Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 HT29 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29 Sida 1 av 17
Introduktion Denna rapport är en sammanställning av ett mejlbaserat alkoholvanetest som studenthälsan vid Linköpings Universitet genomförde HT29. Undersökningen gjordes via Folkhälsoinstitutets nationelle student alkoholwebbportal som har utvecklats av studenthälsovården i Sverige i samarbete med det forskningsbaserade IT företaget AlexIT och Lifestyle Interventions Forskningsgruppen (LIR) vid Linköpings Universitet under ledning av Professor Preben Bendtsen. Projektet har finansierats via det nationella riskbruksprojektet delprojekt universitet och högskolor med Elisabet Flennemo som projektansvarig. Innevarande rapport är en automatisk genererad rapport baserad på de deltagandes svar på de enskilda frågorna. Själva undersökningen går till på så vis att de studerande får ett mejl från studenthälsovården med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Alkoholvanetestet innefattar dels frågor om hur mycket alkohol studenten har druckit de senaste tre månaderna, motivation till förändring, upplevda negativa konsekvenser och en frågor om hur man tror att andra dricker. Efter en och två veckor skickas en påminnelse ut till de studerande som ännu inte har svarat och efter ytterligare en vecka stängs länken och därmed möjligheten att genomföra testet. Efter att ha svarat på frågorna i testet får varje student en personlig återkoppling på sin datorskärm med möjlighet att skriva ut resultatet. Den personliga återkopplingen visar om den studerande har en riskfylld alkoholkonsumtion eller inte, hur mycket alkohol man dricker i jämförelse med andra studenter samt den högsta promille alkohol som studenten haft under de senaste 3 månaderna (självskattad högsta alkoholkonsumtion vid ett tillfälle). Sist i återkopplingen får varje student specifika råd om vad just han eller hon bör fundera på då det gäller att förändra sina alkoholvanor. Slutligen ges kontaktinformation till den lokala studenthälsan. Kontaktinformation: AlexIT AB: info@alexit.se Folkhälsoinstitutet: elisabet.flennemo@fhi.se Studenthälsovården: marie.delsander@liu.se Sida 2 av 17
Resultat 1. Svarsfrekvens Totalt fick 5289 studerande på termin Termin 1 under HT29 ett mejl från studenthälsovården vid Linköpings Universitet med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Total svarade 198 studenter, 86 kvinnor och 148 män, på frågorna i det mejlbaserade alkoholvanetestet, vilket ger en total svarsfrekvens på 36.7. Fördelningen av svarsfrekvensen mellan de olika fakulteten/motsvarande framgår av tabell 1. Tabell 1. Fördelningen av svarande mellan de olika fakulteten/motsvarande Fakultet Andel svar Andel kvinnor Tekniska Högskolan 52.46 25.97 Filosofiska Fakulteten 28.4 6. Hälsouniversitetet 1.22 76.92 Utbildningsvetenskap 9.28 72.88 Totalt 1. 45.7 Åldrar Könsfördelning 4 7 41 48 55 45 18-2 21-25 26-3 31+ Kvinnor Män Sida 3 av 17
2. Andel studenter med en riskfylld alkoholkonsumtion Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Riskfylld alkoholkonsumtion definieras utifrån två olika riskmått - dels den totala veckokonsumtionen och dels dryckesmönstret eller frekvens av så kallad intensivkonsumtion. Riskfylld veckokonsumtion definieras enligt följande med referens till antal standardglas Män: < 1 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 1-14 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 15 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Kvinnor: < 7 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 7-9 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 1 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Intensivkonsumtion definieras utifrån att man vid ett och samma tillfälle t ex under en kväll dricker en större mängd alkohol - vilket för kvinnor är 4 eller fler standardglas och för män 5 eller fler. Om man intensivkonsumerar mer sällan än en gång i månaden innebär detta en låg risk för alkoholrelaterade problem. Om man däremot intensivkonsumerar 1-3 gånger i månaden innebär detta en ökad risk för alkoholrelaterade problem. Intensivkonsumtion en gång i veckan eller oftare innebär en risk för alkoholrelaterade problem. För att klassificeras som riskdrickare räcker det med att man uppfyller ett av dessa två mått; hög veckokonsumtion eller intensivkonsumtion minst en gång i veckan - men man kan även uppfylla båda. Bland studenter är det vanligt att kriteriet för intensivkonsumtion uppfylls men inte kriteriet för en hög total veckokonsumtion. Sida 4 av 17
Veckokonsumtion fördelad på fakultet Diagram 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (86) 75 5 25 Tekniska Högskolan (26) Utbildningsvetenskap (129) Hälsouniversitetet (15) Filosofiska Fakulteten (321) Diagram 2. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, män (148) 75 5 25 Tekniska Högskolan (741) Utbildningsvetenskap (48) Hälsouniversitetet (45) Filosofiska Fakulteten (214) Sida 5 av 17
Veckokonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 3. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (86) 1 75 5 25 Ensam utan barn (57) Ensam med barn (8) Sambo/gift utan barn (27) Sambo/gift med barn (5) Diagram 4. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, män (148) 1 75 5 25 Ensam utan barn (776) Ensam med barn (1) Sambo/gift utan barn (13) Sambo/gift med barn (13) Sida 6 av 17
Intensivkonsumtion fördelad på fakultet Diagram 5. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (86) 5 4 3 2 1 Tekniska Högskolan (26) Utbildningsvetenskap (129) Hälsouniversitetet (15) Filosofiska Fakulteten (321) Diagram 6. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, män (148) 5 4 3 2 1 Tekniska Högskolan (741) Utbildningsvetenskap (48) Hälsouniversitetet (45) Filosofiska Fakulteten (214) Sida 7 av 17
Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 7. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (86) 6 5 4 3 2 1 Ensam utan barn (57) Ensam med barn (8) Sambo/gift utan barn (27) Sambo/gift med barn (5) Diagram 8. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, män (148) 1 75 5 25 Ensam utan barn (776) Ensam med barn (1) Sambo/gift utan barn (13) Sambo/gift med barn (13) Sida 8 av 17
3. Högsta alkohol promillehalt Alkoholvanetestet beräknar ut den högsta promillehalten alkohol som de svarande studenterna har haft under de senaste 3 månaderna - baserad på kön, längd, vikt, mängd alkohol och tidsåtgång för intag av alkohol. Resultatet redovisas i 6 olika promillekategorier enligt följande indelning. Kategori Promille intervall 1.. -,79 (Nykter till lättare berusad = låg risk för skador) 2.,8-1,19 (Måttligt berusad = ökad risk för skador) 3. 1,2-1,49 (Kraftigt berusad = klar risk för skador) 4. 1,5-1,74 (Mycket berusad = klar risk för skador) 5. 1,75-1,99 (Väldigt mycket berusad = klar risk för skador) 6. > 2, (Allvarligt berusad = klar risk för skador) Tabell 2. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt 1 2 3 4 5 6 Tekniska Högskolan Kvinnor 38.8 18.46 1.38 7.69 5.77 19.62 Män 37.79 14.57 12.28 8.5 8.1 18.76 Filosofiska Fakulteten Kvinnor 38.63 19.31 12.46 7.79 4.5 17.76 Män 4.65 14.95 1.28 9.35 4.21 2.56 Hälsouniversitetet Kvinnor 53.33 2.67 7.33 7.33 5.33 6. Män 64.44 13.33 4.44 2.22 2.22 13.33 Utbildningsvetenska p Kvinnor 59.69 15.5 5.43 4.65 4.65 1.8 Män 39.58 12.5 8.33 8.33 1.42 2.83 Totalt Kvinnor 44.19 18.72 9.88 7.21 4.88 15.12 Män 39.6 14.5 11.35 8.4 7.16 18.99 Sida 9 av 17
4. Alkoholens påverkan på olika områden Diagram 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning 27.5 25. 22.5 2. 17.5 15. 12.5 1. 7.5 5. 2.5. Studierna Ekonomin Relationer Ångrat sex Ångrat situationer Psykiska hälsa Fysiska hälsa Utsatt för bråk/våld Sömnen Kvinnor Män Sida 1 av 17
5. Studenternas motivation till förändring av sina alkoholvanor Diagram 1. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, kvinnor och män 75 5 25 Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Diagram 11. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män 7 6 5 4 3 2 1 Jag har inga fundering på att minska Jag har funderat på att minska, men inte just nu Jag har funderat på hur jag ska minska Jag har börjat minska Jag har försökt men misslyckats Sida 11 av 17
6. Uppskattning av andras alkoholvanor Diagram 12. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor 25 2 15 1 5 Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Diagram 13. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, män 22.5 2. 17.5 15. 12.5 1. 7.5 5. 2.5. Mycket mindre Något mindre Ungefär lika mycket Något mer Mycket mer Vet ej Sida 12 av 17
Appendix Tabeller Sida 13 av 17
Veckokonsumtion Tabell 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Klar risk Tekniska Högskolan Kvinnor 26 7.38 11.15 18.46 Män 741 62.21 2.38 17.41 Utbildningsvetenskap Kvinnor 129 76.74 13.18 1.8 Män 48 58.33 2.83 2.83 Hälsouniversitetet Kvinnor 15 79.33 1. 1.67 Män 45 86.67 6.67 6.67 Filosofiska Fakulteten Kvinnor 321 61.68 17.45 2.87 Män 214 51.87 18.22 29.91 Tabell 2. Fördelning av studerande med riskfylld veckokonsumtion i relation till civilstånd och kön Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor 57 59.57 17.55 22.88 Män 776 56.7 21.13 22.16 Ensam med barn Kvinnor 8 1... Män 1 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor 27 81.64 8.7 9.66 Män 13 66.92 17.69 15.38 Gift/sambo med barn Kvinnor 5 88. 8. 4. Män 13 69.23 15.38 15.38 Tabell 3. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Veckokonsumtion Motivation till Antal Andel Antal Andel Antal Andel förändring Jag har inga fundering på att minska Låg risk 437 83.88 482 73.81 919 78.28 Ökad risk 47 9.2 85 13.2 132 11.24 Riskfylld 37 7.1 86 13.17 123 1.48 Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk 63 39.38 63 35.8 126 37.5 Ökad risk 36 22.5 58 32.95 94 27.98 Riskfylld 61 38.13 55 31.25 116 34.52 Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk 21 46.67 16 35.56 37 41.11 Ökad risk 7 15.56 12 26.67 19 21.11 Riskfylld 17 37.78 17 37.78 34 37.78 Jag har börjat minska Låg risk 73 62.93 76 52.5 149 56.87 Ökad risk 24 2.69 42 28.77 66 25.19 Riskfylld 19 16.38 28 19.18 47 17.94 Jag har försökt men misslyckats Låg risk 5 27.78 2 7.14 7 15.22 Ökad risk 3 16.67 6 21.43 9 19.57 Riskfylld 1 55.56 2 71.43 3 65.22 Sida 14 av 17
Intensivkonsumtion Tabell 4. Intensivkonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet och kön. Fakultet Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Tekniska Högskolan Kvinnor 26 3. 43.8 26.92 Män 741 22.94 44.4 32.66 Utbildningsvetenskap Kvinnor 129 41.9 41.86 17.5 Män 48 27.8 37.5 35.42 Hälsouniversitetet Kvinnor 15 36.67 52.67 1.67 Män 45 31.11 53.33 15.56 Filosofiska Fakulteten Kvinnor 321 22.12 42.37 35.51 Män 214 19.63 37.85 42.52 Tabell 5. Fördelning av studerande med riskfylld intensivkonsumtion i relation till civilstånd. Civilstånd Kön Antal svar Låg risk Ökad risk Riskfylld Ensam utan barn Kvinnor 57 18.74 45.56 35.7 Män 776 19.59 43.3 37.11 Ensam med barn Kvinnor 8 5. 5.. Män 1 1... Gift/sambo utan barn Kvinnor 27 36.71 48.79 14.49 Män 13 26.15 43.85 3. Gift/sambo med barn Kvinnor 5 64. 34. 2. Män 13 53.85 15.38 3.77 Tabell 6. Motivation till förändring i relation till dryckesmönster/intensivkonsumtion, kvinnor och män Risknivå Kvinna Man Total Intensivkonsumtion Motivation till Antal Andel Antal Andel Antal Andel förändring Jag har inga fundering på att minska Låg risk 224 42.99 214 32.77 438 37.31 Ökad risk 234 44.91 31 46.9 535 45.57 Riskfylld 63 12.9 138 21.13 21 17.12 Jag har funderat på att minska, men inte just nu Låg risk 9 5.63 2 1.14 11 3.27 Ökad risk 62 38.75 63 35.8 125 37.2 Riskfylld 89 55.63 111 63.7 2 59.52 Jag har funderat på hur jag ska minska Låg risk. 1 2.22 1 1.11 Ökad risk 24 53.33 15 33.33 39 43.33 Riskfylld 21 46.67 29 64.44 5 55.56 Jag har börjat minska Låg risk 24 2.69 22 15.7 46 17.56 Ökad risk 56 48.28 67 45.89 123 46.95 Riskfylld 36 31.3 57 39.4 93 35.5 Jag har försökt men misslyckats Låg risk... Ökad risk 5 27.78 6 21.43 11 23.91 Riskfylld 13 72.22 22 78.57 35 76.9 Sida 15 av 17
Övrigt Tabell 7. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen Egen veckokonsumtion jämfört med andra Låg risk Ökad risk Riskfylld Mycket mindre 11. 3. 23. Något mindre 46. 73. 118. Ungefär lika mycket 242. 171. 169. Något mer 399. 68. 29. Mycket mer 47. 2. 6. Tabell 8. Högsta promillehalt under de 3 senaste månaderna fördelad på fakultet och kön Fakultet Kön Promillehalt 1 2 3 4 5 6 Tekniska Högskolan Kvinnor 38.8 18.46 1.38 7.69 5.77 19.62 Män 37.79 14.57 12.28 8.5 8.1 18.76 Filosofiska Fakulteten Kvinnor 38.63 19.31 12.46 7.79 4.5 17.76 Män 4.65 14.95 1.28 9.35 4.21 2.56 Hälsouniversitetet Kvinnor 53.33 2.67 7.33 7.33 5.33 6. Män 64.44 13.33 4.44 2.22 2.22 13.33 Utbildningsvetenska p Kvinnor 59.69 15.5 5.43 4.65 4.65 1.8 Män 39.58 12.5 8.33 8.33 1.42 2.83 Totalt Kvinnor 44.19 18.72 9.88 7.21 4.88 15.12 Män 39.6 14.5 11.35 8.4 7.16 18.99 Tabell 9. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning, kvinnor och män Område Kön Andel av samtliga kvinnor/män Studierna Kvinnor 7.9 Män 11.26 Ekonomin Kvinnor 2.47 Män 26.62 Relationer Kvinnor.93 Män 2.29 Ångrat sex Kvinnor 8.72 Män 6.77 Ångrat situationer Kvinnor 17.67 Män 16.7 Psykiska hälsa Kvinnor 6.86 Män 6.2 Fysiska hälsa Kvinnor 7.9 Män 11.16 Utsatt för bråk/våld Kvinnor 1.5 Män 3.82 Sida 16 av 17
Sömnen Kvinnor 22.56 Män 19.94 Nej Inga Kvinnor 53.84 Män 52.96 Sida 17 av 17