Årsredovisning år 2010

Transkript

1 Årsredovisning år 2010 Hembygdsgården Högen i Lillhärdal 1

2 2

3 ÅRSREDOVISNING med förvaltningsberättelse år 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Innehållsförteckning... 3 Fakta om Härjedalens kommun... 4 Kommunalrådet har ordet... 5 Koncernöversikt... 7 Koncernresultaträkning Koncernbalansräkning Koncernfinansieringsanalys Notanteckningar koncernen Kommunöversikt Resultaträkning kommunen Balansräkning kommunen Finansieringsanalys kommunen Notanteckningar kommunen Redovisningsprinciper Bilaga: Ekonomisk redovisning VA-verksamheten Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelse Överförmyndarnämnd Teknisk nämnd Miljö- och byggnämnd Kulturnämnd Nämnden för barn, utbildning och fritid Socialnämnd

4 Fakta om Härjedalens kommun Härliga Härjedalen Antal invånare: Härjedalens kommuns landareal: km² Invånare per kvkm: 0,9 Mandat i kommunfullmäktige efter valet 2010 Parti Kvinnor Män Totalt c fp kd 1 1 m s sd UTDEBITERING 2010 FÖRSAM- LING Kommun Landsting Begravningsavgift Kyrkoavgift TOTAL (Tillhör Sv Kyrkan) TOTAL (Tillhör EJ Sv Kyrkan) v 2 2 vh Övrigt 1 1 Totalt Svegsbygden 22,82 10,60 0,50 1,34 35,26 33,92 Hedebygden 22,82 10,60 0,54 1,41 35,37 33,96 Överhogdal Ytterhogdal Ängersjö 22,82 10,60 0,61 1,29 35,32 34,03 Tännäs Ljusnedal 22,82 10,60 0,65 1,55 35,62 34, Folkmängd församlingsvis Antal invånare Svegsbygden Ytterhogdal, Överhogdal, Ängersjö Tännäs, Ljusnedal Hedebygden, Vemdalen Befokningens åldersföredelning jämfört med riket Andel av befolkningen % 9% 8% 7% Härjedalen Riket 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Ålder

5 Kommunalrådet har ordet Året 2010 har nått sin ände och tiden har kommit för redovisning till kommunfullmäktige av hur våra verksamheter bedrivits, hur målen nåtts och hur det ekonomiska resultatet blev. Härjedalens kommun har en stark ekonomi. Det är naturligtvis inget som uppkommit av en slump utan med hjälp av ett noggrant och systematiskt arbete. Jag ser det som oerhört värdefullt och något att värna om. Vi får inte slappna av och tro att detta är beständigt. Varje år prövas vår förmåga till att ta ekonomiskt ansvar. Samtidigt ska detta vägas mot den kvalitet vi har i det vi levererar till våra medborgare. Omorganisationer är snarare regel än undantag i dagens samhälle. Icke heller vår kommun undgår detta. Omorganisationer ska leda till något bättre och effektivare annars ska man låta bli. Under själva processen kan det vara svårt att se om något gott följer. Kommunstyrelsens förvaltningar har samlats till en gemensam förvaltning, med en nytillträdd kommunchef som förvaltningschef. Detta ger en ny styrka där samverkan och effektivisering blir ledorden. Kulturförvaltningen och förvaltningen för barn, utbildning och fritid bildar nu en enhet och arbetet med att sammanföra tekniska förvaltningen och miljö - och byggförvaltningen pågår. Även den politiska organisationen har ändrats från och med den nya mandatperioden. Tekniska nämnden och miljö- och byggnämnden ändras till en samhällsbyggnadsnämnd och en myndighetsnämnd och kulturnämnden och nämnden för barn, utbildning och fritid slås samman till nämnden för bildning, fritid och kultur. Vad gäller de olika nämndernas verksamheter hänvisar jag till deras berättelser, även om vissa saker är särskilt värda att nämna. Socialnämnden går visserligen med ett mindre underskott, men det får anses som ett mycket bra resultat då nämnden fått budgeten reducerad med 6 Mkr. Arbetet med effektivisering av äldreomsorgen måste ändå drivas vidare för att komma i nivå med kostnaden på länsnivå. Detsamma gäller nämnden för barn, utbildning och fritid. Trots ett stort underskott för interkommunala ersättningar klarar sig nämnden med ett relativt litet underskott, 1,6 Mkr. Även den nämnden har haft 6 Mkr mindre att röra sig med. Mycket bra jobbat. Tekniska nämnden har överskridit sin budget med mer än 8 Mkr. Det är naturligtvis inte bra. Det finns orsaker till detta, vi har t ex satt av 3 Mkr till kommande rivningar men framför allt är det kostnader för renhållningen som har skenat iväg. Här har nämnden en stor utmaning att arbeta med under Kommunens ekonomiska resultat slutar på +11,7 Mkr vilket får anses som ett gott resultat! Fördjupningen av översiktsplanen för vindkraft i södra och östra Härjedalen har varit föremål för kraftig debatt under året. Vi följde den arbetsgång som sedan länge har varit praxis i kommunen och många var engagerade. Efter lång debatt beslutade kommunfullmäktige i november att anta den fördjupade översiktsplanen. Därefter har beslutet överklagats och ligger nu för prövning hos Förvaltningsrätten. 5

6 Jag tar tillfället i akt att tacka alla medarbetare, alla förtroendevalda, och alla entreprenörer som utfört tjänster åt kommunen för det arbete ni utfört under Tack vare er kan vi med stolthet säga att vi har en bra och välskött kommun där kvalitet och kostnadsmedvetenhet är ledorden. Än en gång: Tack! Gottfrid Jonsson 6

7 KONCERNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Kommunens årsredovisning skall enligt kommunallagen omfatta även sådan verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. Syftet är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska engagemang och ställning. Koncernavgränsning Koncernen omfattar kommunen samt företag, vars verksamhet inte är av obetydlig omfattning, som kommunen på grund av andelsinnehav har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över. Ett bestämmande inflytande föreligger då kommunen har röstandelsmajoritet, d v s mer än 50 %. Ett väsentligt inflytande anses kunna utövas vid en röstandel på 20 %. Obetydlig omfattning definieras som företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ett samägt företag anses ingå i koncernen motsvarande ägd andel. Kommunens andel på 40 % i Härjedalens Fjällmuseum AB tas inte med i kommunens koncernredovisning mot bakgrund av bolagets omsättning och balansomslutning. Härjedalens turistanläggningar AB (HTAB) 100 % Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar 100 % Fastighetsaktiebolaget Norkom 50 % KONCERNEN HÄRJEDALENS KOMMUN YPRO, Ytterhogdals produkter AB 100 % Härjegårdar Fastighets AB 100 % Härjeåns Kraft AB 36,2 % Koncernen omfattar, förutom kommunen, följande företag: Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) YPRO Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Härjeåns Kraft AB (36,2 %) Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) 7

8 Konsolideringsmetod Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Metoden innebär att dotterföretagsandelarnas anskaffningsvärde har avräknats mot deras matematiska värde vid förvärvstidpunkten (förvärvat eget kapital). Vid konsolideringen har inga elimineringsdifferenser uppkommit. I koncernredovisningen har intagits kommunens andelar av räkenskapsposterna i respektive dotterföretag (proportionell konsolidering). Redovisade årsresultat avser - om inte annat anges - resultatet före bokslutsdispositioner minus betald skatt. Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) Verksamhet: Drift av stugbyar, exploatering och försäljning av fastigheter för fritidsändamål samt annan turistfrämjande verksamhet inom bolagets geografiska område Hede och Vemdalens församlingar. Obeskattade reserver har helt och hållet räknats som eget kapital i samtliga företag utom i koncernen Härjeåns Kraft AB. De obeskattade reserverna i Härjeåns Kraft AB är inte disponibla på samma sätt som i de företag där kommunen ensam har det bestämmande inflytandet, och därför har dessa reserver uppdelats i två delar, nämligen 26,3 % uppskjuten skatteskuld och 73,7 % eget kapital. Koncernens ekonomi Under året uppgick verksamhetens intäkter till 480,6 Mkr och verksamhetens kostnader till 950,6 Mkr. Skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag erhölls med 610,7 Mkr. För koncernen redovisas ett årsresultat på +26,8 Mkr (föregående år +27,4 Mkr). På balansdagen uppgick de totala tillgångarna till 1 506,7 Mkr och det egna kapitalet till 759,7 Mkr. Koncernen har en soliditet på 50 % (föregående år 47 %). Kommunen Kommunens resultat och ekonomiska ställning m m redovisas i kommunöversikten. Dotterföretagen Uppgifterna om företagen har hämtats från respektive företags årsredovisning. Omsättning 2,3 Mkr. Årsresultat +0,3 Mkr (föregående år +0,3 Mkr). Soliditet 57 % (föregående år 64 %). Ingen anställd. YPRO, Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Verksamhet: Främjande av näringslivets utveckling i Ytterhogdals, Överhogdals och Ängersjö församlingar. Medverkan i lokal utveckling samt ägande och förvaltning av fast och lös egendom för näringslivets behov inom bolagets geografiska område. Omsättning 1,8 Mkr. Årsresultat 0,3 Mkr (föregående år 0,7 Mkr). Soliditet 32 % (föregående år 32 %). Ingen anställd. Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Verksamhet: Ägande och förvaltning av fastigheter för bostads- och affärsändamål samt främjande av bostadsförsörjningen i övrigt inom Härjedalens kommun. Omsättning 74,5 Mkr. Årsresultat efter nedskrivningar med 45 Mkr är -41,8 Mkr (föregående år +1,4 Mkr). Soliditet 3 % (föregående år 1 %). Bolaget har under året haft i medeltal 9 personer anställda, 5 män och 4 kvinnor. 8

9 Kommunen har borgensåtaganden på sammanlagt 362,1 Mkr (föregående år 428,7 Mkr) för bolagets lån. I vissa delar av kommunen är efterfrågan på bostäder fortfarande svag. Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) Verksamhet: Enligt stadgarna skall stiftelsen främja den turistiska utvecklingen i Tännäs och Ljusnedals församlingar och medverka i lokal utveckling samt äga och förvalta anläggningar för turism inom stiftelsens geografiska område. Stiftelsen har under det senaste året inte bedrivit någon aktiv verksamhet. Omsättning 0 Mkr. Årsresultat 0 Mkr (föregående år 0,1 Mkr. Soliditet 98 % (föregående år 99 %). Ingen anställd. Härjeåns Kraft AB (36,2 %) Verksamhet: Produktion och distribution av elkraft till ca nätkunder varav ungefär hälften finns i Härjedalen. Största aktieägare i Härjeåns är Fortum Distribution AB med en ägarandel av 47,9 % och Härjedalens kommun med en ägarandel av 36,2 %. All energiförsäljning sker fr o m 1998 via det särskilda elhandelsbolaget Fyrfasen Energi AB. Detta bolag ägs av Härjeåns Kraft AB (80 %) och Bergs Tingslags Elektriska AB (20 %). Koncernen Härjeåns Kraft AB har under året omsatt totalt 575,4 Mkr (kommunens andel 208,3 Mkr). Redovisat resultat, efter avdrag för såväl betald skatt på årets resultat som uppskjuten skatt på årets förändring av obeskattade reserver, uppgår till +45,4 Mkr (föregående år +65,6 Mkr). Kommunens andel av resultatet +16,4 Mkr (föregående år +23,7 Mkr). Soliditet 59,7 % (föregående år 54 %). Härjeåns Kraft AB med dotterbolag har under året haft i medeltal 91 personer anställda, 74 män och 17 kvinnor. I Härjeåns Nät AB finns 78 anställda och i Fyrfasen Energi AB 13 personer.i Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Verksamhet: Bolaget har till föremål för sin verksamhet att tillskapa lokaler för näringsverksamhet i Härjedalens kommun. Fastighetsaktiebolaget Norkom bildades hösten Härjedalens kommun och Norrvidden Delägare Norr AB äger hälften vardera av aktierna i bolaget. Bolaget har uppfört kontorslokaler på m 2 i Sveg. Lokalerna, som var inflyttningsklara hösten 1998, hyrs ut till Sykes Datasvar Support AB. Bolaget förvärvade 2008 Norrvidden Sveg AB, numera namnändrat till Norkom i Sveg AB. Norkom i Sveg AB är lagfaren ägare till fastigheten Kilen 3. Bolagets omsättning 2,4 Mkr (kommunens andel 1,2 Mkr). Årsresultat efter nedskrivning med 2 Mkr är -1,2 Mkr (föregående år +1,2 Mkr). Kommunens andel av resultatet -0,6 Mkr (föregående år +0,6 Mkr). Soliditet 32 % (föregående år 41 %). Ingen anställd. Kommunen har ett borgensåtagande på 7,0 Mkr (föregående år 7,0 Mkr) för bolagets lån. Personal Medelantalet anställda Kommunen Helägda företag 9 9 Delägda företag Löner och arvoden har uppgått till 358 Mkr (föregående år 353,3 Mkr). Bokförda kostnader för sociala avgifter uppgår till 150 Mkr (föregående år 147,7 Mkr). 9

10 10

11 KONCERNRESULTATRÄKNING (Tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (not 1) Avskrivningar (not 2) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Skattekostnader (not 3) Minoritetens andel i årets resultat (not 4) ÅRETS RESULTAT

12 KONCERNBALANSRÄKNING (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 5) Maskiner och inventarier (not 6) Finansiella anläggningstillgångar (not 7) SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 8) därav årets resultat Minoritetsintresse Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 9) Andra avsättningar (not 10) Skulder Långfristiga skulder (not 11) Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

13 PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 12) Övriga ansvarsförbindelser (not 13)

14 KONCERNFINANSIERINGSANALYS (Tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 14) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning kortfristiga fordringar Ökning förråd och varulager Ökning kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster (not 15) Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av långfristiga skulder (not 16) Minskning/Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

15 NOTANTECKNINGAR KONCERNEN (Tkr) Not 1 Verksamhetens kostnader Under räkenskapsåret betalda leasingavgifter: Härjedalens kommun Härjeåns Kraft AB Leasingfinansiering av tillgångar tillämpas i mindre utsträckning av Härjedalens kommun och Härjeåns Kraft AB. Härjeåns Kraft redovisar samtliga leasingavtal som operationella i enlighet med reglerna i Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4. Även kommunen redovisar samtliga leasingavtal som operationella vilket är ett avsteg gentemot rekommendation nr 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. Not 2 Avskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivningar Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs med hänsyn till den beräknade ekonomiska livslängden för olika typer av anläggningstillgångar. Avskrivning sker med följande procentsatser: Byggnader 2-5 % Tekniska anläggningar 2,5-5% Fordon, maskiner och inventarier 10-33% Not 3 Skattekostnader Härjedalens Turistanläggningar AB Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar Härjeåns Kraft AB (36,1 %) Norkom Not 4 Minoritetens andel i årets resultat Minoritetens resultatandel i koncernen Härjeåns Kraft

16 Not 5 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde, netto Uppskrivning mot uppskrivningsfond Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Not 6 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde, netto Uppskrivning Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (7,8 %) Länstrafiken AB (5,7 %) Sonfjälls Golf AB Fjällvind AB (8,1 %) NBE Sweden AB (10 %) Funäsdalsfjäll AB Härjedalens Fjällmuseum AB (40 %) Destination Vemdalen AB 20 Björnrike Linbane AB (20 %) Andelar HBV, husbyggnadsvaror Kommuninvest ek. förening

17 Långfristiga fordringar Långfristiga värdepappersinnehav, Tännäs Fritidsanläggningar Kommunens fordran på Länstrafiken Övriga långfristiga fordringar Bostadsrätter HSB, Hede Not 8 Eget kapital Eget kapital vid årets början Skillnad mellan förvärvat eget kapital och köpeskilling vid aktieköp i Härjeåns Kraft AB Återbetalning ägartillskott Norkom (50%) Utjämningsdifferens Årets resultat Specifikation av eget kapital Bundna reserver (inklusive eget-kapital-delen av obeskattade reserver i koncernen Härjeåns Kraft AB) Obeskattade reserver i övriga dotterbolag Fritt eget kapital Not 9 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Pensionsavsättning vid årets början Årets förändring av Avsättningar för pensioner

18 Specifikation av pensionsavsättningar Kommunen HTAB Härjegårdar Härjeåns Kraft AB Not 10 Andra avsättningar Avsättningar för uppskjuten skatt (Härjeåns Kraft AB) Avsättningar för återställande av deponier Avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden Avsättning aktieägartillskott Övriga avsättningar Avsättning för omstruktureringskostnader Avsättning framtida rivningar Not 11 Långfristiga skulder Banker och kreditinstitut Övriga skulder Not 12 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Kommunens åtaganden för pensionsförmåner som intjänats före Uppskjuten löneskatt

19 Not 13 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Enligt borgensbemyndigande för socialnämnden Borgensåtaganden för företag och föreningar Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Garantifond Fastigo Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning) Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå Not 14 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring av Avsättningar för pensioner Reavinster som påverkat årets resultat Reaförluster som påverkat årets resultat Upplösning/Avsättning för återställande av deponier Övriga avsättningar Not 15 Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Återbetalning av ägartillskott Norkom (50 %)

20 Not 16 Förändring av långfristiga skulder Minoritetsintresse Långfristiga skulder

21 KOMMUNÖVERSIKT Förvaltningsberättelse Årets resultat För 2010 redovisas ett överskott på 11,7 Mkr. Resultat är 5,2 Mkr bättre än budget. Verksamheterna redovisar överlag ett resultat som väl överensstämmer med budget. Den tekniska nämnden har dock den största negativa budgetavvikelse på 5,1 Mkr om man exkluderar den avsättning på 3 Mkr som gjorts för rivningar. Budgetöverskridandet har framförallt skett inom renhållningen 3,8 Mkr samt flyget 1,3 Mkr. Kommunstyrelsen redovisar ett underskott på 1,0 Mkr om man exkluderar de avsättningar som gjorts för nedskrivning av fastighetsvärden 10 Mkr samt för omstruktureringskostnader i kommunen 1,1 Mkr. Nämnden för barn, utbildning och fritid har dragit över sin budget med 1,7 Mkr. Socialnämnden redovisar under 2010 ett underskott på 1,0 Mkr. Kulturnämnden lämnar ett överskott på 0,3 Mkr och överförmyndarnämnden samt miljö- och byggnämnden visar resultat nära noll. Anslaget för oförutsedda behov har inte ianspråktagits i sin helhet, vilket också resulterat i en positiv budgetavvikelse på 0,7 Mkr. Kommunens finansnetto skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader är positivt och uppgår till 6,1 Mkr (föregående år 8,8 Mkr) Kommunens intäkter av skatter och utjämningsbidrag har blivit 12,2 Mkr bättre än beräknat. Pensionskostnaderna inkl löneskatt har belastat resultatet med 29,8 Mkr. Årets ränta på det belopp som i räkenskaperna har avsatts för pensioner uppgår till 0,4 Mkr. Räntan redovisas som en finansiell kostnad och ingår i kommunens finansnetto. Med årets överskott har kommunen uppfyllt det lagstadgade balanskravet. Utvärdering av kommunens mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål: - Under treårsperioden skall årsresultatet i genomsnitt uppgå till minst 6 Mkr. - Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Årets resultat uppgår till 11,7 Mkr efter avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden med 10 Mkr samt avsättning med 4,1 Mkr för rivningskostnader och omstruktureringskostnader. Det goda resultatet före avsättningar (25,8 Mkr) kan förklaras med att prognoserna över skatteintäkterna varit väl pessimistiska samt sänkningar av premier för avtalsförsäkringar. Samtliga investeringar har finansierats med egna medel. Kommunens finansiella mål får anses ha uppnåtts. Verksamhetsmål Beträffande utvärderingen av fastställda mål för verksamheterna hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Kommunens nettokostnader för verksamheterna har ökat med 1,7 % i förhållande till föregående år. Nettokostnadernas och finansnettots andel av de totala skatteintäkterna uppgick till 98,1 % (föregående år 99,1 %). 21

22 Soliditet Soliditeten, d v s eget kapital i förhållande till totalt kapital, har ökat jämfört med föregående år. Nedan visas en beräkning där pensionsåtagandet redovisas enligt blandmodellen och där pensionsåtagandet redovisas som skuld. Soliditetens utveckling Soliditet med pensionssåtaganden (inkl löneskatt) redovisade enl blandmodellen 72% 73% 68% 70% Soliditet med samtliga pensionsåtaganden (inkl löneskatt) redovisade som avsättning/ skuld 26% 28% 25% 28% Lån i kreditinstitut Under de senaste sjutton åren har kommunens investeringar kunnat finansieras helt utan extern upplåning. Kommunen har ingen låneskuld. var högre än riksgenomsnittet men ungefär lika som länet. Inklusive särskild löneskatt uppgick pensionsförpliktelserna till 365,9 Mkr. Pensionsmedel Av kommunens pensionsåtaganden på 294,5 Mkr (exkl löneskatt) har 14,4 Mkr överlåtits till av arbetstagarna vald individuell förvaltning. Beloppet utbetalas i mars Resterande 280,1 Mkr kvarstår därefter i egen förvaltning hos kommunen. Mot dessa kvarstående åtaganden /skulder svarar tillgångar som ingår i kommunens likvida medel och som till övervägande del är placerade på penning- och obligationsmarknaden genom extern förvaltning. Förvaltningen har under år 2010 gett en avkastning på 0,87 procent. Långfristiga skulder och samtliga pensionsåtaganden Pensionsförpliktelser och pensionsmedel Pensionsförpliktelser De kommunanställda har liksom de flesta andra på arbetsmarknaden en avtalad tjänstepension. De avstår varje år en viss del av sin lön för att få en framtida tilläggspension Lån Uppskjuten löneskatt på pensionsåtaganden Pensionsavsättn/skuld Ansvarsförbindelse (äldre pensionsåtaganden) Den pensionsförmån som en anställd under ett år tjänar in är en del av lönekostnaden för det året. Den framtida pensionen är med andra ord en uppskjuten lön, och kommunens pensionsåtaganden är en skuld till arbetstagarna för redan utfört (och av kommunen konsumerat) arbete. Fr o m 1998 redovisas alla nya pensionsåtaganden som skuld eller avsättning i balansräkningen. Äldre pensionsåtaganden tas endast upp som en ansvarsförbindelse. Kommunens samtliga pensionsåtaganden exkl uppskjuten löneskatt uppgick på balansdagen till 294,5 Mkr eller kronor per invånare, vilket 22

23 Likviditet Kommunens likvida medel (kortfristiga placeringar, kassa och bank) uppgick vid årsskiftet till 326,9 Mkr. Detta är en minskning under året med 97,6 Mkr. Externa utgifter Personal 49,7 % Likvida medel i procent av externa utgifter (Mkr) Likvida medel 433,4 403,3 382,3 424,5 326,9 Främmande tjänster 23,5 % Externa utgifter 714,0 783,0 779,2 782,8 858,6 Andel (%) Bidrag, ers 10,1 % Räntor, pensioner 3,6 % Fastigh, inv, matr 13,1 % Av sammanställningen framgår att vid senaste årsskifte utgjorde kommunens likvida medel 38 % av 2010 års externa utgifter. Detta värde motsvarar ungefär fem månaders betalningar. Likvida medel 433,4 424, ,3 382, , Externa inkomster och utgifter 2010 Externa inkomster Skatter, skatteutjämning 72,1% Tjänster m m 1,5% Statsbidrag 11,2% Konsumtionsavgifter 7,4% Räntor 0,8% Hyror, avg 4,5% Köpelikvid, anslutn.avg 2,4% 23

24 Budgetutfall För 2010 hade budgeterats ett överskott på 6,5 Mkr. Nettoresultatet blev 11,7 Mkr, vilket är 5,2 Mkr bättre än budget. Nämndernas budgetavvikelser kommenteras under respektive nämnds verksamhetsbeskrivning. Driftredovisning sammanfattad per huvudverksamhetsområde redovisas i särskild bilaga. Nettoanslag och budgetavvikelser redovisade per nämnd (Mkr) Budget Redovisning Avvikelse (Avvikelse) 2009 Kommunstyrelsen och gemensam verksamhet - 58,5-59,5-1,0 ( +2,9 ) Överförmyndarnämnd - 0,4-0,4 - ( +0 ) Teknisk nämnd - 34,7-39,8-5,1 ( -1,2 ) Miljö- och byggnämnd - 3,9-3,8 0,1 ( +1,7 ) Kulturnämnd - 8,6-8,3 0,3 ( +0 ) Nämnden för barn, utb o fritid - 235,7-237,4-1,7 ( -0,2 ) Socialnämnd - 255,3-256,3-1,0 ( +0,6 ) Delsumma - 597,1-605,5-8,4 ( +3,8 ) Anslag för oförutsedda behov - 0,7-0,7 ( +3,3 ) Avsättning, omstruktur. Kostnader - 1,1-1,1 ( -2,0 ) Avsättning, rivningar - 3,0-3,0 Reavinst, fastigheter och inventarier - - ( +0,4) Avsättning, nedskrivning fastighetsvärden - 10,0-10,0 ( -15,3) Skillnad mellan internt POpåslag och externa arbetsgivaravgifter 23,9 34,9 11,0 ( +14,3 ) Pensionskostnader - 34,9-29,8 5,1 ( -1,2 ) Interndebiterade kapitalkostnader 34,4 35,5 1,1 ( +1,2 ) Avskrivningar - 23,5-26,2-2,7 ( +0,3 ) Verksamhetens nettokostnader - 597,9-605,2-7,3 ( +4,8 ) Skatteintäkter och utjämning 598,5 610,7 12,2 ( -3,6 ) Finansiering 5,9 6,2 0,3 (- 7,2 ) Resultat före eo-poster 6,5 11,7 5,2 ( -6,0 ) Extraordinära poster SUMMA 6,5 11,7 5,2 ( -6,0 ) 24

25 Investeringsredovisning Nettoinvesteringar (mkr) Budget Redovisning Ombudgeteras Avvikelse Gemensam kommunadministration 4,1-2,0-2,1 - Arbete och näringsliv 10,3-0,4-2,0 7,9 Mark, lokaler och bostäder 32,3-17,0-16,5-1,2 Kommunikationer 12,6-24,4 14,1 2,3 Kultur 0, ,1 - Vatten och avfall 37,8-15,2-19,7 2,9 Barn, utbildning och fritid 0,2-0,1-0,1 - Socialtjänst 1, ,0 - Naturvård, samhällsskydd 2,5-0,3-2,2 - Infrastrukturprojekt 19,5 Mkr (Totalt 25,5 Mkr) Kommunikationscenter Funäsdalen 3,6 Mkr Utbyte fordon/entreprenadmaskiner 1,1 Mkr Va-anläggningar 14,4 Mkr Återvinningscentraler 2,0 Mkr För infrastrukturprojektet och kommunikations - center i Funäsdalen beräknas ytterligare ca 14,5 Mkr att erhållas från EU:s strukturfonder och Länsstyrelsen Nettoinvesteringar ,3 38,6 39,9 59,4 SUMMA 100,9-59,4 *) - 29,6 11, , Bruttoinvesteringar 64,7 Investeringsbidrag - 4,0 Delsumma 60,7 Försäljning av tomter och andra anl.tillgångar - 1,3 SUMMA 59, Årets bruttoinvesteringar uppgick till 64,7 Mkr (föregående år 43,5 Mkr). Bland investeringarna kan följande nämnas: Lönesystem 1,0 Mkr Teknisk IT-infrastruktur 0,6 Mkr Genomförande energiplan 1,1 Mkr Långtidsplanerat underhåll fastighet 3,2 Mkr Kompletteringsinvestering lokaler 0,4 Mkr Tillgänglighet offentliga lokaler 1,3 Mkr Upprustning polishus, Hede 0,9 Mkr Säkerhetsarbete, Medborgarhuset 0,8 Mkr Ombyggnad polisstation, Funäsdalen 0,5 Mkr Proj Ishall, Sveg 0,6 Mkr Avfuktningsaggregat badhus, Lillhärdal 0,8 Mkr (totalt 1,5 Mkr) Styr- o reglersystem Svegsmon 1,2 Mkr Asfaltbeläggning 2,9 Mkr 25

26 Finansiella profiler för Härjedalens kommun Jämfört med genomsnittet i gruppen hade Härjedalen mycket högre soliditet och mycket starkare finansiella nettotillgångar. Kommunens likviditet låg också klart över genomsnittet under hela perioden. Budgetföljsamheten har förbättrats under perioden Den huvudsakliga förklaringen till detta är att Socialnämnden och Nämnden för bildning fritid och kultur förbättrat sin budgetföljsamhet. Skattefinansieringsgraden av investeringar ligger under perioden under genomsnittet i jämförelse med andra kommuner. Orsaken till detta är den relativt höga investeringsnivån vilket i sig inte behöver vara något negativt. Resultatet före eo poster har sjunkit under perioden, men orsaken till detta är att de betydande avsättningar som gjorts belastat verksamheternas kostnader. Kommunforskning i Västsverige (KFi) har gjort en finansiell analys av 44 kommuner i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. I analysen redovisas kommunens finansiella ställning och hur kommunen utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Norrland. Analysen omfattar åren Den finansiella profilen för respektive år är konstruerad som ett polärdiagram och innehåller dels fyra perspektiv och dels åtta finansiella nyckeltal. De fyra perspektiven är långoch kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Skattefin av investeringar Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Resultat före eo poster Budgetföljsamhet Genomsnittligt resultat - 3 år Skattefin av investeringar Härjedalens kommun 2007 Lång sikt, kapacitet 5 Skattesats 4 3 Soliditet Risk Kort sikt, beredskap Härjedalens kommun 2008 Lång sikt, kapacitet Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Skattesats Soliditet 1 Härjedalen har under åren haft en Kontroll 0 Risk skattesats på 22:82. Denna nivå var 20 öre högre än genomsnittet i gruppen. Resultat före eo poster Finansiella nettotillgångar Budgetföljsamhet Skattefin av investeringar Genomsnittligt resultat - 3 år Kontroll Resultat före eo poster Budgetföljsamhet Kassalikviditet Kort sikt, beredskap Härjedalens kommun 2009 Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Kort sikt, beredskap Härjedalen Genomsnittet för kommunerna i Norrland (Hur profilen tolkas, se nästa sida) 26

27 SÅ TOLKAS DEN FINANSIELLA PROFILEN Åtta nyckeltal Nyckeltalen speglar olika dimensioner av kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Skalan Diagrammet har skalan 1-5. Det finns 44 kommuner i gruppen. De som har de starkaste nyckeltalen har fått en femma och de svagaste kommunerna har fått en etta. Fyra axlar/perspektiv Varje perspektiv /axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Varje nyckeltal ingår därmed i två perspektiv. Poäng och genomsnitt Den heldragna röda linjen visar kommunens finansiella profil samt de olika poäng som kommunen fått. Den streckade blå ringen i mitten visar genomsnittet för de 44 kommunerna. Ligger kommunen utanför den steckade blå ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Fem år i sammandrag (tkr) Riket 2009 (ovägt medelvärde) Länet 2009 Årets resultat Årets resultat per invånare kr kr kr 502 kr kr 985 kr 480 kr Nettokostnadernas utveckling (procentuell förändring) 3,2% 3,1% 6,7% 0,0% 1,7% Utveckling av skatte- och bidragsintäkterna (procentuell förändring) 3,8% 1,2% 3,4% 0,8% 0,8% Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna 94,3% 95,2% 98,0% 99,1% 98,1% 97,8% 99,1% Finansnetto Finansnetto per invånare kr kr kr 834 kr 588 kr 215 kr -174 kr Redovisat eget kapital Redovisat eget kapital per invånare kr kr kr kr kr kr kr Pensionsförpliktelser exkl individuell del och exkl löneskatt per invånare kr kr kr kr kr kr kr Borgensförbindelser per invånare kr kr kr kr kr kr kr Likvida medel Likvida medel per invånare kr kr kr kr kr 27

28 Personal Kommunen hade den 31 december fast anställda, varav 764 kvinnor och 316 män. Till detta kommer ett antal timanställda, arvodesanställda och projektanställda. Uttryckt som årsarbetare uppgick medelantalet anställda under året till personer (föregående år personer). Fördelning på anställningsform Deltid 36% Fördelning på anställningsform Övriga 10% Fördelning kvinnor/män Heltid 54% Fördelning kvinnor/män Män 30% Kvinnor 70% Åldersfördelning En fördelning av kommunens anställda på olika åldersgrupper visar att gruppen med anställda i åldern år är starkt överrepresenterad. Diagrammet visar fast anställd personal. Antal st Åldersfördelning 210 Antal anställda per nämnd Fördelningen av personal inom de olika nämnderna framgår av stapeldiagrammet. Diagrammet visar fast anställd personal Antal anställda per nämnd fördelat på kvinnor och män 0 Ålder > Kvinnor Män Ks Tn Kn Buf Sn Mbn Ks = Kommunstyrelsen Tn = Teknisk nämnd Kn = Kulturnämnd Buf = Nämnden för barn, utbildning och fritid Sn = Socialnämnd Mbn = Miljö- och byggnämnd 28

29 Beräknade pensionsavgångar Antal Pensionsavgångar Sjukfrånvaro (%) Total sjukfrånvarotid 4,2 5,1 6,8 Långtidssjukfrånvaro (> 60 dgr) 45,2 53,9 63,5 Sjukfrånvarotid, kvinnor 5 5,8 7,7 Sjukfrånvarotid, män 2,2 3,3 4,2 10 Sjukfrånvarotid, - 29 år 3 4,5 4, År Inom den närmaste 10-års perioden kommer ca 347 personer att avgå med pension vid 65-års ålder, vilket motsvarar ca 30 % av antalet årsarbetare. Pensioneringsperioden enligt gällande pensionsavtal är år. Semester- och övertidsskuld Skulden uppgick 2010 till 32,5 Mkr. Under 2010 ökade skulden med 0,6 Mkr jämfört med föregående år. Av skulden avser 29,7 Mkr ej uttagen semester och 2,8 Mkr okompenserad övertid. Sjukfrånvarotid, år 4,5 4,7 6,6 Sjukfrånvarotid, 50 år - 4,3 5,7 7,3 Löner och ersättningar (Mkr) Arvoden till förtroendem 3,1 3,1 Ersättning till uppdragstagare 2,3 1,8 Löner till anställda 314,5 309,2 Delsumma 319,9 314,1 Sociala avgifter 132,6 130,4 SUMMA 452,5 444,5 Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron var under 2010 i genomsnitt 4,2 % av överenskommen arbetstid (föregående år 5,1 %). För män uppgick frånvaron till 2,2 % och för kvinnor till 5,0 % (föregående år 3,3 % respektive 5,8 %). % 10 9,5 Sjukfrånvaro i procent 9, ,1 3,9 7,3 6,3 2,9 8,4 5,1 7,7 6,8 4,2 5,8 5,1 3,3 5 4,2 2,2 Kvinnor Alla Män År 29

30 Framtiden När man tittar tillbaka på de senaste två åren inser man hur svårt det är att sia, särskilt om framtiden. Prognosmakarna pendlade mellan att betrakta den svenska ekonomin som på randen till avgrunden till att vara en tigerekonomi. Med facit i hand kan man väl konstatera att den ekonomiska verkligheten inte blev fullt så dramatisk. För den kommunala sektorn innebar 2010 ett år med stora överskott. Anledningen till detta var i huvudsak att staten tillförde sammanlagt 17 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag till Kommun- och landstingssektorn och den krismedvetenhet som allmänt dämpade kostnadsutvecklingen. Mkr bl a tack vare kommunens nyemissioner på sammanlagt 67 Mkr. Bolagets skuldsättning är fortfarande för hög varför arbetet med att sanera bolagets ekonomi sannolikt måste fortsätta. Härjedalens kommun är inget undantag och redovisar ett resultat på 11,7 Mkr trots att betydande avsättningar har gjorts för bl.a. nedskrivning av fastighetsvärden. Under 2011 upphör nu de tillfälliga budgetförstärkningarna och läget återgår till det lite mer normala. Den stabilisering av kommunsektorns skatteintäkter som påbörjades förra året har fortsatt och gjort det möjligt att förskjuta kommunens besparingsåtgärder och på ett bättre sätt anpassa dessa till den naturliga avgång genom pensioneringar som nu kommer. Kommunen fortsätter dock att brottas med vikande befolkningssiffror vilket innebär att kommunens antal anställda och verksamhet måste bantas och effektiviseras så länge den trenden består. Andra utmaningar vi står inför är den framtida kompetensförsörjningen mot bakgrund av de stora pensionsavgångarna som är i antågande. Vi har också behov av att anpassa våra lokaler till t ex ett minskat elevunderlag. Under åren har skulderna i vårt helägda bostadsbolag Härjegårdar Fastighets AB minskats med 78,9 30

31 RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag och utjämning (not 5) Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7) ÅRETS RESULTAT (not 8)

32 BALANSRÄKNING KOMMUNEN (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 9) Maskiner och inventarier (not 10) Finansiella anläggningstillgångar (not 11) SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar (not 12) Kortfristiga placeringar (not 13) Kassa och bank (not 14) SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 15) därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 16) Andra avsättningar (not 17) Skulder Långfristiga skulder (not 18) Kortfristiga skulder (not 19) SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna (not 20) Övriga ansvarsförbindelser (not 21) Framtida årliga förfallobelopp, leasingavgifter (not 27)

33 FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN (Tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 22) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 23) Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 24) Investering i finansiella anläggningstillgångar (not 25) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (not 26) Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning av långfristiga skulder Ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

34 NOTANTECKNINGAR KOMMUNEN (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Ordinär verksamhet Övrig ordinär verksamhet Jämförelsestörande poster Reavinster Återföring av avsättning för nedskrivning av fastighetsvärden Återbetalning aktieägartillskott Norkom * VA-verksamheten är särredovisad i bilaga, sid 45 Not 2 Verksamhetens kostnader Ordinär verksamhet Förändring semesterlöneskuld Pensionskostnader (inkl löneskatt) Övrig ordinär verksamhet Jämförelsestörande poster Aktieägartillskott YPRO 225 Avsättning för omstruktureringskostnader Nyemission, Härjegårdar Fastighets AB Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden Avsättning för framtida rivningskostnader Ändrade premier, FORA

35 Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar Nedskrivningar Inventarier, fastigheter och anläggningar avskrivs linjärt efter bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod enligt Rådet för kommunal redovisning, rek Avskrivningarna påbörjas vid den tidpunkt då anläggningarna tas i bruk. Kommunens beloppsgräns för inventarier av mindre värde uppgår till ett prisbasbelopp ( kr). Avskrivningstider - Förvaltningsbyggnader 50 år - Skolor, industrihus, gator och vägar, va-anläggningar, 33 år simhall (Sveg) - Daghem, förråd, 20 år idrottsanläggningar - Brandfordon, räddningsutrustning, inventarier 10 år - Entreprenadmaskiner 5 år - Datautrustning 1-5 år Not 4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter inkomståret Slutavräkning föregående år Beräknad slutavräkning för inkomståret Reglering habilitering

36 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Strukturbidrag Fastighetsavgift Tillfälligt konjunkturstöd LSS-utjämning Not 6 Finansiella intäkter Ränta utlämnade lån Ränta bankmedel Utdelning aktier Räntebidrag 4 7 Ränta kapitalförvaltning Övriga ränteintäkter Engångsutdelning SKL Not 7 Finansiella kostnader Övriga räntekostnader 8 12 Avgift kapitalförvaltning, giroavgifter m m Ränta på pensionsavsättning

37 Not 8 Årets resultat Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkning Realisationsvinster Balanskravsresultat Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Värde 1 januari Årets bruttoinvesteringar Årets investeringsbidrag, tomtlikvider m m Årets avskrivningar Nedskrivning Omsättningsbara exploateringsfastigheter Specifikation av mark, byggnader och tekniska anläggningar 2010 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Skogar Markreserv och exploateringsmark Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Omsättningsbara exploateringsfastigheter Taxeringsvärden Skog Byggnader Mark Summa taxeringsvärden

38 Not 10 Maskiner och inventarier Bokfört värde 1 januari Årets bruttoinvesteringar Årets avskrivningar Försäljning/Investeringsbidrag Specifikation av maskiner och inventarier 2010 Anskaffningsvärde netto Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner Inventarier Personaldatorer Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Härjedalens Turistanläggningar AB (100 %) Ytterhogdals Produkter AB (100 %) Härjegårdar Fastighets AB (100 %) Härjeåns Kraft AB (36,2 %) Ytterhogdals Elektriska Kraft AB (12,4 %) Kommentusgruppen AB 3 3 Inlandsbanan AB (6,5 %) Fastighetsaktiebolaget Norkom (50 %) Länstrafiken AB (4,3 %) Fjällvind AB (8,1 %) NBE Sweden AB (10 %) Härjedalens Fjällmuseum AB (40 %) Andelar Kommuninvest Ek. fören

39 Långfristiga fordringar Länstrafiken Ytterhogdals Produkter AB Kommuninvest ek för * Övriga långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Bostadsrätter HSB (kontorslokal och två lägenheter i Hede) Grundfondskapital Stiftelsen Tännäs Fritidsanläggningar (100 %) * Härjedalens kommun har i mars 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ek för har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ek för har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlems-kommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som resp medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas resp insatskapital i Kommuninvest ek för. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Härjedalens kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgens-förbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 39

40 Not 12 Fordringar Kortfristig del, långfristiga fordringar (YPRO) Statsbidragsfordringar Fordran F-skatt, skattekontot Fordran, fastighetsavgift Koncernkontoavräkning, Härjegårdar Koncernkontoavräkning, HTAB Avräkning, skogskonto 205 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Fordran Länstrafiken Upplupna skatteintäkter Fordran på moms Fakturafordringar och övriga kortfristiga fordringar Värdereglering av kundfordringar Not 13 Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Bankkonto kapitalförvaltning Värdepapper kapitalförvaltning Upplupna intäktsräntor, kapitalförvaltning Nedskrivning av obligationer Marknadsvärde på balansdagen

41 Not 14 Kassa och bank Kassa Bank Not 15 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Årets resultat Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Pension till efterlevande Övrigt Utgående avsättning Specifikation per kategori Arbetstagare Pensionstagare Avgångna Garantipensioner (ÖK-SAP) Visstidspension Uppskjuten löneskatt på pensionsavsättning Aktualiseringsgrad 76,0% 73,4% 41

42 Not 17 Andra avsättningar Inbetalda förskott på tomtlikvider, Ljusnedal Återställande av deponier * Avsättning nedskrivning av fastighetsvärden Avsättning aktieägartillskott Avsättning omstruktureringskostnader Avsättning framtida rivningar * Kommunens åtagande vad gäller återställande av deponier har kostnadsberäknats till ca 17,2 Mkr vilket ursprungligen har avsatts. Not 18 Långfristiga skulder Förutbetalda anläggningsavgifter VA Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld affärsmoms Personalens källskatt Upplupna retroaktiva löner Periodisering av decemberlön Upplupna semesterlöner, uppehållslöner och lärarnas ferielöner Upplupna arbetsgivaravgifter Upplupen särskild löneskatt på pensioner (individuell del) Upplupen pensionskostnad, individuell del Förutbetalda skatteintäkter Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupen F-skatt 323 Övriga kortfristiga skulder

43 Not 20 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Årets utbetalning Ändring av försäkringstekniska grunder Övrig post Summa pensionsförpliktelser Specifikation per kategori Arbetstagare Pensionstagare Avgångna Uppskjuten löneskatt Aktualiseringsgrad 76,0% 75,0% Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07, enligt rek 17, Rådet för kommunal redovisning. Pensionsåtaganden vid visstidsförordnanden Enligt gällande kommunala avtal har hel- och deltidsanställda förtroendevalda rätt till pensionsersättning efter fullgjort antal perioder. För närvarande är det en förtroendevald som numera avgått, som kan erhålla pension. Sex av de nuvarande förtroendevalda har en tjänstgöringsgrad som berättigar till framtida pension. 43

44 Not 21 Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 1. Enligt borgensbemyndigande för socialnämnden Kommunens företag (helägda) - Härjegårdar Fastighets AB Pensionsåtaganden för kommunala företag Andra företag samt föreningar - Fastighets AB Norkom Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem (statlig bostadsbelåning) Infriade borgensåtaganden för egnahem/bostadslån 2010 Infriade borgensåtaganden 2009 Infriade borgensåtaganden 0 kr 0 kr Förvaltningsuppdrag Förvaltade medel för allmännyttiga åtgärder i Långå

45 Not 22 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Pensionsavsättning Ränta på pensionsavsättning Uppskjuten löneskatt på pensions-avsättning Reavinster som påverkat årets resultat (jfr not 1) Upplösning deponier Avsättning omstruktureringskostnader Upplösning omstruktureringskostnader Avsättning/upplösning nedskrivning av fastighetsvärden Upplösning avsättning Norkom Avsättning framtida rivningskostnader Not 23 Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Not 24 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Tomtförsäljning Personaldatorer Försäljning, personbilar Värde på exploateringsmark som överförts till omsättningstillgångar

46 Not 25 Investering i finansiella anläggningstillgångar Aktier i Härjeåns Kraft AB Aktier i Härjegårdar Fastighets AB Aktier i Fjällvind AB 309 Aktier i Härjedalens Fjällmuseum AB Not 26 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Försäljning bostadsrätt Not 27 Specifikation av leasingavtal Betalda leasingavgifter Framtida förfallobelopp Varav - Förfallotidpunkt inom 1 år Förfallotidpunkt inom 2-5 år Förfallotidpunkt, senare än 5 år - - Samtliga leasingavtal har klassificerats som s k operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation Redovisning av leasingavtal. 46

47 REDOVISNINGSPRINCIPER Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rek RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med +382 tkr. Anläggningstillgångar Anläggninstillgångar upptas till anskaffningsvärdet minskat med eventuella investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningen beräknas efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Avskrivningen påbörjas vid den tidpunkt då anläggningen tas i bruk. I samband med bokslut görs en översiktlig bedömning om fastställd nyttjandeperiod i något fall skall omprövas, och vid väsentlig avvikelse från tidigare bedömningar justeras avskrivningsbeloppen. Som anläggningstillgång klassificeras tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år med ett anskaffningsvärde överstigande ett basbelopp. Omsättningstillgångar Samtliga kommunens placeringsmedel är klassificerade som omsättningstillgång och värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Exploateringsfastigheter redovisas som omsättningstillgångar. Långfristiga skulder Anläggningsavgifter för vatten och avlopp redovisas i resultaträkningen till den del avgiften motsvarar direkta kostnader för anslutningen. Återstående belopp periodiseras som förutbetalda anläggningsavgifter. Kortfristiga skulder Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift är semesterlöneskulden bokförd som kortfristig skuld. Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS 07. Kommunen redovisar sina pensionsförpliktelser enligt blandmodellen. Leasing Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella leasingavtal, vilket är ett avsteg gentemot RKR:s rekommendation Redovisning av leasingavtal. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar Härjedalens kommun, HTAB, YPRO, Härjegårdar Fastighets AB samt Tännäs Fritidsanläggningar som ägs till 100 %. Norkom, 50 %, Härjeåns Kraft AB 36,2 %. I redovisningen ingår inte kommunens andel i Härjedalens Fjällmuseum AB, 40 % då företagets verksamhet är begränsad. Övriga fordringar har efter individuell prövning tagits upp till det belopp som beräknas inflyta. Avsättningar Kommunen har per bokslutsdagen avsättningar uppbokade för pensioner intjänade efter 1997, deponier, nedskrivning av fastighetsvärden, omstruktureringskostnader rörande personal samt rivningar. 47

48 EKONOMISK REDOVISNING AV VA-VERKSAMHETEN (Tkr) Bilaga RESULTATRÄKNING Intäkter (not 1) Drift- och underhållskostnader (not 2) Interna kostnader (not 3) Kapitalkostnader (not 4) Brukningsavgifter NOTANTECKNINGAR VA-VERKSAMHETEN Not 1 Intäkter Interna avgifter från kommunens fastigheter Externa avgifter Årets resultat Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter Övriga intäkter BALANSRÄKNING Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar (not 5) Not 2 Drift- och underhållskostnader Direkta särkostnader för VApersonal Övriga drift- och underhållskostnader OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kundfordringar VA-debiteringar Avräkning fordran kommunen SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital RESULTATFOND Not 3 Interna kostnader Andel av förvaltningsledning, tekniskt kontor och teknisk nämnd Va-ingenjörer och arbetsledare (inkl resekostnader) Balanserat resultat Kontorspersonal va-avdelningen Årets resultat SUMMA EGET KAPITAL Skulder Lån av kommunen Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter (not 6) Övriga kortfristiga skulder (not 7) SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Andel av tekniska kontorets kostnader för kontorslokaler samt kapitalkostnader m m Andel av centralförvaltningens kostnader för leverantörsbetalningar, kassahantering, kundreskontra och kravverksamhet Andel av centralförvaltningens kostnader för löneadministration, ITtjänster, telefoni, kontorsmateriel, kopiering m m Andel av kostnader för förråds-, maskin- och personallokaler, inventarier m m

49 Not 4 Kapitalkostnader Avskrivningar Ränta Not 5 Materiella anläggningstillgångar Ingående nettoanskaffningsvärde Årets nyinvesteringar Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Not 6 Förutbetalda intäkter från anläggningsavgifter Ingående förutbetalda anläggningsavgifter Årets förutbetalda anläggningsavgifter Årets upplösning av tidigare periodiserade anläggningsavgifter Not 7 Övriga kortfristiga skulder Skuld affärsmoms

50 50

51 Nämndernas verksamhetsberättelser 51

52 52

53 KOMMUNSTYRELSE Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Gemensam adm. och politisk verksamhet Arbete och Näringsliv Bostadspolitiska åtgärder Kollektivtrafik, flyg Samlingslokaler, allmänna anläggningar Civilförsvar Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön Delsumma Anslag för oförutsedda behov Avsättning omstruktureringskostnader Avsättning nedskrivn av fastighetsvärden Reavinst, fastigheter och inventarier SUMMA

54 Kommentarer till siffersammanställning Kommunstyrelsens verksamheter redovisar i stort en god budgetföljsamhet. Den totala budgetavvikelsen på 11,4 Mkr förklaras av de avsättningar som gjorts för nedskrivning av fastighetsvärden samt avsättning för omstruktureringskostnader med sammanlagt 1,1 Mkr. Försöksverksamheten i Bioenergikombinatet NBE Sweden, som avslutades enligt plan under 2010 Destinationsbolag Vemdalen Destinationsutveckling Lofsdalen och Innovationsalliansen. Kommunen ingår också i två Leaderområden, Leader Hälsingebygden och Leader Södra Fjällen. Viktiga händelser och beslut Arbetet med att bilda ett kommunledningskontor genomfördes under hösten Arbetsmiljöverkets föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen innebar att en omfattande ombyggnad av Medborgarhusets ljushall genomfördes under sommaren. Samtidigt infördes ett säkerhetssystem med passerkort för de anställda och förtroendevalda. Näringslivsutvecklingen har varit mycket positiv under Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd var 3,8 % av befolkningen under 2010 vilket är 0,5 % lägre jämfört med genomsnittet i Jämtlands län. Andelen arbetslösa ungdomar i procent av befolkningen var 5,6 % jämfört med länets 5,4 %. Turismens positiva utveckling håller i sig och flera stora satsningar har påbörjats under Det som särskilt kan nämnas är Orsa Grönklitts etablering i Tänndalen samt utbyggnader i Björnriket och Vemdalen. Kommunen har under 2010 varit projektägare eller medverkat i ett antal pågående eller planerade projekt med finansiering från bland annat EU:s strukturfonder för Mål 2 Mellersta Norrland. Bland projekten kan nämnas: Okonventionella metoder för rekrytering av nyckelarbetskraft Framtid Funäsdalen Under hösten har det etablerats kontakter med Bollnäs kommun, Ljusdals kommun och Röros kommun. Syftet med kontakterna är att samverka i infrastrukturfrågor och näringslivsutveckling. Inflyttarprojektet Strömsund och Härjedalen avslutades Under året har Härjedalens kommun under åtta helger deltagit i inflyttarseminarier i staden Leuesden i Holland. Tre holländska familjer dvs. 12 personer har flyttat till Härjedalen under året. Utbildningen i värdskap som är obligatorisk för nyanställda uppdaterades under hösten Utbildningen - Förenkla helt enkelt - del ett påbörjades i december. Utbildningens syfte är att förbättra företagsklimatet i kommunen. Utbildningen skall visa på metoder och verktyg som kan leda till utvecklande arbetssätt och ett positivt förhållningssätt till företagandet inom förvaltningarna. Del två och tre genomförs under vintern och våren Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ingår Härjedalens kommun från och med 2010 i förvaltningsområdet för samiska. Förvaltningsmyndigheterna ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande och samråd i frågor som berör dem. En 54

55 arbetsgrupp har bildats för att samordna arbetet med att synliggöra samiskan, öka den samiska språkkompetensen bland de anställda och öka allmänhetens användning av samiskan i kontakt med kommunen. Kommunen får 750 tkr i statsbidrag varje år. En befattning som samordnare, 50 %, har ledigförklarats. Under hösten har ett projekt startat för att kvalitetssäkra upphandlings- och inköpsprocessen i kommunen. Projektledare är Barbro Långström och projektet beräknas vara klart Under våren 2010 genomförde konsultföretaget Öberg & Hadmyr en utredning om Centrala Sveg. En mindre grupp företagare i Sveg har tillsammans med kommunen fortsatt arbetet under hösten. Nästa steg är att presentera ett preliminärt förslag till Kommunledningsutskottet samt få direktiv om eventuellt fortsatt arbete. Den nyrekryterade tjänsten som Informatör tillsattes i januari Under 2010 har Härjedalens kommun deltagit i arbetet med att ta fram en ny folkhälsoplan för Jämtlands län. Kommunens lokala folkhälsoarbete skall bygga på den gemensamma planen men också ge utrymme för specifika lokala insatser. Samordningsansvaret för kommunens folkhälsoarbete ligger under informatörens ansvarsområde. Den totala sjukfrånvaron har under år 2010 minskat med dagar jämfört med år Det är de långa sjukfallen, dag som utgör den största minskningen med 2918 dagar men också dag 2-14 har minskat med 574 dagar. Totalt har alla förvaltningar, förutom Personal- och organisationskontoret, minskat sin sjukfrånvaro. Den största minskningen är hos Socialförvaltningen med dagar, hos Barn Utbildning och Fritid med 761 dagar och Tekniska förvaltningen med 319 dagar. Hos de tre förvaltningarna återfinns den största minskningen av sjukfrånvaron i de långa sjukfallen dag Framtiden Kommunen kommer under våren 2011 påbörja revideringen av Vision Näringslivskontorets verksamhetsplan kommer att fokusera på aktiviteter som skall stimulera till företagsutvecklingen och nyetableringar då det är en förutsättning för en positiv befolkningsutveckling. Länet och kommunen står inför stora utmaningar då pensionsavgångarna ökar i snabb takt de närmsta åren. Bristen på kvalificerad arbetskraft ökar och för företagen innebär det problem vid nyrekrytering. Förvaltningarna står inför samma problem vilket på sikt kan innebära sämre service till medborgarna. Förutom att använda olika rekryteringskanaler så kommer kommunen också att söka samarbetslösningar med andra kommuner i länet. Kommunen kommer att fortsätta arbetet med inflyttarservice och nya arbetsmetoder kommer att testas under Särskilt fokus kommer att läggas på frånflyttade ungdomar som kan ha intresse av att återvända vid familjeetablering. Samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och näringslivet är en förutsättning för att lyckas. Ur ett både internt och externt kommunalt perspektiv kan konstateras att IT är en förutsättning för att kunna bedriva effektiv och god verksamhet. Kommunens IT-strategi ska uppdateras med anledning av den ökande efterfrågan på IT-stöd. Kommunens övergripande vision och verksamheternas IT-planer 55

56 blir styrande för en uppdaterad IT-strategi och utveckling av IT-stödet. Arbetet med att utforma och verkställa den nya organisationen i Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att påbörjas under Syftet är att ta fram nya systemlösningar, hitta nya arbetsmetoder och förenkla avdelningarnas arbete för att stå bättre rustade inför framtidens förutsättningar och behov. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Kommunens flyttnetto skall vara positivt och uppgå till mer än +20 under Till detta ska bidra fortsatt aktiva etableringsåtgärder och handlingsplaner och åtgärder inom Härjedalen Resultat 2010: Flyttnetto var vid årsskiftet -53 personer. Kommunstyrelsens bedömning är att målet inte är uppnått. Ett viktigt personalpolitiskt mål är att sjukfrånvaron inom kommunens olika verksamheter ska minska. Målet för 2010 är att sjukfrånvaron skall vara högst 5 %. Resultatet 2010: Sjukfrånvaron var vid årsskiftet var 4,08 %. Kommunstyrelsens bedömning är att målet uppnåtts. Förvaltningarna har även under 2010 fortsatt med det framgångsrika arbetet med att minska sjukfrånvaron. Trenden visar en positiv utveckling och flera insatser kommer att sättas in för att stimulera till en bättre arbetsmiljö. Trivsel och möjlighet till inflytande är viktiga parametrar för en god arbetsmiljö och från och med 2011 kommer det att genomföras medarbetarenkätundersökningar som blir ett viktigt verktyg för hur vi framöver skall vara den Goda arbetsplatsen. 56

57 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Överförmyndarverksamhet Skuldförändring decemberlön SUMMA Kommentarer till siffersammanställning Överförmyndarnämnden redovisar för år 2010 ett resultat om -57 tkr. I februari år 2010 tecknade kommunen avtal med Migrationsverket om 10 platser för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Detta innebar 10 stycken nya rekryteringar av godemän för dessa ensamkommande barn. Träffar, möten och utbildningar har genomförts inför förberedandet. Dessa kostnader har ej kunnat återsökas, men handläggaren har dock återsökt de pengar som kommunen är berättigad till. 57

58 58

59 TEKNISK NÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Teknisk nämnd Administration m m Industrihus Turistleder Skog, mark och stödfunktion Fastighetsförvaltning Bostadsanpassningsbidrag Gator och vägar Flygplats Bidrag till samlingslokaler m m Vatten och avfall Räddningstjänst Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön Delsumma Avsättning framtida rivningar SUMMA

60 Kommentarer till siffersammanställning Underskottet för skog, mark och stödfunktion beror på röjningsinsatser inom skogen samt på en förrättningskostnad för ledningsrättsförrättning för fjärrvärmeledningar i Sveg som inte budgeterats. Vatten och avlopp visar ett nettoresultat på 954 tkr. Renhållningen har lämnat ett underskott enligt bokslut Till detta finns två stora orsaker, dels har renhållningen fått felaktiga uppgifter från entreprenören om antal abonnenter i A- områden (färre än som uppgetts) och om antal behållare i B-områden (flera än som uppgetts), och dels har återvinningscentralerna gått med underskott. Uppgifterna om antal abonnenter och antal behållare har legat till grund för taxan, vilket medfört att intäkterna blivit för låga. Räddningstjänsten har i stort sett hållit sin budget. Fastighetsförvaltningen omsatte 101,6 Mkr under Verksamheten visar ett underskott i driften på 850 tkr. Underskottet förklaras i huvudsak av åtgärdande av fuktskador i sporthallen, Funäsdalens centralskola. Obudgeterade omställningskostnader för städentreprenaden i Hede/Funäsdalen uppgick till 153 tkr. Totala omställningskostnaden blev tkr. Vinterväghållningen blev tkr billigare än budgeterat efter en vinter med jämförelsevis få snöfall. Barmarksunderhåll samt parker och lekplatser håller sig inom budget. Flygplatsen har aktivt arbetat med åtgärder för att öka framtida inkomster i form av statsbidrag samt för att säkra nuvarande bidrag. Utrustningen vid flygplatsen är till stor del gammal, vilket under året krävt kostsamma reparationer. Dessa orsaker förklarar till en stor del flygplatsens överskridande av budgeten. Viktiga händelser under året Kommunens städverksamhet i Hede/Funäsdalen-området, som ligger ute på entreprenad med ISS Facility Services AB, Östersund som leverantör, förlängdes att gälla till och med Ishallen i Sveg brann ner i april, varefter ett samarbete inleddes med Svegs IK för att snarast ersätta den med en ny byggnad. Ny plats föreslogs intill sporthallen vid Södra skolan. Det nya läget krävde en ändring av detaljplanen. Ishallen projekterades, upphandlades och kostnadsberäknades. Inget politiskt beslut om investeringen togs under året, utan väntas tidigt Investeringen för att ersätta den oljeeldade värmecentralen på Wemerskolan i Hede med värmepumpsbaserad bergvärme påbörjades. Investeringar för ökad personsäkerhet och brandsäkring av telerummet genomfördes på Medborgarhuset i Sveg. Samarbetet med Idamic fortsatte utifrån att tillgängligheten till offentliga lokaler och platser ska förbättras. Utfört arbete gällande enkelt åtgärdade hinder t o m 2010 redovisades för tekniska nämnden vid sammanträdet i december. 60

61 Det nya parkeringshuset med väntsal i Funäsdalen färdigställdes. Invigning skedde den 3 december. Projekteringen för ombyggnad av polisstationen i Funäsdalen påbörjades i augusti och blev klar under december. Belysningsarmaturer i skolor byttes ut och motorvärmaruttag byggdes om till energisnålare varianter. Upphandling av snöröjning för säsongerna 2010/ /2015 gjordes. Arbetet med ny avfallsplan påbörjades. Byggandet av en ny återvinningscentral i Hedeviken för Hede- och Vemdalenområdet påbörjades. Vid återvinningscentralen kommer även omlastning av hushållsavfall att ske. Arbetet med avslutning av deponierna har fortgått under året. Avslutning av slambehandlingsanläggningen i Byn påbörjades. En slamkompost på Risön togs i drift. Ett samarbete mellan kommunen, Destination Lofsdalen och Nextjet resulterade i en charterlinje mellan Köpenhamn och Härjedalen under vårvintern. Flygplatsen fick ICAP-status, vilket innebär att flygplatsen nu räknas som gränsövergång. Ett luftrum med informationsplikt (TIZ/TIA) bildades över flygplatsen. Alla planerade tillsyner hanns med av räddningstjänsten. Nio personer genomförde utbildningen till brandmän deltid vid Räddningsverkets skola i Sandö. Tio personer genomgick en tvåveckors preparandutbildning i Sveg. Under året har ca 900 personer utbildats av räddningstjänsten. Flygplatsens sop- och blåsutrustning ersattes med två begagnade ekipage från Östersund. Liksom de senaste åren har det varit full fart i våra fjällområden där många utbyggnader av va-nätet gjordes. I övriga kommundelar har bl a åtgärder för att få bättre vatten genomförts i Ytterberg, Vänsjö och Tännäs. Ny taxekonstruktion för renhållningstaxan började gälla den 1 januari 2010, med behovsanpassad tömning i A-områden. Överenskommelse träffades med Reaxcer Miljö AB om att kommunen tar över kundtjänst, fakturering och abonnentregister från och med 1 januari Prov med underjordsbehållare och nytt datasystem på behållaren startade under hösten 2010 i Lofsdalen. Framtiden Efter att erforderliga politiska beslut fattats, kommer nybyggnad av ishall i Sveg och ombyggnad av polisstationen i Funäsdalen att ske. Ny elupphandling ska genomföras under året, varvid samordning sker med de helägda kommunala organisationerna. Arbetet med att sjösätta ett överordnat styrsystem för teknisk fastighetsdrift liksom digitalisering av låssystemen till fastigheternas skalskydd kommer att fortsätta. Energikonverteringar till förnyelsebara bränslen ska fortlöpande prövas i våra värmeproduktionsanläggningar. Ytterligare fjärrvärmeanslutningar av vårt fastighetsbestånd pla- 61

62 neras liksom tilläggsisoleringar och övriga driftoptimeringar. Samarbetet med Arbete och aktivitet vid socialförvaltningen fortsätter och utvecklas för att tillgängligheten till offentliga lokaler och platser ska förbättras. Arbetet med åtgärder på belagda vägar fortsätter enligt den underhållsutredning som gjordes Ny upphandling av flygtrafik på linjen Sveg- Arlanda sker under Antalet turer kommer under nästa upphandlingsperiod att utökas med 30 %. Utvärdering av projektet i Lofsdalen med underjordsbehållare och nytt datasystem skall göras. Om projektet faller väl ut kan planering för utbyte av behållare i B-områden till underjordsbehållare påbörjas. För detta krävs ett politiskt beslut. Det ökande byggandet inom turistnäringen innebär att arbetsbelastningen för räddningstjänsten med byggsamråd och förfrågningar ökar, vilket innebär att det är svårt att hinna med alla tillsyner med nuvarande personalstyrka. Även insatsledarberedskapen är underbemannad, tre insatsledare mot behov av fyra, för att klara bestämmelserna i arbetstidslagen. Marknadsföringsinsatser och en planerad ny hangar förväntas ge goda möjligheter för nya flyglinjer under de kommande åren. Under 2011 skall en ny riskanalys tas fram och ligga till grund för ett nytt handlingsprogram. Arbetet med att flygplatsen skall kunna erbjuda full service till flygbolag fortsätter. Va-verksamheten står inför stora investeringar de närmaste åren. Samtidigt kommer underhållarbeten på våra befintliga anläggningar att fortgå. Bland annat skall våra mindre reningsanläggningar gås igenom. Ett nytt radiosystem, Rakel, skall införas under Utalarmeringsutrustningen måste bytas ut när de befintliga radiofrekvenserna upphör. Organisationen i Vemdalenområdet kommer att ses över med tanke på de stora planerade turismutbyggnaderna. Kommunen svarar för kundtjänst, fakturering och abonnentregister gällande renhållningsverksamheten från och med 1 januari Arbete med uppdatering och ajourhållning av registret liksom inventering för att hitta nya abonnenter kommer att pågå. Ny taxestruktur för återvinningscentralerna liksom nya avgifter för företag kommer att tas fram och tas i drift under Nytt läge för återvinningscentralerna i Ytterhogdal och Lofsdalen skall utredas. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Det långtidsplanerade underhållet av kommunens fastigheter har nu nått sådan storlek att kostnaderna ligger i nivå med medelvärdet hos jämförbara kommuner enligt SKL:s statistik, uttryck i kronor per kvadratmeter och år. Målet i budgeten för 2010 är därmed uppnått. Ytterligare insatser behövs dock för att komma till rätta med det eftersatta underhållet. Resurstilldelningen måste vara uthålligt och fortsätta tills fastighetsbeståndet är i acceptabelt skick. 62

63 Räddningstjänstens mål att alla planerade tillsyner skall utföras är också uppnått. Vy från bron 63

64 64

65 MILJÖ- OCH BYGGNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Miljö- och byggnämnd Miljö- och byggkontor Avgifter Planverksamhet Alkohollagsärenden Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Kommentarer till siffersammanställning Prognosen under året har pekat på ett mindre överskott vilket också blev fallet. Förändrad förvaltningsorganisation Under året har en organisationsförändring pågått som enligt direktiv innebär att miljö- och byggförvaltningen och tekniska förvaltningen sammanförs till en ny gemensam förvaltning. Den 1 juni överfördes alkoholhandläggningen till avdelningen från socialkontoret. Utveckling av verksamhet Under året har åtgärder vidtagits för att erhålla en snabbare och säkrare handläggning av framförallt bygglovsärenden. Avdelningen har prenumererat på ett digitalt plan- och fastighetsarkiv från Lantmäteriet för ett snabbare och säkrare utredningsarbete, en förändrad faktureringsrutin har införts som avkortar kundens väntetid på bygglovsbeslut med 2-4 veckor och en utökad delegation för beslut om samråd och utställning av detaljplaner snabbar upp handläggning av planärenden. Uppbyggnaden av ett nytt webbaserat ärendebehandlingssystem för bygglov påbörjades under året och kommer att introduceras under början av

66 Antal ärenden Personal Ledigheter och personalomsättning har inneburit en relativt stor påverkan på förvaltningens verksamhet. Ett omfattande arbete har lagts ner, framförallt inom miljöinspektionen, för att introducera ny personal. En stabilisering har dock skett under andra halvåret bygg miljö Miljöskydd Inom miljöskyddsområdet har inkommande ärenden dominerat arbetsuppgifterna, bl a handläggning av värmepumpar, remisser kring täkter, naturvård samt klagomål. Miljöinspektionen har även ägnat tid åt vindkraftsärenden: ansökningar, samråd, remisser samt översiktsplaneringen av vindkraft i östra Härjedalen. Planerad tillsyn har gjorts på alla de avloppsreningsverk där vi har tillsynsansvar. Under året har vi arbetat vidare med två av de förorenande områdena som finns i kommunen. Ytterligare provtagningar har begärts in för att vi senare skall bedöma vilka åtgärder som skall vidtas. Alla verksamheter med årlig tillsynsavgift har klassats om under året, enligt gällande taxa. Ärendemängd Miljö- och byggnämndens totala ärendemängd har jämfört med föregående år ökat med 4 % till Totalt uppgick antalet byggärenden till 687 st, en mindre minskning från föregående år (711). Byggloven har minskat från 472 till 445 st, en minskning med 6 %. Antalet planärenden som registrerades var 67 st, en ökning med 67 % från föregående år. Miljöärendena uppgick till 927 st, en ökning med 90 ärenden eller 10 % i jämförelse med föregående år. Utöver detta har alkoholärenden handlagts, totalt 69 st under året (alkoholtillsynen tillfördes förvaltningen i juni). Djurskydd Tillsynen är sedan årsskiftet 2008/2009 överflyttad till Länsstyrelsen. En del arkivarbete har utförts. Arbetet med Vattendirektivet och de åtgärder som ligger på kommunen att utföra startades 2010 och kommer att fortgå 2011 tillsammans med Gatu- Va- och renhållningsavdelningen och näringslivskontoret. Avfall Planerad tillsyn har gjorts på återvinningscentralerna. Mest tid har lagts på inkommande ärenden. Vid årsskiftet hade över 500 ansökningar om uppehåll i sophämtning kommit in (sedan förvaltningen tog över dessa ärenden juli 2009), troligen till följd av ändrade regler för hämtning av hushållsavfall. Övriga inkommande ärenden avser bl a klagomål om nedskräpning och lämnade fordon och skrotbilar. Hälsoskydd Inom hälsoskyddsområdet har planerad tillsyn skett vid bassängbad samt hos fotvårdare och tatuerare. I övrigt har tillsynen inom hälsoskydd främst bestått i inspektioner vid anmälan och ansökningar av enskilda avlopp. 66

67 Hantering av inkommande klagomål t ex buller har också upptagit en del av arbetstiden. Livsmedel Inkommande ärenden har dominerat arbetet. Vi har lämnat råd och synpunkter vid ändringar av befintliga livsmedelsanläggningar samt vid utformning av nya anläggningar och verksamheter i planeringsstadiet. Kontroll har gjorts hos verksamheter med högre risk eller där klagomål har inkommit. Kontrollen av livsmedelsföretagen har inte gjorts i den utsträckning som riskklassningen föreskriver. På grund av personalomsättning har tid lagts på andra ärenden och förvaltningsövergripande uppgifter. utbildning av kommunens tjänstemän och politiker. Arbetet med ansvarsfull alkoholservering enligt STAD-metoden har fortskridit med träffar där krögare, polis, länsstyrelse, alkoholhandläggare och alkohol- och drogsamordnare deltagit. Utbildning i ansvarsfull alkoholservering har genomförts under 4 dagar och totalt har 70 personer gått utbildningen som genomförs av alkoholhandläggare tillsammans med länsstyrelsen, polis, sjukvårdspersonal, räddningstjänst och extern föreläsare. Arbetet med tillskapande av alkohol- och drogpolicyprogram hos krögarna har påbörjats under Vattentäkter Tid har ägnats till granskning och uppföljning av sämre provresultat samt en del diskussioner och samråd kring risker bl a med anledning av cryptosporidiumutbrottet i Östersund. Tobak, receptfria läkemedel Klagomål har följts upp och två kontroller av försäljning av receptfria läkemedel har gjorts och vi har deltagit i en länsträff/utbildning i tobakstillsyn. Alkohol 52 st tillsynsbesök utfördes under året, därutöver 18 st besök i samband med nyansökningar. Tillsynsbesöken utfördes på såväl dag- som kvällstid. Inga detaljhandelsställen för öl klass II besöktes under året. Totalt antal handlagda tillståndsärenden 2010 var 69 set, varav 21 gällde stadigvarande tillstånd till allmänheten och 26 ärenden gällde olika tillfälliga tillstånd. Under året har vi deltagit i länsstyrelsens handläggarträffar, gått fortbildning i Alkohollagen, deltagit i konferens och Fysisk planering Ett stort antal detaljplaner, nämligen 19 set, har under året antagits. Översiktsplan för Tänndalen/Hamra har antagits under året. Översiktsplanen för vindkraft i Östra Härjedalen har antagits men är överklagad till Förvaltningsrätten. Framtiden Efter många år av mycket omfattande utveckling av verksamheten och hård belastning på avdelningens personal råder en viss tveksamhet till den fortsatta utvecklingen för planläggning och nybyggnation i fjällvärlden. Resurser måste dock finnas för att arbeta med den stora mängd bygglovsärenden, som befinner sig i det s k skede två, med färdigställande och möjlighet att utfärda slutbevis. Den nya plan- och bygglagen som träder ikraft 2 maj 2011 kommer att innebära ett merarbete vid handläggningen i form av bl a krav på tre samråd vid alla byggen och begränsad tillåten handläggningstid. 67

68 Miljöinspektionen står inför en ökad insats med planerad tillsyn av många objekt. En översyn av samtliga taxor skall genomföras under första delen av året. Under 2011 kommer en ökad arbetsinsats att krävas för att slutföra det organisatoriska arbetet som påbörjades Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning De mål vi ställt upp har hållits. Vår nära natur 68

69 KULTURNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Kulturnämnd Biblioteksverksamhet Teaterverksamhet Stöd till studieförbund Övrig kulturell verksamhet Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Kommentarer till siffersammanställning Kulturnämndens resultat för verksamhetsåret 2010 visar på ett ekonomiskt utfall om plus 276 tkr. Detta överskott kan till största del härledas till en pensionsavgång. På grund av strukturella förändringar så återbesattes inte den tjänsten. I kommunen har en kultursamordnare anställts med uppdraget att under 2011 utreda och lägga förslag på en kulturplan. Till kulturpristagare utsågs både Yngve Persson och Nils-Erik Eriksson. Viktiga händelser under året Kulturnämnden har under året haft fyra sammanträden. Arbetet med att gå samman med barn, utbildning och fritidsförvaltningen har fortgått enligt plan. Till kulturstipendiat utsågs Magdalena Brunzell med syfte att deltaga i en konstbiennal i Portugal. Statistik Totalt lånades medier ut 2010 och antalet aktiva låntagare var stycken. Utslaget per kommuninvånare var utlåningen 8,7 lån/ invånare. 69

70 Utlån Enhet Totalt Barn Vuxna fack Vuxna skön Sveg Hede Liksom tidigare år har musikcafé och utställningar anordnats främst i Ljushallen i Medborgarhuset. Ytterhogdal Funäsdalen Lillhärdal Vemdalen Södra skolan Totalt Noterbart angående statistiken är att det är en relativt kraftig minskning jämfört med Detta måste analyseras djupare under Barnverksamheten En ansökan till Statens Kulturråd gav även i år 50 tkr till kommunen för inköp av barn- och ungdomslitteratur. Bidraget förutsätter att medieanslaget i kommunen inte minskar. Bidraget har bland annat använts till inköp av lättlästa böcker och gruppuppsättningar. Det har arrangerats c:a 40 teater- och musikföreställningar i kommunen riktade mot barn och ungdomar. Skolorna i Lillhärdal och Ytterhogdal fick under hösten besök av barnboksförfattaren Dan Höjer där syftet framförallt var att förmedla läs- och skrivlust. Allmänkultur På kulturarvsdagen i september höll Katarina Bodin från Järna ett uppskattat föredrag om gamla vägar och stigar i Härjedalen i gamla tider. Samtliga äldreboenden i kommunen fick under sommaren besök av Lina Larsdotter från Åre som underhöll med sång och musik. Detta i samarbete med socialförvaltningen och ABF. 70

71 NÄMNDEN FÖR BARN, UTBILDNING OCH FRITID Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Nämden för barn, utbildning och fritid Nämdens oförutsedda Administration och lokaler Gemensamma stödanordningar Grundskola Gymnasieskola Vuxenundervisning Flyktingmottagning Barnomsorg Annan utbildning Feriearbeten Fritidsverksamhet Stöd till fritidsverksamhet Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA

72 Kommentarer till siffersammanställning Nämnden för barn, utbildning och fritid redovisar för verksamhetsåret 2010 ett ekonomiskt Sjukfrånvaro inom förvaltningsområdet Förändring i % ( ) Total sjukfrånvarotid 6,13 % 5,14 % 4,40 % -14 % utfall om minus tkr. Nämndens budgetram var 6 Mkr lägre än jämfört med Långtidssjukfrånvaro (> 60 dgr) Sjukfrånvarotid, kvinnor 62,46% 58,03% 47,76% -18 % 6,58 % 5,27 % 4,85 % -8 % De större avvikelserna gentemot budget finns Sjukfrånvarotid, män 4,30 % 4,64 % 2,56 % -45 % inom blocken gymnasieskola och barnomsorg. Underskottet för blocket gymnasieskola ( tkr) beror på högre kostnader än beräknat för elever som studerar på annan ort inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Sjukfrånvarotid, - 29 år Sjukfrånvarotid, år Sjukfrånvarotid, 50 år 2,55 % 3,71 % 1,43 % -61 % 6,00 % 5,36 % 5,34 % 0 % 6,75 % 5,18 % 4,03 % -22 % Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Tydliga riktlinjer för sjukskrivning och rehabilitering samt tidiga insatser med ökat fokus på återgång till arbetet har haft en avgörande betydelse för minskningen av sjukfrånvaron. (interkommunal ersättning). Kostnader för interkommunal ersättning för elever i gymnasieskolan har minskat med 3,2 Mkr jämfört med Blocket barnomsorg ( tkr) består av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg (fritids- och förskoleklass) och fritidsgårdar. Där bidrar alla tre verksamheterna med ungefär lika stora överskott (ca 400 tkr per verksamhet). Förskoleverksamhetens överskott beror till största del på att en avdelning på förskolan Björnungen i Hede ej startades upp under andra halvåret (d v s färre barn i Hedeområdet). Skolbarnsomsorgens överskott kan hänföras till högre intäkter än beräknat. Ohälsotal I tabellen nedan redovisas BUF:s ohälsotal för åren , indelat i kön och ålder. - Den totala sjukfrånvaron har minskat med 18 %. - Den totala sjukfrånvaron för kvinnor har minskat med 8 %. - Den totala sjukfrånvaron för män har minskat med 45 %. - Sjukfrånvaron för åldersgruppen 50 år och äldre har minskat med 22 %. Viktiga händelser under året Ny ledningsorganisation från och med augusti 2010, målet är att skapa en effektiv organisation med tydliga ansvars- och beslutsvägar. Gymnasiechefsrollen och för- och grundskolechefsrollen avskaffades. Gymnasiet leds från och med augusti 2010 av två rektorer med programansvar. För- och grundskolechefsrollen växlade över till en befattning som utvecklingsledare. Funktionen innebär att tillsammans med förvaltningschef utveckla och förbättra det pedagogiska arbetet för både skola och förskola. Mer specifikt ingår bland annat att ansvara för utvecklingsfrågor och utvecklingsprojekt, samordna särskolefrågor och frågor rörande barn i behov av särskilt stöd, VFU-samordnare, och vara ansvarig för elevhälsans verksamhet och personal. I tjänsten ingår också verksamhetsoch ledningsansvar för Integrerade Kulturskolan. 72

73 Skolinspektionens tillsyn i kommunen hösten 2009, ligger till grund för utvecklingsområden Tre huvudområden granskades kunskaper, normer och värden samt ledning och kvalitetsarbete. Av rapporten framkommer bland annat att det är stora skillnader i elevernas kunskapsresultat. I årskurs 9 är det skillnader både mellan olika skolor i kommunen och mellan pojkar och flickor. I gymnasieskolan är det skillnader mellan olika program. Kommunens uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat är inte tillräcklig och utvärdering görs inte av alla verksamheter. Skolinspektionen anser att vi har hög lärartäthet och goda resurser, och att skolorna därför bör kunna se till att fler elever når kunskapsmålen för sin utbildning. Arbetet med att förbättra nämnda utvecklingsområden har påbörjats. Det är viktigt att klargöra vem som ansvarar för vad i förbättringsarbetet. Den kommunala nivån ansvarar för att skolan får förutsättningar så att eleverna når maximalt i sin kunskapsutveckling, men minst når betyget Godkänt, den rätten har alla elever. Skolor kan välja att organisera sig och att använda sina tilldelade resurser på mycket olika sätt. Det är avsikten med decentraliseringen. Det är den lokala kännedomen och de lokala förhållandena som ska styra så att organisationen leder till god arbetsmiljö och optimalt lärande. I en målstyrd och decentraliserad verksamhet krävs en tydlig ansvarsfördelning och tydliga beslutsvägar. Ansvaret bör förläggas så långt ut i organisationen som möjligt och resultaten måste följas upp och utvärderas. Skolorna ska ha en effektiv uppföljning och utvärdering av skolans samlade resultat, för att veta om undervisningen lett till det som man förväntat sig, d v s de mål läroplan och kursplaner uttrycker. Fritid Föreningslivet i kommunen har som vanligt fortsatt att arrangera stora och många tävlingar t ex SM-finaler i skotercross, pojklagslandskamp, 1:a majtrofén (en av Sveriges största alpina tävlingar). Föreningar i kommunen är även med och arrangerar evenemang som Björnfesten och Härdalsyran. Svegs badhus har haft ca betalande besökare vilket är en minskning jämfört med Till detta skall läggas ca barn under 7 år som gått in gratis samt alla skolbad som inte finns med i statistiken. Till årets idrottsstipendiat utsågs snöskotercrossföraren Johan Dahlgren, Team Walles snöskoterklubb. I slutet av april brann ishallen i Sveg ned. Svegs IK har i samarbete med kommunen lagt ner mycket kraft på att reda ut hur fortsatt verksamhet ska se ut. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Genomsnittligt meritvärde och andel behöriga till gymnasieskolan åk 9, 2010 redovisat per skola Funäsdalens skola Sonfjällsskolan Hede Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Genomsnittligt meritvärde Andel (%) behöriga till gymnasieskolan 96 Antal 24(25) Antal 25(27) Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Södra skolan Sveg Ytterhogdals skola Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Genomsnittligt meritvärde Andel (%) behöriga till gymnasieskolan 68 Antal 40(59) Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Samtliga grundskolor ska uppnå bättre måluppfyllelse än riksgenomsnittet till en lägre kostnad än jämförbara kommuner. 73

74 Resultat Grundskolan, Gymnasiet Resultat för elever i årskurs 9 Härjedalens kommun Kommungrupp Riket Genomsnittligt meritvärde Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen 207, , , ,7 77,5 208,8 76,6 Andel (%) behöriga till nationellt program kostnad för jämförbara kommuner var 94,7 tkr. Utifrån ovanstående resultatredovisning kan vi konstatera att målet inte nås. Diskussion och analys om skolans uppdrag att ge alla elever möjlighet att nå goda resultat pågår bland politiker, rektorer och lärare. Resultat slutbetyg gymnasieskola Härjedalens gymnasium Riket Riket Genomsnittlig betygspoäng 13, ,4 14,1 14 Andel (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år 80,5 70, ,1 76 Andel (%) med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier Framtiden Antalet elever i grundskolan minskar. År 2010 finns det 896 st elever i grundskolan. Läsåret 17/18 visar prognosen att vi kommer att ha 786 barn och elever, en minskning med drygt 100 elever. Måluppfyllelse 2010 är 80 % av eleverna behöriga till nationellt program i gymnasieskolan, att jämföra mot rikets 88 % och kommungruppen 87 %. Bland kommunens skolor är det Södra skolan som har en hög andel elever som inte nått målen. 32 % (19 elever av 59) saknar behörighet att studera på ett nationellt program, vilket innebär att de blir hänvisade att läsa in grundskolekompetensen på det individuella programmet, IV. Antalet elever i gymnasieför ålder minskar likaså. Höstterminen 2010 är antalet 383 elever, läsåret 15/16 visar prognosen på 284 elever i gymnasieför ålder, en minskning med 99 elever. Av tidigare års sökbild kan vi konstatera att ungefär 50 % av kommunens ungdomar har sökt Härjedalens gymnasium. Elevutvecklingen samt den nya gymnasiereformen som börjar gälla hösten 2011 ger anledning till diskussion om gymnasiets organisation och utformning. Genomsnittligt meritvärde ligger på 205,6 att jämföra mot riket 208,8 och kommungruppen 204,7. Det är pojkarna på Sonfjällsskolan (182) och Södra skolan (173) som uppvisar ett betydligt lägre resultat än genomsnittet. Andelen elever som nått målen i samtliga ämnen är 72 % att jämföra mot rikets 76,6 % och kommungruppen 77,5 %. Skolan står inför nya förändringar. En ny skollag börjar gälla i juli Gymnasieskola, grundskola och förskola kommer att få nya läroplaner. Skola 2011 innebär ny läroplansstruktur och ny betygsskala. Läroplanerna innehåller övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner i grundskolan. Kursplanerna anger kunskaper i ämnena, till dessa kommer det att anges ett centralt innehåll för årskurserna 1-3, 4-6 och 7-9. Kostnad per elev i grundskolan var 2009 (senaste officiella tillgängliga statistik) för Härjedalens kommun 87,6 tkr. Motsvarande 74

75 En ny sexgradig betygsskala kommer att börja användas från och med Den nya betygsskalan består av betygsstegen A, B, C, D, E, och F där A är det högsta betyget och F är det lägsta. För att vara godkänd i ett ämne krävs betyget E. Ny gymnasieskola Gy 2011 som bygger på propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (2008/09: 199). Propositionens benämning fokuserar på vad man vill åstadkomma med den nya gymnasieskolan. Nämnden har beslutat om vilka program Härjedalens gymnasieskola kommer att erbjuda. Norrskenet 75

76 76

77 SOCIALNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget avvikelse Socialnämnd Gemensam administration m m Individ och familjeomsorg Äldreomsorg Handikappomsorg Arbete och aktivitet Förändring semesterlöneskuld Skuldförändring decemberlön SUMMA Kommentarer till siffersammanställning Socialnämnden redovisar för år 2010 en budgetavvikelse på 0,4 % som motsvarar tkr i underskott gentemot budgetram. Inom gemensam administration redovisas ett överskott beroende på i huvudsak en omdisponering av anslag från handikappomsorgen med 3 Mkr, vakanshållning samt lägre nyttjande av utbildningsanslag. Individ- och familjeomsorg redovisar ett underskott mot budget med nära 3 Mkr. Underskott hänförs till ett ökat inflöde av ärenden och kostnader för barn, unga och vuxna. Behovet av insatser i form av kontaktfamilj har ökat markant under året. Budgeten för försörjningsstöd utökades med 500 tkr inför 2010 och ökningen av kostnaderna har skett i motsvarande omfattning till följd av ett ökat antal sökande som är berättigade till stöd. Kostnader för ensamkommande barn och ungdomar (ny verksamhet fr o m ) balanseras av de intäkter som erhålls från Migrationsverket för verksamheten. 77

78 Inom äldreomsorgen redovisas ett underskott om 5,3 Mkr. Budgeten reducerades med 6 Mkr i jämförelse med En fördröjning av omställningsarbetet inom Svegsmon äldreboende bidrar liksom att schemaförändringar med reducerade personalstyrkor trädde i kraft först under senare delen av april månad. Ett ökat behov av vårdinsatser har under senare delen av året krävt betydande resurstillskott. domar förändrat praxis. Detta gäller särskilt dokumentationens utökade betydelse som bevisunderlag. Sjukfrånvaro Ohälsotalet i kommunen sjunker liksom antalet sjukdagar bland förvaltningens anställda. Förklaringen till detta är dels de nya sjukskrivningsreglerna och dels ett aktivt rehabiliteringsarbete. Inom handikappomsorgen redovisas ett överskott om 2,6 Mkr. Överskottet beror bl a på ett fortsatt arbete med kostnadseffektiviseringar samt det faktum att ett antal tidigare kostsamma insatser upphört. Inom avdelningen arbete och aktivitet inklusive daglig verksamhet, redovisas ett underskott om 700 tkr. Ökat behov av resurspersoner med anledning av individärenden utgör en av orsakerna. Viktiga händelser under året Allmänt En extern översyn av förvaltningsorganisationen inom socialtjänsten har genomförts under året. Översynen är ett led i kommunens ambition att forma en effektiv förvaltningsorganisation. Motsvarande översyner har skett inom övriga förvaltningar. Socialnämnden har i beslut lagt fast ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorg Socialtjänsten strävar efter att alltid ha ett tydligt barnperspektiv i det arbete som utförs och se till vad som är barnets bästa i olika insatser som rör familjer och barn. Utifrån ett markant ökat inflöde av ansökningar och anmälningar har behovet av insatser ökat. Detta gäller främst insatser från familjeteamet samt även insatser i form av kontaktperson och kontaktfamilj. År Hem för vård eller boende LVU Anmälningar Familjehem Kontaktfamilj Kontaktpersoner Behovet av försörjningsstöd har fortsatt att öka, en av grupperna som ökat är unga under 25 år som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Antalet registrerade klagomål och synpunkter från brukare och anhöriga ligger på en låg nivå i förvaltningen. I flertalet fall kan de fel och brister som påtalas åtgärdas direkt i dialog med berörda. Rättstillämpningen ligger för närvarande på en god nivå bl a inom individ- och familjeomsorgen, då antalet överklagade ärenden som bifallits av rättsinsatserna är få. Dock har ett antal principiella År Budget Utfall

79 Kommunfullmäktige beslutade att teckna avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Boendet Stella öppnade med 10 st boendeplatser. Arbetet med förebyggande insatser inom missbruksvården, implementering av nationella riktlinjer Kunskap till praktik fortsätter. Äldreomsorg Under året har en fortsatt anpassning av bemanning skett till de av socialnämnden beslutade nyckeltalen. Behov av resurstillskott till följd av ökat behov av vårdinsatser har medfört att verksamheten inte kunnat bedrivas inom ram. En äldreplan har fastställts av kommunfullmäktige för perioden Planen behandlar de politiskt prioriterade områdena för äldreomsorgen. En fortsatt utveckling av anhörigstöd genom start av dagverksamheter har tillkommit. Socialnämndens beslut angående erbjudande om önskad sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda har förberetts för införande år Totalt Handikappomsorgen Förberedelse har under året skett till följd av behov av förändrade riktlinjer utifrån ny LSSlagstiftning fr o m Fortsatt arbete med implementering av ledningssystem för kvalité. Deltagande i länsnätverk för kommunal psykiatri bl a innefattande nationella riktlinjer för schizofreni. Verksamheten har för första gången ålagts vite till följd av ej verkställda beslut, utdömt av förvaltningsdomstol. Personlig assistans, LSS Bev tim Utförda tim år år år Personlig assistans, LASS Bev tim Utförda tim år * år * år * * fler utförda timmar p g a arbetsmiljö och dubbelbemanning. Boende i familjehem år 2010 år 2009 år platser 20 platser 17 platser Servicetelefon för äldre erbjuds fr o m Nya riktlinjer för trygghetslarm har antagits vilket innebär att trygghetslarm erbjuds som service, ej biståndsprövning. Förebyggande hembesök hos åldersgruppen 75 år har utvärderats och beslut fattats om att permanenta insatsen. Beviljade insatstimmar per månad Ytterhogdal Lillhärdal Funäsdalen Sveg Hede Arbete och aktivitet En intern organisationsöversyn har genomförts till följd av bl a tillströmning av nya uppdrag. En rapport har färdigställts benämnd Utveckling, avveckling eller stiltje. Handlingsprogram har fastställts. Verksamheten vid avdelningen genomlyses f n på uppdrag av socialnämnden utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. FoU:s forskningsledare ansvarar. 79

80 Samarbetet med Arbetsförmedlingen har under året varit intensivt och ett flertal samverkansavtal har tecknats. BiPo-projektet, behovsinventering av psykisk ohälsa har slutredovisats, medfinansierat av J-sam. I Socialstyrelsens rapport På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete har Idamic och den s k glesbygdsmodellen medverkat, som ett av flera exempel till att stimulera utvecklingsarbete, lokala diskussioner och aktiviteter runt om i landet. För att åstadkomma ett gott arbete erfordras kompetenta medarbetare som är delaktiga och trivs i sitt arbete. Kompetenta medarbetare bemöter brukarna värdigt i enlighet med socialnämndens värdegrund. Ledarskapet på alla nivåer skall vara tydligt. Enskilda medarbetares initiativ till egen utveckling skall uppmuntras och möjlighet till utbildning skall finnas. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning - Målet att kostnadsmässigt bedriva äldreomsorgen i nivå med länssnittet exkl. Östersunds kommun. Nivå på kvalitet och service skall jämställas med länssnittet. Målet är inte uppfyllt. - Målet att under året utveckla och implementera styrkort har delvis uppfyllts men ytterligare arbete återstår. Antal personer Dagligverksamhet SoL Dagligverksamhet LSS OSA Trygghetsanst, LYFT, Instegsjobb, praktikplatser 72 Framtiden Inom nämndens verksamhetsområden pågår en kontinuerlig utveckling och förändring av verksamheterna i syfte att förbättra för personer som behöver insatser. Det kan bl a handla om förändringar av verksamheternas inriktning och omfattning. Gruppboendet Nymon Samverkan med andra organisationer är angelägna inom nämndens alla områden. Inom allt fler områden utarbetas s k nationella kvalitetsindikatorer som socialtjänsten har att förhålla sig till. 80