjukfrånvaro åter nns i socialförvaltningen bland kvinnorna. Kort- och långtidssjukfrånvaro, 2014 och 2015, i % av total frånvaro Långtidssjukfrånvaro >60 dagar Förvaltning Kort Lång Kort Lång Kommunledningsförvaltning Miljö och Bygg Samhällsbyggnadsförvaltning Bildning, fritid o kultur Socialförvaltning Totalt

25 Total sjukfrånvarotid 5,2 5,5 5,4 Långtidssjukfrånvaro (>60 dgr) Sjukfrånvarotid, kvinnor 5,8 5,8 5,8 Sjukfrånvarotid, män 3,4 4,7 4,3 Sjukfrånvarotid, - 29 år 3,5 3,6 3 Sjukfrånvarotid, år 5,2 5 5,5 Sjukfrånvarotid, 50 år - 5,6 6,3 5,9 Rapporterade olycksfall och tillbud, 2015 Förvaltning Olycksfall Färdolycksfall Tillbud Totalt Kommunledningsförvaltning 4 4 Miljö och Bygg 1 1 Samhällsbyggnadsförvaltning Bildning, fritid o kultur Socialförvaltning Totalt Kommentarer BFK, tillbud och olycksfall inkluderar också elever. SOC, tillbud och olycksfall inkluderar också brukare. Chefstäthet = Antal underställda per chef Förvaltning Antal underställda per chef (i genomsnitt) Kommunledningsförvaltning 12 Miljö och Bygg 21 Samhällsbyggnadsförvaltning 10 Bildning, fritid o kultur 24 Socialförvaltning 31 Chefers förutsättningar för att klara av sina uppdrag är inte enbart beroende på antalet underställda utan också av det geogra ska avståndet, många olika yrkeskategorier som kanske dessutom tillhör en matrisorganisation t e x sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal som man inte förfogar över samt verksamhetens beskaffenhet. I Härjedalens kommun har en kvinnlig chef i genomsnitt 29 medarbetare och motsvarande snitt för manliga chefer är 12 medarbetare. Det nns forskningsstudier som visar att det råder stora skillnader i chefers arbetsmiljö och förutsättningar beroende på om det är typiskt kvinnliga eller manliga verksamheter i välfärdssektorn. Kvinnliga miljöer karaktäriseras ofta av platta organisationer med stora personalgrupper med operativa chefer ute i dygnetrunt-verksamheter som inte alltid hinner med sina chefsuppgifter i motsats till manliga motsvarigheter som är mer hierarkiska och har er chefsled. 25

26 Framtiden Sällan har framtiden varit så spännande för kommunen som just nu. Vi är mitt inne i en organisationsöversyn som syftar till att skapa en effektivare organisation utan att ge avkall på kvaliteten i vårt arbete. Vi har vid årsskiftet sjösatt vår nya samordnade fastighetsförvaltning som innebär att Härjegårdar Fastighets AB övertagit kommunens fastighetspersonal och nu ansvarar för skötsel och drift av kommunens samtliga fastigheter. Förändringen innebär att bolagets förvaltade yta fördubblats. Genom koncentrationen av fastighetspersonal till en arbetsgivare skapar vi en större organisation som bättre kan planera och genomföra de åtgärder som måste vidtas. Ytan på kommunens lokaler uppgår idag till ca kvm och en stor del av dessa byggnader har byggts på talet utifrån den befolkningsstruktur som fanns då. Idag är förhållandena annorlunda vilket innebär att vårt behov av lokaler har förändrats. Att jobba för ett mer effektivt lokalutnyttjande är därför en av kommunens viktigaste verktyg för att skapa förutsättningar för en effektivare organisation. Ola Regnander Ekonomichef 26

27 RESULTATRÄKNING KOMMUNEN (Tkr) Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag och utjämning (not 5) Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7) ÅRETS RESULTAT (not 8) BALANSRÄKNING KOMMUNEN (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 9) Maskiner och inventarier (not 10) Finansiella anläggningstillgångar (not 11) SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar (not 12) Kortfristiga placeringar (not 13) Kassa och bank (not 14) SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 15) därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 16) Andra avsättningar (not 17) Skulder Långfristiga skulder (not 18) Kortfristiga skulder (not 19) SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 20) Övriga ansvarsförbindelser (not 21) Framtida årliga förfallobelopp, leasingavgifter (not 22)

28 FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN (Tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 23) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/Minskning kortfristiga fordringar Ökning förråd och varulager Ökning/Minskning kortfristiga skulder Justering för övriga likviditetspåverkande poster (not 24) 804 Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 25) Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 26) Investering i finansiella anläggningstillgångar (not 27) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (not 28) 522 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

29 NOTANTECKNINGAR KOMMUNEN (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Ordinär verksamhet Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror Bidrag mm Främmande tjänster Övrigt Jämförelsestörande poster Återbetalning aktieägartillskott Norkom Periodiserad del av bidrag p g a flyktingsituationen Återbet premier FORA Not 2 Verksamhetens kostnader Ordinär verksamhet Personalkostnader Utbetalda bidrag Främmande tjänster Lokal- och markhyror Bränsle- o energikostnader Material Förändring semesterlöneskuld Pensionskostnader (inkl löneskatt) Övrigt Jämförelsestörande poster Reaförluster 20 Nedskrivning lång fordran Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs linjärt efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod enligt Rådet för kommunal redovisning, rek Avskrivningarna påbörjas vid den tidpunkt då anläggningarna tas i bruk. Kommunens beloppsgräns för inventarier av mindre värde uppgår till ett prisbasbelopp ( kr). Avskrivningstider Förvaltningsbyggnader Skolor, industrihus, gator och vägar, va-anläggningar, simhall (Sveg) Daghem, förråd, idrottsanläggningar Inventarier Entreprenadmaskiner Datautrustning 50 år 33 år 20 år 10 år 5 år 1 5 år 29

30 (Tkr) Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter inkomståret Slutavräkning föregående år Beräknad slutavräkning för inkomståret Reglering habilitering Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Kompensation för nedsättning av sociala avgifter 768 Regleringspost Strukturbidrag Införandebidrag Fastighetsavgift LSS-utjämning Finansiella intäkter Ränta utlämnade lån Ränta bankmedel Utdelning aktier Ränta kapitalförvaltning Övriga ränteintäkter Borgensavgift Finansiella kostnader Övriga räntekostnader 11 Giroavgifter Ränta på pensionsavsättning Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkning Balanskravsresultat Mark, byggnader och tekniska anläggningar Bokfört värde 1 januari Årets bruttoinvesteringar Årets investeringsbidrag, tomtlikvider m m Årets avskrivningar Omsättningsbara exploateringsfastigheter

31 (Tkr) Specifikation av mark, byggnader och tekniska anläggningar 2015 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Skogar Markreserv och exploateringsmark Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Omsättningsbara exploateringsfastigheter Taxeringsvärden Skog Byggnader Mark Summa taxeringsvärden Not 10 Maskiner och inventarier Bokfört värde 1 januari Årets bruttoinvesteringar Årets avskrivningar Försäljning/Investeringsbidrag Specifikation av maskiner och inventarier 2015 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner Inventarier Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) 512 Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Härjeåns Kraft AB (32,9 %) Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (6,5 %) Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Fjällvind AB (8,1 %) NBE Sweden AB (10 %) Härjedalens Fjällmuseum AB (40 %) Destination Vemdalen (2,7 %) Andelar Kommuninvest Ek. fören Jämtlands Räddningstjänstförbund (18,47 %)

32 (Tkr) Långfristiga fordringar Regionförbundet Jämtlands län 344 Stift Tännäs Fritidsanläggningar Kommuninvest ek för* Svegs Folkets Hus förening 450 Jämtlands Räddningstjänstförbund Övriga långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Bostadsrätter HSB (kontorslokal och två lägenheter i Hede) Grundfondskapital Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) * Härjedalens kommun har i mars 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ek för har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek för har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som resp medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas resp insatskapital i Kommuninvest ek för. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Härjedalens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Not 12 Not 13 Not 14 Fordringar Statsbidragsfordringar Fordran skattekontot Fordran, fastighetsavgift Koncernkontoavräkning, Härjegårdar Koncernkontoavräkning, HTAB Koncernkontoavräkning, YPRO Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna skatteintäkter Fordran på moms Fakturafordringar och övriga kortfristiga fordringar Värdereglering av kundfordringar Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Värdepapper kapitalförvaltning Marknadsvärde på balansdagen Kassa och bank Kassa Bank

33 (Tkr) Not 15 Not 16 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Årets resultat Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Övrigt Utgående avsättning Specifikation per kategori Arbetstagare Pensionstagare Avgångna Garantipensioner (ÖK-SAP) Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning % 90 % Not 17 Andra avsättningar Återställande av deponier* Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden Avsättning garantier, HTAB * Kommunens åtagande vad gäller återställande av deponier har kostnadsberäknats till ca 17,2 Mkr vilket ursprungligen har avsatts. Not 18 Not 19 Långfristiga skulder Förutbetalda anläggningsavgifter VA Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld affärsmoms Personalens källskatt Upplupna löner Avvecklingskostnader personal 760 Periodisering av decemberlön Upplupna semesterlöner, uppehållslöner och lärarnas ferielöner Upplupna arbetsgivaravgifter Upplupen särskild löneskatt på pensioner (individuell del) Upplupen pensionskostnad, individuell del Förutbetalda skatteintäkter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder

34 (Tkr) Not 20 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Årets utbetalning Bromsen Övrig post Summa pensionsförpliktelser Specifikation per kategori Arbetstagare Pensionstagare Avgångna Uppskjuten löneskatt Aktualiseringsgrad 92 % 90 % Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07, enligt rek 17, Rådet för kommunal redovisning. Pensionsåtaganden vid visstidsförordnanden Enligt gällande kommunala avtal har hel- och deltidsanställda förtroendevalda rätt till pensionsersättning efter fullgjort antal perioder. För närvarande är det en förtroendevald som numera avgått, som kan erhålla pension. Sju av de nuvarande förtroendevalda har en tjänstgöringsgrad som berättigar till framtida pension. Not 21 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Kommunens företag (helägda) - Härjegårdar Fastighets AB Pensionsåtaganden för kommunala företag Andra företag samt föreningar - Fastighets AB Norkom Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning) Infriade borgensåtaganden för egnahem/bostadslån 2015 Infriade borgensåtaganden 0 kr 2014 Infriade borgensåtaganden 0 kr Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå

35 (Tkr) Not 22 Not 23 Not 24 Not 25 Not 26 Not 27 Not 28 Specifikation av leasingavtal Betalda leasingavgifter Framtida förfallobelopp Varav - Förfallotidpunkt inom 1 år Förfallotidpunkt inom 2-5 år Förfallotidpunkt, senare än 5 år Samtliga leasingavtal har klassificerats som s k operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation Redovisning av leasingavtal. Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Pensionsavsättning Ränta på pensionsavsättning Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning Reaförluster som påverkat årets resultat (jfr not 2) 20 Upplösning deponier 78 Avsättning garantier, HTAB Justering för övriga likviditetspåverkande poster Inbetald pensionsskuld HTAB Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Försäljning av materiella anläggningstillgångar Tomtförsäljning Försäljning fastigheter Försäljning hjullastare 151 Försäljning fordon räddningstjänsten Försäljning personbilar Investering i finansiella anläggningstillgångar Aktier i Härjeåns Kraft AB Aktier i Destination Vemdalen 20 Andelar i Jämtlands Räddningstjänstförbund Andelar i Kommuninvest ek för Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Försäljning aktier HTAB 512 Försäljning bostadsrätt

36 REDOVISNINGSPRINCIPER Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rek RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som inte innebär någon förändring av skatteunderlaget och därmed uppstår ingen korringeringspost för Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar upptas till anskaffningsvärdet minskat med eventuella försäkringsersättningar, investeringsbidrag och avskrivningar. Investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet vilket är ett avsteg mot rek.18, intäkter från bidrag och försäljningar. Avskrivningen beräknas efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningen påbörjas vid den tidpunkt då anläggningen tas i bruk. I samband med bokslut görs en översiktlig bedömning om fastställd nyttjandeperiod i något fall skall omprövas, och vid väsentlig avvikelse från tidigare bedömningar justeras avskrivningsbeloppen. Som anläggningstillgång klassi ceras tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år med ett anskaffningsvärde överstigande ett basbelopp. Fr o m 2015 tillämpas komponentavskrivning. Anläggningstillgångar med anskaffningsvärde på 1 Mkr eller mer, som har komponenter med varierande nyttjandetider kommer att skrivas av separat. Omsättningstillgångar Samtliga kommunens placeringsmedel är klassi cerade som omsättningstillgång och värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Avsättningar Kommunen har per bokslutsdagen avsättningar uppbokade för pensioner intjänade efter 1997, deponier, garantibelopp samt nedskrivning av fastighetsvärden. Långfristiga skulder Anläggningsavgifter för vatten och avlopp redovisas i resultaträkningen till den del avgiften motsvarar direkta kostnader för anslutningen. Återstående belopp periodiseras som förutbetalda anläggningsavgifter. Kortfristiga skulder Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift är semesterlöneskulden bokförd som kortfristig skuld. Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07. Kommunen redovisar sina pensionsförpliktelser enligt blandmodellen. Leasing Samtliga leasingavtal har klassi cerats som operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation 13.1, Redovisning av leasingavtal. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattas förutom av Härjedalens kommun av Ytterhogdals Produkter AB, Härjegårdar Fastighets AB samt Tännäs Fritidsanläggningar som ägs till 100 %. Fastighetsaktiebolaget Norkom, 50 %, Härjeåns Kraft AB 32,9 %. I redovisningen ingår inte kommunens andel i Härjedalens Fjällmuseum AB, 40 % då företagets verksamhet är begränsad. Exploateringsfastigheter redovisas som omsättningstillgångar (förråd mm). Övriga fordringar har efter individuell prövning tagits upp till det belopp som beräknas in yta. 36

37 EKONOMISK REDOVISNING AV VA-VERKSAMHETEN (Tkr) RESULTATRÄKNING Intäkter (not 1) Drift- och underhållskostnader (not 2) Interna kostnader (not 3) Kapitalkostnader (not 4) Årets resultat BALANSRÄKNING Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar (not 5) OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kundfordringar VA-debiteringar Avräkning fordran kommunen SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital RESULTATFOND Balanserat resultat Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL Skulder Lån av kommunen Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter (not 6) Övriga kortfristiga skulder (not 7) SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

38 NOTANTECKNINGAR VA-VERKSAMHETEN (Tkr) Not 1 Intäkter Brukningsavgifter - Interna avgifter från kommunens fastigheter Externa avgifter LPU, serviser, SVU-projekt, mm Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter Not 2 Drift- och underhållskostnader Direkta särkostnader för VA-personal Övriga drift- och underhållskostnader Not 3 Interna kostnader Andel av förvaltningsledning, tekniskt kontor och teknisk nämnd Va-ingenjörer och arbetsledare (inkl resekostnader) Kontorspersonal va-avdelningen Andel av tekniska kontorets kostnader för kontorslokaler samt kapitalkostnader m m Andel av centralförvaltningens kostnader för leverantörsbetalningar, kassahantering, kundreskontra och kravverksamhet Andel av centralförvaltningens kostnader för löneadministration, IT-tjänster, telefoni, kontorsmateriel, kopiering m m Andel av kostnader för förråds-, maskin- och personallokaler, inventarier m m Not 4 Kapitalkostnader Avskrivningar Ränta Not 5 Materiella anläggningstillgångar Ingående nettoanskaffningsvärde Årets nyinvesteringar Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Not 6 Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Ingående förutbetalda anläggningsavgifter Årets förutbetalda anläggningsavgifter Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter Not 7 Övriga kortfristiga skulder Skuld affärsmoms

39 Renhållningsverksamheten (Tkr) Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Resultat Ingående eget kapital Utgående eget kapital Uppdraget Renhållningen ansvarar för insamling och omhändertagande av hushållsavfall, återvinningscentraler där hushållens grovavfall och farliga avfall lämnas, tömning av enskilda avlopp/fettavskiljare och återställande av gamla deponier. I detta arbete samarbetar renhållningen genom olika avtal med era aktörer som FTI, El-kretsen, Stena Recycling och Reaxcer. Renhållningen har även ett informationsansvar gentemot fastighetsägare i kommunen gällande avfall. Målsättning Ett politiskt beslut fattades i början av 2014 om övertagande av driften/bemanningen på återvinningscentralerna och den 1 september anställdes en arbetsledare för återvinningscentralerna och den 1 december anställdes 9 st medarbetare som utbildats och förberett övertagandet av driften som sker Där det är möjligt ska så kallade B-områden (med gemensam insamling och fast avgift) omvandlas till A-områden (med egna kärl och behovsanpassad hämtning). I dessa områden (och även i övriga) nns möjligheten för fastighetsägare att bilda samfällighet och hitta en gemensam insamlingslösning, därmed kan de få en mer behovsanpassad hantering av avfallet. Renhållningens mål att utöka antalet samfällighetsföreningar som hanterar avfall med 20 % fram till sista juni 2018 med basår 2014 uppfylldes redan under november Volymer Under år 2015 tömdes ca kärl, containrar och underjordsbehållare. Utöver det tömdes ca slamavskiljare och 50 fettavskiljare. Det samlades in nästan ton kärlavfall under året. På återvinningscentralerna samlades det in ton brännbart grovavfall, 626 ton deponirest, 531 ton inert avfall, 699 ton metall, ton träavfall, 86 ton tryckimpregnerat virke, 79 ton gips och ca 700 st latrin tunnor. Utöver det även elavfall, farligt avfall och trädgårdsavfall.. 39

40 NÄMNDERNAS VERKSAMHETSPLANER

41 KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN Ordförande Kommunchef Gunilla Zetterström-Bäcke (S) Gunnel Gyllander Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Central politisk verksamhet Gem adm och central stödfunktioner Arbete och Näringsliv Kollektivtrafik Samlingslokaler, allmänna anläggningar Arbete o aktivitet, integration mm Räddningstjänst, civilförsvar Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön Delsumma Anslag för oförutsedda behov Reaförlust SUMMA

42 KOMMUNSTYRELSEN Uppdrag Kommunledningsförvaltningen består av olika cenrala funktioner indelade i sex olika avdelningar: kansli, näringsliv och utveckling, ekonomi, HR, arbete och aktivitet och IT. Därutöver nns stabsfunktionerna information, integration och säkerhet. Kommunledningsförvaltningens funktion är att vara ett stöd som initierar, förbereder, föredrar och utreder till kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och den politiska organisationen i övrigt samt dess företrädare. Förvaltningen leder, utvecklar och följer upp kommunens totala organisation och verksamhet utifrån sitt uppdrag och gällande lagstiftning. Kommunledningsförvaltningens huvuduppgifter är: att bistå kommunstyrelsen med att leda, samordna och följa upp nämndernas, förvaltningarnas och bolagens verksamheter att vara kanslifunktion och registratur för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen att vara ett professionellt ledningsstöd till kommunstyrelsen och att vara kommunstyrelsens verkställande funktion och att genomföra kommunstyrelsens speci ka verksamheter att företräda kommunövergripande och gemensamma frågor, att kommunicera och samarbeta att stå för spelregler och policydokument och att driva utvecklingen så att den svarar mot dagens och framtidens krav samt att vara ett stöd för övriga förvaltningar att i samverkan med medborgare, företag, föreningar och externa parter skapa förutsättningar för en positiv utveckling i Härjedalen. Måluppfyllelse ekonomi Utfallet visar ett överskott på 0,9 Mkr exklusive anslag för oförutsedda behov. Orsaken till överskottet är periodvisa vakanser på näringslivsavdelningen samt periodiseringar av löner i samband med räddningstjänstens verksamhetsövergång till Jämtlands Räddniningstjänstförbund. utveckla och effektivisera nämndsadministrationen. Förtroendevalda i kommunstyrelsen har nu åtkomst till mötesmaterial via läsplattor. På sikt bör samtliga politiska ledamöter i kommunen ha en gemensam lösning för detta. Kommunens arkivreglemente från 1992 var inaktuellt varför en översyn har gjorts och under våren har riktlinjer för hantering av arkiv antagits. Riktlinjerna ersätter arkivreglementet. Riktlinjerna gäller för kommunens myndigheter, kommunens revisorer samt för andra kommunala organ med självständig ställning. Riktlinjerna ska även tillämpas av kommunens aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommunen utövar ett rättsligt bestämmande in ytande samt de samägda företag för vilka kommunen har arkivansvar enligt särskild överenskommelse. Syftet med dessa riktlinjer är att fastställa hur arkivhanteringen ska organiseras och att närmare precisera ansvarsfördelning utöver vad som framgår i de bestämmelser som följer av lag eller förordning. Kommunstyrelsen är arkivmyndighet. En plan för tillsyn av arkivvård med checklista upprättades och antogs av kommunstyrelsen i mars månad. Bakgrunden är att arkivlagen (SFS 1990:782) är entydig när det gäller ansvarsfördelningen mellan arkivmyndigheten och myndigheterna, dvs samtliga myndigheter och kommunala företag ansvarar för sina allmänna handlingar. I ansvaret ligger arkivvården, vilket bl a innebär att registrering, välja lämpliga material och metoder för upprättande, redovisa arkivet, besluta och verkställa ev gallring, vårda och tillgängliggöra handlingar. Arkivmyndigheten ska genom inspektioner se till att detta uppfylls. Det framfördes även viktigt att de kommunala myndigheterna och/ eller företagen inte kan leva upp till sitt ansvar utan en egen arkivfunktion, vilket betyder att det ska nnas personer som har till uppgift att svara för arkivfrågor gentemot arkivmyndigheten och den egna nämnden/ styrelsen. Riktad tillsyn har under hösten genomförts av arkivlokaler inom kommunledningsförvaltningen. Måluppfyllelse verksamhet Dokumenthantering Det påbörjade arbetet med en kommungemensam ärendeprocess fortgår. Kommunkansliet har tillsammans med IT-avdelningen påbörjat arbetet med att För närvarande är kommunen inne i ett skede av organisationsförändringar när det gäller nämnder och förvaltningar. Detta medför konsekvenser utifrån rådande regelverk när det gäller arkiv- och dokumenthantering, varför rådgivande arbete kommer att prioriteras. 42

43 KOMMUNSTYRELSEN Förvaltningsområde för samiska Kommunen har haft ett statsbidrag under 2015 om 660 tkr. Ur statsanslaget har det ingått lön för den samiska samordnaren samt merkostnader för förskola, äldreomsorg, pedagogiskt material i syfte att stärka det samiska språket och kulturen. Bland annat har kurser i samisk mattradition anordnats för förskoleoch skolkökspersonal och skosömnadskurser för samer. Under oktober genomförde Sametinget en fördjupning av arbetet med barn och ungas rätt till sitt nationella minoritetsspråk. Ansvaret för arbetet med minoritetspolitiken ligger hos kommunstyrelsen. Nämnden för bildning, fritid och kultur har ansvar för förskoleverksamhet, annan pedagogisk verksamhet och utbildningsfrågor. En handlingsplan för 2016 fastställdes av kommunstyrelsen. I denna nns redovisat långsiktiga och kortsiktiga åtgärder, vilka följs upp årsvis. De nio sydliga samiska förvaltningskommunerna har genom sitt nätverk genomfört ett ertal möten i syfte att gemensamt inspirera och stötta varandra i de samiska frågorna. Arbetet inom nätverket fortgår. Förvaltningskommunerna har även en gemensam samisk översättare gick vi in i nya så kallade programperioder, vilket innebär att det nns nya möjligheter till nansiering och stöd för olika utvecklingsprojekt. På näringslivsavdelningen har det upparbetats kunskaper bl a hos landsbygdsutvecklaren för att kunna vara stöd i frågor som bl a rör leader-, socialfonds- och strukturfondsprojekt. Kommunala upphandlingar är en viktig fråga för det lokala näringslivet. Näringslivsavdelningen har aktivt deltagit i detta arbete och medverkat i ett pilotprojekt för lokalt producerad mat. Denna medverkan för att få med de lokala näringslivsaspekterna kommer att fortsätta även framåt. Turism/besöksnäring Under 2015 har en förstudie genomförts i syfte att identi era utvecklingsområden inte minst när det gäller den mottagandeservice/turistbyråverksamhet kommunen upphandlat. Samråd har skett med destinationsbolagen och med Jämtland/Härjedalens Turism för att få in så många olika aspekter som möjligt. Besöksnäringen är en av våra basnäringar och vi kan erbjuda över gästbäddar i kommunen. Detta skapar mycket stora möjligheter för det lokala näringslivet, men ställer samtidigt stora krav på att vi är mer aktiva i förändrings- och förbättringsarbetet, inte minst utifrån resandemönster, nya metoder att söka information om besöksmål etc. Arbetet kommer att fortgå även under Näringslivsutveckling Härjedalen är en landsbygdskommun som till viss del går mot strömmen när det gäller utveckling och tillväxt. Till skillnad mot många andra landsbygdskommuner sker det stora investeringar i näringslivet i Härjedalen. Detta skapar möjligheter som är viktiga att ta tillvara. Därför har arbetet med att förbättra och stärka dialogen med företagare fortsatt enligt plan under året. En näringslivsutvecklare anställdes utifrån en vakans under första halvan av 2015 med uppdrag att fokusera på dialog och kontakter. Rekryteringen har inneburit en ökad närvaro hos företagen i Härjedalen och den LOTS-modell som etablerats har haft ett stort uppsving när det gäller antalet ärenden. Detta arbete kommer att fortgå och utvecklas. Under året har kommunen medverkat i ett antal aktiviteter och mässor för att möta företagare, potentiella nya invånare och medarbetare. Infrastruktur och kommunikationer Även detta område har en tydlig prioritering. God infrastruktur och goda kommunikationer är en förutsättning för såväl invånare som företagare och besökare. Den digitala infrastrukturen för att kunna utföra bankärenden, beställa och köpa varor, kommunicera med kunder och leverantörer, byggs successivt ut i kommunen. Under året har ett arbete pågått för att förbereda byar inför nästa ansökningsperiod när det gäller stöd för beranslutning. Det nationella målet att 90 % av befolkningen ska ha tillgång till bredbandshastighet på minst 100 Mb har tidigare också lagts som ett regionalt mål. I Härjedalen har utvecklingen gått allt för långsamt och ett arbete påbörjades under 2015 för att se hur beretableringen kan få fart. Arbetet fortskrider även 2016 och framåt, med målet att även Härjedalen ska uppnå de nationella och regionala målen. 43

44 KOMMUNSTYRELSEN Landsbygdsutveckling Under 2015 avslutades projektet samordnade servicelösningar och mer tid har frigjorts för att arbeta med mer rådgivning inför olika projekt i byar, för föreningar och företag. Under 2015 ck landsbygdsutvecklaren också ett tydligare uppdrag att fungera som EU-samordnare/rådgivare när det gäller olika slag av EU-medel. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken åvilar staten men det nns en mängd utmaningar som är gemensamma för staten och kommunen. På lång sikt är den stora utmaningen att klara kompetensförsörjningen och bidra till tillväxt. De kommunala insatserna ska bidra till att få er i arbete och till en utökning av den anställningsbara arbetskraften. Att öka förutsättningarna för medborgarna att klara sin egen försörjning genom arbete, utbildning eller på annat sätt minskar inte bara kommunens kostnader inom t ex socialtjänsten utan ger även ökade skatteintäkter samt inte minst en ökad livskvalitet för den enskilde. Kommunens avdelning för Arbete aktivitet och Arbetsförmedlingen har sedan många år etablerat ett nära samarbete kring dessa frågor. Under året har samarbetet skett via fyra överenskommelser förutom riktade insatser för att underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Möte mellan människor (MMM) är en verksamhet för fadder/mentor/kompisverksamhet för nyanlända personer eller familjer bosatta i Härjedalen. Att vara nyanländ i Sverige utan svenska vänner och med bristande kunskaper om det svenska samhället kan vara svårt men genom nya kontakter skaffar man sig egna närverk som sen kan underlätta när man ska in i arbetslivet. Både familjer och enskilda personer har under året fått vänner genom MMM som numera är en permanent verksamhet. Feriejobb erbjuds ungdomar för att få en tidig kontakt med arbetslivet, få erfarenheter och nätverk inför sitt framtida inträde på arbetsmarknaden. I ansökningarna får eleverna möjlighet att skriva ett personligt brev och arbetsplatserna får beskriva sina arbetsuppgifter och eventuella krav. Detta ger förutsättningar för att en matchning ska bli så bra som möjligt. Informationsmöten för elever och arbetsgivare hålls i både västra och östra kommundelen där bl a representanter för Arbetsförmedling och Arbetsmiljöverket deltar. De enkätsvar som inlämnats gällande 2015 visar att man i stort sett är mycket nöjd med matchningsupplägget. Totalt erbjöds 123 ungdomar kommunalt anordnade feriejobb under sommaren. IT IT-avdelningen har under 2015 startat ett stort jobb med att modernisera skolornas IT-miljö och planen är att migreringsarbetet ska vara klart under vårterminen För kommunens för- och grundskolor måste därför ett ertal datorer ominstalleras och ett 100-tal datorer behöver bytas ut. För IT-avdelningen innebär det extra mycket arbete då skolans datorer för alla lärare och elever (klass 1-6) ska migreras över till den nya Microsoft-plattformen. Här är det också inköp och installation av ett stort antal nya datorer utifrån en behovslista som IT-avdelningen tillsammans med förvaltningen bildning, fritid och kultur tagit fram. För högstadiet och gymnasiet, klass 1, installerades s k 1:1-datorer med avrop från skolans avtal med Atea. Funäsdalens skolor beställde Ipads och övriga skolor beställde Windows 8-surfplattor. Den länsgemensamma infrastrukturen (Zonline) för länets skolor för automatisk kontohantering via lärplattformen Schoolsoft och kopplingar till samarbetsverktyget Google Apps for Education (GAFE) driftsattes hösten För att klara den stora ökningen av datorer i skolan har det trådlösa nätet byggts ut med er accesspunkter vid varje skola och nya produkter med högre kapacitet. Detta är en av era åtgärder i kommunens interna nätverk för att klara den ökade nätverkstra ken och höja säkerheten. Nätverket har också byggts ut med er beranslutningar bl a nya HVB-hem och VA-anläggningar. I dagsläget är ca 80% av kommunens datoranvändare anslutna via ber. Systemen för mobilitet och distansarbetsplatser har bytts ut under 2015 som ger bättre funktionalitet och är mer användarvänligt. Under sommaren har kommunens centrala brandvägg, som är skyddet mellan kommunens interna nätverk och internet, bytts ut. Den nya brandväg- 44

45 KOMMUNSTYRELSEN gen är dubblerad för bättre säkerhet och redundans samt möjliggör en del nya funktioner som succesivt kommer att implementeras. Även centrala systemet för trådlösa nätet har dubblerats för att garantera hög tillgänglighet. UPS, reservkraft för serverrummet har upphandlats och en ny modern utrustning med högre kapacitet är installerad. För att höja dokumentsäkerheten och minska pappersspillet nns ett centralt system för Säker utskrift i nätverket. Systemet har under 2015 byggts ut till lokalkontoren i Hede och Funäsdalen, Härjegårdar Fastigets AB, Härjulfskolan i Sveg, Funäsdalens skola samt Norra skolan i Sveg. IT-samverkan i länet En förstudie kring regional samverkan i offentlig verksamhet inom e- och IT-området i Jämtlands län har genomförts under våren Slutrapporten presenterades vid ett seminarium den 2 oktober. Alla deltagare (förtroendevalda och tjänstemän) på seminariet var överens om vikten av samverkan. Ärendet om samverkan har diskuterats på kommunchefsgruppen den 27 november och i primärkommunala samverkansrådet den 30 november. Vid primärkommunala samverkansrådets möte beslutades att samtliga parter ska behandla frågan politiskt inför regionens samverkansråd den 14 mars För att komma vidare i arbetet är det viktigt att samtliga parter tar ställning till avsiktsförklaringen om fortsatt samverkan. I Härjedalens kommun tas ärendet upp för beslut i KLU och KS innan den 14 mars 2016 utifrån ett tjänsteutlåtande från IT-chefen och ekonomichefen. E-tjänster Samverkan kring en länsgemensam E-tjänstplattform är driftsatt. Målet är att kommunen ska påbörja arbetet med att införa e-tjänster under Detta är en verksamhetsfråga och det måste nnas engagemang ute i förvaltningarna för att arbetet ska komma igång. utifrån kommunövergripande mål. Det arbetet handlar inte bara om hur vi ska ersätta framtida pensionsavgångar, utan framför allt om vilken kompetens vi kommer att behöva utifrån, vilken position och ambition Härjedalens kommun vill ha utifrån vision 2020 både som samhälle och arbetsgivare. Kommunen deltar i ett 3-årigt tillväxtprojekt i samarbete med Tillväxtverket som vi hoppas ska ge bra draghjälp redan i budgetarbetet för Här ser vi ett klart behov av både kompetensväxling och renodling av yrkesroller och satsning på spetskompetens liksom behovet av att arbeta både med ersättarplanering för chefer och att ta fram utvecklingsvägar för olika specialisttjänster. I arbetet med att ta fram en kompetensförsörjningsplan har vi under 2015 påbörjat kartläggningen av både s k nuläge d v s vad har vi för kompetenser idag för olika befattningar och vad tror vi att vi behöver i framtiden s k börläge för att fastställa ev kompetensgap. Hur ser omvärlden ut runt omkring oss m a p konkurrenter, regelverk, kundnöjdhetsmätningar, rekryterings- och löneläge mm till interna faktorer som medarbetarnöjdhet, kvalitets- och ekonomiska nyckeltal, sjukfrånvaro, personalomsättning mm. Inför måloch medarbetarsamtalen hösten 2016 ska kartläggningen av olika yrkesspeci ka delkompetenser vara klar för att därefter implementeras på respektive förvaltning och dokumenteras i HR IT-verktyget för kompetensförsörjning KOLL. Konceptet med en centralt sammanhållen chefs- och ledarutvecklingsakademi innebär att vi tar ett fortsatt helhetsgrepp om vår chefs- och ledarförsörjning; alltifrån rekrytering, introduktion till utveckling av chefer/ ledare. Fokus under 2015 har varit att satsa på introduktion och BAS-utbildning för främst nya chefer och be ntliga chefer i tillämpliga delar. Under 2015 har 9 nyanställda chefer påbörjat sin introduktionsutbildning. HR följer noga upp detta och för sedan en dialog med varje förvaltning om ev kompletterande åtgärder. Verktyg för god HR-politik För att möta framtida rekryterings- och kompetensbehov arbetar vi på att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan Det innebär att hitta ett långsiktigt och strukturerat arbetssätt när det gäller att attrahera, utveckla och behålla rätt medarbetare Som ett komplement till traditionell chefsutbildning används en webbaserad utbildningsportal som innebär att cheferna kan förkovra sig inom i princip alla kompetensområden som en chef och ledare behöver när, var, hur som helst hemmavid. Ett kostnadseffektivt alternativ som sparar både resetid och pengar för verk- 45

46 KOMMUNSTYRELSEN samhet och den enskilda chefen. Utbildningsavsnitt i portalen har använts som förkunskapskrav och förberedelse inför de lärarledda utbildningar som hållits i mål- och medarbetar- samt lönebildnings- och lönesamtal under hösten 2015; totalt 14 utbildningstillfällen obligatoriska för kommunens samtliga 68 chefer. Syftet är att säkerställa behovet av en ökad mål- och verksamhetsstyrning ner på individnivå och framför allt att kunna behålla och utveckla våra medarbetare genom ökad delaktighet och motivation. Målet är att alla medarbetare ska ha individuella mål 2016 som sedan följs upp och utvärderas vid lönesamtalen Alla samtal dokumenteras i HR IT- kompetensförsörjningsverktyget KOLL. Under våren genomfördes en gemensam två dagars arbetsmiljöutbildning för samtliga chefer och skyddsombud i samarbete med företagshälsovården. Ett nytt HR IT-stöd för rapportering och åtgärdsuppföljning av olycksfall och tillbud har införts där både chef, medarbetare och skyddsombud är aktiva i detta arbete. Arbetsmiljöfrågorna har idag fått ett helt annat fokus och diskuteras och följs upp på ett helt annat sätt i de olika samverkansnivåerna som tillika även har rollen som skyddskommitté. Med den nya AFS:en om organisatorisk och social arbetsmiljö kommer vi att fortsätta fokusera på dessa frågor med tonvikt på chefers arbetsmiljö. Introduktionsdagar för nyanställda medarbetare har genomförts vår som höst två ggr under året för totalt 60-talet deltagare. Syftet med dessa dagar är dels att ge grundläggande information om kommunens uppdrag, den politiska- och tjänstemannaorganisationen, ansvarsfördelning, policies mm dels, för deltagarna att lära känna kollegor, knyta kontakter och därigenom öka förståelsen för kommunens breda verksamhet. Vi vill ha motiverade medarbetare med rätt kompetens och vi vill också uppnå hälsosamma arbetsplatser i syfte att utveckla Härjedalens kommun till att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Måluppfyllelse medarbetare En ny medarbetarundersökning genomfördes i september. Nytt för 2015 är att alla månadsanställda omfattas d v s även vikariat och andra tidsbegränsade månadsanställda. Syftet är att fånga även dessa då de utgör en viktig potential för framtida rekryteringsbehov och där vi måste arbeta med att säkerställa att dessa medarbetare får en bra introduktion så att de vill komma tillbaka och arbeta i kommunen. En strategi är att bilda en Alumniverksamhet för att fortsätta att hålla kontakten med dessa medarbetare. Resultatet på kommunövergripande nivå är snarlikt förra mätningen Dock är svarsfrekvensen lägre med sina 71%, (83% 2013) vilket sannolikt beror på att målgruppen utvidgats. Mätningen innehåller totalt 5 huvudkriterier enligt nedan med totalt 90 frågor fördelade på följande indextal (värdet inom parentes anger 2013 års nivå): -totalt medarbetarindex (sammanfattning av alla kriterier) ligger på 71(72), -organisation 55(54) -ledarskap 69(69) -gruppgemenskap 79(81) -medarbetarskap 74(75). Styrkor i mätningen är t ex upplevelsen av att alla är lika viktiga, förtroende för närmaste chef, målorientering, förutsättningar för föräldraskap, kunden i fokus, tydliga roller, övergripande stressvärden. Utvecklingsområden är t ex väl fungerande informationskanaler, attraktiv arbetsgivare, värdeord genomsyrar arbetsplatsen, stolthet över resultat. Handlingsplaner som anger vad som ska åtgärdas och till när, ska vara dokumenterade och godkända av närmaste överordnad chef i en s k medarbetarportal senast den Därefter vidtar arbetet med att genomföra alla dessa planer. Kvartalsvis uppföljning och rapportering i KS. Tillbud och olycksfall Ärendehanteringssystemet KIA som vi kom igång med i februari 2015 fortsätter att visa att det inte används för det som det är avsett för, nämligen att minimera antalet tillbud och olycksfall genom att visa på hur vi kontinuerligt arbetar med förbättringsåtgärder så att det inte händer igen. Syftet är att få en så god arbetsmiljö som möjligt. Det är totalt 314 incidenter fördelat på 218 tillbud, 87 olycksfall och 5 färdolycksfall. 46

47 KOMMUNSTYRELSEN Måluppfyllelse medborgare Folkhälsa Folkhälsoarbetet har fortskridit inom samtliga förvaltningar i enlighet med antagen plan. Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor genomfördes under våren Enkäten gick ut till personer i länet. En sammanställning presenterades under våren 2015 för kommunfullmäktiges ledamöter. Information Det systematiska arbetet för att förbättra och utveckla kommunens interna och externa information har följt lagd årsplan. Bland annat har fortbildningar genomförts. Publiceringarna har följt planeringen för året, vilket innebär att kommuntidningen Härliga Härjedalen har givits ut tre gånger och nyhetsbrevet sex gånger. En förstudie för att förnya intranätet genomfördes i slutet av året. Kvalitet En arbetsgrupp med representanter från varje förvaltning arbetar kontinuerligt med utveckling av kommunens kvalitetsarbete. Målarbetet är en viktig del i det. Nya mätningar i kommunens kvalitet i korthet har genomförts under hösten 2014 och presenterades i mitten av januari 2015 under en chefs-och ordförandedag. Överförmyndarverksamheten En stor del av början på verksamhetsåret 2015 ägnades åt att få en ny organisation på plats dels efter omställning från överförmyndarnämnd till överförmyndare och dels då personal byttes även på tjänstemannasidan. Rutiner har granskats och omarbetats, IT-stöd har införlivats, blanketter har gjorts om och kunskap har uppdaterats. Både politiker och handläggare har deltagit i SKLs kurs för överförmyndare och tjänstemän. På hösten deltog tjänstemännen i föreningen Sveriges överförmyndares årliga utbildningsdagar där aktuella frågor diskuteras och det nns möjlighet att stämma av arbetsmetoder över hela riket. Länssamarbete En ansträngning att återuppta ett kunskapsutbyte mellan länets övriga kommuner har gjorts och samtliga inom verksamheten har deltagit vid länsgemensamma träffar i genomsnitt varannan månad med syfte att utbyta erfarenheter och hitta rätt nivåer och lösningar just för Härjedalens kommun. Utbildning och rekrytering Utbildning för gode män och övriga intresserade har erbjudits både i Hede och i Sveg. En inbjuden föreläsare från RFS (Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare) har hållit föredrag om uppdragets förutsättningar. Flera rekryteringsinsatser har gjorts. Att hitta gode män eller förvaltare till sjuka eller ålderssvaga som inte samtidigt är närstående är svårt och tidskrävande samtidigt som behovet är angeläget. Den mediala uppmärksamheten på riksnivå har hjälpt till att tillgodose behovet av gode män till ensamkommande, medan skildringarna av traditionella gode mäns insatser ofta är mindre smickrande och riskerar få motsatt effekt på viljan att ställa upp. Ensamkommande Hösten 2015 eskalerade in ödet av ensamommande barn till näst intill ohanterliga nivåer. Från att tidigare ha kommit med någon månads mellanrum kom det under kort tid nu 4-5 barn i veckan vilket snabbt uttömde tillgången på gode män. Mot slutet av året hade situationen dock stabiliserats och samtliga ensamkommande hade då ställföreträdare. Den administrativa bördan dels med att rekrytera och nyutbilda och dels med att varje månad granska och arvodera gode män till alla ensamkommande riskerar att gå ut över det ordinarie arbetet med traditionella gode män varför er och er kommuner går över till ett schablonarvode istället för redovisning per arbetad timme. Detta får bli en fråga att ta ställning till nästa år. För att undvika skenande kostnader och utslitna gode män utarbetades riktlinjer som förtydligar vad godemansuppdragets kärnområden är och att arbetsinsatser utanför området inte kommer arvoderas. Ett arvodestak på 30 timmar per månad infördes. Tidigare har ingen uttrycklig gräns funnits och kanske inte heller behövts. Kostnaderna för gode män till ensamkommande som ännu ej fått uppehållstillstånd återsöks hos Migrationsverket varje kvartal. Kommunen står dock för gode mannens arvode en månad från datumet då ett barn får uppehållstillstånd och fram till dess att en särskilt förordnad vårdnadshavare tillsatts. För denna grupp infördes ett arvodestak på 10 timmar per månad mot bakgrund av att uppdraget i denna fas normalt sett tar mindre tid i anspråk och för att begränsa kostnaden för kommunen. 47

48 KOMMUNSTYRELSEN Bedömning av målen 2015 Målet har inte uppfyllts Målet har delvis uppfyllts Målet har uppfyllts Perspektiv Ekonomi Mål och målvärde Nämnden skall hålla sin budget Fastställd internkontrollplan ska genomföras Mäts via och när Årsredovisningen Uppföljning delårs-o helårsbokslut Perspektiv verksamhet Mål och målvärde Påbörja införandet av nytt ärendehanteringssytem Standardisera nämndsprocesserna Införa ledarintroduktionsprogram Lotsmodell ska utvärderas Fortsatt utbyggnad av bredband Framtagning av kommungemensam kompetensförsörjningsplan Påbörja revidering av kommunövergripande översiktsplan Framtagning av kommunal bostads- o lokalförsörjningsplan Fler ska flytta in än ut i kommunen Konkretisera strategier för att marknadsföra Härjedalen Mäts via och när Uppföljning delårs-o helårsbokslut Uppföljning delårs-o helårsbokslut Uppföljning delårs-o helårsbokslut Uppföljning delårs-o helårsbokslut Uppföljning delårs-o helårsbokslut Uppföljning delårs-o helårsbokslut Uppföljning delårs-o helårsbokslut Uppföljning delårs-o helårsbokslut Uppföljning delårs-o helårsbokslut Uppföljning delårs-o helårsbokslut Perspektiv medarbetare Mål och målvärde (kommunen totalt) Sjukfrånvaron får ej överstiga 5,75 % Samtliga fast anställda medarbetare ska erhålla medarbetarsamtal Totalt resultat i medarbetarindex skall uppgå till minst 75 Mäts via och när Statistik ur lönesystemet Mäts av personalsystemet Mäts av personalsystemet Perspektiv medborgare Mål och målvärde (kommunen totalt) Mäts via och när 80 % av medborgarna som skickar en enkel fråga via e-post ska få svar inom två arbetsdagar KKIK mått 1 60 % av medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska få ett direkt svar KKIK mått % av medborgare ska få ett gott bemötande när de ställer frågor i kommunen KKIK mått 3 80 % av webbinformationen ska vara god KKIK mått 13 Medborgarna tycker att Härjedalen är en bra plats att leva och bo på (62 index) KKIK mått 39 Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen (75 index) KKIK mått 9 48

49 MILJÖ- OCH BYGGNÄMND MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Ordförande Förvaltningschef Lars Gunnar Nordlander (S) Irene Kolare Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Politisk verksamhet Miljö- Bygg- o alkoholinspektion Planer Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Uppdrag Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom planoch byggnadsväsendet utifrån plan- och bygglagen, m m. Nämnden ansvarar också för fysisk planering som upprättande av översikts- och detaljplaner samt VVS- och tra kfrågor. Vidare ansvarar nämnden för kommunens uppgifter inom områdena miljöskydd, hälsoskydd, smittskydd, livsmedel samt tobak, läkemedel och alkohol (serveringstillstånd). Nämnden bevakar och ansvarar i övrigt för de frågor som kommunfullmäktige särskilt beslutar om. Måluppfyllelse ekonomi Byggnadsinspektionen gick med överskott och planverksamheten gick med underskott. Resultatet härrör från att avgiftsintäkter i sin helhet redovisas på byggnadsinspektionen samtidigt som stora delar av kostnaderna redovisas på planenheten. Förvaltningens budget och projektplan kommer att ses över under 2016 för att bättre avspegla nämndens intäkter och kostnader för bedriven verksamhet. När det gäller alkoholinspektionen kunde målet, en budget i balans 2015, nås genom att inte anlita extra alkoholinspektörer och att i mindre omfattning utbilda krögare. För att kunna nå målet verksamhetsåret 2016 kommer kostnader relaterade till alkoholinspektionens rådgivning att nansieras med bidrag

50 MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Måluppfyllelse verksamhet Den planerade tillsyns- och kontrollplanen för miljö-, hälsoskydd och livsmedel 2015 har i princip genomförts. Det är livsmedelskontrollen som inte genomförts. En behovsplan ska tas fram. Handläggningstiden för byggloven har legat under tio veckor. Antalet tillsvidareanställda byggnadsinspektörer har ökat med en vilket svarar mot arbetsbelastningen. Vägledande för förvaltningens arbete är att minska personalomsättningen 2015 till hälften av vad den var Under 2015 slutade två medarbetare att jämföra med 2014 då fyra medarbetare slutade. månaders uppsägningstid sas upp i november Därmed avvecklas samarbetet inom detta område med Bergs kommun Härjedalen har rekryterat egen samhällsplaneringskompetens. Under 2016 kommer negativa planbesked fortsatt ges för s k frimärksplaner där genomförandetiden inte har gått ut. Skälen för detta är framförallt att kunna prioritera samhällsplanering och undvika ineffektiva processer med svårtolkade bygglov. Det är angeläget att utreda vilka möjligheter som i stället kan erbjudas för att med bibehållen markanvändning och utformning av bygglov kunna tillmötesgå önskemål som fortfarande bidrar till att uppfylla syftet med aktuella planer. Nämndens beslutsprocess ska bidra till en hög och jämn servicenivå över hela året. Den fastställda internkontrollplanen för 2015 har följts upp under budgetåret. Ambitionen är att 80 % av de ärenden som överklagas ska hålla för prövning i högre instans. Förvaltningens avgifter och taxor har setts över och justerats Arbetet fortsätter under 2016 och timtaxan kommer att ses över inför Miljö- och byggförvaltningen kommer att medverka i det av Tillväxtverket del nansierade kommungemensamma treåriga projektet Integrerad process för samordning och visualisering av samhällsplaneringen. Arbetet med detaljplanen för Hede kommer att slutföras inom ramen för det kommungemensamma treåriga projektet. Avsikten är att arbetet ska genomföras kopplat till översiktsplan, (ÖP) och lokalförsörjningsplan samt analys av behov utifrån demogra sk utveckling. Den kommunala energirådgivningen i Härjedalen ska bidra till att lokala, regionala samt nationella och internationella mål inom energi- och klimatområdet kan uppnås. Minskad energianvändning ger minskade kostnader och minskad klimatpåverkan. Ett mätinstrument införskaffades 2015 som ska användas för dels utstakningar och dels framtagning av bättre mätpunkter för slambrunnar och vattenbrunnar. Förvaltningen är fortsatt aktiv i arbetet med en Härjedalens kommuns VA-strategi. Dessa aktiviteter är en del av det fördjupade samarbetet över förvaltningsgränserna. Från har Thomas Wiklund (M) ersatt Lars Gunnar Nordlander (S) som ordförande. Planarbetet innebär fortsatt att mer planarbete kommer att utföras i egen regi, istället för som tidigare, granskning av planer som utförts av externa planförfattare. Planenheten kommer även att arbeta med revidering av översiktsplanen, (ÖP), under mandatperioden och fördjupade ÖP samt utökade beställningar från huvudmannen (Härjedalens kommun). Avtalet som ingicks med Bergs kommun i juni 2014 med 12 50

51 MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Bedömning av målen 2015 Målet har inte uppfyllts Målet har delvis uppfyllts Målet har uppfyllts Perspektiv Ekonomi Mål och målvärde Nämnden ska hålla sin budget Fastställd internkontrollplan ska genomföras Nämnden ska hålla kvalitet Personalomsättningen ska halveras Perspektiv verksamhet Mål och målvärde Tillsyns- och kontrollplanen genomförs Handlingsplan för kommunens planarbete tas fram och genomförs Ärenden som överklagas håller prövning i högre instans (80 %) En budgetprocess som bidrar till hög och jämn servicenivå över hela året Mäts via och när Årsredovisningen Uppföljning delårs-o helårsbokslut Internkontrollplan Antalet nyanställda i relation till hela personalstyrkan på årsbasis Mäts via och när Uppföljning tillsynsplan Verksamhetsberättelse, redovisning och budgetdialog Uppföljning av överklagande och utfall Uppföljning av ärendeflödet Perspektiv medarbetare Mål och målvärde Mäts via och när Sjukfrånvaron får ej överstiga 5,75 % Statistik ur lönesystemet Samtliga fast anställda medarbetare ska erhålla medarbetarsamtal Mäts av personalsystemet Totalt resultat i medarbetarindex skall uppgå till minst 75 Medarbetarundersökning

52 52

53 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Ordförande Förvaltningschef Pelle Persson (VH) Panos Alepliotis Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Politisk verksamhet Samhällsbyggnadsförvaltning Skogar och exploateringsfastigheter Fastighetsförvaltning Bidrag samlingslokaler, bostadsanpassning Gator och vägar Flygplats Vatten och avfall Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Måluppfyllelse ekonomi Förvaltningens bruttobudget är sammanlagt ca 250 Mkr. Skatte nansierade delen är endast 22,6 Mkr. Bokslutet visar att samhällsbyggnadsnämnden totalt redovisar ett underskott mot budget med 2,0 Mkr. Underskottet beror till större delen på att 1,9 Mkr belastar 2015 års budget och gäller driftkostnader i januari Kostnaderna avser 2015 och innebär att förvaltningen belastas med 13 månader i och med att fastighetsavdelningen övergått till Härjegårdar Fastighets AB fr o m Extra åtgärder som togs under första halvåret resulterade i att verksamheterna arbetade bort ett prognosiserat underskott på 1,2 Mkr. Den nya renhållningstaxan genererade ett litet men viktigt överskott. VA arbetade bort ett underskott på snöröjningen på nästan 1,7 Mkr och dessutom gick med överskott. Fastighetsavdelningens inkomster blev mindre än förväntat beroende på ökade lönekostnader av nyanställda tekniker när fastighetsskötseln togs i egen regi. I framtiden kommer underskottet i balans fast inom Härjegårdars verksamhetsområde. Flygplatsverksamheten går med underskott beroende på extra utgifter som förekom när Tra kverket sade upp avtalet med dåvarande ygoperatören. Ett nytt större ygplan sattes i tra k och krävde större bemanning i säkerhetsfrågor. Intäkterna uteblev p g a att hangaren var för liten att hyra ut till det nya bolaget. Stor del av ygplatsens extra kostnader kommer att fås tillbaka i form av extra bidrag från Tra kverket. Bostadsanpassningskostnader går inte att ha en säker prognos på. Måluppfyllelse verksamhet Samhällsbyggnadsnämnden avskaffades efter politiska beslut och ligger under kommunstyrelse efter 1 jan En ny kostchef har anställts och skapat en gemensam kostorganisation. Dess syfte är bättre kvalité på maten för våra barn och äldre. Maten ska 53

54 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN vara närproducerad och ekologisk. Den första upphandlingen, i projektet lokalt kött för kommunens kök, är igång. Alla kommunens fastigheter har blockhyrts av Härjegårdar Fastighets AB. Fastighetsavdelningen övergick till Härjegårdar AB från årsskiftet. En ny fastighetschef och tillika VD i Härjegårdar anställdes i maj. En fastighetssammordnare för kommunens fastigheter som står för kommunens planering och kontroll anställdes i juni. Förvaltningen har skapat sin verksamhetsplan, SBN beslut, februari 2015, som sträcker sig över hela mandatperioden. I planen ingår delar av den politiska plattformen. En fordonscentral bildas efter förvaltningens initiativ för att ta hand om kommunens bilar. Syftet är att service, besiktning och små reparationer ska ske i tid. VA har byggt tre nya vattenverk i Tännäs, Funäsdalen och Skalpasset med fyrdubbel kapacitet. Städgruppen har på prov tagit över städningen hos de boende på Senioren i Sveg. Resultatet var lyckat och projektet kommer att fortsätta och utvidgas. Förvaltningsdagar med diverse utbildningar kring arbetsmiljöfrågor för alla chefer och skyddsombuden har hållits enligt planen. Samverkansgruppen och ledningsgruppen har haft regelbundna sammanträden. I samarbete med Bergs kommun har renhållningen och VA fått ett nytt mera effektivt och rationellt verksamhetssystem. En ny renhållningsupphandling har resulterat i att en ny entreprenör har tagit över soptömningen. Ny enhetschef och ÅVC- personal har anställts. Fyra verksamhetsvaktmästare har gått över till bildning, fritid och kultur. Målet att konsultkostnader ska minska har inte infriats. Under första halvåret har dessa i stället ökat beroende på ett antal investeringsprojekt 54 som startat under året. Energiförbrukningen under första halvåret minskade med 3 % jämfört med samma period förra året. Framtiden Fortsatt stora investeringar inom VA-verksamheten de närmaste åren. Det är beräknat i stora drag att fram till 2020 kommer de stora projekten inom VA gå upp till ca 250 Mkr medan mindre projekt och underhåll till Mkr. Byggtakten är stor och kräver hög kompetens och administrativa resurser. Ett nytt system, infracontrol, där allmänheten kan rapportera in fel och brister är införskaffat. Samarbetet med socialförvaltningen gällande städet men i framtiden också tvätten i äldreboende och hemtjänsten kommer att fortsätta. Matfrakten kan kostorganisationen ta över så småningom. Renhållningen ska fortsätta omvandla B-områdena till A- och C-områden. Bildandet av samfälligheter är den enda rättvisa lösningen i samband med en klarare de nition på vilka vägar som kommunen ska stå för underhåll och snöröjning på. Mobila lösningar på ÅVC utreds. Flygplatsen måste ingå i en regionplanering. Alla kommunens kök utreds i syfte att skapa riktiga tillagningskök, med rätt utrustning, bra arbetsmiljö och bra matlagningsförhållanden. Fordonscentralen ska skapa besparingar genom effektivare förvaltning av kommunens bilar. Städorganisationen bör ta över städet på servicehusen och hemtjänsten och så småningom tvätten, samt skapa en konkurrenskraftig organisation för att ta över städet i västra Härjedalen. Lärlingsverksamhet, praktikanter, inte minst inom de nyanlända, bör vara i fokus. Måste hitta former för samarbete med yrkesskolor och universitet. Projektet närproducerat kött är på gång och kan utvidgas till mejeriprodukter, och andra produkter så som ägg, kyckling, griskött. Upphandlartjänsten blir nödvändig för att kunna satsa på lokal produktion. Höja andelen av regional producerad mat genom att bryta ner upphandlingar i mindre delar. Målet om att minska konsultanvändning med 10 % och energibesparing på 3 % om året kvarstår. All personal ska gå första hjälpen utbildning. Måluppfyllelse medarbetare Förvaltningen har i stort förbättrat sina värden i medarbetarundersökningen 2015 i jämförelse med 2013.

55 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Bedömning av målen 2015 Målet har inte uppfyllts Målet har delvis uppfyllts Målet har uppfyllts Perspektiv Ekonomi Mål och målvärde Nämnden skall hålla sin budget Fastställd internkontrollplan ska genomföras Mäts via och när Årsredovisningen Uppföljning delårs- o helårsbokslut Perspektiv verksamhet Mål och målvärde Konsultkostnader ska minska med 10 % Minska energiförbrukningen med 3 % Mäts via och när Statistik ur ekonomisystemet Statistik från mätaravläsningar Perspektiv medarbetare Mål och målvärde Mäts via och när Sjukfrånvaron får ej överstiga 5,75 % Statistik ur lönesystemet Samtliga fast anställda medarbetarare ska erbjudas medarbetarsamtal Mäts av personalsystemet Totalt resultat i medarbetarindex skall uppgå till minst 75 Medarbetarundersökning

56 56

57 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Ordförande Förvaltningschef Helena Larsson (V) Carina Nilsson Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Politisk verksamhet Anslag för oförutsedda behov Administration och lokaler Gemensamma stödanordningar Grundskola Gymnasieskola Vuxenundervisning Barnomsorg Kulturskolan Fritidsverksamhet Kulturverksamhet Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA

58 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Uppdrag Nämnden för bildning, fritid och kultur har ansvaret för Härjedalens kommuns skolväsende från förskola och grundskola till gymnasium och vuxenutbildning. Nämnden har också ansvar för att medborgarna i kommunen ges goda möjligheter till ett rikt kultur- och fritidsliv. Skolan och kulturen har en viktig roll när det kommer till att bygga ett samhälle - att få samhället att växa och utvecklas. Förskolorna och skolorna har uppdraget att rusta barnen/eleverna med sådana kunskaper och färdigheter att de kan leva ett rikt och allsidigt liv, att de kan ta ansvar för både sig själva, sina närmaste och för samhället. Skolan har med andra ord en viktig roll i att förbereda individerna för arbetslivet. Varje individ ska med hjälp av utbildning kunna påverka och förbättra sin livssituation. Måluppfyllelse ekonomi Mål: Nämnden ska hålla sin budget Bildning, fritid och kulturnämndens ekonomiska utfall visar på ett resultat om -567 tkr. Resultatet är betydligt bättre än prognosticerat. Liksom tidigare år har nämnden ett stort underskott för de interkommunala ersättningarna på gymnasienivå. Underskottet har dock balanserats inom övriga verksamheter och då främst barnomsorgen samt en minskning av semesterlöneskulden. Måluppfyllelse verksamhet Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Målet är uppnått när det framgår i försko-lornas systematiska kvalitetsarbete att detta arbete är prioriterat. Under våren 2015 har alla förskolor genomfört ett värdegrundsarbete som har resulterat i nya planer mot kränkande behandling. Ett webbaserat verktyg som heter plan för förskolan och nns på diskrimineringsombudsmannens hemsida har använts. Förskolorna har tagit hjälp av Husmodellen (diskrimineringsombudsmannen 2010) som är en praktisk metod för att upptäcka och förebygga diskriminering och kränkande behandling. Utifrån en kartläggning av inomhusoch utomhusmiljön har förskolorna gjort en nulägesbedömning av vilka risker som förekommer utifrån diskrimineringsgrunderna. Förskolechefen har utarbetat det övergripande innehållet i planen och även tillsammans med personalen arbetat fram de rutiner som ska beaktas vid olika situationer. Eftersom planen är webbaserad blir den lätt att utvärdera och följa upp för både personal och chefer. Målet är uppnått. Överskottet inom blocket barnomsorg beror dels på högre intäkter än beräknat för både förskoleavgifterna och för de interkommunala ersättningarna i förskolan. Även personalkostnaderna inom förskolan blev lägre än förväntat i framförallt Lillhärdal och Sveg samt även lägre personalkostnader än beräknat inom förskoleklassen och fritidshemmen i framförallt Funäsdalen och Lillhärdal. Förändringen av semesterlöneskulden blev för 2015 en minskning vilket påverkade nämndens resultat positivt med cirka 800 tkr vilket kan jämföras med 2014 då skulden ökade med cirka 900 tkr. Mål: Förskolan ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Målet är uppnått när det systematiska kvalitetsarbetet innehåller analyser av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. Huvudmannen har under vårterminen 2015 genomfört en övergripande ledarskapsutbildning för samtliga rektorer och förskolechefer inom Härjedalens kommun. Utbildningen har tagits fram utifrån de brister som huvudmannen sett framkommit i skolornas och förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Utbildningen har tagit fasta på de framgångsfaktorer som SKL visar i sin rapport Konsten att nå resultat-erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Förskolechefernas verksamhetsbesök fungerar också som ett 58

59 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR bollplank i pedagogiska dilemman där de tillsammans med pedagogerna får syn på det som fungerar bra och mindre bra. Pedagogiskt ledarskap måste ha sin grund i den be ntliga verksamheten för att den ska nå fram till medarbetarna i arbetslaget, därför sker kontinuerliga verksamhetsbesök på varje förskola för att skapa trovärdighet i de förbättringsområden som förskolecheferna lagt märke till. Kompetensutveckling har genomförts för samtliga medarbetare i Pedagogisk dokumentation. Att arbeta med pedagogisk dokumentation ger högre måluppfyllelse då barnens intressen på ett tydligare sätt blir det som styr aktiviteterna i förskolan men också konkret visar vilka mål som uppfylls. Övriga konkreta åtgärder som genomförts är att arbetstiderna förlagts på ett sätt så att gemensam re ektion och planering är möjlig på varje arbetsplats. Målet är uppnått. Mål: För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv krävs ett samarbete mellan olika övergångar. Målet är uppnått när det nns rutiner för samarbete och samverkan mellan förskolan, förskoleklass, skola och fritidshem på samtliga enheter. Överlämningsrutiner för förskola- förskoleklass nns på varje förskola. Samtliga förskolor följer dessa rutiner. Dessutom har förskolorna egna aktiviteter planerade med förskoleklasserna för att skapa en smidig och trygg övergång. Dessa aktiviteter kan bestå av att förskolan bjuds in på teaterbesök, juldans, aktiviteter i idrottssalen eller att barnen leker på skolgården. Flera av förskolorna samarbetar med fritidshemmen och har gemensam öppning och stängning samt sammanslagning under lov. För att möjliggöra planeringstid för personalen samarbetar förskolans och skolans personal och tar hand om varandras barn, vilket resulterar i att förskolebarnen lär känna både personal och elever i skolan. på hösten. Detta har varit lyckosamt enligt elever och föräldrar. Uppföljningsmöten sker under september/ oktober. Målet är uppnått. Mål: Fritidshemmen ska utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Målet är uppnått när samtliga verksamheter arbetar kontinuerligt med årshjul/månadsbrev som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. För att säkerställa att fritidshemmens systematiska kvalitetsarbete inriktas på målen i läroplanen och att ett gott kvalitetsarbete bedrivs på kommunens samtliga fritidshem introducerades en ny målstyrningskedja som utgår från ett månadsbrev där huvudmannen genom att formulera riktade frågor tar del av det systematiska kvalitetsarbetet. Under vårterminen 2015 infördes dessa månadsbrev på fritidshemmen vid Sonfjällsskolan, Vemdalens skola och Norra skolan. Vid Centralskolan Ytterhogdal hade detta arbete redan påbörjats vid höstterminen Redovisning av resultaten på samtliga fritidshem i kommunen utgår från månadsbrevens frågeställningar. De fritidshem som ännu inte infört månadsbrev har under läsåret gjort en enklare sammanställning av kunskapsresultaten som även de infogas i den övergripande sammanställningen. Målet är delvis uppnått. Mål: Samtliga elever i årskurs 2 ska kunna läsa. Åtgärder ska vidtas om inte alla nått målet. Samverkansträffar med lärare för olika stadier har genomförts. De föräldrar och elever som känner osäkerhet för att börja ny skola har fått komma på besök, enskilt, till nya mentor och skola innan skolan startar 59

60 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Av 88 elever i årskurs 2 är 10 elever ej läsande. Det skiljer sig lite mellan de olika skolorna i kommunen och den skola som har est elever som inte kan läsa i årskurs två är Norra skolan. Procentuellt sett är det dock förklarligt då Norra skolan har många er elever än övriga skolor i kommunen. Elevhälsan är inkopplad vid samtliga fall och skolorna arbetar med att nå resultaten under elevens tredje år. Målet är inte uppnått. Mål: 100 % av eleverna i årskurs 3 ska klara kravnivån i samtliga ämnen (se tabell längst ner på sidan) Norra skolan: 31 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Sonfjällsskolan: 12 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Vemdalens skola: 13 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse samtliga ämnen. Ytterhogdals skola: 4 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Funäsdalens skola: 21 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Lofsdalen: 3 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Furulundsskolan: 8 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Bruksvallarnas skola: 8 elever totalt i årskurs % av eleverna har 100 % måluppfyllelse i samtliga ämnen. Undervisningstiden hos de olika skolorna utnyttjas på olika sätt då förutsättningarna och gruppstorlekarna skiljer sig. Generellt sett har skolorna små eller mycket små undervisningsgrupper. Utmaningar kan dock vara att anpassa undervisningen till alla elevernas individuella behov. En annan orsak som påverkat kunskapsresultaten och måluppfyllelsen, som framkommit i analyserna, är vikten att variera olika arbetssätt och arbetsmetoder vilket gett ökade möjligheter för elever att hitta sin lärostil. För att eleverna ska kunna utveckla sina förmågor är det av stor betydelse att det nns material och utrymmen för att t ex kunna forska, utföra experiment, kritiskt granska källor. Flera av kommunens skolor har under läsåret påbörjat utvecklingsarbetet med kollegialt lärande. Detta har visat sig vara framgångsrikt och kommer att utvidgas till att omfatta alla kommunens skolor på sikt. I de skolor som har 100 % måluppfyllelse upplever lärarna att de hinner med alla elever i klassen och hinner se alla elevers behov. Vilka faktorer är det då som lyfts fram som viktiga i de klasser där lärarna upplever att de hinner med eleverna. Nedan listas några av faktorerna: Undervisningstiden används effektivt då det sällan är kon ikter i klassen. Många gånger upplever pedagogerna att alltför stor del av undervisningstiden ägnas åt att lösa kon ikter. På de skolor där kon ikterna är få blir studieron tydlig. Där personalen har samma värderingar genomsyrar det verksamheten och det blir lättare att sträva mot samma mål. Det är viktigt att personalen har höga förväntningar och visar att de tror på elevernas förmåga att utvecklas för att de ska nå kunskapsmålen. Målet är inte uppnått. 60

61 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Mål: 100 % av eleverna i årskurs 6-9 når minst kunskapskravet E i samtliga ämnen Analys av resultat och måluppfyllelse Av kommunens samtliga elever i årskurs 6 har est elever fått betyget C (33,3 %) vilket är en förbättring sedan föregående år då est elever ck betyget D (28,7 %). 3,8 % har fått betyget A och 4,2 % betyget F, det vill säga ej godkänt. 2,1 % är siffran för saknade betyg vilket beror på att betygsunderlag saknas, 0,9 % är siffran för anpassad studiegång. I jämförelse med 2014 var 3,8 % av betygen som sattes det året A vilket är samma som i år. Fler elever än 2014 har erhållit betyget F var 3,4 % av betygen F jämfört med 2015 då 4,2 % ck betyget F. Andelen med betyget B och C har ökat i jämförelse med föregående år medan andelen med betyget D och E har minskat. När det gäller betyget A så har est elever erhållit detta betyg i ämnena engelska, idrott och hälsa. Inom ämnet idrott och hälsa är marginalerna till både riket och länet störst med 1,7 respektive 1,9 enheters skillnad. Vid några av kommunens skolor har man valt att frångå det traditionella klasslärarsystemet i årskurs sex för att mer och mer närma sig ämneslärarsystem i syfte att höja måluppfyllelsen. Fördelen med det är att läraren har en djupare kunskap i ämnet och sett till de olika skolornas analyser av arbetssättet menar skolorna att detta gynnar elevernas ämneskunskaper till det positiva. En annan framgångsfaktor, visar analyserna av skolornas resultat, är variation i undervisningen både vad avser arbetsformer men också redovisningsformer. På en av skolorna där resultaten i årskurs sex sviktar har specialpedagogen sammanställt varje elevs speci ka stödbehov och hur lärarna bör undervisa för att möte detta behov. Detta har därefter kommunicerats till mottagande lärarteam i årskurs sju i syfte att överbrygga övergångarna mellan stadierna och låta eleverna utvecklas så långt som möjligt. 61

62 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Av kommunens samtliga elever i årskurs 9 har den största andelen elever fått betyget C, 23,3 % satta betyg. 168 betyg är satta inom kategorin A jämfört med 87 betyg inom samma kategori för 2014 vilket utgjorde 6 % av de satta betygen 2014 och 9,9 % av de satta betygen Däremot är det 86 betyg (5,1 %) satta inom kategorin för betyget F, det vill säga ej godkänt vilket är en förbättring jämfört med 2014 då dessa då utgjorde 6 % av betygen (87 st). 1,9 % (33 betyg) är siffran för saknade betyg vilket beror på att betygsunderlag saknas eller att eleven haft anpassad studiegång. När det gäller betyget A så har est elever erhållit detta betyg i ämnena engelska samt idrott och hälsa. Precis som resultaten visade både 2014 och 2015 är det samma ämnen som eleverna i årskurs 6 också erhållit est toppbetyg i. I ämnet svenska som andraspråk har inga betyg A utdelats vilket var ett av de ämnen som inte heller erhöll betyget A under 2014 tillsammans med ämnet kemi. I det senare har det dock skett en markant skillnad till detta år då 6 elever erhållit betyget A. Jämfört med betygsresultatet för 2014 är det er betyg A och B satta. Om man slår ihop antal elever som fått betyget A och B i alla ämnen hamnade medelvärdet på 16,8 för 2014 medan det för 2015 hamnar på hela 24,7. Huvudmannen har under vårterminen 2015 genomfört en övergripande ledarskapsutbildning för samtliga rektorer och förskolechefer inom Härjedalens kommun. Utbildningen har tagits fram utifrån de brister som huvudmannen sett framkommit i skolornas och förskolornas systematiska kvalitetsarbete. Utbildningen har tagit fasta på de framgångsfaktorer som SKL visar i sin rapport Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Ett stort fokus har legat på ledarskapsutveckling där rektors ledarskap har belysts i syfte att visa på den stora betydelse ett gott pedagogiskt ledarskap har för hög måluppfyllelse på skolorna. Medarbetarundersökningen för 2015 visar också att det är främst inom området ledarskap som förvaltningen utmärker sig jämfört med övriga kommunen. Tillsammans med 62

63 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR pedagogerna har rektorerna drivit skolutvecklingen framåt i kommunen vilket syns i resultaten jämfört med Nu gäller att hålla i den positiva trenden och fortsätta utvecklas. En stor utmaning skolorna står inför läsåret är de många nyanlända eleverna som kommer till vår kommun. Att möta alla elever på deras egen nivå är en utmaning och om eleverna dessutom pratar olika språk är detta en enormt stor utmaning. Alla elever har rätt att lyckas i sin utbildning och nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Målet är inte uppnått. Härjedalens gymnasium ska bedriva undervisning som svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. Målet är uppnått när: Andelen elever med behörighet till ett nationellt program är högre än för 2014 Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan är högre än för 2014 Andelen elever vid högskoleförberedande program med grundläggande behörighet till högskola och universitet ska vara lika eller högre än riket. Nämndens mål för verksamhetsåret 2015 var satt att Andelen elever med behörighet till ett nationellt program är högre än för var 66.7 % av eleverna behöriga till ett nationellt program medan endast 57,1 % var behöriga Målet är inte uppnått. Andelen med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier för högskoleberedande program är 87,0 %. Nämndens mål var att Andelen elever vid högskoleförberedande program med grundläggande behörighet till högskola och universitet ska vara lika eller högre än riket. 90,7% av eleverna i riket har grundläggande behörighet till högskola och universitet vid de högskoleförberedande programmen. Målet är inte uppnått var den genomsnittliga betygspoängen vid Härjedalens gymnasium 14,5 poäng är betygspoängen 13.8 poäng. Målet gällande Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan är högre än för 2014 är således inte uppnått. Målet är inte uppnått. 63

64 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR För att stärka måluppfyllelsen till kommande läsår har Härjedalens gymnasium vidtagit ett ertal åtgärder. Skolan inledde under våren 2015 ett arbete för att kartlägga skolans verksamhet och behov av förändring. Som stöd för detta användes BRUK och 23 mars inventerades förändringsbehovet med utgångspunkt i område 2: Kunskap, utveckling och lärande. Problembilden som utkristalliserades kan sammanfattas som följer: 1. Otydlig organisation, strukturer behöver förbättras. 2. Små möjligheter till samverkan mellan kurser och utveckling i ämnen, ej tid. 3. Upptäckarsystem för elever i behov av stöd behöver förbättras. 4. Former och innehåll kring särskilt stöd måste förbättras. 5. Skolans IT-system. Skolan har 1-1 system men synpunkter som fördes fram berörde önskemål om hur vi blir bättre på att använda oss av detta. 6. Icke enhetligt arbetssätt eller dokumentation för arbete med värdegrundsfrågor i skolans kurser. 7. Punkt som tillkommit i och med skolinspektionens begäran av kompletterande material: Ingen enhetlig struktur av systematiskt kvalitetsarbete på kursnivå. Mål: Vuxenutbildningen för vuxna i Härjedalen, Vuxnas lärande, ska sträva efter att utforma verksamheten efter både företagens efterfrågan som den vuxnes personliga önskemål Målet är uppnått när: Behovet av utbildning hos näringslivet är inventerat. Samtliga vuxna elever fått en individuell studieplan. Näringslivets behov kommer allt mer att prägla vuxenutbildningen. Under läsåret har näringslivskontoret genomfört kartläggningsträffar tillsammans med vuxnas lärande och avdelningen för arbete och aktivitet, i syfte att öka kunskaperna kring hur behovet av kompetensförsörjning ser ut i framtiden. Ett samarbete med bl a näringsliv och arbetsförmedling i syfte att hitta möjligheter till matchning mot kompetensförsörjningsbehov är etablerat. För att möta dessa stora framtidsutmaningar krävs ett stort mått av framsynthet och mod och att våga ändra på gamla strukturer. Vi behöver utveckla utbildningar med möjligheter utifrån de arbetskraftsbehov som nns och de individuella utvecklingsmålen hos varje person. Det påbörjade arbetet behöver fortsätta utvecklas i samarbete med de lokala aktörerna på arbetsmarknaden då vi under 2015 inte nått ända fram. Målet är inte uppnått. För att öka möjligheten för utrikesfödda att snabbt lära sig svenska skall utbildningen planeras på ett sådant sätt att studierna blir mer exibla och möjlighet ges till både dag- och kvällstidsstudier med tydlig utgångspunkt utifrån elevens behov. En mer exibel organisation ger möjligheter till att studier och praktik/arbete främjas. Syftet skall också vara att ta tillvara kompetenser och genom validering möjliggöra en snabbare väg in i arbetslivet. Eleverna ges möjlighet till validering utifrån gällande lagar och förordningar; Skollagen (2010:800) 20 kap 32 och Förordningen om vuxenutbildning 2 kap 8. Elever med utländsk bakgrund ansöker tillsammans med Studie- och yrkesvägledaren om bedömning av sin utländska utbildning hos Universitet och högskolerådet, UHR. Studie- och yrkesvägledaren kallar elever och upprättar en ny studieplan för de som önskar fortsätta sina studier. Efter Skolinspektionens besök hösten 2014 har samarbetet med Arbetsförmedlingen utökats. Studieyrkesvägledaren och handläggaren som arbetar med personer i behov av stöd har täta kontakter, båda har deltagit i uppstart av projektet Korta vägen. Genom detta hoppas vi på att bättre rusta och förbereda de studerande för framtiden. Målet är uppnått. Härjedalens skolelever ska erbjudas möjlighet att upptäcka samt förkovra sig inom olika kulturområden och få goda förutsättningar att kunna uppleva ett rikt kulturliv. Målet är uppnått när: Kulturskolan kan erbjuda minst tre olika in- varje ort. Minst två årliga offentliga arrang- deltagare genomförts. 64

65 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Analys av resultat och måluppfyllelse Samtliga pedagoger inom kulturskolan har kompetens och kunskaper att kunna erbjuda undervisning i minst tre olika instrument samt ett ertal olika musikstilar. Under 2015 har 299 elever undervisats i musik och sång (föregående år: 333). Kulturskolan når därmed 32 % av samtliga elever inom verksamhetens målgrupp. Målet är uppnått. Under året har det arrangerats ett ertal olika arrangemang där elevernas in ytande varit styrande och deras deltagande varit den centrala mittpunkten i konserterna som till exempel Spotlight samt julkonserter. Målet är uppnått. Mål: Skolmåltidsverksamheten ska arbeta så att verksamheterna når upp till mål och intentioner i måltidspolicyn. Analys av resultat och måluppfyllelse Från och med slås kommunens samtliga kök från socialförvaltningen och BFK ihop och kommer då att ligga under en neutral förvaltning, samhällsbyggnadsförvaltningen. Ett stort arbete under året har ägnats åt att förbereda sammanslagningen av köksverksamheterna. I maj rekryterades en kostchef inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Under året har kostchef och kökschef påbörjat utbildning i ett kostdataprogram för köksansvariga. Fokus har legat på att er än en rätt ska serveras i våra skolor. Eleverna ska ha möjlighet att välja på era rätter. Små enheter upplever mer svinn vid servering av era rätter. De små köken ser på egna lösningar med alternativa rätter medan de större enheterna tycker att det fungerar bra och att det är uppskattat av matgästerna. Målet är uppnått. Utvecklingssatsningar Normer och värden Huvuduppdraget i de nationella styrdokumenten innebär att alla elever ska garanteras en likvärdig undervisning där fokus sätts på de långsiktiga målen och det centrala innehållet i respektive ämne. Uppdraget ska i sin helhet präglas av framtidstro som bygger på ansvarstagande, respekt, tillit och ärlighet. Nämnden vill särskilt prioritera arbetet mot mobbning och kränkande behandling under mandatperioden Att våra barn och elever tror på sig själv, känner tillförsikt och ny kenhet ger goda möjligheter att 65 i samverkan med andra människor skapa sin egen framtid. I detta arbete har skolornas och förskolornas elevhälsoteam en framträdande roll då de både arbetar med kartläggning, deltar i det aktiva arbetet mot förebyggande av kränkningar under läsåret samt deltar/leder trygghetsgruppernas arbete. Övergång och samverkan All utbildning syftar till att på bästa sätt bidra till att barn och elever tillägnar sig kunskaper och värden för sin egen skull men även för samhällets bästa. Genom att säkerställa en väl fungerande övergång för barnen mellan förskolan och skolans verksamheter bidrar detta till att underlätta för det livslånga lärandet. De olika styrdokumenten är tydliga i frågan om barnens övergång. Det är ett ömsesidigt ansvar för de inblandade verksamheterna att genom en bra övergång ge förutsättningar för barnens långsiktiga utveckling och lärande. Ett led i detta arbete innebär att införa Schoolsoft i förskolan. Schoolsoft är ett webbaserat verktyg för pedagoger och vårdnadshavare som syftar till att synliggöra mål, aktiviteter och kommunikation mellan parterna. Schoolsoft kommer att införas i förskolan under läsåret Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen (2010:800) är tydlig med att huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse. Kvalitetsarbetet bedrivs på alla nivåer i verksamheten; individnivå, enhetsnivå, verksamhetsnivå samt huvudmannanivå. Då förvaltningens grunduppdrag är att bedriva en god utbildning ska nationella mål, barnet/elevens förutsättningar och behov vara i fokus. Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå gällande de samlade skolverksamheterna ska utgå från gällande kommunala och nationella mål. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer från verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljning och utveckling. Huvudmannen ska därför klargöra vilka mål, krav och riktlinjer som ska följas upp och utvärderas. För skolans del nns bestämmelser om kvalitetsarbete i skollagen och Skolverkets allmänna råd. Enligt de allmänna råden är syftet med kvalitetsarbetet inom skolan att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa

66 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Ytterst handlar det systematiska kvalitetsarbetet i skolan om att alla barn och elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social, etnisk eller ekonomisk bakgrund. Likvärdig utbildning innebär inte att den ska vara likformig eller att alla barn och elever ska få lika mycket resurser. Kvalitetsarbetet är en förutsättning för att kunna upprätthålla och utveckla utbildningens kvalitet. Kunskaper Den övergripande strategin för förvaltningen under åren ska fokusera på att öka skolverksamheternas och övriga verksamheters måluppfyllelse. Ett klart uttalat mål är att er elever ska få godkända betyg i samtliga ämnen och att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skollagen (2010:800) beskriver att: Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det innebär att det övergripande målet för förvaltningens verksamhet är att alla barn och elever ska nå målen så som de formuleras i de nationella styrdokumenten. En åtgärd för att höja resultaten innefattar deltagande i det nationella projektet Läslyftet. Under läsåret kommer Härjedalens kommuns skolor att ingå i detta projekt. Läslyftet är en fortbildning i språk, läs- och skrivdidaktik för lärare som bygger på kollegialt lärande. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. En annan mycket viktig komponent i arbetet mot högre måluppfyllelse är elevhälsans arbete. Elevhälsoteamet, som bland annat kan bestå av kurator, specialpedagog, skolsköterska, talpedagog, skolpsykolog samt rektor, träffas kontinuerligt i syfte att stödja de elever som har svårt att nå de nationella målen. Under verksamhetsåren ligger fokus på att förbättra elevhälsoarbetet genom att strukturera upp rutiner för utvärdering, analyser av åtgärder samt uppföljning av arbetet i elevhälsoteamet. Kulturskolan Den kommunala kulturskolans verksamhet strävar efter att inspirera och väcka kulturell ny kenhet bland unga, skapa nya möten samt utveckla den enskilde 66 individens förmåga att skapa och att utvecklas. Kulturskolans kortkurser, konserter och föreställningar är kostnadsfria och syftar till att eleverna ska få möjlighet att uppleva samt prova på olika kulturyttringar under professionell ledning. Härjedalens gymnasium På era av skolans gymnasieprogram går studenterna ut med genomsnittliga betygspoäng som är betydligt högre än riksgenomsnittet och jämförbara gymnasieskolor. Utmaningen gymnasieskolan står inför är att locka er elever dit. En översyn av programutbudet kommer att genomföras under mandatperioden i syfte att utveckla antalet program och inriktningar men även bibehålla eller höja de goda resultaten. Rekrytering En stor utmaning kommunen står inför är rekrytering av behörig personal till förskolor och skolor. Inom en femårsperiod kommer 35 lärare att gå i pension. Hur säkerställer vi att det nns utbildad personal att tillgå? Vi strävar efter att ha utbildad personal på våra förskolor och skolor och det är i sig ett led i att öka måluppfyllelsen. I ett forskningsprojekt, som nansierats av FAS, har forskaren Per Johansson (2008) undersökt hur olika satsningar på skolan påverkat elevernas studieresultat. Forskarna har bl a undersökt vilken betydelse som lärarnas behörighet hade på elevernas prestationer. Forskningsresultaten visade att i kommuner där man anställde er behöriga lärare ökade studieresultaten jämfört med kommuner där man anställt i första hand obehöriga lärare. Lärarbristen är dock stor i hela landet och kommunen behöver därför ta ett samlat grepp om problematiken kring kompetensförsörjningen. Nyanlända elever Härjedalens kommun har under de senaste åren tagit emot ett stort antal asylsökande liksom ensamkommande barn och ungdomar. I dagsläget nns inget som tyder på att antalet nyanlända barn- och elever kommer att minska under de närmaste åren. Arbetet med att erbjuda nyanlända barn och ungdomar en verksamhet som på bästa sätt möter dessa barn- och elevers olika förutsättningar och behov i förskola eller skola ställer höga krav och utmaningar på vår förvaltning. Följande områden ser vi som utvecklingsbenägna inom samtliga förvaltningar i kommunen.

67 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Introduktion till skola och samhälle Mottagande av hela familjen Större behov av personalresurser Kartläggning Inkludering Modersmålsundervisning Vägen till fortsatta studier eller arbete IT Samtliga elever i årskurs 7-9 samt gymnasiet har fått tillgång till en egen kombinerad läsplatta och PC. På kommunens förskolor och grundskolor årskurs F-6 görs en övergripande översyn av datatillgången. Modern teknik är grundläggande i kunskapsutvecklingen och därför utrustas kommunens skolor med tillbörlig utrustning. Alla lärare i kommunen kommer att få kontinuerlig fortbildning inom området pedagogik och modern teknik i kombination. Genom att utveckla användningen av IT-verktyg i skolan öppnar vi upp för nya möjligheter att sprida skolornas arbete mot ökad måluppfyllelse och på så sätt är detta ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Elevernas ansvar och in ytande Den demokratiska rättigheten att kunna framföra sina åsikter fritt är en av grunderna i vårt samhälle. Vi har ett ansvar att utbilda våra ungdomar i hur den demokratiska processen ser ut. Den återkommande dagen Demokratidagen som varje år genomförs i samarbete med Bergs kommun är ett gott exempel på detta. Syftet med denna dag är att öka kunskapen om dialog mellan politiker och unga, utveckla kunskapen kring politisk styrning och skapa strukturer mellan elev/ungdomsråd och den politiska organisationen. Vuxnas lärande Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. Gemensamt har vi alla ansvar för att rusta våra barn och unga för ett modernt arbetsliv oavsett om de kommer att vara anställda eller om de kommer driva eget företag. Entreprenörskap är både avgörande för samhällsutveckling och en nödvändig kompetens i arbetslivet. Företagsamma människor behövs inom alla samhällssektorer. Det är viktigt att våra unga blir inspirerade av näringslivet och de möjligheter som nns i företagande. Även utbildningen för vuxna i Härjedalen måste gå hand i hand med näringslivet och arbetslivets krav och efterfrågan på arbetskraft. Måluppfyllelse medarbetare Mål: Sjukfrånvaron får ej överstiga 5,75 % Analys av resultat och måluppfyllelse Den samlade statistiken visar att sjukfrånvaron för 2015 uppgick till 5,10 % och målet är således uppnått. Mål: Samtliga fast anställda ska erhålla medarbetarsamtal. Analys av resultat och måluppfyllelse Under verksamhetsåret 2015 har 265 medarbetare erbjudits medarbetarsamtal. Utav dessa erbjudna samtal har 258 faktiskt genomförts vilket ger en siffra på 97 % genomförda samtal. Mål: Totalt resultat i medarbetarindex skall uppgå till minst 75. Föreningslivet i Härjedalens kommun Det övergripande uppdraget för verksamheterna inom området fritid är att alla som bor i Härjedalen ska få en så rik och aktiv fritid som möjligt. Dock nns ett behov av att utveckla stödfunktioner för att tillgodose föreningarnas intressen genom samverkan. Med gemensamma krafter, kommunen och föreningarna, hoppas vi kunna utveckla föreningslivet och skapa en attraktivare fritid för våra kommunmedborgare samt besökare. Analys av resultat och måluppfyllelse Resultatet i medarbetarundersökningen 2015 uppgår till

68 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Bedömning av målen 2015 Målet har inte uppfyllts Målet har delvis uppfyllts Målet har uppfyllts Perspektiv Ekonomi Mål och målvärde Mäts via och när Nämnden skall hålla sin budget Fastställd internkontrollplan ska genomföras Perspektiv verksamhet Mål och målvärde Mäts via och när Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Målet är upp-nått när det framgår i förskolornas systematiska kvalitetsarbete att detta arbete är prioriterat. Förskolan ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Målet är uppnått när det systematiska kvalitets-arbetet innehåller analyser av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv krävs ett samarbete mellan olika övergångar. Målet är uppnått när det finns rutiner för samarbete och samverkan mellan förskolan, förskoleklass, skola och fritidshem på samtliga enheter. Fritidshemmen ska utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Målet är uppnått när samtliga verksamheter arbetar kontinuerligt med årshjul/månadsbrev som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Eleverna vid skolorna i Härjedalens kommun ska ha inhämtat sådana kunskaper som är nödvändiga dels för varje individ och samhällsmedlem men också tillräckliga kunskaper för fortsatta studier. Målet är uppnått när: 100 % av eleverna i årskurs 6-9 når minst kunskapskravet E i samtliga ämnen. Samtliga elever i årskurs 2 ska kunna läsa. 100 % av eleverna i år 3 når målen i samtliga ämnen. Härjedalens gymnasium ska bedriva undervisning som svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. Målet är uppnått när: Andelen elever med behörighet till ett nationellt program är högre än för 2014 Meritvärdet i kommunen är högre än för 2014 Genomsnittlig betygspoäng i gymnasieskolan är högre än för 2014 Andelen elever vid högskoleförberedande program med grundläggande behörighet till högskola och universitet ska vara lika eller högre än riket. Härjedalens skolelever ska erbjudas möjlighet att upptäcka samt förkovra sig inom olika kulturområden och få goda förutsättningar att kunna uppleva ett rikt kulturliv. Målet är uppnått när: Kulturskolan kan erbjuda minst fem olika instrument och ett flertal olika musikgenrer på varje ort Minst två årliga offentliga arrangemang med elevers inflytande och aktiva deltagande genomförts. Härjedalens ungdomsråd är ett forum för dialog mellan ungdomar och politiker i kommunen. Målet är uppnått när: Dialogdag 2015 är genomförd HUR-gruppen haft möjlighet att framföra sina åsikter till kommunens politiker vid gruppens gemensamma träffar Skolmåltidsverksamheten ska arbeta så att verksamheterna når upp till mål och intentioner i måltidspolicyn Vuxenutbildningen för vuxna i Härjedalen, Vuxnas lärande, ska sträva efter att utforma verksamheten efter både företagens efterfrågan som den vuxnes personliga önskemål, Målet är uppnått när: Behovet av utbildning hos näringslivet är inventerat. Samtliga vuxna elever fått en individuell studieplan. Systematiska kvalitetsarbetet /sept Systematiska kvalitetsarbetet /juni Systematiska kvalitetsarbetet /juni Systematiska kvalitetsarbetet /juni Systematiska kvalitetsarbetet /juni Systematiska kvalitetsarbetet /juni Kulturskolans systematiska kvalitetsarbete Utvärdering av HUR-gruppens arbete Verksamheternas kvalitetsarbete/sept Systematiska kvalitetsarbetet /juni 68

69 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Perspektiv medarbetare Mål och målvärde Mäts via och när Sjukfrånvaron får ej överstiga 5,75 % Statistik ur lönesystemet Samtliga fast anställda medarbetarare ska erhålla medarbetarsamtal Mäts av personalsystemet Totalt resultat i medarbetarindex skall uppgå till minst 75 Medarbetarundersökning

70 70

71 SOCIALNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN Ordförande Förvaltingschef Anna-Lena Andersson (S) Denise Wallén Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Socialnämnd Gemensam administration m m Individ- och familjeomsorg Ensamkommande Omsorg Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialförvaltningen har en bred verksamhet och ansvarar för omsorg om äldre och funktionshindrade samt stöd, rådgivning och övriga insatser till barn, ungdomar och vuxna. Socialförvaltningens uppdrag är att utifrån politiska mål och beslut, ekonomiska förutsättningar och lagstiftning, skapa en god kvalitativ och effektiv verksamhet med brukaren i centrum. Socialnämnden ansvarar också för den sjukvård som bedrivs i hemmet samt har även enligt HSL 18b rehabiliterings- och habiliteringsansvaret i hemmet. Hälso- och sjukvårdsansvaret gäller även för de dagverksamheter som omfattas av SoL/LSS. Medicinskt ansvarig sjuksköterska bevakar att en god och säker vård bedrivs. Socialnämnden ansvarar vidare för att det nns ett ledningssystem för att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9). I egenskap av vårdgivare är nämnden också enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) skyldig att dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Verksamheterna ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Insatserna ska utgå från var och ens behov, förutsättningar och ansvar för sin situation. Den enskilde ska vara delaktig och ska utifrån eget självbestämmande kunna påverka sin egen situation. Individer i behov av stöd och omsorg ska mötas av omtanke och ett evidensbaserat förhållningssätt där forskning, personalens erfarenheter baserade på kunskap och den enskildes behov bildar en helhet. 71

72 SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen är indelad i två avdelningar Omsorg om äldre och stöd för personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg och ensamkommande barn och unga Större delen av socialförvaltningens insatser är lagstadgade och styrs främst av Socialtjänstlagen (SoL) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Måluppfyllelse ekonomi Mål: Nämnden ska hålla sin budget Förvaltningen uppfyllde under 2015 inte målet, budget i balans. Socialnämnden redovisar ett underskott på 9,6 Mkr (inklusive kostnader för skuldförändring decemberlön och förändring av semesterlöneskuld med 0,9 Mkr). Detta motsvarar en negativ budgetavvikelse med 3,5 %. Vid de prognoser som tidigare gjorts under året har det beräknats ett underskott med 8,9 Mkr (exklusive skuldförändring december och förändring av semesterlöneskuld). Inom gemensam administration m m redovisas ett överskott på 1,2 Mkr som till största del beror på omfördelning av personalkostnader, budgeterade ITkostnader som inte har förbrukats samt kostnader för bl a internutbildningar som istället har bokförts på respektive enhet. Individ- och familjeomsorg redovisar ett underskott som motsvarar 4,1 % i negativ budgetavvikelse. Inom kontot för placeringar vuxna har kostnaderna överskridit budget med 100 %. Köp av konsulter har varit nödvändiga för verksamheten och kostnaderna har med råge överskridit budget. Kostnaderna för försörjningsstöd har minskat med 10 % jämfört med året innan och balanserar till viss del resultatet för avdelningen. Avdelningen omsorg redovisar ett underskott på 9,9 Mkr och motsvarar en negativ budgetavvikelse på 4,2 %. Fördelad besparing med 1,8 Mkr är medräknad i resultatet. Enligt beslut avseende trygghetsboende reducerades bemanningstalen på särskilda boenden med totalt 12 årsarbetare. Målet med trygghetsboenden har inte gått att uppfylla vilket resulterar i en kostnad utöver budget med ca 5,4 Mkr. De schabloniserade fördelade insatstimmarna har jämfört med 2014 ökat med 6,4 % på särskilda boenden och inom hemtjänsten med 10 %, främst inom områden i östra Härjedalen. Personalresurserna har således under året överskridit budget. Köp av sjuksköterskor har behövt göras under året och kostnaderna blev något högre än beräknat. Dessa poster överskrider budgeten med ca 2,7 Mkr. Nettokostnaderna inom LSS har ökat 4,8 % jämfört med år Året dessförinnan ökade nettokostnaderna med 3,6 %. Statliga medel från Socialstyrelsen har erhållits med 1,7 Mkr på halvårsbasis. Medlen riktades mot ökad bemanning inom äldreomsorgen, vilket också har verkställts. Mål: Fastställd internkontrollplan ska genomföras Målet är endast delvis uppfyllt. Internkontrollplanen har följts upp och reviderats. De esta kontrollområdena är gröna eller gulmarkerade. Tre områden är rödmarkerade. Dessa är förekomst av handlingsplaner inom ekonomiskt bistånd, mätning av kvalitetsindex genom brukarenkäter och utvärdering av kvalitetsledningssystem. Inom de tre områdena har det under året inte funnits de förutsättningar som behövts för att kunna uppfylla målet. Verksamheten för ensamkommande barn nansieras av schablonersättningar från Migrationsverket samt via återsökta medel. Resultatet för 2015 visar på ett överskott som till viss del balanseras över till nästa år. Ökning av verksamhetens kostnader och intäkter beror på utökning av HVB boenden samt ökad säkerhet och bemanning, senare delen av året. 72

73 SOCIALNÄMNDEN Måluppfyllelse verksamhet Arbetet med att vidta nödvändiga åtgärder och skapa förutsättningar för att kunna bedriva en verksamhet inom tilldelad ram har varit förvaltningens mål och fokus under året. En förändring av strukturer, arbetssätt, ärvda kulturer och tankesätt har setts som helt nödvändiga att förändra. Likaså arbetet med att utveckla former för ledning, styrning och uppföljning samt att skapa kontroll, förenkla, effektivisera och förnya och förbättra olika processer. Att försöka förändra, utveckla och åtgärda har varit ett givande och roligt arbete men också en stor utmaning som krävt och även fortsättningsvis kommer att kräva mycket tid, kraft och energi från alla berörda. Ett ertal politiska beslut där ett har varit av en mer genomgripande karaktär har tagits under året. Den mest genomgripande åtgärden i form av omstrukturering av boenden inom omsorgen beräknas inte kunna nå full effekt förrän om ca tre år. Beslutet är en viktig del för ett möjliggörande av målet, en budget i balans. Verksamheternas arbete under 2015 beskrivs mer ingående under respektive avdelning. En dominerande fråga under hösten och slutet av 2015 har varit att sörja för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Myndighetsutövning samt verksamheten för ensamkommande barn har varit mycket ansträngd. För att uppmärksamma situationen och eventuellt kommande konsekvenser upprättades en riskanalys och en handläggningsprioritering som antogs av nämnden i november. En annan stor utmaning för förvaltningen har varit att rekrytera och behålla kvali cerad personal. Konkurrens om personalen i landet och mellan kommuner och privata utförare har i hög grad bidragit till svårigheten att rekrytera och behålla personal. Att det nns personal på plats med adekvat utbildning för arbetsuppgiften är en förutsättning för att kunna uppfylla lagkrav och god kvalitet i verksamheten. Ökade lagkrav, hög arbetsbelastning ställer stora krav på personalen och ökar risken för en hög personalomsättning. Trots ibland inte alltid fullödiga förutsättningar har personalen utfört ett utomordentligt gott arbete med stor professionalitet och engagemang. saknat den motor och den kompetens som behövs för att kunna ta beslut om vilken leverantör som bäst kan fylla behovet kring bytet till digitala larm. Leverantören behöver också kunna tillhandahålla tjänster som är kompatibla med önskat planeringssystem, och de etjänster som nämnden i framtiden kan komma att vilja erbjuda som ett komplement till de mer traditionella insatserna. Den saknade kompetensen för att driva och utveckla ehälsa samt kvalitetsarbetet är numera rekryterad. KS beslut om att lyfta ut kostorganisationen från socialförvaltningen verkställdes inte som beslutat den 1 april. Ansvaret för köken blev kvar inom socialförvaltningen året ut. Samverkan har som tidigare skett i olika former och forum med olika samverkanspartners. Ett nytt initiativ till samverkan togs i slutet av året tillsammans med primärvården i Härjedalen. Uppdraget är att se över och hitta former för nuvarande och framtida samverkan. Ny avdelningschef inom omsorgen tillträdde i oktober. Avdelning Individ- och familjeomsorg Avdelningen omfattar ekonomiskt bistånd, insatser till barn- och ungdomar, missbruk, familjerätt. Stöd till anhöriga och stöd till personer som utsätts för våld i nära relationer, budget- och skuldrådgivning samt verksamhet för ensamkommande barn och ungdomar. Mål: Aktivt arbeta för att minska antalet individer som riskerar att hamna i långvarigt försörjningsstöd i förhållande till 2014 Målet är uppfyllt. Under 2015 har 58 personer varit aktuella över 1 år i förhållande till 63 personer under De vanligaste orsakerna till långvarigt behov av försörjningsstöd är arbetslöshet, språkhinder, missbruk och psykosociala hinder. Mål: 100% av brukarna/klienterna ska få genomförandeplaner/individuella planer Arbetet med E-hälsa har pågått under året men har Målet är inte uppfyllt. 73

74 SOCIALNÄMNDEN För att minska antalet personer som är beroende av försörjningsstöd under lång tid ska det upprättas handlingsplaner för varje individ. En upprättad handlingsplan har som syfte att i samverkan med andra huvudmän och/eller intern samverkan möjliggöra för individer att bli självständiga. Under 2015 har det inte i full skala arbetats med att upprätta handlingsplaner för respektive person som uppbär försörjningsstöd. Arbetet med att ta fram rutiner för att tillse att handlingsplaner upprättas påbörjades under 2015 och kommer att slutföras under första delen av Behovet av försörjningsstöd har minskat även under En minskning av kostnader har skett med cirka 10 % jämfört med Antalet personer som varit aktuella för försörjningsstöd under 2015 har minskat med ett 50-tal personer i förhållande till antal personer som var aktuella under Under 2015 har arbete med att revidera riktlinjer samt att ta fram rutiner påbörjats. Arbetet med dessa kommer att fortsätta och slutföras under Syftet med att se över riktlinjer och rutiner är att säkerställa kvaliteten i utredningar gällande berättigande av försörjningsstöd. I kvalitetsarbetet ligger även att tillse att varje individ får en handlingsplan upprättad, samt att införa en internkontroll gällande antalet upprättade och uppföljda handlingsplaner. Antalet beviljade insatser för barn och unga har minskat under 2015 jämfört med Det gäller främst insatser i form av kontaktfamilj, kontaktperson samt öppenvård i form av familjebehandling. Bättre underlag vid utredning och bedömning av insats, samt att i större utsträckning identi era resurser inom familjen är några orsaker som lett till minskning av beviljade insatser. Under 2015 har ett ertal av tidigare beviljade insatser i dessa former avslutats utifrån att det vid en uppföljning av insatsen gjorts en bedömning att det inte längre föreligger behov av insatsen. Det har lett till att det frigjorts handläggarresurser som istället har använts inom andra verksamhetsområden, exempelvis ensamkommande yktingbarn. Socialnämnden har beslutat att ställa sig bakom initiativet till ett regionalt familjehemscentrum. Be ntliga arbetsuppgifter förväntas minska något och mer tid ska i stället kunna användas till uppföljningar av insatser. Familjeteamet och familjehem och kontaktpersoner/ kontaktfamiljer/familjehem är de insatser som främst står till buds på hemmaplan och är de insatser som främst eliminerat behovet av externa placeringar. Fjärilsgruppsverksamhet för barn till missbrukande föräldrar har genomförts under året, så även Repulse, som är en metod för att lära sig impulskontroll. Insatserna fyller en viktig funktion ensamt och/eller tillsammans med andra insatser. Utifrån framtagna statistikuppgifter har det skett en markant ökning av aktualiserade anmälningar gällande barn- och unga under 2015 i förhållande till Registrerade aktualiseringar 2015 var 320 stycken jämfört med 191 under Ökningen i statistiken beror framförallt på att det under 2015 infördes nya rutiner gällande inkommande meddelanden om eleller hyresskuld. Alla meddelanden gällande el- eller hyresskulder där det nns barn i hushållet aktualiseras som en anmälan, men leder sällan till ytterligare åtgärder. Avdelningen har upplevt betydande svårigheter under 2015 vad gäller kompetensförsörjning. Det har blivit allt svårare att framgångsrikt rekrytera socionomer till de handläggartjänster som krävs för att avdelningen ska nå de mål som lagstiftaren och socialnämnden uppställer. Ett antal socionomkonsulter har under 2015 arbetat inom avdelningen. Personalkostnaden har därmed blivit högre än vanligt men förekomsten av konsulter har också bidragit till en rad strukturella förändringar i avdelningens verksamhet som varit av godo. En relativt låg andel av aktualiseringarna, ca 14 %, resulterade i en utredning, i 64 % av fallen har det beslutats att inte inleda utredning. Resterande har kopplats till pågående ärende. Totala antalet inledda utredningar under 2015 var i stort sett det samma som antalet 2014, 44 respektive 41 stycken. En betydligt högre grad av riktade rutiner för att maximera och kvalitetssäkra användandet av tilldelad budget har implementerats. Under 2015 har mycket av det dagliga arbetet handlat om att säkerställa att rätt personer får rätt beslut i rätt tid. Vidare har en mottagningsfunktion (säker ingång) inrättats för att säkerställa att all inkommande information anhängiggörs 74

75 SOCIALNÄMNDEN och hanteras på ett rättssäkert och konsekvent sätt. De beskrivna förändringarna har varit en förutsättning för avdelningens möjlighet att trots kompetensförsörjningsproblematiken säkerställa rättssäkerhet och kvalitet. Mycket arbete och resurser läggs ner för att hjälpa personer med missbruk på hemmaplan. Beroendeenhetens personal nns nu även representerad 2 dagar/ månad i Funäsdalen. Allmänheten har kunnat komma på anmälda eller oanmälda besök för rådgivning/samtal. Initiativet är ett led i strävan att försöka erbjuda verksamheten till allmänheten så långt möjligt trots de geogra ska avstånden. Initiativet har uppskattats och fallit väl ut. En bemötandeenkät har genomförts kring årsskiftet 2015/2016. Enkäten visar även i år att de klienter som har besökt handläggare inom IFO upplever sig nöjda med kontakt och bemötande. Drogsamordnaren har under verksamhetsåret arbetat med föräldrastöd, ungdomsgrupper, mobilisering mot droger samt representerat kommunen vid konferenser och seminarium både regionalt och nationellt. Det ANDT förebyggande arbetet har utvecklats och krävt omfattande arbetsinsatser. Budget-och skuldrådgivningen utgör en viktig funktion för ekonomisk rehabilitering samt för att förhindra överskuldsättning för kommunens innevånare. Behovet av råd och stöd till skuldsatta personer är stort. 3,91 % av innevånarna i Härjedalens kommun har en anmärkning hos kronofogden. Antalet skuldsatta personer i Kronofogdens register har dock minskat med 2,17 % sedan årsskiftet 2014 och skuldsaldot har minskat med 27,59 % och ligger idag på ett belopp av 67,8 Mkr. Totalt inkom 13 nya ärenden under 2015, vilket är en minskning med 3 ärenden från 2014, 7 kvinnor och 6 män i åldersspannet 36 år till 85 år (födda ). Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att andelen skuldsaneringar i Härjedalens kommun har minskat med 73 % från föregående år. Ordinarie budget-och skuldrådgivare ersattes i april med vikarie under dennes tjänstledighet. Verksamheten avseende ensamkommande barn och ungdomar har under 2016 växt enormt och förväntas med tanke på omvärldsläget att fortsätta att växa under de kommande åren. Inför 2015 tecknades en ny överenskommelse med Migrationsverket om ett mottagande om 9 asylplatser och 20 platser för barn/ ungdomar med permanent uppehållstillstånd (PUT). Under rådande yktingkris under hösten tvångsanvisades många barn av Migrationsverket och verksamheten tog emot 2-6 nya barn varje vecka. Under 2015 öppnades Wemer HVB, verksamhetens ankomstboende i Lillhärdal och Aurora HVB i Ytterhogdal. Trots att era nya boenden startades behövde ändå dubbelbeläggningar att göras. Dubbelbeläggningar nns idag på alla boenden. Utifrån det orosläge som rådde i landet kring ensamkommande barn och boenden med bl a anlagda bränder var det nödvändigt att stärka upp säkerheten med vaken nattpersonal på alla orter samt att anlita vaktbolag. I oktober anställdes en ny enhetschef för ensamkommande verksamheten. Verksamheten behövde också utökas med er arbetsledare, vägledare och en assistent. Med anledning av den stora anstormningen av barn blev det helt nödvändigt att få hjälp från HRavdelningen med rekrytering och ett snabbt agerande från fastighetsbolaget Härjegårdar för planering av nya boenden. Verksamhetens tillväxt kommer oundvikligen generera behov av ytterligare personal. Beslut om ytterligare två nya boenden har tagits, varvid det första planeras öppna mars Avdelning omsorg Inom omsorgen åter nns bland annat kommunens äldreboende och hemtjänst, boendestöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar, bostad med särskild service för vuxna, personlig assistans. Härjedalens kommun är även assistansanordnare åt enskilda som erhållit personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken samt anhörigstöd. Verksamheten är uppbyggd kring enheter som verkställer myndighetsbeslut av biståndshandläggaren i enlighet med gällande lagstiftning samt utför delegerade sjukvårdsinsatser enligt HSL. Härjedalens kommuns medborgare som har behov av stöd och omsorg i sin vardag har under året mött engagerade undersköterskor och vårdbiträden som 75

76 SOCIALNÄMNDEN tillsammans med sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster erbjudit en trygg vård och omsorg av god kvalitet. Även inom omsorgen har det varit svårt att rekrytera främst kvali cerad personal. Enhetschefer, rehabpersonal, sjuksköterskor och biståndshandläggare är de grupper där det saknats personal på plats, vilket i sin tur har inneburit att konsulter behövt anställas och att kvarvarande personal behövt täcka upp för varandra. Avdelningschef har under året arbetat hårt för att försöka stärka och coacha ledarskapet. En modell för ledning och styrning har utvecklats för att bättre kunna styra personal ödet. Regelbunden uppföljning av ekonomi på enhetsnivå samt ledningsnivå har utvecklats samt metoder och stöd för att underlätta uppföljning. Utöver detta kommer den nuvarande organisationen behöva ses över då den i dag inte kan anses ge de förutsättningar som behövs för att kunna få önskad stabilitet, ledning och kontroll. Stor restriktivitet har rått vid tillsättning av vikarier och vakanta tjänster. Tillsättning av vakanta tjänster återbesätts först efter noggrann analys och omfördelning av personal och beslutas av avdelningschef. Under 2015 har socialförvaltningen tillsammans med primärvården ansvarat för 4 observationsplatser vid Björkens korttidsboende. Ett nytt samarbete har kommit till stånd i form av gemensam nansiering och rekrytering av demenssjuksköterska. Rekryteringen drog dock av olika skäl ut på tiden. Ett konkret samarbete har därför ännu inte hunnit komma igång. Socialförvaltningens anhörigkonsulent har under året informerat anhöriga och samtlig personal på äldreboenden om deras viktiga roll tillsammans med vårdtagaren. Denna information har också delgivits de elever som gick USK-utbildningen i Hede och Sveg. Anhörigkonsulenten har även deltagit i olika forum utanför kommunens verksamheter för att informera om anhörigas roll och deras lagliga rätt att få stöd för egen del. Utifrån att det har funnits behov av att utveckla ett arbetssätt för en trygg hemgång för de medborgare som vistats inom slutenvården och är utskrivningsklara eller har vistats på korttidsplats har en utredning och ett förslag till beslut lagts till nämnden om inrättande av hemtagningsteam. Syftet är att med hjälp av hemtagningsteam, bestående av era olika professioner, minska beläggningen på korttidsplatser och istället ge intensiva kvali cerade insatser i hemmet under den första tiden. Hemtagningsteam planeras inledningsvis att organiseras som ett pilotprojekt i ett hemvårdsområde. Pilotprojektet skall bl a ge svar på lämplig organisation, påverkan på organisationen i övrigt, belastning på chefer, belastning på olika professioner samt hur den enskilde individen upplever insatsen och vilket resultat på hemvårdens insatser arbetssättet ger. Projekt städ vid det särskilda boendet Senioren har genomförts. Syftet med projektet har varit att verkställigheten av beslutad insats städ, som tidigare har genomförts av omsorgspersonalen i stället har verkställts via samhällsbyggnadsförvaltningen. Målet att allt städ ska kunna genomföras av annan utförare har ännu inte kunnat genomföras till fullo. Innan detta kan komma till stånd behöver en mer genomgripande konsekvensanalys och planering göras. En föreläsning har samordnats med Ola Polmé för all personal, med separata föreläsningar för anhöriga. Syftet har varit att få kunskaper och förståelse för individer med kognitiv svikt. Precis som tidigare år har det även under 2015 arrangerats anhöriggrupper för anhöriga till dementa, anhörigcaféer och anhörigträffar vid samtliga boenden inom omsorgen. Utöver detta har hembesök, enskilda samtal och vägledande samtal ingått i uppdraget. Mål: Behovsanpassade boendeformer för äldre som möjliggör en rationell, kvalitativ och kostnadseffektiv äldreomsorg Målet är inte uppfyllt men ett beslut om omställning är taget av nämnd och planering och arbete pågår inom en mängd olika områden för att uppfylla målet. Nya riktlinjer har antagits för beviljande av särskilt boende. Alla insatser ska vara uttömda innan ett särskilt boende beviljas. De nya riktlinjerna ligger helt i linje med den omställning av boenden som socialförvaltningen har påbörjat. Beslutet som nämnden har tagit om att ställa om och renodla de särskilda boendena har varit en nödvändighet för att så småningom kunna nå målet, en rationell, kvalitativ och kostnadseffektiv 76

77 SOCIALNÄMNDEN äldreomsorg. Omsorgsbehov och vårdtyngd har vid en granskning visat sig vara av en väldigt varierande grad, där tyngdpunkten övervägande har legat på ett relativt lågt omsorgsbehov på våra boenden. En förklaring kan vara att alternativa boenden i form av seniorboenden hittills har saknats. Mål: Minst 30 trygghetslägenheter ska inrättas Målet är inte uppfyllt. Omställningen har inte gått att genomföra enligt planering. En blandning av särskilda boendelägenheter och trygghetslägenheter har inneburit att gränsdragningen mellan myndighetsbeslutade insatser och vad som erbjuds då man bor i trygghetslägenhet har blivit diffusa för både personal och boende. Totalt har endast 19 av beslutade 46 lägenheter ställts om till trygghetsboende. Mål: 100 % av brukarna/klienterna ska få genomförandeplaner/individuella planer Målet är inte uppfyllt. Genomförandeplaner är lagstadgade och är en överenskommelse mellan brukaren och enheten om vilket stöd brukaren ska få utifrån de insatser som beviljats av handläggaren. Arbetet med genomförandeplaner är påbörjat men nns ännu inte upprättade för varje enskild brukare. I samband med att insats enligt LSS beviljas har den enskilde rätt att ansöka om insatsen individuell plan. Planen upprättas tillsammans med den enskilde och tar upp beviljade och planerade instanser. I planen skall även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Måluppfyllelse medarbetare Mål: Samtliga medarbetare ska erhålla medarbetarsamtal Målet är inte uppfyllt. Medarbetarsamtal har genomförts med merparten av medarbetarna inom förvaltningen under året. Dock inte inom alla verksamheter då förutsättningar har saknats på grund av bl a stort antal medarbetare, avsaknad av chef och chefsbyten. Den medarbetarundersökning som genomfördes under hösten är en temperaturmätning av medarbetarnas upplevelse av organisation, ledarskap, gruppgemenskap och medarbetarskap. Socialförvaltningens ligger resultatmässigt något under kommunens totala resultat. Resultaten varierar i hög grad mellan de olika verksamheterna. Enligt undersökningen är några av förvaltningens styrkor att medarbetarna upplever en vilja att vara nöjd och att de är nöjda med det arbete de presterar. De upplever också sina arbetsuppgifter som meningsfulla och vill ta ett ökat ansvar. De uppger också att de bemöter brukare/klienter på ett professionellt sätt och att de bemöter sina arbetskamrater väl. Resultaten tydliggör även de utmaningar som förvaltningen står inför. Undersökningen visar ett högt resultat på upplevelsen av stress, att det nns ett lågt förtroende för ledningen och att målarbete och uppföljning behöver förbättras. På respektive nivå har varje chef tillsammans med sina medarbetare gjort en fördjupad analys av resultatet och handlingsplaner håller på att upprättas. Mål: Sjukfrånvaron får ej överstiga 5,75 % Mål: Total resultat i medarbetarindex skall uppgå till 75. Förvaltningen når inte målet för sjukfrånvaron under Sjukfrånvaron för socialförvaltningen ligger på sammantaget 6,0 %. Jämfört med 2014 är resultatet en sänkning av sjukfrånvaron med 0,4 %. En aktiv åtgärd som visat sig ha god effekt är det arbetssätt som den HR-konsult som är knuten till förvaltningen infört. Det innebär att den sjukskrivne i nära anslutning till sjukskrivningen följts upp och att rehabiliterande åtgärder och aktiviteter satts in i ett tidigt skede. Infektionssjukdomar, psykisk ohälsa och skelett- och muskelsjukdomar har varit de vanligaste förekommande sjukdomstyperna. Resultatet i medarbetarundersökningen 2015 uppgår till 66 vilket innebär att målet inte har uppnåts. Förvaltningen arbetare aktivt med handlingsplaner för att förbättra resultatet. 77

78 SOCIALNÄMNDEN Bedömning av målen 2015 Målet har inte uppfyllts Målet har delvis uppfyllts Målet har uppfyllts Perspektiv Ekonomi Mål och målvärde Nämnden skall hålla sin budget Fastställd internkontrollplan ska genomföras Mäts via och när Årsredovisningen Uppföljning delårs-o helårsbokslut Perspektiv verksamhet Mål och målvärde Minst 30 trygghetslägenheter ska inrättas Aktivt arbeta för att minska antalet individer som riskerar att hamna i långvarigt försörjningsstöd i förhållande till 2013 Mäts via och när Årsredovisningen Mäts via Treserva 100 % av brukarna/klienterna ska få genomförandeplaner/individuella planer Mäts via Treserva Behovsanpassade boendeformer för äldre som möjliggör en rationell, kvalitativ och kostnadseffektiv äldreomsorg Årsredovisningen Perspektiv medarbetare Mål och målvärde Mäts via och när Sjukfrånvaron får ej överstiga 5,75 % Statistik ur lönesystemet Samtliga medarbetarare ska erbjudas medarbetarsamtal Mäts av personalsystemet Totalt resultat i medarbetarindex skall uppgå till minst 75 Medarbetarundersökning

79 79

80 Medborgarhuset Sveg Tel kommun herjedalen.se 80